Vitamin C, askorbinsyra

Historik
1500 f.Kr skörbjugg beskrivs med symtom och dödsorsak från staden Thebes.
I det gamla Rom, Egypten och Grekland brukade krigsherrar som drog ut på långa resor till sjöss utveckla skörbjugg. Under medeltiden härjade en epidemi av bakteriellt slag, ”digerdöden” eller böldpest, samtidigt med att många insjuknande i lunginfektioner beroende på skörbjugg. Dessa sjukdomar krävde inte mindre än 25 miljoner människors liv (en fjärdedel av Europas befolkning).
1497 förlorar Vasco Da Gama 100 av 150 besättningsmän i skörbjugg.
1520 Magellan förlorar hälften av sin besättning i skörbjugg.
1536 överlevde Jacques Cartier, en fransk upptäckare, skörbjugg tack vare det råd han fått av indianerna på New Foundland; att dricka te gjort på granbarr, en källa för C-vitamin och pyknogenoler.
1556–1857 rapporterades 114 skörbjuggsepidemier, särskilt under vinter och vår.
1747 genomförde skotska läkaren James Lind ett känt experiment med 12 svårt skörbjuggsdrabbade män. De fick följande ordination: cider, 2 tsk vinäger, vitriololja (koncentrerad svavelsyra), vitlök, senapsfrön, pepparrot, myrra, 1 citron och 2 apelsiner. Sjömän som åt citroner och apelsiner botades från skörbjugg och skyddades från sjukdomen.
1795, inte förrän 48 år efter Linds experiment följer det brittiska marindepartementet Linds rekommendationer. Under dessa 48 år hade sjukdomen tagit minst 100 000 liv.
1865 följer det brittiska handelsministeriet skyddsåtgärderna. I det amerikanska inbördeskriget förlorar 30 000 män sina liv p.g.a. skörbjugg. I USA följer man inte skyddåtgärderna förrän år 1895.
1913 lägger en man vid namn Casimir Funk fram en hypotes om att pellagra, rakitis, beriberi och skörbjugg beror på vitaminbrist.
1928 isoleras C-vitamin från oxbinjurar av Albert Szent-Györgyi, samtidigt isolerar Charles Glenn King askorbinsyrakristaller från citroner.
1932 visar Szent-Györgyi att isolatet är C-vitamin.
1937 Szent-Györgyi får Nobelpriset för upptäckten av C-vitamin.
1940- och 1950-talet botar Klenner influensa och poliofall med megadosering av C-vitaminterapi.
1970 nobelpristagaren Linus Pauling publiserade den kontroversiella boken, Vitamin C and the common cold.

Kemi
C-vitamin är vattenlösligt, oxiderar lätt i lösningar och vid upphettning. Järn, koppar och alkalisk pH ökar oxidationen. Vitaminet börjar förlora sin styrka så fort det exponeras för luft, värme och ljus. C-vitamin är ett hexos derivat som till stor del liknar socker i sin struktur. Askorbinsyra har en kristallstruktur med syrlig smak.

Metabolism
Människan är en av de få arter, i sällskap med apor, lemurer, marsvin och en fladdermusart, som inte själv kan syntetisera askorbinsyra. Vi saknar enzymet L-gulanolaktonoxidas som krävs för konvertering. De flesta djur tillverkar dagligen C-vitamin från glukos i njurar eller lever. Tillverkning och förbrukning av C-vitaminmängder består av 12 000–17 000 mg dagligen i förhållande till kroppsvikten hos en människa. Kroppen innehåller normalt en reserv på ca 1 500 mg (med hänsyn till människans kroppsvikt). Basalförbrukningen lär ligga omkring 70 mg/kg kroppsvikt och dygn. Under fysisk, psykisk eller kemisk stress kan djuren tredubbla sin produktion. För en 70-kilos människa skulle då behovet ligga kring 5 g per dygn och under extra påfrestning uppemot 15 g per dygn. Halveringstiden för C-vitamin som lagras i vävnaden är mellan 16–22 dagar. Halveringstiden för C-vitamin i blodomloppet är mycket kortare, endast 3–6 timmar.

 

Funktion
C-vitamin är essentiell för bildning av kollagen som är nödvändig för att binda ihop celler av bindväv.
Av alla funktioner som C-vitamin har är stärkandet av immunförsvaret och ökat motstånd mot förkylningar, influensa, infektioner och cancer de viktigaste funktionerna.

C-vitamin:
• krävs för adekvat tymusfunktion (brässen).
• aktiverar lymfocytproduktionen och mobilisering av fagocyter.
• har antiinflammatorisk verkan genom att motverka produktion av ogynnsamma prostaglandiner (PGE2), stimulerar även produktion av ”goda” prostaglandiner (PGE1).
• krävs för proteinsyntesen; uppbyggnad eller läkning av skelett, brosk, bindväv, muskler, hud och hår samt enzymer. Särskilt kan bindväven vara värd att nämnas; C-vitamin används av kroppen för att producera kollagen, ett material som armerar bindväven. C-vitamin befordrar via kollagenet sårläkning, formandet av ärr¬vävnad och är regenererande för all bindväv.
• viktigt för ett friskt tandkött och motverkar tandköttsinflammation.
• gynnar järnupptag från födan och medverkar till upplagring av järn i benmärg, mjälte och lever.
• gynnar upptag av mineral såväl från tarm som från blod och förefaller att i vissa sammanhang behöva närvara när dessa intracellulärt skall komma till användning. Detta gäller i synnerhet kalcium och järn.
• bidrar till adekvat omvandling av tyrosin till noradrenalin (norepinefrin) och trytofan till serotonin.
• motverkar för tidigt åldrande.
• motverkar uppkomst av autoimmuna sjukdomar.
• befrämjar frisk benstomme och brosk.
• skyddar mot samt avlägsnar tungmetaller ur kroppen, speciellt avgiftande mot bly.
• avgiftar carcinogena kemikalier som organoklorin, pesticider och nitrosaminer från mat.
• aktiverar folsyra och potentierar effekterna av B12.
• motverkar DNA-skador.
• fungerar som naturligt antihistamin.
• bibehåller friskt fortplantningssystem.
• spelar en avgörande roll vid reglering av blodets kolesterolhalt. Kolesterol är ett livsnödvändigt ämne, som tillverkas i lever och tarmvägg i betydligt större mängder än vad man får via födan, även om man äter en kost rik på animaliskt fett. Kolesterol används för uppbyggnad av cellmembran, hormoner, D-vitamin samt för kroppens interna transport av fettsyror.
• motarbetar oxidering av LDL-kolesterolet och plackbildning i artärerna. C-vitamin gynnar
HDL-kolesterolet.
• medverkar till syresättning av blodkärlen.
• är milt vattendrivande.
• är en viktig antioxidant för att skydda friska celler men stimulerar apoptos vid cancerceller eller skadade celler där det fungerar som en prooxidant vid intravenös behandling med höga doser, (till exempel > 50 g).
• motverkar nedbrytning av reducerad glutation och skyddar NO (kväveoxid) från nedbrytning samt förstärker dess verkan.
• regenererar E-vitamin.
• skyddar huden mot skador från solen.
• skyddar ögonlinsen mot utvecklande av gråstarr.
• hindrar oxidering av A- och E-vitamin och skyddar lagrat fett och fleromättade fettsyror från oxidering.
• stärker effekten av antibiotika och andra läkemedel.
• sänker förhöjda kopparnivåer.
• ökar kroppens möjligheter att handskas med fysisk och psykisk stress. C-vitamin används av binjurarna för att bilda hormoner.
• är inblandat i metabolismen av droger.
• medverkar i läkning av sår, slemhinnor och tandkött.
• medverkar i syntesen av karnitin.
• medverkar i syntesen av neurotransmittorer.
• minskar risken för stroke.

Infektionsförsvaret behöver C-vitamin för flera viktiga funktioner:
• dödar virus och stoppar förökning av patogena bakterier, men dödar dem inte.
• stimulerar produktion av vita blodkroppar och antikroppar. C-vitamin har en aktiverarande verkan på de vita blodkropparna.
• gör bakterietoxinerna vattenlösliga så att de kan avlägsnas ur kroppen via urinen.
• missgynnar tillväxten av Heliocobacter pylori samt skyddar mot magsår och magcancer.

Bristsjukdomar och tidiga bristsymtom
Skörbjugg, blödande eller känsliga munslemhinnor, tandlossning, tandköttsinflammation, blödande tandkött, förkylningar, allergi, arterioscleros, artrit, högt kolesterolvärde, dåligt järnupptag, karies, näsblödningar, kapillärblödningar, blödningar i hud, ögon och näsa, dålig matsmältning, håravfall, miljögiftsskador, låg blod¬sockernivå, hjärtsvaghet, hepatit, övervikt, bihåle¬problem, schizofreni, magsår, starr, för tidigt åldrande, dålig sårläkning, apati, trötthet, irritation, anorexi, viktmiskning, svaghet, andnöd, muskelkramper, ont i benen, leder och muskler, torr hud, feber, sekundära infektioner, lätt att få blåmärken och manlig infertilitet.

