Livet, träningen och sjukdomen

Del 5. Loaded Carries. Bär grejer!

Jag brukar försöka delge namn på olika övningar, rörelser eller vad det nu är jag skriver om på både svenska och engelska för att få med så många som möjligt på tåget. Idag skiter det sig en aning då jag inte kan komma på något vettig svensk översättning för Loaded Carries som gör att man förstår utan alltför många följdfrågor. Men dagens post kommer kort (eh, ja, nåja..) och gott handla om att bära grejer.

Funktionell träning?! 

Funktionell träning har blivit ett ”nytt” modeord som många slänger sig med när de berättar att de tränar på gym. ”Jag tränar funktionellt” eller ”funktionell styrketräning”. Jag skulle kunna hålla på och sitta och bygga på en standup-monolog om det här men jag ska försöka hålla mig (någorlundaseriös.

När någon säger att de tränar något enligt ovan leder det i vart fall i mitt huvud till en massa följdfrågor om vad det är människan gör rent praktiskt när denne tränar ”funktionellt”.

Men min upplevelse av detta är att man när man tränar ”funktionellt” så vill man träna för sådant man gör i vardagliga livet och inte bara saker man gör på gymmet (bänkpress, benpress etc).

Denna träning innefattar ofta övningar eller rörelser som att t.ex: Ståendes på ett ben, gärna på ostabilt underlag, och göra sidorotationer långt ut från kroppen med ett gummiband som vibrerar medan du håller en silverhantel mellan tårna.

Jag vet inte hur det är med er, men jag har då aldrig någonsin gjort något liknande i mitt liv, förutom då eventuellt just på ett gym, så på så vis undrar jag hur en sådan övning är mer funktionell än exempelvis en bicepcurl som oftast inte räknas som en så kallad funktionell övning. 

Med det sagt har jag inte sagt att jag på något sätt förespråkar bicepscurls eller att jag inte kan se att det finns tillfällen då sådana här ”Mulle Meck”-övningar kan ha sin plats , men det jag vill komma till är att jag tror att många som tränar ”funktionellt” lägger för mycket tid på onödigt komplicerade övningar som inte alltid kanske ger den effekten de söker…. typ som när jag lägger närmare 350 ord bara på att försöka komma till:

The f*c*ing point!

Träning är inte så jäkla svårt egentligen. Lär dig andas korrekt, lär rörelser korrekt och bli sedan starkare och bättre i dessa rörelser. Genom detta kommer du bli starkare, friskare, kunna genomföra fler saker i livet utan att skada dig, förmodligen leva längre och förhoppningsvis kunna leva ett lyckligare liv. Mer funktionellt än så blir det inte.

Loaded carries är definitivt något som har stått utanför den funktionella sfären alldeles för länge. Finns det något som jag tror de flesta människor gör dagligen så är det att bära grejer.

När gnällde du senast över att matkassarna var tunga att bära hem från affären? Eller att du fick tennisarmbåge av att bära runt på ditt barn? Eller att du blev skittrött av att bära packningen uppför backen på campingsemestern?

Inom kraftidrotter har man sedan länge insett värdet i att lägga in moment där man bär runt på tunga grejer i alla möjliga positioner men hos vanliga Svenssons missas detta påtagligt ofta. Och det är inte ens svårt att lära sig.

Vad är en Loaded carry då?!

Enklaste formen: Farmers walk.

Utförande. Greppa en vikt i vardera hand. Bär dessa valfri distans med blicken mot horisonten. Klart.

Ok, det finns kanske lite fler hållpunkter som man bör ta fasta på men faktum är att mycket brukar lösa sig av bara farten.

Välj en ganska (för dig) tung vikt. Vikten i sig är inte så intressant, det viktigaste är att du har en vikt som är utmanande att träna med. Och i begreppet träna med inbegriper orden: med kontroll och korrekt utförande. Kom ihåg, vi ska träna, inte visa hur starka vi är.

Blicken mot horisonten, dra ihop och ned skulderbladen, spänn magen och rumpan, tryck höften framåt så mycket det går och gå med korta, frekventa steg.

Hur långt ska jag gå då?

Lite längre än förra gången…

-Men…

Ok, antingen väljer du distans eller tid. Börja med t.ex 60 sek och repetera 3 ggr med vila emellan. När du sedan kan gå 90 sek för 3 rundor, öka vikten och börja om från 60 sek.

Eller så har du en distans som du försöker öka, när du nått till en viss distans, öka vikten och börja om. Gör det inte svårare än vad det är, KISS-principen (Keep It Simple, Stupid.. ;)) är direkt användbar här.

Andra former av ”Carrys”.

Ärligt talat så tror jag att de flesta klarar sig utmärkt med att bara köra Farmers walks. I alla fall rent fysiskt. Sen kanske man behöver lite omväxling för huvudets skull, för att man lätt blir uttråkad (undertecknad vet allt om det.. )

En personlig favorit är sk. rackwalks där du helt enkelt bär vikten diktan mot bröstet. För detta passar två kettlebells perfekt men annars fungerar en cement/sandsäck precis lika bra. Tighta till allting och bär iväg. Testa att bära uppför en backe eller ett gäng trappor och du har en överraskning som väntar…

Och det är bara fantasin som sätter gränser. Testa att bära bara en vikt i en hand precis som du bär en resväskaSe till att hålla näsa, bröstben och höft i samma linje så du inte börjar se ut som en serpentinväg upp till Dolomiterna.

