D-vitaminbrist förekommer främst hos äldre människor som inte dagligen vistas ute i dagsljus. 10–15 minuter mitt på dagen i sommarsol vid vanlig hudexponering (ansikte, armar och ben) bildar dagsbehovet av D-vitamin.

Vitamin D, kolekalciferol

Historik
Upptäckt av D-vitamin har samband med upptäckter kring rakitis, ett tillstånd som uppstår där skelettet blir deformerat p.g.a. brist på mineralerna, kalcium, fosfor, samt synergistiska ämnet D-vitamin.
1600-talet gav Whiatke och Glinon en klinisk beskrivning av rakitis (engelska sjukan).
1600-1700-talet misstankar att rakitis har samband med brist på hygien och solljus.
1824 biokemister visar att fiskleverolja ger effektiv behandling av rakitis.
1918 presenterar Mellanby det första beviset på ett fettlösligt vitamin med dess antirakitiska egenskaper.
1922 Mc Collum ger namnet D-vitamin till fettlösliga ämnet som hjälper upptag av kalcium och fosfor.
1924 upptäcks att ultraviolett ljus kan ge antirakitiska egenskaper till viss föda.
1930 isoleras D-vitamin från torskleverolja av Mellanby

Kemi
D-vitamin, eller kolekalciferol, är ett fettlösligt vitamin stabilt mot hetta, syra, alkalier och reduktionsreaktioner, men instabilt mot oxidation och ljus. D2-ergokalciferol bildas hos växter och produceras genom ljusaktivering av jäst. D3-kolekalciferol bildas hos djur och är den naturligt förekommande formen.
Kroppen kan producera D-vitamin vid ljusexponering av omättat fett utanpå huden, för att sedan absorberas genom huden och av blodet. Därmed transporteras det till lever och njurar för fortsatt syntes, så att den aktiva formen, 1,25-dihydroxykolekalciferol eller vitamin D3, bildas.

Livsstil, hudfärg, luftföroreningar, vikt, geografisk latitud och ozonkoncentrationer m.m. påverkar hur mycket D-vitamin som bildas vid solljusexponering. 3 timmars sommarsolljus, när endast ansiktet exponeras, producerar 10 µg D-vitamin. Exponering av ytterligare kroppsdelar ökar väsentligt produktionen av D-vitamin. Med exponering av armar och ben ökar också produktionen så pass att 20-30 minuters exponering på sommaren är tillräckligt för en stor produktion av D-vitamin. D-vitamin kan även produceras om man vistas utomhus när det är molntäckt men i betydligt mindre mängder. Kroppen kan inte skapa toxiska mängder av D-vitamin från mycket exponering av solljus. Förstadiet till D-vitamin omvandlas till D3 eller om det finns tillräckligt med D-vitamin bryts det ned till svaga ämnen som heter lumisterol och takysterol.

 

1 µg av D-vitamin av D-vitamin = 40 IE. 1,25-dihydroxy D-vitamin produceras av levern och njurarna från D-vitaminrika födoämnen eller från hudexponering av solljus. Den aktiva formen 1,25-dihydroxy D-vitamin fungerar i kroppen som hormonet kalcitriol, vilket bidrar till absorption av kalcium och fosfor från maten.

Metabolism
D-vitamin kan syntetiseras i huden med hjälp av ultraviolett ljus. Man tror att RDI kan uppnås genom att exponera 30 procent av huden i 20–30 minuter på måttliga breddgrader. D-vitamin som intas genom munnen absorberas av tunntarmen i närvaro av galla och transporteras in i cirkulationen via lymfan i kylomikronerna. Det lagras i levern, ben, hjärnan och huden. 50–80 procent av D-vitamin absorberas från mat. D-vitamin och dess metaboliter utsöndras via avföring och urin. Halveringstiden för D-vitamin är 20–29 dagar.

Funktion
D-vitamin är ett fettlösligt näringsämne som förbättrar absorption, transport och användning av kalcium och fosfor. Kalcium och fosfor är mycket viktiga för ben- och tandbildning. D-vitamin bidrar till att upprätthålla ett stabilt nervsystem och normala hjärtslag. D-vitamin reglerar immunförsvaret och förhindrar utvecklingen av autoimmuna sjukdomar. D-vitamin skyddar nervceller, gynnar serotonin och motarbetar överskottskortisol. D-vitamin reglerar upptag av angiotensin och därmed har ett positiv skydd på blodtrycket, hjärt-kärlsystemet samt motarbetar depressioner.
D-vitamin reglerar funktioner av inflammationsstimulerande och hämmande cytokiner och reglerar receptorer vid betacellerna som är kopplade till bukspottkörteln. Det är väsentligt för sköldkörtelns funktion, t.ex. produktionen av tyroxin. Det verkar ha en viktig reglerande funktion för tillverkning av bisköldkörtelhormon (PTH). Det hjälper också till med reglering av blodets koagulering och skyddar mot stroke.

D-vitamin hjälper huden att andas och är allmänt stärkande för lever och galla. 1,25 dihydroxykolekalciferol är den mest aktiva formen av D-vitamin och fungerar så att den:

  • ökar absorptionen av Ca++ från tarmen genom att stimulera syntesen av kalciumbindande protein.
  • ökar resorptionen av Ca++ från ben och transport till blodomloppet där hela kroppen kan få nytta av det. D-vitamin samarbetar med bisköldkörtelhormonet PTH för att reglera hur mycket kalcium som ska stanna i skelettet och hur mycket som ska cirkulera i blodet.
  • skyddar mot överskottsmängder av intracellulärt kalcium.

Bristsjukdomar och tidiga bristsymtom
Barn: rakitis (engelska sjukan) innebär missbildning av benen beroende på minskad inlagring av kalciumfosfat (hydroxyapatit). Symtom är rastlöshet, sömnsvårigheter, reducerad mineralisering av kraniets fogar. Försenad motorisk utveckling (att sitta och krypa) hos små barn, utbuktningar i kraniet, kostokondrala uppdrivningar (rosenkrans), förstoring av epifysbrosket (särskilt märkbart i strålbenet och armbågsbenet), svårighet för fontanellerna att gå ihop (resulterar i ett stort huvud med fördröjd tandutveckling, hämmad tillväxt, hjulbenthet eller kobenthet).
Vuxna: osteomalaki, dvs. demineralisering, särskilt i ryggraden, bäckenet och nedre extremiteterna. Symtom är smärtor i benen, brännande känsla i mun och hals, nervositet, diarré och insomningssvårigheter, höst depressioner och depression, skört skelett, skelettdeformationer, artrit, osteoporos, karies, muskelspasmer och muskelsvaghet.
Fall av MS (multipel skleros) ökar i högre grad ju längre från ekvatorn landet ligger. MS förekommer i mindre utsträckning vid kusten i Norge där man äter mycket mer fisk än i inlandet. Den vita substansen i hjärnan som bryts ned vid MS har D-vitaminreceptorer. Ju mer solexponering desto färre MS-fall. D-vitamin ökar kroppens produktion av naturligt förekommande mikrobdödande peptider.