Ökad risk för att utveckla brister
Människor som äter skräpmat eller som har ett lågt intag av frukt och grönsaker, rökare, äldre, spädbarn, bantare, diabetiker, människor med mag- och tarmsår och hårt tränade idrottsmän befinner sig i riskzonerna. Vid kirurgiska ingrepp, trauma, alkoholmissbruk, amning, perioder av växtvärk hos barn, långvariga febertillstånd, exponering för kalla temperaturer, yrkesmässig eller annan exponering för toxiska ämnen, kroniskt psykiskt sjuka patienter, fysisk och psykisk stress ökar risken liksom intag av: p-piller, magnecyl, acetylsalicylsyra, antibiotika, antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), cortison och barbiturater.

Terapeutisk användning
Vid:
• skörbjugg (300–1 000 mg)
• järnbrist och anemi (300–1 000 mg)
• allergi, astma och andra respiratoriska sjukdomar (2 000–10 000 mg)
• toxicitet, avgiftning av alkohol, kemikalier, droger, metaller (5 000–15 000 mg).
• cancer (10 000–100 000 mg)
• blödande tandkött (2 000–5 000 mg)
• förkylningar och influensa (5 000–50 000 mg)
• blödningar i underhuden (2 000–5 000 mg)
• näsblödningar
• ökad oxidativ stress
• skydd av hjärtat
• psykiska besvär, manodepressiv sjukdom och schizofreni
• urinvägsinfektioner
• höga serumkolesterolvärden
• förstoppning
• hemorrojder
• hepatit
• körtelfeber
• polio
• artrit
• benkramper
• blodproppar.

Det:
• förbättrar sårläkning, benläkning, liggsår (2 000–10 000 mg)
• tillgodoser ökat behov vid rökning och alkoholism (2 000–10 000 mg)
• motarbetar bildning av nitrosaminer (2 000–5 000 mg)
• skyddar mot strålskador vid röntgen, strålbehandling (2 000–10 000 mg)
• hjälper kroppen handskas med stress (2 000–10 000 mg)
• skyddar mot plötslig spädbarnsdöd
• skyddar mot oxidering av adrenalin till adrenokrom, en kroppsegen hallucinogen som förekommer bl.a. vid schizofreni.

Bästa källorna för C-vitamin (mg/100 gr)

                                      Sverige       USAAcerola                          1 300     1 300

Nyponsoppa                                    190

Svarta vinbär                     210        181

Persilja                              182        133

Pepparrot                          152       141

Grön paprika                     115        128

Broccoli, hackad rå             83          89

                                       Sverige       USAKiwi                                 63          93

Papaya                            62         56

Apelsinjuice                     50          50

Cantaloupe                      42          37

Gräslök                             41         58

Grapefruktjuice                 38         38

Tomatpuré                        35        21,9

90 procent av C-vitaminintaget kommer från frukt och grönsaker.

Dosering
RDI: 60–100 mg.
ODI: 2 000–12 000 mg.
TDI: 2 000–120 000 mg vid oralt intag.

Vid intramuskulär och intravenös behandling används upp till 300 000 mg vid svåra sjukdomstillstånd.
Användning av 2 000–12 000 mg dagligen anses av de flesta kliniker som har arbetat med C-vitaminterapi under åren vara både en säker och effektiv daglig dos för människor som extra tillskott i förebyggande syfte.

C-vitaminvärdena i blod och vävnad minskar med åren. Man bör dela upp intag till 3–5 ggr per dag för att hålla C-vitaminnivåerna höga i blodet. Ju svårare besvär desto högre dos av C-vitamin som tas oftare, till exempel varje timme vid influensa, infektioner, bronkit, bältros med mera.
Den tvåfaldige nobelpristagaren Linus Pauling tog dagligen under mer än 20 år 15–18 g C-vitamin. Han var fram till sin bortgång, vid 93-års ålder, en mycket frisk och aktiv forskare och tillika en energisk föredragshållare.
Läkare som Klenner, Stone, Cathcart och Levy som har behandlat tiotusentals patienter drabbade av svåra infektioner och cancer påstår att nästan alla dessa tillstånd förbättras eller botas vid användning av rätta doser C-vitamin, oftast en kombination av orala intag i megadoser (till exempel 15–30 g/dag) och intravenös behandling i megadoser. Vid intravenösa doser över cirka 50 g/dag fungerar C-vitamin som en effektiv prooxidant för att bland annat döda cancerceller.

En framgångsrik behandling med C-vitamin, likaså med andra näringsämnen är beroende av följande faktorer:
• Rätt råvara
• Rätt form
• Rätt teknik
• Tillräckligt antal doser vid rätt tidpunkt
• Tillräckligt höga doser i kombination med synergistiska ämnen (t.ex. bioflavonoider) under tillräckligt lång tid.

Det finns flera tusen studier som visar en mycket effektiv och säker effekt av C-vitamin i megados. Det finns även studier som inte visar på någon förbättring med C-vitaminbehandling, främst beroende på att man inte tar hänsyn till ovanstående faktorer. En bra förebyggande dos ligger på 2 000–6 000 mg per dag. När man väl har drabbats av smittan, t.ex. en förkylning eller influensa bör man inta 2–3 g varje timme tills man får lös avföring. Använd gärna en C-vitamin som har ett neutralt pH och som innehåller bioflavonoider.
Vid infektioner är det fördelaktigt att kombinera C-vitamin med A-vitamin och zink för en mer optimal effekt.

Toxiska doser
Illamående, gasig/orolig mage, magknip och diarré kan förekomma med doser över 5 000 mg.
C-vitamin i stora doser, 6–15 g eller mer, resulterar vanligtvis i orolig mage och diarré. Det har visat sig att det ökar utsöndringen av urinsyra och man har tidigare trott att det finns ökad risk för njurstensbildning. Höga doser av C-vitamin har associerats till ökning av oxalsyranivåerna i urinen hos vissa personer och kan möjligtvis därför orsaka njursten, men studier de senaste åren har bevisat att megadoser av C-vitamin inte ökar risk för njurstensbildning. Flera studier har visat att höga doser av C-vitamin skyddar mot njursten. Man bör däremot inte ge höga doser av vitaminer eller mineral vid svåra njursjukdomar eller om man är dialyspatient.
Njurbesvär eller njurstensbildning är dock endast ett problem om man redan har besvär eller tendens till besvär. Ökat intag av C-vitamin gör att absorptionen av järn ökar, vilket teoretiskt sett kan medföra järnförgiftning vid en sjukdom som heter hemokromatos. Erfarenhet har oftast däremot visat på minskade mängder och skador av järnöverskott vid stora megadoser, men använd försiktighet. Vissa påstår att skörbjugg kan inträffa hos nyfödda barn om mamman tar megadoser under graviditeten och plötsligt slutar istället för trappa ned. Denna teori har inte bevisats av studier. Viss risk för karies finns vid dagligt intag av tuggtabletter med C-vitamin (askorbinsyra tillsammans med sötningsmedel).
C-vitamin är ett av de näringsämnen som medför minimal risk för att utveckla toxiska symtom. Man får diarré som en klar signal på att man har överskridit behovet av C-vitamin och bör då minska doseringen. Illamående och ökad gasbildning är också bieffekter av megadosering med C-vitamin. Det är endast en mycket liten grupp av befolkningen som förorsakar störningar i labbprover (t.ex. serum B12, bilirubin, glukos, aminotransferas) p.g.a. högt intag (> 3000 mg) under många månader eller år. Amerikanska läkaren, dr Cathart och många andra C-vitaminforskare och kliniker rekommenderar att man finner sitt eget optimala intag av C-vitamin vid infektioner eller symptom, genom att börja intag på morgonen av 1 000 mg och sedan öka intaget med 1 000–2 000 mg varje hel-halvtimme tills avföringen blir lös. Din optimala dos är 1 000–2 000 mg mindre än totala mängden som ger diarré. Hos de flesta innebär det en dos på 6 000–15 000 mg delat på 3–8 doser om dagen. Efteratt man har hittat sin dos kan man sedan efter flera dagar försöka att öka dosen med något eller några gram.

Interaktion med läkemedel
C-vitamin hjälper till vid leverns avgiftning och kan därmed minska skador orsakade av läkemedel utan att hindra läkemedlets verkan. C-vitamin är ett utmärkt komplement till läkemedelsbehandling.
Positiv interaktion/ökat behov av tillskott med: antacida medel, analgetika, antibakteriella medel, antiarytmika, betareceptorblockerare, antiinflammatoriska och antireumatiska medel, cytostatika, diuretika, kärlvidgande medel, kortikosteroider för systemiskt bruk, p-piller.
Negativ interaktion/undvik tillskott: analgetika, anestetika, antiarytmika, antiepileptika, antikoagulantia, malariamedel, neuroleptika (vissa) salicylsyraderivat.
Blandad interaktion: p-piller, salicylsyraderivat.

