Det finns gott om floskler, svammel och tomma ord – inte minst när det kommer till träning, välmående och hälsosam livsstil. Ordet ”vardagsmotion” har glidit upp och blivit en klar värsting-kandidat. Att kalla vanlig mänsklig rörelse för träning och motion är att teoretisera våra mest grundläggande funktioner skriver kroppsterapeuten Pa Sandberg.
Hur beskriver man färgen blå? Eller skillnaden mellan varmt och kallt? Hur känns smärta? I kroppen vet du precis. Men med ord? När vi ser någon hoppa i en isvak drar vi kanske upp axlarna och huttrar; vi vet vad kyla innebär, så vi kan känna känslan även om den drabbar någon annan. Men många av oss kan se en actionfilm där folk bli skjutna utan att reagera, vi har inga referenser till att bli skjutna. Närbilden på det blödande såret kan vi däremot relatera till.
Alla mänskliga varelser fungerar som en helhet. Minnen, tankar och känslor påverkar och påverkas av sinnesintryck, rörelse och fysisk förmåga. Inget i vår kropp fungerar var för sig. Det finns ingen uppdelning mellan kropp och själ, eller kropp och hjärna. Trots det är det utifrån det perspektivet vi försöker skapa förståelse för vår kropp, hälsa och träning. Men vi kommer aldrig att förstå hur vi mår genom att separera hjärnan från övriga kroppen.
LÄS OCKSÅ: ”Försök inte förändra dig själv – ändra din omgivning”
När scoop-letande medier och hälsoförfattare som vill kränga böcker paketerar förenklade rön om hälsa bidrar de till att sprida budskap som tänjer på sanningen. Att hävda att träning är bra för kroppen utan att definiera vad ordet träning betyder blir tokigt. Att beskriva orden träning, motion eller fysisk aktivitet eller kort och gott att röra på sig, är lika kopplat till den egna kroppens erfarenheter som känslan av smärta. Att hävda motsatsen, att träning är skadligt, är inte svårt, för den som vill. Det finns massor av statistik på skador, slitage, smärtproblematik, men även värre åkommor och träning är kopplat till allt från ätstörningar till depression.
Nu är inte mitt syfte att påstå att träning är dåligt. Träning i sig är inte dåligt. Mitt syfte är att röra runt i alla begränsande förenklingar och se hälsa och välmående i ett lite större perspektiv. För när det kommer till hur organismen homo sapiens fungerar är forskningen både begränsad och begränsande. Begränsad, för att vår kunskap om kroppen är väldigt liten. De flesta av oss kan till exempel resa oss från en stol, men ingen har ännu lyckats förklara, än mindre mäta, hur det går till. Begränsande, för att det mätbara ligger i vetenskapens natur. Men mätbarhet kräver förenkling. Det går inte att mäta hur träning påverkar kroppen; det är alltför ospecifikt. Det går däremot att mäta ett pulsvärde mot ett annat, eller aktivitet kontra stillasittande. Men vad säger det om vad träning eller motion är?
LÄS OCKSÅ: ”Att inte hela tiden prestera är en prestation i sig”
Det finns otroligt många olika sätt att träna och det finns många olika sorters kvaliteter eller anledningar att träna. Men att beskriva träning som lösningen på våra problem är att dra konstiga slutsatser. Orsaken till all västvärldens ökande ohälsotal är inte att vi tränar för lite. Orsaken är att vi alltmer slutar bete oss som de varelser vi är – homo sapiens.
Homo sapiens rör sig. I vardagen. Lagom mycket. När studier eller media beskriver ”lågintensiv träning” med att ”gå, stå eller utföra vanliga hushållssysslor” har vi tappat förankringen med vår fysiska verklighet. Att gå, stå eller utföra vanliga hushållssysslor är att vara människa, inte att träna.
Det är vår vardag och vårt sätt att leva vi behöver ändra. Att uppfostra generation efter generation med att de ska sitta fint och vara tysta och höja landets PISA-resultat, för att sedan säga att unga rör sig för lite är helt enkelt bakvänt. Inte minst eftersom kunskap, som vi nämnde, sitter i hela kroppshjärnan, inte bara som ord och siffror uppe i huvudet.
LÄS OCKSÅ: ”Gör uppror mot prestationssamhället”
”Bra för vad” är ofta en relevant fråga att ställa. Exempelvis uppmanas vi ofta att träna oss hjärnstarka, detta för att få en effektivare hjärna som tål mer stress och presterar bättre på matteprovet. Samtidigt är det just stress och ökade prestationskrav som enligt diverse vetenskapliga studier, är starkt bidragande orsaker till många problem som går allt längre ner i åldrarna. Så man kan fundera på för vems skull det är jag ska träna. Mår jag bättre av att kunna stressa mer? Landets BNP vinner möjligen på högre mattebetyg och fler ingenjörer, men är det bättre för hälsan?
Att försöka lösa hälsoproblem med träning är som att såga sig i benet, sätta på ett plåster, och sen fortsätta såga.
Homo sapiens rör på sig. Vi behöver röra på oss för att må bra. Men vi kan börja med att leva rörligt. Leka i tunnelbanetrappan, odla vår egen mat, eller åtminstone handla den själv, gå, springa, busa – allt det där som vi kunde när vi var små utan varken PT eller stretching. Att kalla vanlig mänsklig rörelse för träning och motion är att teoretisera våra mest grundläggande funktioner. Att träna – eller leka – tillsammans eller var för sig, är jättebra för den som blir glad av det. Men skippa mätandet, presterandet och det dåliga samvetet. Åtminstone om syftet bara är att må bra.
En hårt tränande TV-profil beskriver sin syn på vardagsmotion så här: ”När jag lagade mat försökte jag få in smarta små träningsövningar medan det kokade, när jag lekte med barnen kunde jag gunga dem högt och du vet, köra lite militärpress, fuska in träning i min vardag”. Det uppfattar inte jag som hälsosamt – det uppfattar jag som ett gravt beroendebeteende.
Av Pa Sandberg, kroppsterapeut
Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor(@)kurera.se.
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!