Ökad risk för att utveckla brister
Ammande mödrar, spädbarn, småbarn, veganer och äldre, särskilt på vintern. Det finns inte tillräckligt med D-vitamin i bröstmjölk, spädbarn behöver exponeras för solljus eller ta daglig D-vitamintillskott.
Mörkhyade, innesittare som inte exponerar sig för solljus, de som bär heltäckande klädsel, de som har Crohns sjukdom, diabetes, lever- och njursjukdomar; långvarig medicinering med epilepsi- och kortisonmediciner; alkoholism. Svåra brännskador, mag-/tarmopererade.

Orsaker till D-vitaminbrist
Solljus: brist förekommer främst hos äldre människor som inte dagligen vistas ute i dagsljus. 10–15 minuter mitt på dagen i sommarsol vid vanlig hudexponering (ansikte, armar och ben) bildar dagsbehovet av D-vitamin.
Ålder: ju äldre du är desto svårare är det för kroppen att tillverka D-vitamin.
Livsstil: spenderar mycket tid inomhus under dagtid. Både bebisar/småbarn, stressade människor och äldre får brist.
Geografiskt läge: bosatt i land med lång vinter, mindre exponering för sol/ljus under året.
Människor med mörk hud: särskilt med afrikanskt ursprung har svårare att tillverka D-vitamin med begränsat solljus. Behöver minst sex gånger mer exponering för solljus.
Kultur: vissa kulturer döljer huden så mycket som möjligt. Man behöver exponera huden för solljus för att kroppen ska tillverka tillräckligt med D vitamin.
Ämnesomsättning: människor med dålig fettförbränning har oftast D-vitaminbrist.
Ökad användning av solskyddskräm: de som använder solskyddsmedel blockerar D-vitaminproduktionen. Solskyddsfaktor 8 blockerar 85 procent av bildningen av D-vitamin. Solskyddsfaktor över 8 blockerar 100 procent av bildningen.

Sjukdomsrisk vid D-vitaminbrist
Tjocktarmscancer, bröstcancer, underlivscancer, depression, kolon irritable, MS, hjärtsvikt, sklerodermi, lupus, PCOS, diabetes, KOL, hypertoni och hypertyroidism.

Terapeutisk användning

  • Rakitis (50–75 µg)
  • skydd mot cancer, speciellt bröst-, prostata-och tarmcancer (25–100 µg)
  • osteoporos och osteomalaki (25–100 µg)
  • artrit, lupus, sklerodermi och andra autoimmuna sjukdomar (25–100 µg)
  • MS (25–100 µg)
  • metabolt syndrom och diabetes typ 1 och 2 (50–100 µg)
  • depressioner och höstdepressioner
    (50–100 µg)
  • karies och tandlossning
  • närsynthet, katarakt (grå starr) och konjunktivit
  • nervositet och sömnbesvär
  • tetani
  • förstoppning
  • trötthet och muskelsvaghet
  • avstannad tillväxt
  • dåligt mineralupptag
  • psoriasis
  • eksem
  • akne
  • hypertoni
  • PCOS
  • hjärtsvikt
  • inflammation
  • turberkulos och sjukdomar som nedsätter lungfunktionen.


Bästa källorna för D-vitamin (µg/100 gr) 0,025 ug= 1 IE

                                         SverigeÅl                                        30

Sardiner                              15

Makrill                               12,8

Lax                                    12,5

Sill                                      12

Hälleflundra                        9

Tonfisk                              4,6

                                 SverigeÄgg                                  1,4

Griskött                           0,8

Räkor                               0,5

Kyckling                           0,4

Lamm                              0,4

Mellangrädde                 0,19

D-vitamin är det vitamin som är mest sällsynt i maten. Intag av D-vitamin i maten ska kombineras med exponering av solljus eller/och tillskott eller/och som tillsats i maten för adekvat intag av D-vitamin. Man får inte tillräckligt med D-vitamin från solexponering under vinterhalvåret och man bör vara extra uppmärksam och se till att D-vitamin supplementeras samt att man äter mer fisk.

Dosering
RDI: 5 µg (200  IE) för vuxna, 10 µg (400 IE) för spädbarn, barn, ungdomar, gravida och ammande kvinnor.
ODI: 25–75 µg (1 000–3 000 IE). Intag av 25–50 µg verkar ge koncentrationer av D-vitamin i blodet (25-hydroxyvitamin D) som skyddar mot benskörhet samt många kroniska sjukdomar.
TDI: 25–250 ug(1 000–10 000 IE).
En dosering på 125–200 ug (5 000–8 000 IE) kan oftast användas 1 gång per vecka för äldre personer som har haft långvariga brister. Intas under 8–12 veckor, kontrollera värden därefter. D-vitamin lagras i kroppen. Man behöver inte inta tillskott dagligen om man hellre vill inta en större veckodos.
Spädbarn får inte tillräckligt med D-vitamin genom bröstmjölk om inte modern intar till exempel fiskleverolja så det är bra att spädbarnet får en kort exponering (10–20 minuter) av solljus eller dagsljus dagligen samt intar A-D droppar eller fiskleverolja.
Litteraturen och hänvisningar har varit missvisande tidigare angående toxicitetsrisken med
D-vitamin.
Studier de sista 20 åren visar att D-vitamin är säkert och relativt ofarligt även i höga doser. RDI värden bör fördubblas.
Man behöver som regel inte ge tillskott av D-vitamin alls och det finns mycket sällan skäl att ge mer än 10 mg/dag i form av tillskott en solrik sommar om man exponerar huvud, armar och ben för solljus minst 20 minuter varje dag. Det är extra viktigt med D-vitamintillskott för äldre personer som är sjuka, sängliggande, handikappade eller de som bor på äldreboende. Brist på resurser och rutiner i vården gör att de äldre inte exponeras tillräckligt för solljus.
D-vitamin är ofta tillsatt mjölk, flingor eller andra raffinerade produkter. Rekommendationerna är beroende av hur mycket man exponerar sin hud för ultraviolett strålning. Intensiteten i exponeringen är också en faktor. Den breddgrad som en person bor på bestämmer hur mycket exponering han eller hon behöver för att syntetisera tillräckliga nivåer. I övrigt spelar luftföroreningar, molnbildning och personens hudfärg en viss roll i produktionen av D-vitamin. Människor med svart eller mörk hy producerar mindre D-vitamin. Det behövs upp till sex gånger mer solexponering för motsvarande produktion av D-vitamin.
Ju mer man dagligen utsätts för sol och äter fisk, desto mindre behöver man extra tillskott av D-vitamin. Vi som bor i norden behöver mer D-vitamin, speciellt under de mörka vintermånaderna, med helst minst 25-75 µg (1 000–3 000 IE) i tillskott genom mat eller kosttillskott. Vid osteoporos kan förloppet vändas genom behandling med stora doser av vitamin D3, kalcium och magnesium. Överviktiga personer producerar hälften så mycket D-vitamin som normalviktiga. Daglig solexponering ger vanligtvis 10–50 mg (400–2 000 IE) D-vitamin, men kan ge upp till 250 µg. Men man kan inte få toxiska doser av D-vitamin från solexponering. Exponering för sol under sommarhalvåret bör helst vara mest på morgonen och eftermiddag/kväll för att skydda sig för de negativa effekterna av stark sol per dag, men all solkräm med solskyddsfaktor över 8 blockerar 100 procent av tillverkningen. Dessutom innehåller solkräm oftast många cancerogena ämnen. Var inte rädd för solen men använd sunt förnuft. Vid all långtidsbehandling eller tveksamheter gör labbanalys på 25-hydroxyvitamin D i serum.