Interaktion med näringsämnen
På grund av att megadoser av C-vitamin (> 5 000 mg) kan öka utsöndringen av mineral och spårämnen, bör man inta ett starkt multivitamin-mineralpreparat under tiden man tar en megados av C-vitamin. Det ökar utsöndringen speciellt av kalcium, järn och mangan. C-vitaminintag vid låga och måttliga doser (t.ex. 100–1 000 mg), ökar upptaget av järn med upp till 400 procent. Man kan kombinera C-vitamin, oftast med bioflavonoider som utvinns från citroner, apelsiner eller grape. C-vitamin är en utmärkt synergist till glutation. C-vitamin fungerar som synergist till organiskt selen, men antagonist till oorganiskt selen (selenit).

Beredningsformer
C-vitamin och bioflavonoider (vitamin P) förkommer alltid tillsammans i naturen. När man tar ett tillskott rekommenderas att inta dessa tillsammans. De kompletterar varandra eftersom bioflavonoiderna hjälper kroppen att bättre ta upp C-vitamin. Förutom den vanliga askorbinsyraformen av C-vitamin som har ett mycket lågt pH och kan irritera magen hos vissa personer, finns det olika former av neutrala eller askorbat former. Dessa har ett neutralt pH-värde (pH 7.0)och är därmed lättare att inta utan obehag.
Man binder askorbinsyra med diverse mineral och aminosyror för att åstadkomma olika typer av askorbater. 2 former som är mycket populära och effektiva är Ester-C och UltraPotent-C. Andra mineralaskorbater kan vara enklare varianter där man blandar askorbinsyra med natrium, kalcium, magnesium och/eller kalium. De är inte lika omfattande och effektiva former men är skonsammare mot magen och har god effekt. Det viktiga med Ester-C- och UltraPotent-C-formerna är att de är pH-neutrala, tas upp bättre, är skonsammare mot magen och att de stannar kvar längre i kroppen.
Vanlig askorbinsyra stannar kvar i högre mängder i blodet under 2–4 timmar. Ester-C och UltraPotent-C stannar kvar i signifikanta doser under 4–8 timmar. Det är viktigt att alltid upprepa C-vitaminintag 3–8 ggr per dag.
Pulverformer av C-vitamin kan gärna blandas med apelsinjuice, äppeljuice, tranbärsjuice, vindruvsjuice eller ananasjuice. Vissa C-vitaminpreparat som UltraPotent-C innehåller
C-vitaminmetaboliter som fungerar som synergister till C-vitamin, oftast i kombination med kalcium- eller natriumkarbonat. De heter bl.a. L-treonsyra, L-xylonsyra och L-lyxonsyra.
Ren askorbinsyra kan kombineras med koncentrerade källor av nypon, acerolakörsbär, apelsin eller andra källor av C-vitamin. Man använder sällan rent extrakt av C-vitaminrika växter som
C-vitamintillskott p.g.a. att de innehåller för låga doser av C-vitamin och genom fördyrade kostnader. Det finns nya enzymaktiverade helväxtkoncentrat av C-vitamin för de som inte vill äta eller inte tål askorbinsyra. Dessa har mycket upptag och effekt men är också betydligt dyrare former.
C-vitamin kan även intas med intramuskulär och intravenösa injektioner. Intravenöst intag av megadoser med C-vitamin har i många studier visat sig ha mycket kraftfulla och gynnsamma effekter vid svåra tillstånd som polio, cancer, aids, hepatit, mässling, barnsjukdomar, influensa, svåra infektioner m.m.
Det borde användas mycket mer i sjukvården. C-vitamin har kraftfulla effekter i de allra flesta sjukdomstillstånd och är sällan kontraindicerat. Askorbylpalmitat är ett fettlösligt derivat av askorbinsyra. Det har en bättre effekt som en antioxidant vid lipidmembran och skyddar LDL-kolesterol från oxidering. Det används annars på samma sätt som askorbinsyra.

Ester-C
Beträffande C-vitaminets allmänna egenskaper hänvisas till föregående sidor. Termen esterifiering betecknar den process med vilken en syra omvandlas till en ester. Självesterifiering innebär en koppling av flera monomerer till en större och tyngre molekyl.
Liksom vitamin B-komplexet är C-vitamin vattenlösligt och utsöndras därigenom lätt ur kroppen. Det har visat sig att omkring 73 procent av den askorbinsyra som intas utsöndras ur kroppen inom mindre än 24 timmar. Med en esterform utsöndras dock en mycket mindre del under samma tidsperiod.
C-vitamin är både i sin naturliga och syntetiska form starkt surt (har ett lågt pH-värde). Esterifierat C-vitamin är däremot kalciumbundet och därför inte surt (har ett neutralt pH-värde), varför det är mycket skonsammare för känsliga magar. Kalciumbindningen gör också att kalciumabsorptionen förbättras. Denna kombination av C-vitamin och kalcium ger kroppen ökad tillgänglighet av kalcium genom att hålla det i lösning. C-vitamin deltar i kroppens syntes av kollagen och främjar därigenom kalciumets skelettuppbyggande roll.
Den största fördelen med esterifierad C-vitamin är det faktum, som återspeglas i många studier, att C-vitamin i denna form är upp till 5 ggr mera absorberbart. Dr William C. Jones i Tucson, Arizona har rapporterat att sjukdomstillstånd som han behandlat med megadoser av askorbinsyra svarar lika bra på betydligt lägre doser av esterifierat C-vitamin.
En ortomolekylär studie utförd av dr Jonathan Wright i samarbete med dr Jeffrey S. Bland, Ph.D. visar följande uppsendeväckande resultat när det gäller upptag och utsöndring av olika former av C-vitamin efter 24 timmar:

Citrat

Askorbat

Ester-C

Ester-C finns:

serum (blod)

+ 5 procent

+ 25 procent

+ 55 procent

2 ggr mer i blodet

Vävnader

– 6 procent

– 5 procent

+ 18 procent

4 ggr mer i vävnaderna

Utsöndring

0

– 2 600 procent

– 800 procent

3 ggr mindre utsöndrad

oxalsyrakristaller

+ 5 procent

+ 160 procent

+ 30 procent

5 ggr mindre oxalsyrasalter

Det finns även några andra neutrala former av C-vitamin som har visat sig ha liknande egenskaper som Ester-C. Flera studier bekräftar att UltraPotent-C har liknande positiva egenskaper som Ester-C. Fördelen med UltraPotent-C är att det finns i pulverform för megadosering och innehåller flera synergistiska näringsämnen.

Matlagning
C-vitamin är vitaminet som lättast förstörs av ljus, värme, matberedning. C-vitamin i apelsiner pressade till apelsinjuice försvinner successivt i tillbringaren i kylskåpet. Efter några timmar finns inte mycket kvar om man inte täcker över tillbringaren. Mycket av C-vitaminet i frukt finns direkt under skalet. All kokning och stekning förstör C-vitaminet. Färsk frukt och bär är bästa källan av C-vitamin i en varierad kost.

Nyckelorgan
Bindväv, binjurar, ligament, ben, gom, lever, tymus, lymfa och hjärta.

Absorptionsbefrämjande ämnen
De flesta vitaminer och mineral särskilt Ca, Mg och bioflavonoider.

Synergister
Vitaminer: A, B6, B3, B5, E, och bioflavonoider. Mineral: Ca, Co, Mg, Se och Na.

Analyser och mätmetoder
C-vitamin försvinner först genom urinen om det finns överskott i blodplasman. Vid underskott kan plasmanivåer sjunka och sedan sjunker även depåerna i vävnad. C-vitamin i vävnad minskar sist, som i vita blodkroppar och blodplättar. När man får i sig 1 500 mg eller mindre C-vitamin brukar det inte utsöndras i urinen, men vid intag av läkemedel, stress, kyla och hetta kan utsöndring via urinen öka oavsett mängden som finns i blodet.
• Serum- och plasmaaskorbat reflekterar färskt intag, men ger endast information om grova brister. Normalvärde är 0,6–2,0 mg per dag.
• Man kan göra en 2,6-dichlorophenolindophenol-analys.
• Leukocytaskorbat reflekterar vävnaders mättnad eller reservdepåer.
• Erytrocyt- och helblodsaskorbinsyra verkar vara mindre känsliga analysmetoder än serumvärden.
• Askorbinsyramättnadsstest kan användas för att utesluta skörbjugg.
• Vitacheck-C urinanalys är ett enkelt sätt att mäta om det försvinner för mycket C-vitamin genom urinen. Ett värde av mer än 20 mg per dag visar en ökad utsöndring.
• Ett högt intag av C-vitamin kan ge falska upphöjda värden av: bilirubin, kreatinin, glukos, blod i avföring. Man bör stoppa intag av C-vitamin minst 24 timmar innan man lämnar blod för labbanalyser.