Bär en vikt ovanför huvudet på rak arm med en annan vikt hängande utmed sidan, dra en släde, putta en bil, bär din partner eller dina 3 barn (jag har testat att bära 5 st..)ja vad du har att tillgå i form av utrustning och miljö.

Men, vad tränar det för muskelgrupp egentligen?

Hur många armhävningar kan Chuck Norris göra…?

Svar: ALLA!

Den här typen av träning sätter ihop allt till ett stycke och lär kroppen arbeta som en enhet. Oavsett om du försöker bygga muskler eller minska i fettvikt så kommer den här typen av träning vara gynnsam. Den kommer bygga kraft och arbetskapacitet, du får helt enkelt en större motor vilket kommer leda till både mer muskler och en ökad förbränning.

Gör något av ovanstående 2-3 ggr i veckan under en månads tid till ditt ordinarie träningsprogram och jag kan nästan garantera att du kommer kunna känna skillnaden på så kort tid. Ge det 3 mån så kommer folk fråga efter hemligheten..

Må väl så länge!

 


Våga tänka själv och utmana sanningen!

Eller kanske ska  jag skriva ”sanningen”….För vad är det som är sant egentligen? Är min sanning densamma som alla andras sanning? Är sanningen verkligen sann eller är det tillfälliga omständigheter som skapar en tillfällig sanning som får vara sann tills dess att nya omständigheter eller information skapar en ny sanning?

De som känner mig har vid det här laget börjat undra ”Vad sysslar han med och vad i hela friden har han testat för lattjo hälsopreparat nu??” För filosofi har aldrig varit min starka gren, det sa åtminstone min filosofilärare på gymnasiet. Men anledningen till att jag fastnade i det här  tankespåret är att jag över tid har fascinerats över hur sanning och fakta skapas, först och främst inom fitness och träningsindustrin men som det är nu känns det som att de gäller de flesta områden. Men för att inte bli kategoriserad som en konspiratör eller strålgubbe så håller jag mig till träningsvärlden. För nu.

Även om jag allt som oftast har försökt genomföra någon form av källgranskning innan jag tar till mig ny information ska jag villigt erkänna att jag alltför ofta inte har grävt djupt nog i olika fall där information har lagts fram. Jag har helt enkelt litat på och köpt läget när vissa saker har hävdats och upprepats tillräckligt många gånger utan att ha kontrollera var informationen kommer ifrån i grund och botten. Vilket i sig kanske inte är konstigt när det är personer som är högt ansedda inom ämnet som har uttryckt detta och man, eller i alla fall jag förutsätter att ”det här måste ju stämma, annars skulle han/hon väl inte stå och tjoa om det”.

Men när jag sedan har kommit i kontakt med information som mer eller mindre som säger raka motsatsen har jag börjat fundera hur sjutton det ligger till egentligen. Jag kan någonstans accepterar att det finns ett visst mått av felmarginal i alla påståenden och att det dyker upp skiftningar i vissa typer av fakta. Det får man liksom någonstans räkna med. Men då pratar vi skiftningar i att någon säger att en mörkgrön lastbil körde förbi, medan en annan hävdar att det var en ljusgrön lastbil. Jag kan nog t.o.m sträcka mig så långt att det eventuellt var en blå lastbil. Men det är INTE ok att någon sedan hävdar att det var en skoter! Eller att det helt enkelt inte körde förbi något alls. I dessa fall har jag börjat fundera i banor som involverar ord som ”kronisk dumhet” och ”galenskap”. I alla fall när jag är på någorlunda bra humör, är jag bitter, grinig och sur är jag påhittigare i mina val av ord…

Hur det kan uppkomma den här typen av motsättningar i påstående rätt och fel gällande exempelvis kosthållning eller träningsmetodik  kan jag såklart bara spekulera kring och i många fall hoppas jag att svaret heter utveckling. Att det har framkommit ny fakta genom forskning eller liknande och det kan väl inte vara annat än positivt. Sen att jag kan bli lite bitter över att jag har bränt tid och energi på något som nu visar sig inte riktigt stämmer är ju en annan sak, men det är väl kanske en del av utvecklingen det med?

Men det är inte alltid utveckling i alla nya rön. När man nagelfar en del nya rön visar det sig ibland att i grund och botten är det här egentligen inget som är nytt, den här informationen har funnits länge, men att den t ex. har blivit förvanskad på något sätt och kommit ut lite galet. Eller så är det som med en del av den gamla informationen, att det är ett påstående som har fått fäste utan någon egentlig förankring och ingen har brytt sig om att kontrollera om det verkligen förhåller sig på detta sätt.

Nu menar jag inte att man behöver ifrågasätta precis allt i i alla lägen, det blir bara jobbigt för alla inblandade och ska förhoppningsvis inte vara nödvändigt. Men det kan vara en idé att suga lite på informationen, använda magkänslan och känna in om det här kan tänkas vara vettigt för att sedan testa och utvärdera själv. Något som på pappret ska vara dunder och något som ”alla” andra tycker är rätt och sant behöver nödvändigtvis inte vara din sanning.

Du är ju trots allt unik. Precis som alla andra.