Toxiska doser
Informationen om toxicitet är inte entydig men ny forskning tyder på att doser överstigande 250 µg (10 000 IE) dagligen under flera månader kan ge toxiska besvär hos speciellt känsliga personer. Men detta är mycket individuellt. Många kan få i sig extra mycket D-vitamin genom tillsats i vissa typer av raffinerad föda, även om de inte vistas i solen så mycket. Olika människor har varierande behov av D-vitamin för ett friskt skelett. Men kom ihåg att D-vitamin är det enda vitamin som har toxiska följder, vilka är bestående och inte går tillbaka när man upphör med tillförsel. Det är däremot mycket sällsynt att detta uppträder och då ska vuxna inta doser underskridande 250 µg (10 000 IE).
För spädbarn och små barn anses en toxisk dos ligga mellan 50–75 µg (2 000–3 000 IE) dagligt intag under flera månader. De flesta fall av toxicitet har berott på ett dagligt intag av 625–1 500 µg (25 000–60 000 IE) i 1–4 månader.
Akuta toxiska doser ligger på 25–75 µg (1 000–3 000 IE) /kg kroppsvikt per dag.
Sjukdomar där det förekommer en risk för toxiska följder av doser över 250 µg (10 000 IE) är: sarcoidos, mykobakteriella infektioner som turberkulos och idiopatisk hyperkalcemi.
LD 50 toxicitet för möss ligger på 619 µg/kg (ca 1 500 000 IE för en människa). Halveringstiden för D-vitamin är 20–29 dagar, så om man får i sig toxiska doser av D-vitamin kan toxicitetssymptomen pågå i flera veckor efter avslutat intag.

Kontraindikationer
Förutom att D-vitamin i högre doser (> 75 µg (3 000 IE) ) kan orsaka att kalcium distribueras till fel ställen i kroppen, så kan det också ha en negativ effekt på gallan och njurarna hos dem som redan har tendens till besvär med dessa organ.  Intag av D-vitamintillskott är kontraindicerat vid hyperkalcemi eller vid förhöjda kalkvärden i serum. Använd försiktighet med D-vitamin vid hyperparatyroidism, sarcoidos, tuberkulos och lymfom.

Akuta reaktioner vid överdosering
Anorexi, aptitlöshet, illamående, långvarig törst, diarré, förstoppning, huvudvärk, njursvikt, polyuri (ökad urinutsöndring), urinträngningar, polydipsi (sjukligt stegrad törst), hyperkalcemi, ledsmärtor, muskelsvaghet, klåda i ögon och hud, rastlöshet, förkalkning av mjuk vävnad (lever och njurar). Barn kan förlora vikt, bli irriterade och deprimerade.

Kroniska följder av överdosering
Hämmad växt, hörselförlust, högt blodtryck, förhöjda kolesterolvärden. Fettlösligt D-vitamin i mycket stora doser som inte används av kroppen, ackumuleras och orsakar skada.

Interaktion med läkemedel

Positiv interaktion/ökat behov av tillskott med: antiepileptika, klysma, kolesterol- och triglyceridsänkande medel, kortikosteroider för systemiskt bruk, laxantia, medel mot tuberkulos, medel vid magsår, neuroleptika, lugnande medel, sömnmedel och östrogen.
Ökat behov av D-vitamin (10–30 µg dagligen.): intag av ketokonazol, Olestra, kolesterolsänkande medel som Colestid och Questran, antiepileptiska medel, Fenobarbital, lugnande medel, Pondimin, aptitdämpande medel, Dioctyl Natrium Sulfosuccinat, mineraloljor och andra laxermedel.

Negativ interaktion/undvik tillskott: diuretika, kalciumantagonister.

Blandad interaktion: antikoagulantia, medel vid diabetes.
Interaktioner med näringsämnen
D-vitamin hjälper upptag och användning av kalcium och fosfor för starkare benstomme och tänder.
D-vitamin tillsammans med A- och C-vitamin förebygger och förbättrar förkylningssymtom. Komplettera kalcium och D-vitamin med K-vitamin, magnesium och bor för en starkare benstomme.

Beredningsform
Där den mest effektiva formen vad det gäller upptag. Intag av torskleverolja är ett bra sätt att fylla på med extra D3, specielltunder vinterhalvåret. Källan för Di tillskott kommer främst från fiskleverolja samt Dsom utvinns från fårull. Djur kan få i sig Dgenom att slicka sin päls. D2, syntetistk D-vitamin, har haft stor betydelse för massjordbruk och sällskapsdjur.
Produktionen av syntetiskt D-vitamin och användningen till boskap, har gjort det möjligt för djuren att kunna vistas inomhus under långa perioder. Detta bidrar till lägre priser på kött, mjölk och ägg. D2 skiljer sig från Dmed en enkel kolatom och har något sämre upptag och effekt än D3 formen.
Tillskott av ren vitamin D förekommer oftast i kapslar eller tabletter innehållande 10, 25, 50 eller 100 µg vitamin D. Tillskott av D-vitamin lagras länge i kroppen. Det är lika effektivt att ge en stor vecko-/eller månadsdos som små dagliga doser. Inom läkemedelsbehandling med D-vitamin förekommer formerna: calcitriol, doxercalciferol och calcipotriene. D-vitamin i salva har visat sig minska psoriasisfläckar.

Nyckelorgan
Benstomme, mjälte och bisköldkörtlar.

Absorptionsbefrämjande ämnen
Vitaminer: A, C, fettsyror och kolin. Mineral: Ca och P.

Synergister
Vitaminer: B12, A, C, E, fettsyror och kolin. Mineral: Ca, P, Co, Mg, Se och Na.

Antagonister
Vitaminer: A. Mineral: Zn, K, Mg och P.

Analyser och mätmetoder
Serum D-vitamin reflekterar intag/syntes men inte aktivitet.
Serum 1,25-dihydroxyvitamin D3 (kalcitriol) reflekterar aktiva hormonvärden.
25-hydroxyvitamin D speglar bäst 1,25 dihydroxyvitamin D3 och är de bästa mätmetoder för utvärdering av D-vitaminstatus.
OBS! Undersök patientens värden innan behandling med terapeutiska mängder (> 60 µg) under flera månaders tid. Kontrollera värdena var tredje månad.