Exempel på studier, referenser
C-vitamin är det näringsämne som man forskat på och studerat mest. Det finns över 25 000 vetenskapliga studier där C-vitamin är inblandat.

Allergi
C-vitamin har en antihistamin effekt. Studier påvisar att C-vitaminintag har en motverkande effekt på vanligt förekommande sjukdomar av alla de slag inkluderande dödlig cancer och kardiovaskulära sjukdomar.
Enström JE. et al. “Vitamin C intake and mortality among a sample of the United States Population”. Epidemiol, 1992;3:194-202.

Antihistamin
En studie visade att daglig konsumtion av 2 g C-vitamin tar hand om överskott av histamin i blodet och är av värde för att minska allergibesvär.
Johnston C. “Antihistamine Effect of Supplemental Ascorbic Acid in Neutrophil Chemotaxis”. J of Am Col of Nutr, 1992;11:172-174.

Astma
Enligt en översiktsartikel finns flera artiklar som visar på C-vitamins gynnsamma effekt vid astma, t.ex. förbättrad andning, förbättrade bronkopulmonella provokationstester, förbättrad funktion av vita blodkroppar och färrre luftvägsinfektioner. Det finns också flera studier som inte fann något samband. Studierna var av blandad kvalitet, en del äldre studier, många korttidsstudier och relativt många dubbel-blinda och placebo-kontrollerade studier. Författarna menar att framförallt långtidsstudier behövs.
Bielory L. et al. “Asthma and Vitamin C”. Ann of All, 1994; 73:2.

Efter operation
I en dubbelblindstudie behandlades 20 nyopererade patienter, som led av trycksår, med antingen 1 g C-vitamin eller placebo. 43 procent av placebopatienterna blev bättre jämfört med 84 procent i gruppen som fick C-vitamin.
British J. Nut, 1972.

C-vitamin minskar blödning hos patienter efter operation
Patienter med låga C-vitaminvärden kan ha problem med blödning efter operationer och behöva blodtransfusioner. Oralt intag av C-vitamin har visat sig rätta till problemet.
Blee TH. et al. “Hemorrhage associated with vitamin C deficiency in surgical patients”. Surgery, 2002;131:4:pp408.

Lungkapacitet
En studie bland fler än 2 500 vuxna under åren 1971-1974 visade att intag av C-vitamin har ett positivt samband med lungfunktionen.
Schwartz J. et al. “Relationship Between Dietary Vitamin C Intake and Pulmonary Function in the First National Health and Nutrition Examination Survey”. Am J of Clin Nutr, 1994;59:110-4.

Skydd mot toxiner
I ett djurförsök på får inducerade man lungskador med endotoxiner. Djur som fick tillskott av C-vitamin fick inte dessa skador.
Dwenger A. “Ascorbic Acid Reduces the Endotoxin-Induced Lung Injury in Awake Sheep”. Euro J of Clin Invest, 1994; 24:229-235.

Kolesterol
I en studie där 316 kvinnor och 511 män deltog, 19-95 år gamla, fann man ett klart samband mellan högre nivåer av C-vitamin i blodet och förbättrade kolesterolvärden samt lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Hallfisch J. “High Plasma Vitamin C Associated with High Plasma HDL and HDL cholesterol”. Am J of Clin Nutr, 1994;60:100-105.

En dubbel-blind, placebokontrollerad studie med 138 personer med normala askorbinsyravärden kunde inte visa några övergripande skillnader i kolesterolvärden. en mindre grupp fick ökade HDL-kolesterolvärden. Författarna spekulerar om C-vitamintillskott primärt hjälper de som har låga värden av askorbinsyra.
Jacques PF. et al. “Effect of Vitamin C Supplementation on Lipoprotein Cholesterol, Apolipoprotein and Triglyceride Concentrations”.
Ann Epidemiol, 1995;5;52-59.

En studie på 285 flickor i åldern 9 till 10 år med förhöjda kolesterolvärden visar, att en ökning av dietärt C-vitamin sänker den totala kolesterolhalten.
Simon JA. et al. “Dietary Vitamin C and Serum Lipids in Black and White Girls”. Epidemiol, 1993;4:537-542.

Kolesterol och blodtryck
Vid en sammanslagning av 3 studier med 1272 personer indikerar resultaten att varje höjning av askorbinsyra med 30 mikromol/L höjer HDL-kolesterol med 3,7-9,5 procent, sänker LDL-kolesterol med 4,1 procent och sänker blodtrycket med 1,9-5,5 procent.
Jacques PF. ”Effects of Vitamin C on High-Density Lipoprotein Cholesterol and Blood Pressure”. J of Am Coll of Nutr, 1992;11:2:139-144.

Kolesterol och C-vitamin
I denna studie där 10 kvinnor deltog i en randomiserad, dubbel-blind cross-over studie, studerades effekten av en daglig dos av C-vitamin på 1000 mg under 4 veckors tid följt av placebo. Sedan gjorde man tvärtom. LDL-kolesterolvärdet visade sig vara 16 procent lägre efter 4 veckor och HDL-kolesterolvärdet ökade i C-vitamingruppen. Den totala kolesterol/HDL-kolesterolkvoten minskade signifikant efter 2 veckor och både LDL/HDLkvoten efter 2 och 4 veckor i C-vitamingruppen.
Gatto LM. et al. ”Ascorbic Acid Induces a Favorable Lipoprotein Profile in Women”. J of Am Coll of Nutr, 1996;15:2:154-158.

Högt blodtryck och C-vitamin
En studie omfattade 12 äldre (6 kvinnor, 6 män, medelålder 78,3 år) och 12 vuxna (7 kvinnor,
5 män, medelålder 54,6 år) patienter med refraktärt högt blodtryck. Resultatet visade att långsiktig behandling (6 månader) med 600 mg askorbinsyra dagligen kan vara värdefullt för att kontrollera blodtryck hos äldre patienter. Behandlingen kunde reducera det ambulatoriska systoliska blodtrycket (20 mm Hg) och det ambulatoriska pulstrycket (15,7), öka serumnivåer av askorbinsyra och minska nivåer av C-reaktivt protein, 8-isoprostan och malondialdehydmodifierat LDL. Tillskott av askorbinsyra visade ingen påverkan på den vuxna gruppen.
Sato K. et al. “Effects of ascorbic acid on ambulatory blood pressure in elderly patients with refractory hypertension”.
Arzneimittelforschung, 2006; 56:7:535-40.

Gallsten
Författaren visar att låga C-vitaminvärden ökar risken för gallstensbildning liksom övervikt, åldrande, diabetes, östrogenbehandling och havandeskap.
Simon JA. ”Ascorbid Acid and Cholesterol Gallstones” Medical Hypothesis, 1993;40:81-84.

Bölder, neutrofiler och C-vitamin
23 personer med återkommande bölder men normala nasofarynxodlingar utvärderades. 12 personer hade signifikant lägre mängd neutrofila granulocyter än en kontrollgrupp och behandlades med 1 g C-vitamin dagligen. De fick både en klar klinisk förbättring och en ökning av neutrofiler.
Levy R. et al. ”Vitamin C For The Treatment of Recurrent Furunculosis in Patients With Impaired Neutrophil Functions”.
J of Infect Dis, 1996;173:1502-1505.

Blodvallningar, bioflavonoider och C-vitamin
94 menopausala kvinnor fick antingen 200 mg bioflavonoider och 200 mg C-vitamin eller som kontrollgrupp bl.a. östrogensubstans. Behandlingsgruppen fick betydligt mer hjälp med sina blodvallningar. Både östrogen och bioflavonoider verkar ha en sammandragande effekt på kapillärerna, vilket förhindrar överdriven vasodilatation, något som försvinner i samband med menopausen.
Smith CJ. ”Non-Hormonal Control of Vasomotor Flushing in Menopausal Patients”. Chicago Medicine, 1964:07/04.

Munherpes, C-vitamin och bioflavonoider
40 episoder av munherpes (herpes labiales) behandlades antingen med 600 mg bioflavonoider och 600 mg C-vitamin 3 ggr dagligen eller 1000 mg bioflavonoider och 1000 mg C-vitamin 5 ggr dagligen. 10 episoder behandlades med placebo. Behandlingen genomfördes 3 dagar efter symtomdebuten. I behandlingsgruppen minskade både antalet blåsor som bildades och rupturfrekvensen. Tillfrisknande kom efter ca 4 dagar. Placebogruppen krävde i genomsnitt 10 dagar för tillfrisknande.
Terezhalmy GT. ”The Use of Water-Soluble Bioflavonoid-Ascorbic Acid Complex in the Treatment of Recurrent Herpes Labialis”.
Oral Surgery, 1978;45:56-62.