Normala 25-hydroxyvitamin D labbvärden:

  • 20–56 ng/ml eller 50–140 nmol/l.
  • Värden under 90 ng/ml. ger sällan biverkningar.
  • Värden under 20 ng/ml tyder på svår D-vitaminbrist.

Optimala 25-hydroxyvitamin D värden är:

  • 45–80 ng/ml eller 115–200 nmol/l.

I mycket soliga länder är det vanligt med följande värden:

  • 54–90 ng/ml. Värdena under sommaren är mycket bättre än på vinterhalvåret när man bor på breddgrader långt från ekvatorn.
  • Förhöjda kalciumvärden i serum samt förhöjt kalcium till fosforratio i serum tyder oftast på att supplementering med D-vitamin är för högt. Dessa två värden är ett bra komplement till mätning av 25-hydroxyvitamin D. Höga värden av benspecifik peptid i urinen samt positivt svar på bentäthetsröntgen (DEXA) visar behov av D-vitaminsupplementering.

Exempel på studier, referenser

D-vitaminbehov

Det finns bevis för att D-vitaminintag över gällande RDI kan kopplas till bättre hälsa. Exakta optimala serumvärden för 25 (OH)D-vitamin är dock inte fastställda. Ett intag för alla vuxna om minst 1 000 IE (25 µg) kolekalciferol behövs för att höja upp koncentrationen till 75 nmol/l hos minst 50 procent av befolkningen.
Bischoff-Ferrari HA. et al. ”Estimation of optimal serum concentrations of 25-hydroxyvitamin D for multiple health outcomes”. Am J of Clin Nutr, 2006; 84:1:18-28.

Inadekvata D-vitaminvärden vanligt hos befolkning i USA och Europa
Det är mycket vanligt att befolkningen i väst har inadekvata D-vitaminvärden. Man räknar med att minst en tredjedel av den friska befolkningen har inadekvata mängder D-vitamin i blodet. Detta har en stor negativ påverkan på folkhälsan. Följdsjukdomar som ökar är bl.a. benskörhet, högt blodtryck, diabetes och cancer.
Holick MF. “High prevalence of vitamin D inadequacy and implications for health”. Mayo Clin Proc, 2006; 81(3): 353-73.

D-vitamin övre säkerhetsgränsen bör höjas från 50 µg till 250 
Många studier som har gjorts de senaste 10-15 åren har visat att det inte finns någon toxisk fara med doser över 250 µg dagligen. Den övre säkerhetsdosen bör höjas från det föråldrade värdet av 50 µg till en maxdos av 250 µg.
Hathcock JN. et al. “Risk assessment for Vitamin D”. Am J of Clin Nutr, 2007;85:1:6-18.

Psoriasis
En dubbelblindstudie gällande 125 patienter med psoriasis vulgaris, utfördes med lokalbehandling genom att använda olika koncentrationer av D-vitamin kräm eller placebo kräm. Patienterna behandlades 2 ggr per dag i 8 veckor. Märkbara förbättringar sågs hos 40 procent av dem som behandlats med koncentrationen 25 µg/g av kalcipotriol och hos 88 procent av dem som behandlats med koncentrationen 100 µg/g. Inga patienter som behandlats med placebo hade mer än små förbättringar.
Lahfa M. et al. ”Calcitrol ointment and clobetasol propionate cream:a new regime for the treatment of plague psoriasis”. Eur J Dermatol, 2003;13:261-5.

Frakturer
Äldre patienter jämfördes med 30 unga kontrollobjekt. 19 procent av de äldre hade direkt D-vitaminbrist och 28 stycken hade gränsvärden. Även äldre jordbruksarbetare som fått mycket solbestrålning hade märkbart lägre nivåer än kontrollgruppen.
Israeli J Med Sci, jan. 1981-82.

Benskörhet hos äldre kvinnor
De första åren efter menopausen förlorar kvinnor ben mycket fort. Enbart kalciumtillskott kan ge vissa förbättringar, men det tycks som om D-vitamintillskott förbättrar kalciumupptaget i ben vilket kan minska frakturer. Författarna till denna översiktsartikel föreslår utifrån litteraturen att postmenopausala kvinnor intar 1 000–1 500 mg kalcium och 400–800 IE D-vitamin dagligen för att minimera benförluster.
Dawson-Hughes B. ”Calcium and Vitamin D Nutritional Needs of Elderly Women”. J of Nutr, 1996; 126:1165-1167.

 D-vitamin, kalcium och benmineraler
I en placebokontrollerad studie med 228 flickor i medelålder 11,4 år och med tillräckligt intag av kalcium via kosten kunde tillskott med D-vitamin förstärka benmineralinnehållet i femur och lumbar vertebrae. Detta under 1 år. Resultatet föreslår att tillskott med D-viatmin kan minska koncentrationen av benresorptionmarkörer och förbättra benmineralförstärkningen i gruppen.
Viljakainen HT. et al. “A positive dose-response effect of vitamin D supplementation on site-specific bone mineral augmentation in adolescent girls: a double-blinded randomized placebo-controlled 1-year intervention”. J Bone Mineral Res, 2006; 21:6: 836-44.

Crohns sjukdom
De allra flesta patienter med Crohns sjukdom har låga D-vitaminnivåer.
Nutritional Review, 41:7 (1983):213-216.

Blodtryck
I en studie av 300 kvinnor visade den grupp som dagligen konsumerade minst 10 µg (400 IE) av D-vitamin upp ett lägre systoliskt blodtryck än de kvinnor som hade en låg konsumtion av D-vitamin. Mellan 50 och 75 procent av kvinnorna i studien hade ett intag av D-vitamin som underskred RDI.
Am J Clin Nutr, 1985:42:135-142.

D-vitamin minskar inflammation
123 hjärtsviktpatienter delades upp i 2 grupper. Ena gruppen tog 50 mg D-vitamin dagligen och andra tog placebotabletter. De som intog D-vitamin fick en höjning av antiinflammatoriska cytokiner och en sänkning av pro-inflammatoriska cytokiner.
”Vitamin D supplementation Improves cytokine Profiles in Patients with Congestive Heart failure: A Double Blind Randomized, Placebo-Controlled Trial”. Am J Clin Nutr, 2006:83:4:754 –9.

D-vitamin kan reducera risken för tandköttsinflammationer
Låga serumkoncentrationer av D-vitamin är associerad till ökad förekomst av tandköttsinflammation enligt en studie på 6 700 personer i åldrarna 13–90.
Dietrich T. et al, “Association between serum concentrations of 25-hydroxyvitamin D and gingival inflammations”.
Am J Clin Nutr, 2005;82:3:575-80.

Låga D-vitaminvärden gynnar utveckling av typ 1-diabetes
88 patienter med typ 1-diabetes i Italien har visat sig ha mycket lägre D3 värden än kontrollgrupper. 2 tidigare studier, bl.a. från Finland, visar att högt intag och höga värden av vitamin D3 förebygger mot utveckling av typ 1-diabetes.
Pozzilli P. et al. “Low levels of 25-hydroxyvitamin D-3 and 1,25-dihydroxyvitamin D-3 in patients with newly diagnosed type 1 diabetes”. Horm and Metab Res, 2005; 37:11: 680-683.

D-vitamin och kalciumtillskott minskar risken för typ 2-diabetes
Statistik från Nurse´s Health Study med 83 779 sjuksköterskor visar att de som intog tillskott av 1 200 mg kalcium samt 800 ie D-vitamin hade 33 procent bättre skydd mot diabetes än de som intog 600 mg kalcium och 400 ie D-vitamin.
Pittas AG. et al. “Vitamin D and calcium intake in relation to type 2 diabetes in women”. Diabetes Care, 2006; 29:3: 650-6.

D-vitamin skyddar spädbarn mot diabetes
Spädbarn som intar minst 50 mg D-vitamin hade 80 procent lägre risk att utveckla diabetes under sina första 31 år.
Hypponen E. “Micronutrients and the risk of type 1 diabetes: vitamin D, vitamin E, and nicotinamide”.
Nutr Rev, 2004 ;62:9:340-7.

 25-hydroxyvitamn D och insulin
126 friska glukostoleranta Californiabor undersöktes för insulinkänslighet och insulinrespons. Det fanns en positiv korrelation mellan 25-hydroxyvitamin D-nivåer och insulinkänslighet, och en negativ korrelation med hypovitaminos D på betacellfunktion. Resultaten föreslår att låga vitamin D-nivåer ger högre risk för insulinresistens och metabolt syndrom.
Ken CC. et al. ”Hypovitaminosis D is associated with insulin resistance and ß cell dysfunction”. Am J of Clin Nutr, 2004:79:5: 820-5.

D-vitamin och Alzheimers
En studie med 40 äldre individer med lindrig Alzheimers sjukdom och 40 individer utan demens, visade att D-vitaminbrist kan kopplas till sämre sinnestillstånd, sämre kognitivt beteende och allvarligare demens.
Wilkins CH. et al. “Vitamin D Deficiency Is Associated With Low Mood and Worse Cognitive Performance in Older Adults”. Am J Geriatr Psych, 2006;14:12: 1032-1040.

D-vitaminintag ökar överlevnad och rehabilitering vid kirurgiska ingrepp
Lungcancerpatienter som har högsta D-vitaminintag och värden överlever kirurgiska ingrepp bäst.
Zhou W. et al. ”Vitamin D is associated with improved survival in early-stage non-small cell lung cancer”. Canc Epidl Biomark Prev, 2005;14:10:2303-9.

D-vitamin och cancerrisk
Av 63 observationsstudier på vitaminD-status i relation till cancerrisk visar de flesta en skyddande relation mellan tillräckliga D-vitaminnivåer och lägre risk för cancer.
Garland C. et al. ”The Role of Vitamin D in Cancer Prevention”. Am J Public Health, 2006;96:2: 252-61.

D-vitamin minskar cancerrisk
En studie bland 1000 personer visar att personer som intog tillskott innehållande 1100 IE D-vitamin dagl reducerade sin cancerrisk med hela 77 procent jämförd med de som inte tog tillskott.
Lappe JM. et al. ”Vitamin D and calcium supplementation reduces cancer risk: a randomized trial”. Am J of Clin Nutr, 2007;85:1586-91.

Cancerförebyggande
Personer med serumnivåer på minst 20 mg/ml hade 70 procent reduktion av risken för coloncancer jämfört med personer med lägre nivåer av D-vitamin.
Garland C. et al. “Serum 25-hydroxyvitamin D and colon cancer:eight-year prospective study”. The Lancet, 89:18:2:1176-8.

Intag av D-vitamintillskott skyddar mot cancer
Många vetenskapliga studier mellan 1966-2004 bekräftar att höga värden av D-vitamin ger ökat skydd mot cancer. Tillskott av D-vitamin är ett kostnadseffektivt, säkert och effektivt sätt att förebygga cancer bland befolkningen.
Garland CF. et al. “The Role of Vitamin D in Cancer Prevention”. Am J Pub Health, 2006;96:2:252 –61.

D-vitamin skyddar mot tjocktarmscancer
Äldre kvinnor som hade högre halter D-vitamin i blodet hade bättre skydd mot tjocktarmscancer.
Feskanich D. et al. “Plasma Vitamin D Metabolites and Risk of Colorectal Cancer in Women”. Canc Epidem Biomark & Prev, 2004;13:1502-1508.

Intag av 25 µg D-vitamin dagligen halverar risken för tjocktarmscancer
Ett dagligt intag av 25 µg D-vitamin minskar risken för tjocktarmscancer med hela 50 procent.
Gorham ED. et al. ”Vitamin D and prevention of colorectal cancer”. J Steroid Biochem, 2005;97:1-2:179 –94.

Kolorektalcancer och intag av D-vitamin
5 studier utvärderades där nivåer av serum 25(OH)D kunde kopplas till risken för kolorektalcancer.
Individer med serum 25(OH)D-nivåer över eller lika med 33 ng/mL hade 50 procent reducerad risk för kolorektalcancer jämfört med individer med serumnivåer om 12 ng/mL eller lägre. Författarna sammanfattar: dagligt intag av 1 000–2 000 IE vitamin D3 kan minimera risken för kolorektalcancer.
Gorham ED. et al. “Optimal vitamin d status for colorectal cancer prevention a quantitative meta analysis”. Am J of Prev Med, 2007; 32:3: 210-16.

D-vitamin, kalcium och distal kolorektal adenoma
En studie som inkluderade 48 115 amerikanska kvinnor, utan kolorektalcancer eller polyper vid studiens början, följdes upp under 22 år. Högre intag av totalkalcium och D-vitamin kunde kopplas till reducerad risk för distal kolorektal adenoma. Den högsta femtedelen intag av totalkalcium kopplades till 12 procent reducerad risk för distal kolorektal adenoma och 27 procent reducerad risk för stor adenoma, jämfört med den lägsta femtedelen intag.
Den högsta femtedelen intag av D-vitamin kopplades till 21 procent reducerad risk för distal kolorektal adenoma och 33 procent reducerad risk för distal kolonadenoma, jämfört med den lägsta femtedelen intag. Dessutom visade studien att kombinationen högt intag av D-vitamin och lågt intag av A-vitamin (retinol) associerades med 45 procent reducerad risk för distal kolorektal adenoma, jämfört med lågt intag D-vitamin/högt intag A-vitamin.
Giovannucci E. et al. “Calcium and Vitamin D Intakes in Relation to Risk of Distal Colorectal Adenoma in Women”. Am J Epidemiol, 2007;165:10:1178-1186.

D-vitamin och kalcium tillskott minskar risken för bröstcancer
En studie bland 1 560 kvinnor i Quebec City, Kanada visade hur ett ökat intag av D-vitamin och kalcium minskade risken för bröstcancer.
Diorio C. et al. ”Vitamin D and calcium intakes from food or supplements and mammographic breast densities”. Canc Epidemiol Biomark Prev, 2005; 14:7: 1653-9.