Hjärtinfarkt, C- och E-vitamin
45 personer med akut hjärtinfarkt ingick i studien. De fick antingen sedvanlig behandling eller sedvanlig behandling samt 600 mg C- och E-vitamin dagligen i 14 dagar. Tillskott av C- och E-vitamin sänkte produktionen av neutrofil-syrefria radikaler och signifikant minskade markörer för lipidperoxidation hos patienterna. Resultaten av den här forskningen styrker potentialen av behandling med antioxidanta tillskott under och efter en akut hjärtinfarkt.
Herbaczynska-Cedro K. et al. “Supplementation with Vitamins C and E Suppresses Leukocyte Oxygen Free Radical Production in Patients With Myocardial Infarction”. Euro Heart Jl, 1995;16:1044-1049.

Rökning och C-vitamin
19 friska rökare åt en kost som innehöll mindre än 30 mg askorbinsyra i 2 veckors tid och fick sedan placebo eller 1 000 mg C-vitamin dagligen i 4 veckor. Gruppen som fick 1 000 mg C-vitamin hade en signifikant minskning i oxidativ känslighet hos LDL. Inga förändringar kunde upptäckas i placebogruppen.
Iswarlal J. et al, “Effect of Ascorbate Supplementation on Low Density Lipoprotein Oxidation in Smokers”,
Atherosclerosis, 1996;119:139-50.

Åldrandet, ålderdomshem och C-vitamin
Under en studie av 20 amerikaner mellan 72–102 år som bodde på ålderdomshem, framkom att deras plasma C- vitaminvärden var signifikant lägre än hos pensionärer som bodde hemma fortfarande och skötte sitt eget hushåll och sina matvanor.
Birlouez-Aragon I. “Comparison of Two Levels of Vitamin C Supplementation on Antioxidant Vitamin Status in Elderly Institutionalized Subjects”. Int J Vit Nutr Res, 1995;65:261-266.

Diabetes mellitus, magnesium och C-vitamin
56 diabetespatienter fick en daglig magnesiumdos på 600 mg i 90 dagar. Därefter fick de 2 g C-vitamin dagligen i ytterligare 90 dagar. Man kunde se en minskning både i systoliskt och diastoliskt blodtryck hos insulinberoende patienter vid magnesiumtillägg. C-vitamintillskott förbättrade den glykemiska kontrollen bland icke-insulinberoende diabetiker, som visade sig både i fasteglukos- och HbA1c-värden. C-vitamintillskott gav också lägre kolesterol- och triglyceridvärden hos icke insulin-beroende diabetiker.
Eriksson J. “Magnesium and Ascorbic Supplementation in Diabetes Mellitus”. Ann of Nutr Metab, 1995;39:217-223.

Diabetes Typ II
30 typ II diabetiker och 30 icke-diabetiker jämfördes. Ingen skillnad sågs avseende C-vitaminintag mellan grupperna. Plasmanivåerna av C-vitamin var signifikant lägre (56 procent) hos diabetikerna och forskarna anser att det beror på sjukdomen i sig och inte på sämre kostintag.
Sinclair AJ. et al. “Low plamsa Ascorbate Levels in Patient with Type 2 Diabetes mellitus Consuming Adequate Dietary Vitamin C”. Diabetic Medicine, 1994;11:893-8.

40 typ II diabetiker fick antingen placebo eller 500 mg C-vitamin dagligen i 2 månaders tid. Förbättrat skydd mot oxidativ stress, signifikant minskade faste-insulinvärden, triglyceridvärden, LDL-värden och signifikant förbättring i insulinkänslighet sågs i behandlingsgruppen jämfört med placebogruppen.
Paulisso G. et al. “Metabolic Benefits Deriving from Chronic Vitamin C Supplementation in Aged Non-insulin Dependent Diabetics”.
J of Am Coll of Nutr, 1995;14(4):387-92.

Dödsfall
Hos 11 348 personer jämfördes intag av C-vitamin, via enkätsvar angående kost och tillskott, samt antalet dödsfall. För män fanns ett signifikant samband mellan högt C-vitaminintag och få dödsfall. Intag av 300–400 mg per dag av C-vitamintillskott förlängde livet och gav en 45 procentig minskning av dödlighet från hjärt-kärlsjukdomar. Detta gällde generellt och p.g.a. hjärt-kärlsjukdomar. För kvinnor var detta samband mindre tydligt.
Enstrom JE. et al. ”Vitamin C intake and mortality among a sample of the United States population”. Epidem, 1992;3:194-202.

Operationsresultat hos kaniner
20 kaniner fick antingen C-vitamin, B5-vitamin eller placebo och efter 8 dagar opererades de med en tjocktarmsanastomos (2 tarmslingor sys ihop) som efter ytterligare 3 dagar kontrollerades. C-vitamin gav signifikant bättre hållbarhet i tarmen och högre zink-, järn-, koppar- och magnesiumvärden än placebo.
Vaxman F. ”Amélioration de la Cicatrisation des Anastomoses Colques par une Supplémentation 1 Vitamines B5 et C”.
Ann Chir, 44;7: 512-520.

Njurstenssjukdom
Vid en uppföljning efter 6 år av 45 251 män hittades 751 njurstensanfall. Efter korrigering för andra faktorer kunde en något minskad risk för njursten ses hos dem med ett dagligt intag över 1 500 mg
C-vitamin.
Curhan GC. et al. “A prospective Study of the Intake of Vitamin C and B6, and the Risk of Kidney Stones in Men”.
J of Urol, 1996;155:847-51.

15 friska personer fick konsumera mellan 1 och 10 g C-vitamin i perioder om 5 dagar med uppehåll i mellan. Trots detta ökade inte oxalatnivåerna i urin. Oxalat ingår i den vanligaste njursstenstypen.
Wandzilak RT. “Effect of High Dose Vitamin C on urinary Oxalate Levels”. J of Urol, 1994;151:834-37.

Symposium om C-vitamin och cancer
Vid detta internationella symposium 10-12 september 1990 i Bethesda, Maryland, USA tog 130 forskare upp vad de funnit om C-vitamins olika roller:
1: In vitro försök
Dr Balz Freis experiment har visat att inga cancerskapande kemiska reaktioner, t.ex. lipidperoxidation, kan ses så länge C-vitamin finns i plasma. Dr Etsuo Nikis experiment visade att ingen antioxidant är så effektiv mot fria radikaler som C-vitamin. Dr Raxit Jariwalla och dr Constance Tsao har visat att C-vitamintillskott ger en dramatisk minskning av HIV-replikationen hos mänskliga celler infekterade med HIV. Dr Tsao har också visat att det i C-vitamin finns ämnen som påverkar cancerväxt, då bröstcancerceller hämmas i tillväxten.

2: Djurförsök
Dr Eymond Poydock har hos möss funnit en total avstannad cancertillväxt vid tillägg av C- och B12-vitamin och även vid placeboförsök fått en signifikant ökad överlevnad. Dr. Paul Okunieff har hos olika laboratoriedjur visat, att skador på kringliggande vävnad minskar om höga C-vitamindoser ges strax innan strålning. Dr Gary Meadow såg att möss som fick C-vitamin i dricksvattnet fick en minskning av cancertillväxt och mindre spridning.

3: Studier på människor
Vid Interleukin-2 (IL-2) behandling som ges till cancersjuka ses en 80 procent minskning av plasma C-vitamin. Detta är inte en urinförlust, utan C-vitaminet bedöms av forskaren dr Stuart Marcus ha använts tillsammans med IL-2 i immunförsvaret. Dr. Marcus föreslår att C-vitamin kombineras med IL-2. Män fick under 60 dagar en kost med C-vitamin strax över skörbjuggsgränsen (5–20 mg per dag). Dr R.A Jacob kunde då visa att avföringen innehöll signifikant fler mutagener (potentiellt cancerskapande ämnen) än normalt.

4: Befolkningsstudier
Dr Gladys Block, cancerepidemiolog, berättade att av 47 studier om C-vitamin och cancer kunde 34 visa signifikant cancerskyddande effekt av C-vitamin. De cancerformer som var aktuella var munhåle- magsäcks-, lung-, pankreas-, livmoderhals-, tjocktarms- och ändtarmscancer. Dr. Block menar att det finns vissa bevis som pekar mot att 380 mg per dag skulle var en skyddande dos. De 25 procent med högst C-vitaminintag verkar ha ungefär halva risken att insjukna i cancer jämfört med de 25 procent som konsumerar lägsta intag av C-vitamin. Hon citerar en studie av Howe m.fl. ”C-vitamin har den mest stadigvarande och signifikant omvända associationen med bröstcancer”. Hon refererar även till 30 studier, där 22 visar att högt fruktintag skyddar mot cancer.