D-vitamin skyddar mot prostatacancer
Högre halter D-vitamin skyddar mot utveckling av prostatacancer. Studier har också visat att tumörbildning och spridning av tumörer kan minskas vid läkarbehandling med hög dos calcitriol D-vitamin.
Johnson CS. et al. ”Vitamin D-related therapies in prostate cancer”. Cancer Metastasis Rev, 2002;21:2:147-58.

D-vitamin kan hjälpa behandla prostatacancer
15 män med biopsibevisad prostatacancer hade fått strålning eller opererats. Forskarna gav patienterna 2 000 enheter kolekalciferol varje dag under 21 månader. Resultatet blev att PSA-värden antingen gick ned eller slutade gå upp och föreslår att deras prostatacancer antingen började gå tillbaka eller stannade upp.
Gross C. et al. ”Treatment of early recurrent prostate cancer with 1,25-dihydroxyvitamin D3 (calcitriol)”. J Urol, 1998;159:6:2035–9. Erratum: J Urol, 1998;160(3 Pt 1):840.

Tillskott med D-vitamin kan halvera risken för pankreascancer
2 befolkningsbaserade studier med 46 771 män i åldern 40–75 år (Health Professionals Follow-up Study: 1986–2000) och 75 427 kvinnor i åldern 38–65 år (the Nurses’ Health Study: 1984-2000) visade en koppling mellan högre D-vitaminintag och lägre risk för pankreascancer. Uppföljning gjordes under 14–16 år. Resultaten visade 41 procent reducerad risk för pankreascancer vid D-vitaminintag >= 600 IE/dag, 44 procent reducerad risk vid 450–599 IE/dag, 43 procent reducerad risk vid 300–449 IE/dag och 22 procent reducerad risk vid 150–299 IE/dag, jämfört med intag om <= 150 IE/dag. Kopplingen verkade vara starkare hos män än hos kvinnor.
Skinner HG. et al. ”Vitamin D intake and the risk for pancreatic cancer in two cohort studies”. Canc Epidem Biomark Prev, 2006;15:9: 1688-95.

D-vitamin skyddar mot MS
Brist på exponering till solljus och intag av D-vitamin i kosten ökar utveckling av MS i hela världen.
Van Amerongen BM. et al. “Multiple sclerosis and vitamin D: an update”. Eur J Clin Nutr, 2004;58:8:1095-109.

D-vitamin skyddar mot frakturer
Många studier bekräftar att ju högre intag av D-vitamin desto lägre antal frakturer.
”Vitamin D is increasingly Emerging at the Center of Fracture Prevention”. Women’s Health in Primary Care, 2003:6:4.

D-vitaminstatus och fallrisk
En studie med 1 231 individer i åldern 65 och äldre visade en koppling mellan nedsatt D-vitaminstatus och ökad risk för att falla. Den starkaste kopplingen fann i gruppen 65–74 år.
Snijder MB. et al. ”Vitamin D Status in Relation to One-Year Risk of Recurrent Falling in Older Men and Women”. J Clin Endocrinol Metab,  2006, 91:8:2980-5.

D-vitamin skyddar mot reumatoid artrit
D-vitamin visar sig har kraftfulla immunreglerande funktioner. Högre intag av D-vitamin genom mat och tillskott har visat sig minska förekomsten av reumatoid artrit hos amerikanska kvinnor.
Merlino LA. et al. “Vitamin D intake is inversely associated with rheumatoid arthritis: results from the Iowa Women’s Health Study”. Arthritis Rheum, 2004;50:1:72-7.

D-vitamin förbättrar hälsan hos patienter med hjärtsvikt
Intag av 50 µg D-vitamin dagligen, visade sig minska inflammatoriska cytokiner samt förbättra hälsotillståndet hos 123 patienter med hjärtsvikt i en studie som pågick i 9 månader.
Schleithoff SS. et al. “Vitamin D supplementation improves cytokine profiles in patients with congestive heart failure: a double-blind, randomized, placebo-controlled trial”. Am J Clin Nutr, 2006; 83:4: 754-9.

D-vitamin och högt blodtryck
En studie med 613 män och 1 198 kvinnor med uppmätta 25(OH)D-nivåer följdes under 4–8 år, och 38 388 män och 77 531 kvinnor med uppskattade 25(OH)D-nivåer följdes under 16–18 år. Resultaten visade en omvänd koppling mellan plasma 25(OH)D (25-hydroxyvitamin D)-nivåer och risk för högt blodtryck. I grupperna med uppmätta värden visade män med D-vitaminbrist (< 15 ng/mL) en mer än sexfaldig risk för högt blodtryck jämfört med män med värden om 30 ng/mL eller högre. Kvinnor med D-vitaminbrist visade en mer än tvåfaldig risk för högt blodtryck jämfört med kvinnor med 25(OH)D-värden om 30 ng/mL eller högre. Grupper med uppskattade värden visade resultat i samma riktning.
Forman JP. et al. ”Plasma 25-Hydroxyvitamin D Levels and Risk of Incident Hypertension”. Hypertension, 2007;49:1063.

Hur viktigt det är med D-vitamin och exponering av solljus
Statistik visar att vid åren 1950–1994 dog 50 000–63 000 människor i USA av cancer p.g.a. bristande exponering/tillgång till solljus och därmed D-vitamin. 8 000 dog under samma period av elakartad hudcancer (malignt melanom). I England dog 19 000–25 000 av bristande tillgång till solljus och D-vitamin, 2 000 dog av malignt melanom. Solljusfobi och ständigt smörjande av solskyddskrämer som innehåller toxiska eller carcinogena ämnen kan orsaka stor skada. Det finns heller ingen stark koppling mellan malignt melanom och enbart exponering till sol.
Devesa SS. et al. ”Atlas of cancer Mortality Rates for the United States”. NIH Publication, 1999:99-4564. http://cancer.gov/atlasplus/new.html

Lågt serum 25 (OH) D-vitamin speglar förhöjda PTH-värden
496 kvinnor i 50-, 60- och 70-årsåldern visade efter tester ett starkt samband mellan låga D-vitaminvärden i blodet 25 (OH), D-vitaminkoncentrationer (< 40 nmol/l) och förhöjda värden av bisköldkörtelhormon. Kvinnor bör hålla sina 25 (OH) D-vitaminvärden över 40 nmol/l.
Need AG. et al. “Vitamin D Status: effects on Parathyroidhormone and 1,25 hydydroxin D in postmenopausal women”. Am J Clin Nutr, 2000;71:6:1577-81.

D-vitaminintag i mycket höga doser är effektivt och säkert
Patienter intog antingen 15  µg eller 100  µg D-vitamin dagligen under perioden 2001 till 2003. Frågeformulär angående livsstil och symtom visade klara förbättringar. Den starkare dosen hade en klart bättre effekt än den svagare. Inga biverkningar rapporterades vid intag av 100 µg under flera års tid.
Vieth R. et al. “Randomized comparison of the effects of the Vitamin D3 adequate intake versus 100 mcg (4000 IU) per day on biochemical responses and the wellbeing of patients”. Nutr J, 2004; 3: 8.

Äldre kvinnor har oftast brist på D-vitamin
En studie i USA bland 1 536 kvinnor visar att hälften av kvinnorna inte hade adekvata nivåer D-vitamin (25-hydroxyvitamin D) i blodet trots att flera än hälften hade fått information om hur viktigt D-vitamin är för skelettet. Kvinnor som intog mer än 10 mg i form av tillskott hade bättre värden än kvinnor som inte tog tillskott eller tog mindre än 10 mg dagligen.
Schieszer J. “Vitamin D Deficiency Too Common in Women”. Intern Med World Rep, 2004:29:423-61.

Låg D vitamin status trots Solexponering
En studie bland 93 vuxna visade att hälften hade låg D vitamin status (<30ng/ml) trots att genomsnitts solexponering var 28,9 timmar per vecka. De som exponerades mera timmar per vecka hade högre 25(OH)D värden upp mot 62 ng/ml. Många kan ha suboptimal värden av D vitamin trots en genomsnitts eller måttlig hög exponering för solljus.
Binkley N. et al. “Low Vitamin D Status despite Abundant Sun Exposure”. J of Clin Endoc & Metabolism, 2007;92:6:2130 –5.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Julkalender lucka 9

Julkalender lucka 9

Julkalender

Under december har Kurera i samarbete med Yogobe en julkalender där våra läsare varje morgon, fram till den 24 december, får ta del av en ny (enkel) yoga-, meditations- eller träningsövning. Övningen presenteras i form av en video och finns tillgänglig från klockan 06.00 fram till midnatt den aktuella luckdagen. Brukar du inte yoga eller träna? Varför inte prova att följa med dessa 24 dagar och se vad som händer? Här är lucka nummer nio.

Ljushårig påbylsad tjej ute i vinteväder

Kall, nedkyld och så en blåskatarr? Lingon spolar bort bakterierna

Hälsa

På vintern är det lätt att bli nedkyld om man vistas ute länge och som följd av det kan man dra på sig en urinvägsinfektion. Med en lingondryck av hög kvalitet kan man på ett naturligt sätt avlägsna bakterierna som fäst på slemhinnan och därmed läka ut infektionen. "Lingon har länge fått spela en undanskymd roll bland andra så kallade superbär. Lingon har en bra effekt vid blåskatarr och en analys har visat att lingon har en fantastisk antioxidantkapacitet som bidrar till att dämpa inflammationer i bland annat i urinvägarna", säger medicine doktor och näringsforskare Magnus Nylander.

Julkalender lucka 8

Julkalender lucka 8

Julkalender

Under december har Kurera i samarbete med Yogobe en julkalender där våra läsare varje morgon, fram till den 24 december, får ta del av en ny (enkel) yoga-, meditations- eller träningsövning. Övningen presenteras i form av en video och finns tillgänglig från klockan 06.00 fram till midnatt den aktuella luckdagen. Brukar du inte yoga eller träna? Varför inte prova att följa med dessa 24 dagar och se vad som händer? Här är lucka nummer åtta.

julklappar under gran

10 tips på veganvänliga julklappar

Allmänt

Har du någon djurälskare på inköpslistan inför jul? Eller ja, klart du har - låt oss specificera. Djurälskare som i att inte vilja konsumera produkter som innehåller djur, inte bara tycka djur är härliga och söta. I så fall kan det här vara listan för dig. Kurera har samlat ihop några riktigt djurvänliga julklappstips till dem du bryr dig om, inklusive barnen.

Julkalender lucka 7

Julkalender lucka 7

Julkalender

Under december har Kurera i samarbete med Yogobe en julkalender där våra läsare varje morgon, fram till den 24 december, får ta del av en ny (enkel) yoga-, meditations- eller träningsövning. Övningen presenteras i form av en video och finns tillgänglig från klockan 06.00 fram till midnatt den aktuella luckdagen. Brukar du inte yoga eller träna? Varför inte prova att följa med dessa 24 dagar och se vad som händer? Här är lucka nummer sju.

Grimaserande kvinna ligger och håller sig om magen

Kvinnor mitt i livet oftare sjukskrivna

Hälsa

Antalet långa sjukskrivningar ökar i vårt samhälle och inte minst har sjukskrivningarna inom den privata sektorn formligen exploderat de senaste åren, visar en ny rapport. Men – sjukskrivningarna är ingen jämlik fråga. Skillnaderna mellan könen är stora, visar rapporten, och kvinnor drabbas oftast av sjukskrivningar när de befinner sig mitt i livet medan männen oftare drabbas först efter 50.

Julkalender lucka 6

Julkalender

Under december har Kurera i samarbete med Yogobe en julkalender där våra läsare varje morgon, fram till den 24 december, får ta del av en ny (enkel) yoga-, meditations- eller träningsövning. Övningen presenteras i form av en video och finns tillgänglig från klockan 06.00 fram till midnatt den aktuella luckdagen. Brukar du inte yoga eller träna? Varför inte prova att följa med dessa 24 dagar och se vad som händer? Här är lucka nummer sex.

Kvinna bär vit plastpåse på gata, svartvit bild

Plastpåsen är långt ifrån död – tvärtom miljonsatsas det

Eko/miljö

Plastpåsen är ingen utdöende klenod som hör det förflutna till. Den ser ut att finnas med som en del av framtiden också, i alla fall i Sverige. Trots en plastbärkassebransch i gungning satsar nämligen en av Sveriges få storskaliga tillverkare av plastbärkassar nu stort – och gör en miljoninvestering för att, tvärtemot vad många skulle spå, öka sin kapacitet.

Julkalender lucka 5

Julkalender

Under december har Kurera i samarbete med Yogobe en julkalender där våra läsare varje morgon, fram till den 24 december, får ta del av en ny (enkel) yoga-, meditations- eller träningsövning. Övningen presenteras i form av en video och finns tillgänglig från klockan 06.00 fram till midnatt den aktuella luckdagen. Brukar du inte yoga eller träna? Varför inte prova att följa med dessa 24 dagar och se vad som händer? Här är lucka nummer fem.

Julkalender lucka 4

Julkalender lucka 4

Julkalender

Under december har Kurera i samarbete med Yogobe en julkalender där våra läsare varje morgon, fram till den 24 december, får ta del av en ny (enkel) yoga-, meditations- eller träningsövning. Övningen presenteras i form av en video och finns tillgänglig från klockan 06.00 fram till midnatt den aktuella luckdagen. Brukar du inte yoga eller träna? Varför inte prova att följa med dessa 24 dagar och se vad som händer? Här är lucka nummer fyra.