5: Sammanfattning
Det viktigaste budskapet under konferensen var, att ”C-vitamin har många, komplexa effekter på varierande biologiska aktiviteter, kanske mer omfattande än något annat näringsämne. Många av dessa effekter tycks hänga ihop med C-vitaminets kemiska egenskaper mer än dess roll som vitamin”.
Klein MA. ”A Major Symposium on Vitamin C Sponsored by the National Cancer Institute”. 10-12 sept 1990. 1-7.

Cancer
2 läkare vid namn Pauling och Cameron lyckades förlänga livslängden hos 100 dödligt sjuka cancerpatienter fyrfaldigt med 10 g C-vitamin per dag. Mer än 5 g C-vitamin ökade livslängden med 105 dagar. Mindre än 4 g ökade den med 35 dagar.
För mer info om Paulings forskning läs en av hans flera böcker: Vitamin C the Common Cold and the Flu, 1970.
How to Live Longer and Feel Better “20th Anniversary Edition”, 2006.

Tumörhämmande egenskaper
C-vitamin i denna studie hade en klar effekt då det minskade frekvensen av tumörbildning i njurarna med 50 procent i ett försök med marsvin.
Liehr J. “Vitamin C Reduces the Incidences and Severity of Renal Tumors Induced by Estradiol and Diethulstillbestrol”.
Am J of Clin Nutr, 1991;54:1256-1260.

Mördarceller och tumörhämmande egenskaper
I en studie av 22 friska personer där hälften fick askorbinsyra och hälften Ultra Potent-C, ett pH-neutralt komplex bestående av askorbinsyra och synergistiska bioflavonoider och mineraler, togs Ultra Potent-C upp 18–25 procent bättre. Båda preparaten ökar dock aktiviteten hos mördarceller, en mycket viktig del av immunförsvaret riktat mot bl.a. tumörceller. Författarna spekulerar även om detta kan vara anledningen till C-vitaminets tumörhämmande egenskaper.
Vojdani A. et al. “Enhancement of Natural Killer Cytotoxic Activity By Vitamin C”. Jour Nutri & Environ Med, 1997;7:3:187-196.

Megadoser av C-vitamin dödar cancerceller
Invitrostudier bekräftar många tidigare studier som visar att höga doser av askorbinsyra dödar cancerceller utan att skada friska celler. C-vitamin i intravenös form kan fungera som en förelöpare till bildning av väteperoxid som dödar cancerceller.
Chen Q. et al. ”Pharmacalogic ascorbic acid concentrations selectively kill cancer cells”.
Proc Natl Acad Sci, 38:13:604-9.

Fertilitet
Stora mängder C-vitamin förbrukas av kroppen vid befruktningen och används för att stärka fostermembranens integritet. Författarna förklarar hur viktigt C-vitamin är för den blivande fadern, kvinnan som försöker att bli gravid och den gravida kvinnan. Man rekommenderar minst 500 mg C-vitamin dagligen hos gravida kvinnor för att minska risker för födelsedefekter.
Luck MR. ”Ascorbic Acid and Fertility”. Biol of Reprod, 1995; 52:262-266.

Rökning och spermiekvalitet
75 friska män fick antingen placebo, 200 mg eller 1000 mg askorbinsyra i 4 veckor. De som fick
C-vitamin hade både friskare och fler spermier, speciellt i 1 000 mg gruppen där skillnaden var signifikant jämfört med placebogruppen.
Dawson EB. et al. “Effect of Ascorbic Acid Supplementation on the Sperm Quality of Smokers”. Fertility and Sterility, 1992;58:1034-1039.

Metallnivåer i spermievätska
Infertila, men i övrigt friska, män fick antingen 1000 mg C-vitamin dagligen (20 st) eller placebo (7 st) under 60 dagar. Halterna för nyttiga metaller ökade, spermierna blev mer livsdugliga och alla männens fruar blev gravida i behandlingsgruppen. Inga förändringar sågs i placebogruppen. Det visade sig dock att C-vitamintabletterna innehöll metaller. Det går därför inte att avgöra om effekten beror på metaller eller C-vitamin.
Harris WA. “Apparent Effect of Ascorbic Acid Medication on Semen Metal Levels”. Fertility and Sterility, 1979; 32:455 –9.

Spermiekvalitet
I 3 studier med minst 25 män i varje kunde författarna visa att spermieagglutinationen (att spermierna klumpar ihop sig), som minskar fertiliteten, minskade signifikant vid ökad askorbinhalt i seminalvätskan (sädesvätskan). Redan efter en veckas behandling med 1 000 mg C-vitamin dagligen hade spermier signifikant förbättrad överlevnad, rörlighet, agglutination och minskad mängd omogna och abnorma spermier. Forskarna kunde även visa att fertiliteten minskade med ökad ålder oberoende av C-vitaminhalten.
Dawson EB. et al. “Relationship between Ascorbic Acid and Male Fertility”. World Rev Nutr Diet, 1990;62:1-26.

Infertilitet och C-vitamin
Resultatet av en öppen studie på 13 infertila, men annars friska, patienter i åldern 25–35 tyder på att tillskott med C-vitamin kan förbättra spermakvaliteten. Patienterna fick 1 000 mg C-vitamin 2 ggr per dag under 2 månader. Spermaantalet ökade från 14,3 x 10(6) till 32,8 x 10(6) spermier/mL, rörligheten från 31,2 procent till 60,1 procent och spermier med normal morfologi från 43 procent till 66,7 procent.
Akmal M. et al. “Improvement in human semen quality after oral supplementation of vitamin C”. J Med Food, 2006; 9: 40-2.

Hjärtischemi
Vid försök med mushjärtan, användes flödesmätning med höghastighet, s.k. ESR-teknik. Mössens hjärtan utsattes för ischemi (syrebrist) och sedan återperfunderades de. Ett samband sågs mellan graden av ischemi och mängd askorbatradikaler, som troligvis kommer från fria radikaler. Data från denna studie pekar mot att C-vitamin och även superoxiddismutas har radikalhämmande effekt vid myokardischemi.
Pietri S. et al. ”Ascorbyl Free Rradical as a Reliabel Indicator off Free-Radical -Mediated Myocardial Ischemic and Post-Ischemic Injury”. Eur J Biochem, 1990;193:845-854.

Slaganfall
730 friska pensionärer studerades och följdes upp 20 år efter att plasma C-vitaminnivåerna mätts och C-vitamin intag efterfrågats. Det fanns ett signifikant samband mellan slaganfall och låg
C-vitaminstatus. Lågt C-vitamin var en riskfaktor lika stark som högt diastoliskt blodtryck. Mellan C-vitaminstatus och hjärtsjukdomar sågs inget samband.
Gale CR. et al. “Vitamin C and risk of death from stroke and coronary heart disease in cohort of elderly people”.
Brit Med J, 1995; 310:1563-1566.

C-vitamin motverkar träningsvärk
C-vitamintillskott (200 mg, 2 ggr per dag) minskar träningsvärk och förbättrar muskelfunktion och återhämtning vid hård träning.
Thompson D. et al. “Prolonged Vitamin C supplementation and recovery from demanding exercise”.
Int J Sport Nutr Exerc Metab, 2001;11:4:466-81.

Träningsvärk
Denna dubbelblindtest, överkorsning och placebo-kontrollerade studie, där 19 personer fick göra upprepade, standardiserade benrörelser visade, att C-vitamin gav en signifikant förbättring av fördröjd träningsvärk.
Kaminski M. et al. “An Effect of Ascorbic Acid on Delayed-Onset Muscle Soreness”. Pain, 1992;50:317-321.

Höga doser C-vitamin och träning
En studie med 18 friska män visade att höga doser C-vitamin (3 g/dag) kunde reducera muskelömhet, försena ökning av kreatinkinas och förebygga blodglutation-oxidation efter kraftig träning. Detta medan muskelfunktionen inte påverkades.
Bryer SC. et al. ”Effect of high dose vitamin C supplementation on muscle soreness, damage, function, and oxidative stress to eccentric exercise”. Int J Sport Nutr Exerc Metab, 2006; 16:3: 270-80.

Diabetes och grå starr
Enligt en översiktsartikel minskar C- och E-vitamin bl.a. lipidperoxidationen in-vitro och hos diabetiker, vilket minskar katarakt (grå starr). Djurförsök har också visat att C- och E-vitamin kan minska katarakt.
Vinson J. et al. “Lipid Peroxidation and Diabetic Complications: Effect of Antioxidant Vitamins C and E”.
Department of Chemistry, Scranton, Pennsylvania.

C-vitamin och zink stärkande för immunförsvaret
Intag av C-vitamin och zinktillskott stärker immunförsvaret och verkar mikrobdödande, samt minskar risken, svårigheten samt tiden som infektionssjukdomar drabbar människor. Man har sett särskilt stora förbättringar i u-länder vid influensa, malaria och diarréinfektioner.
Wintergerst ES. et al. “Immune-enhancing role of vitamin C and zinc and effect on clinical conditions”. Ann Nutr Metab, 2006; 50:2: 85-94.