Äldre par ler och håller om varandra

Utbildning – en viktig faktor bakom livslängd

Allmänt

Medellivslängden fortsätter att öka men det råder stora skillnader i hur länge vi lever i olika delar av landet. Till exempel kan det skilja nästan sju år mellan ett område som anses ha det "bättre" och ett mer utsatt område, visar siffror från SCB. Dessutom är skillnaderna stora mellan de norra och södra delarna av landet, där medellivslängden är allra högst i Halland och Kronoberg. Men varför är det så? Det får du veta mer om här.

Piller ovanpå dollarsedlar

Skolelever knäppte läkemedelsföretag på näsan – kopierade prishöjd medicin

Allmänt

När ett amerikanskt läkemedelsföretag plötsligt beslutade att höja priset på en medicin för bland andra aidspatienter med över 5 000 procent gjorde detta några australiska skolelever väldigt upprörda. De beslöt sig för att själva producera den aktiva substansen med hjälp av en Wikipedia-beskrivning av molekylen och en startbudget på 20 dollar för att visa på prisökningens orimlighet.

Julkalender lucka 3

Julkalender lucka 3

Julkalender

Under december har Kurera i samarbete med Yogobe en julkalender där våra läsare varje morgon, fram till den 24 december, får ta del av en ny (enkel) yoga-, meditations- eller träningsövning. Övningen presenteras i form av en video och finns tillgänglig från klockan 06.00 fram till midnatt den aktuella luckdagen. Brukar du inte yoga eller träna? Varför inte prova att följa med dessa 24 dagar och se vad som händer? Här är lucka nummer tre.

julgran som pyntas av två små barn

Ska du ut och köpa julgran? Här är tipsen du ska läsa först

Allmänt

"Nej, i år får det allt bli plastgran". De orden har vi nog alla hört någon gång – eller uttalat själva. Men –den främsta anledningen till att folk väljer plast brukar vara att de vill slippa barren så vet du vad? Det finns hopp. Här är infon du ska visa din plastgransfunderande vän – och förhoppningsvis få denne på andra tankar: Tipsen som gör att granen står längre.

Julkalender lucka 2

Julkalender lucka 2

Julkalender

Under december har Kurera i samarbete med Yogobe en julkalender där våra läsare varje morgon, fram till den 24 december, får ta del av en ny (enkel) yoga-, meditations- eller träningsövning. Övningen presenteras i form av en video och finns tillgänglig från klockan 06.00 fram till midnatt den aktuella luckdagen. Brukar du inte yoga eller träna? Varför inte prova att följa med dessa 24 dagar och se vad som händer? Här är lucka nummer två.

Provrör med blod och positiv teststicka

Varje dag får närmare 6 000 personer hiv – vad vet du om sjukdomen?

Allmänt

Idag, den 1 december, infaller World Aids Day, eller Världsaidsdagen som den heter på svenska. Dagen är till för att uppmärksamma och informera om hiv och aids – och för att visa solidaritet med de som lever med hiv, eller som gått bort i sjukdomen aids. Dagen behövs – för fortfarande är kunskapen låg och myterna många. Och även om det gått framåt på flera plan och antalet nya fall har minskat kraftigt är utmaningarna när det gäller arbetet med och mot hiv fortfarande många och stora.

lucka ett

Julkalender lucka 1

Julkalender

Under december har Kurera i samarbete med Yogobe en julkalender där våra läsare varje morgon, fram till den 24 december, får ta del av en ny (enkel) yoga-, meditations- eller träningsövning. Övningen presenteras i form av en video och finns tillgänglig från klockan 06.00 fram till midnatt den aktuella luckdagen. Brukar du inte yoga eller träna? Varför inte prova att följa med genom dessa 24 dagar av julmagi och se vad som händer? Här är första luckan.

kärleksfullt par kramas

L-arginin – för sexlust, energi och kraft

Sex- och relationer

Sex är viktigt och underbart när det fungerar. Men – lika jobbigt och frustrerande när det inte gör det. Erfarenhetsmässigt upplever ungefär 50 procent av alla fyrtioåringar i Sverige problem med lust och funktion, enligt Stefan Arver, docent och överläkare vid centrum för sexualmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset. Områden där aminosyran l-arginin är central. Låt oss förklara mer om hur.

Kvinna med ärr på bröstet

Nu undersöks bakterieflorans koppling till bröstcancer

Forskning

Ensidig kost, överdriven hygien och för mycket antibiotika har rubbat balansen i vår tarmflora, menar Martin Blaser, professor i mikrobiologi vid New York University. Han misstänker att det kan vara en delförklaring till cancersjukdomar och tror även att kvinnor med en frisk, balanserad bakterieflora är mindre benägna att få bröstcancer.

Bebis som ammar

Amningste med fänkål i blåsväder – här får du veta varför

Gravid/barn

De senaste dagarna har så kallat "amningste" med fänkål varit i blåsväder. Bakrunden är en SVT-nyhet om att EU-myndigheten EMA och Livsmedelsverket avråder gravida och ammande från att dricka te med fänkål eftersom de anser att det inte bevisats att ett ämne i fänkål är ofarligt för små barn. Flera medier har tagit upp nyheten och företaget Weleda och deras Mother´s Tea, som innehåller just fänkål, har hängts ut eftersom de trots avrådan fortsatt att marknadsföra produkten mot den aktuella målgruppen. Företaget ifrågasätter dock avrådan, och menar att studien som rekommendationen är baserad på är gjord på ett isolerat ämne där hänsyn till ämnet som del av en växtsammansättning inte tagits, varför studien är helt missvisande. "Dessutom skulle man behöva tugga i sig innehållet i 750 tepåsar för att uppnå en toxisk mängd av det aktuella ämnet", säger Weledas nordiska marknadschef Emma Bergqvist till Kurera.

kvinnor gör plankan

Är du magstark? Så enkelt kan du bli!

Träning

Känner du inte igen kroppen efter du fått barn? Med hjälp av stabiliserande övningar för mage och bäckenbotten kan du återställa kroppen efter graviditet och förlossning. MammaMage-certifierade PTn Jamina Gatti berättar hur.

Så ger du ditt barn självkänsla

Gravid/barn

Föräldrar ska inte lära barn att bli perfekta – de ska lära barn att de duger som de är. Men det är lätt att känna sig otillräcklig som förälder när ett barn visar tecken på dålig självkänsla. Här är fallgroparna du lätt kan undvika när det gäller att skapa en ömsesidig relation med ditt barn.

Mia Ånemyr på allt för hälsan-mässan

Hon får barn – och vuxna – att tycka bättre om att äta nyttigt

Gravid/barn

Kurera träffar den härliga Mia Ånemyr på Allt för hälsan. Hon är kvinnan som, inspirerad av sin egen viktresa, brinner för att sprida kunskap och inspiration om hur man äter nyttigare. Hon har därför skrivit boken "Adrians kalasbok – naturligt gott". Med boken vill hon bland annat uppmärksamma att det finns nyttigare alternativ till bakverk och tårtor fulla av socker, vetmjöl och tillsatser när barnen har kalas. I boken presenteras flera av dem.