C-vitamintillskott hjälper mot förkylningar och influensa
C-vitamin har visat sig minska tiden som en förkylning pågår med genomsnitt 23 procent enligt metaanalyser. 2–4 g C-vitamin dagligen har visat sig förbättra återhämtning från influensa.
Hemila H. “Vitamin C, Respiratory Infections and the Immune System”. TRENDS in Immunol, 2003;24:11:579-580.

En grupp intog 1 000 mg C-vitamin varje timme de första 6 timmarna, och sedan 1 000 mg 3 ggr resten av första dagen samt 1 000 mg 3 ggr dagligen. Samma grupp uppvisade därefter vid första tecken på förkylning eller influensa, 85 procent mindre symtom än kontrollgruppen.
Gorton H. et al. ”The effectiveness of Vitamin C preventing and relieving the symtoms of virus-induced respiratory infections”.
Jour.of Manipulative and Psysiological Therapeutics, 1999;22:8:530-533.

C-vitamintillskott minskar förkylningar
Under en 5-års studie från Japan delade man upp personer i 2 grupper. Ena gruppen intog 50 mg C-vitamin dagligen och andra gruppen intog 500 mg C-vitamin dagligen. 21,3 av 1 000 personer fick förkylning vid ett dagligt intag på 50 mg C-vitamin och 17,1 av 1 000 personer fick förkylningar vid ett dagligt intag på 500 mg.
Sasazuki S. et al. ”Effects of vitamin C on common cold: randomized controlled trial”. Euro J of Clin Nutr, 2005;24/08.

C-vitamintillskott skyddar mot hjärt-kärlsjukdom
Ökat intag av C-vitamin i kosten ger inget extra skydd mot hjärt-kärlsjukdomar hos 85 118 kvinnliga sjuksköterskor i USA. Regelbundet intag av C-vitamintillskott ger däremot 28 procent lägre risk för
hjärt-kärlsjukdom.
Osganian SK. et al. “Vitamin C and risk of coronary heart disease in women”. J Am Coll Cardiol, 2003:16;42:246-52.

C-vitamin kan reducera inflammation och atrial fibrillering hos hjärt-kärlpatienter
Intag av 2 000 mg dagligen av C-vitamin minskade hjärtrytmstörningar, inflammation, CRP och fibrinogen labbvärden hos patienter med atrial fibrilleringsproblem.
Korantzopoulos P. et al. ”Oral vitamin C administration reduces early recurrence rates after electrical cardioversion of persistent atrial fibrillation and attenuates associated inflammation”. Int J Cardiol, 2005; 102:2: 321-6.

C-vitamin skyddar hjärtat
En grupp som intog mer än 700 mg dagligen av C-vitamintillskott minskade sin risk för hjärt-kärlsjukdomar med hela 25 procent jämfört med dem som inte tog tillskott.
Knekt P. et al. ”Antioxidant vitamins and coronary heart disease risk: a pooled analysis of 9 cohorts”.
Am J Clin Nutr, 2004:80:6: 1508-1520.

C-vitamin skyddar mot starr
Människor med förhöjda värden av C-vitamin i blodet efter intag av tillskott har 64 procent lägre risk för att utveckla grå starr.
Valero MP. et al. “Vitamin C is associated with reduced risk of cataract in a Mediterranean population”. J Nutr, 2002;132:6:1299-306.

Alkoholskador och C-vitamin
En grupp med 22 ickerökande män intog antingen 1 g askorbinsyra eller laktosplacebo 5 ggr dagligen under 2 veckor. Därefter intogs 0,95 g etanol/kg kroppsvikt under 2,5 timmar
Gruppen som hade tagit C-vitamin uppvisade: Betydligt snabbare eliminering av etanol från blodet samt snabbare normalisering av triglyceridnivåer. Förbättrad motorik samt ökad förmåga att urskilja färger.
Susick RL. Jr. et al. ”Effect of Ascorbic Acid on the Consequences of Acute Alcohol Consumption in Humans.”.
Clin Pharmacol Ther, 1987;41:5:502-509. 36398.

C-vitaminterapi är en mycket effektiv metod för att avgifta alkohol från kroppen samt att reparera alkoholskador och regenerera levern.
Zannoni VE. et al. ”Ascorbic acid, alkohol and environmental chemicals”. Ann of NY Acad of Sci, 1987;498:364-3888.

C-vitamin skyddar mot miljögifter
C-vitaminintag skyddar mot paraquat, en vanligt förekommande jordbrukskemikalie som skadar lungorna, levern och njurarna.
Capaletti G. et al. ”Apoptosis in human lung ephitelial cells: triggering by paraquat and modulation by antioxidants”.
Cell Biol Int, 1998;22:9-10:671-678.

C-vitamin motarbetar förgiftning från exponering till PCB giftämnen.
Kawai-Kobayashi K. et al. ”Effect of polychlorinated biphenyls on lipids and ascorbic science and vitaminology” 1988:34:3:281-291.

C-vitamin skyddar mot strålningsskador och DNA-skada
Intag av C-vitamin motsvarande 5 000–6 000 mg dagligen skyddar mot strålningsskador och DNA-skada när man utsätts för radioaktiv strålning.
Ala-ketola L. et al. ”Effects of ascorbicacid of the survival of rats after whole body irradiation”. Strahlentherapie, 1974:148:6:643-644.

C-vitamin avgiftar kroppen mot blyförgiftning
Intag av minst 1 000 mg dagligen av C-vitamin minskar bly från kroppen med mellan 11–23 procent.
Lauwerys RA. et al. ”The influence of orally-administered vitamin C and zinc on the absorbtion of and the biological response to lead”.
J of Occup Med, 1983:25:9:668-678.

C-vitamintillskott förbättrar behandling av schizofreni
Tillskott av C-vitamin tillsammans med psykofarmaka visade signifikant bättre effekt för behandling av schizofrenipatienter än med behandling med psykofarmaka och placebotabletter.
Dakhale GN. et al. ”Supplementation of Vitamin C with atypical antipsycotics reduces oxidative stress and improves the outcome of schizophrenia”. Psychopharmacology, (Berlin) 2005;182:494-8.


Skriv ut artikel


4 värstingar att undvika i din hudkräm

4 värstingar att undvika i din hudkräm

Hud

En hudkräms innehållsförteckning kan innehålla många, långa konstiga ord. Bakom namnen kan det gömma sig ämnen som kan vara allergiframkallande, miljöfarliga och kan störa ditt (och dina barns) hormonsystem – vilket kan få allvarliga följder. Naturskyddsföreningen har listat fyra värstingar i hudvård som alla är tillåtna, och som du alltså själv måste lägga på minnet och hålla utkik efter för att kunna undvika. Alternativet är förstås att välja ekologiskt och miljömärkt – så slipper du memorera denna lista.

D-vitaminstatus påverkar symtombild vid psykisk sjukdom

D-vitaminstatus påverkar symtombild vid psykisk sjukdom

Forskning

Nu kopplar ny forskning D-vitaminnivå till svårighetsgraden av schizofreni. Forskare har upptäckt att D-vitaminbrist kan stå för en del av schizofrenas symtom och deras hypotes är att korrigering av D-vitaminbrist hos personer med sjukdomen - inte minst - skulle kunna minska vissa av de symtom som idag har begränsade medicinska behandlingsmöjligheter.

tips_for_hjartat_580

7 hjärträddare att känna till

Hälsa

Hjärtsjukdom är världens ledande dödsorsak - men det går att skjuta hjärtproblemen på framtiden många år genom att ta hand om sig. Förutom att konditionsträna, förbättra sin puls och på så sätt spara på antalet hjärtslag, finns det även andra tips för att hålla hjärtat vid god vigör. Här är sju tips för hjärtat du bör känna till.

Detta bör du veta om högt blodtryck

Detta bör du veta om blodtryck

Allmänt

Nära en tredjedel av Sveriges befolkning har högt blodtryck, hypertoni. Inte lika många har hypotoni, lågt blodtryck, men de finns där. Vad innebär begreppen egentligen - och vad finns för naturliga åtgärder, som inte inkluderar mediciner? Här är några saker du bör känna till om blodtrycket.

Foto: Pavel Maira

My Martens tips om kost och hälsa

Hälsa

My Martens, känd bland annat som bloggare, träningsprofil samt från TV-programmet "Ensam mamma söker" tycker till om hur man får en mer hälsosam vardag - och berättar hur hon själv gör. Här är hennes tips.

Så många män och kvinnor fejkar orgasm

Så många kvinnor och män fejkar orgasm

Sex- och relationer

Åh, mm, oh... Ååh! Händer det ibland att du fejkar orgasm? Då är du (tyvärr?) inte ensam. Närmare hälften av alla kvinnor och 16 procent av alla män i Sverige fejkar nämligen klimax då och då – var tionde person så ofta som varje gång. Det visar en ny undersökning från RFSU.

D-vitamin uppmärksammas med en egen dag

D-vitaminet uppmärksammas med en egen dag

Kost

Vare sig vi vill inse det eller inte börjar nu hösten att bli ett faktum. Under nästkommande sex månader kommer soltimmarna att vara få, vilket innebär att det blir ännu viktigare att se till att kroppen får i sig tillräckligt med D-vitamin. Av den anledningen uppmärksammar Kurera idag D-vitaminets dag, som inträffar årligen på dagen för höstdagjämningen.

Spermier tappar kraft av solskydd visar ny forskning

Spermier tappar kraft av solskydd visar ny forskning

Gravid/barn

Nästan hälften av alla godkända UV-filter i traditionella solskyddskrämer stör spermiernas funktion vilket kan leda till att spermierna inte klarar att befrukta ett ägg, konstaterar en ny studie från Danmark. Även kvinnor tros påverkas negativt. Forskarnas fynd kan utgöra en del av svaret på varför 10-15 procent av alla par drabbas av ofrivillig barnlöshet - varav många aldrig får svar på varför. "Om fler bara kände till att det finns naturliga solskyddskrämer utan kemiska UV-filter, och att det även går att skydda sig mot solen med hjälp av vitaminer och mineraler, skulle det nog kunna innebära färre hormonella störningar i samband med fertilitet", säger hälsorådgivaren Barbara Rehberg Eintrei.

Till alla särlevande föräldrar: Lägg känslorna åt sidan – sätt era barn först

7 naturliga tips för att slippa urinvägsinfektion

Naturlig hälsa

Ungefär varannan kvinna råkar någon gång ut för urinvägsinfektion, även kallat cystit eller blåskatarr. Även män kan drabbas men gör det inte lika ofta. Ungefär hälften av de som drabbas får återkommande besvär. Urinvägsinfektion uppstår när främmande bakterier vandrar upp genom urinröret till urinblåsan och orsakar irritation. Här är sju tips på hur du slipper drabbas.

Låg fysisk kapacitet stor riskfaktor för ökad dödlighet - men rökning allra farligast

Låg fysisk kapacitet ger ökad dödlighet – men rökning allra farligast

Forskning

Dålig kondition är en större riskfaktor för dödlighet än vad högt blodtryck eller höga kolesterolvärden är. Enbart rökning innebär däremot en ännu större risk. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin, där medelålders män följts upp under totalt 45 år. "Vår studie visar att fördelarna med att vara fysiskt aktiv genom hela livet är tydliga", säger Per Ladenvall, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

8 sätt att boosta kroppen mot förkylning

Bästa knepen för att slippa förkylning

Naturlig hälsa

Hösten är här och förkylningstider väntar. Här är åtta bästa knepen som gör att du bekämpar förkylningen snabbare, alternativt gör att du kanske slipper bli sjuk alls… Tio om du lägger till sömn och stressreducering - två saker som både kan stjälpa och hjälpa vårt immunförsvar och som förvånansvärt få förstår vikten av att prioritera.

magnesiumrika livsmedel

Forskning ger magnesiumoxid upprättelse

Forskning

Att det är svårt att få i sig tillräckligt med magnesium via kosten har gjort att allt fler svenskar äter magnesiumtillskott. Magnesiumsorterna är många, två vanligt förekommande är magnesiumoxid och magnesiumcitrat där oxid länge ansetts vara sämre än citrat. Den låga statusen har dock varit oförtjänt, senare forskning visar att magnesiumoxid tas upp bättre i cellerna än det mer populära magnesiumcitratet.

Foto: Inger Palm

”Visste inte att magen kunde må så bra”

Mage

I 25 år har Karolina Stenqvist haft problem med magen. Hon blev alltid svullen efter maten och led av förstoppning och magknip. För två år sedan provade hon ett dricka koncentrerad ostvassla som är rikt på kroppsegen mjölksyra, vilket är basen för bra maghälsa. "Ingenting fungerade förrän jag provade detta. Magen blev helt bra och effekten kom snabbt", säger Karolina.

Näringsfysiologens bästa råd: Så är du rädd om ditt hjärta

Näringsfysiologens bästa råd: Så är du rädd om ditt hjärta

Naturlig hälsa

1,4 miljoner människor är drabbade av hjärt-kärl-sjukdomar i Sverige idag, och till stor del beror detta på vår livsstil. Hjärt-kärlsjukdomarna inkluderar alla de sjukdomar som har med hjärtat och kärlen att göra, vilket bland annat är hjärtinfarkt, hjärtsvikt, kärlkramp samt stroke och blodproppar. Anki Sundin, näringsfysiolog och sakkunnig inom kost- och näringslära, tipsar om hur vi kan bli bättre på att ta hand om vårt hjärta.

Högkänsliga har hemliga superkrafter

Högkänsliga har hemliga superkrafter

Hälsa

Är du den som upptäcker en farlig situation och reagerar snabbt för att skydda människor omkring dig? Är du lite av en ”Sherlock Holmes” som ser detaljer och är bra på att dra slutsatser? Känner du på dig när någon mår dåligt eller är du bra på att genomskåda en lögn? Stämmer detta in på dig så kan du vara född med en extra hög känslighet, så kallad högkänslig personlighet.

Energifylld glad kvinna på strand

Mer energi och livslust med bidrottninggelé

Naturlig hälsa

För tolv år sedan var Pia Wåhlmark helt slut av allt arbete hon tagit på sig. Hon slet ändå på med jobbet i flera år efter det, men blev sjukskriven, deprimerad och var utan mens. Med hjälp av tillskott med bidrottninggelé fick hon tillbaka livslusten och glädjen. "Jag var överlycklig att mensen kommit tillbaka och jag är så mycket piggare och gladare nu", säger hon.

Fem tillfällen du kan ha nytta av gurkmeja

5 tillfällen du har nytta av gurkmeja

Kost

Med näringsämnen i vanliga livsmedel kan man både förhindra och uppkomsten och dämpa redan befintliga inflammationer i kroppen. Gurkmeja är ett sådant livsmedel. Här är fem gånger då du kan ha nytta av den gula kryddan.

Allt fler drabbas av prostatacancer – läs mer om naturlig hjälp

Allt fler drabbas av prostatacancer – men det finns naturlig hjälp

Hälsa

Idag, den 15 september, är det internationella prostatacancerdagen. Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige och även den cancerform som tar flest mäns liv. Sjukdomen ökar och för första gången har antalet nydiagnostiserade fall varit fler än 10 000 personer, två år i rad. Här kan du läsa mer om sjukdomen – och om hur du kan förbättra ditt utgångsläge.

Livsmedelsverket larmar: Allvarliga brister i kontrollen av dricksvatten

Livsmedelsverket larmar: Allvarliga brister i kontrollen av dricksvatten

Allmänt

Tänk vad skönt att vi har så rent dricksvatten i Sverige, har många nog tänkt efter en resa till ett land där vatten måste handlas på flaska. Men hur rent är vårt vatten egentligen? Nära var fjärde dricksvattenanläggning i högsta riskklassen kontrollerades inte ens i fjol, visar en ny rapport. Och nu larmas det om att många kommuner saknar såväl resurser som kompetens för att ens kunna utföra tillräckliga kontroller. "Några har allvarliga brister i sin livsmedelskontroll, särskilt när det gäller dricksvattenanläggningar, berättar Cecilia Svärd, chef för Livsmedelsverkets utvärderingsavdelning".

Foto: Pavel Maira

My Martens 10 hälsofavoriter

Intervju

Kurera har träffat My Martens, bloggare, träningsprofil, entreprenör och känd från TV-programmet Ensam mamma söker. Vi bad henne dela med sig av tio hälsofavoriter. Här är hennes lista.

Foto (till vänster): Angelica Zander

Mexgryta med svarta bönor

Mat

Boken "Rå matglädje" lyser av färg och fina råvaror. Författaren Erika Frost välkomnar läsaren in i sin gröna värld som består av allt från sallader, till ”snabbmat”, grytor och husmanskost. Många av rätterna är raw, men inte alla. Kureras reporter blir förälskad i varje matbild i den här boken – men att hitta något som passar en raw-novis tillika nötallergiker själv visar sig vara svårt, upptäcker hon. Valet föll därför på en rustik och kryddig gryta som inte är raw men inte desto mindre spännande för det. Här följer recept samt omdöme om grytan.

Får jag i mig tillräckligt med B12? Experten svarar

Får jag i mig tillräckligt med B12? Experten svarar

Kost

Vitamin B12 är ett vattenlösligt vitamin som förstörs av starkt sura eller alkaliska ämnen. Det är ljuskänsligt, kan förstöras vid kokning och även vid optimala förutsättningar tas bara 30-70 procent av B12 i kosten upp av kroppen. Det gör B12-brist till någonting inte helt ovanligt. Här svarar Kureras näringsexpert Zarah Öberg på en fråga från en läsare som oroar sig över huruvida hon får i sig tillräckligt av vitaminet.