10 fakta om mjölkproteinallergi respektive laktosintolerans

Fakta

De huvudsakliga skillnaderna mellan mjölkproteinallergi och laktosintolerans:
Mjölkproteinallergi brukar kallas en spädbarnsdiagnos, där barnet (som är betydligt känsligare än en vuxen) reagerar på det starka proteinet i mjölken, vilket är känt för att kunna reta tarmen.

Mjölkproteinöverkänslighet innebär att kroppen reagerar mot mjölkprotein. Inte sällan kasein som tillsammans med vassle är ett av de två proteinerna i mjölk. Uppdelningen i komjölk brukar vara 80 procent kasein och 20 procent vassle. I bröstmjölk är det precis tvärtom.

Många små barn är känsliga mot mjölkprotein men det brukar oftast växa bort innan fyra års ålder och diagnosen är väldigt ovanlig hos vuxna.

Laktosintolerans är däremot väldigt ovanligt hos barn under fem år - men desto vanligare hos vuxna.
Laktos är sockret i mejeri (ungefär som fruktos är i frukt och glukos i socker och stärkelse - ja, snabbt summerat) och den som blir laktosintolerant är det ofta livet ut.

Laktosintolerans innebär en brist på ett enzym som behövs för att bryta ned laktos i tunntarmen. När mjölksockret inte kan brytas ner får vi symtom som ont i magen, gaser, "buller" i magen och diarré.

– Mitt barn är mjölkallergiker.
– Jaha, tål inte laktos alltså?
– Näe, det är helt olika saker.
– Jasså, är det? Det visste jag inte. Hur då?
Ja, blandar du ihop begreppen mjölkprotein och laktos är du definitivt inte ensam. Det är snarare regel än undantag och händer till och med inom vården.
Kurera försöker här reda ut några av frågetecknen. 

 

Frågor och svar om mjölkallergi och laktosintolerans

 

1. Vad är mjölkproteinallergi? 
Kroppen reagerar mot proteinet i mjölken, inte laktosen. Allergi mot mjölkprotein brukar uppstå när barnet är väldigt litet, ofta i samband med introduktionen av smakportioner eller välling (som ofta innehåller skummjölk eller mjölkpulver).
Vanliga symtom är magont, kräkningar (ofta inom 30 minuter efter intag), diarré, nässelutslag och eksem/hudreaktioner. Ibland även astma.

Läs också: Vad kan jag ersätta mjölkprodukter med? Näringsexperten tipsar

2. Hur vanligt är mjölkproteinallergi?
Mjölkproteinallergi växer i de allra flesta fall bort innan fyra års ålder. Diagnosen är sällsynt hos vuxna.
Man räknar med att 0,5 till 2,5 procent av barnen (beroende på ålder) och 0,1 till 0,2 procent av den vuxna befolkningen är allergiska mot mjölkprotein.

 

3. Hur upptäcks och behandlas mjölkproteinallergi?
Allergi och överkänslighet visar sig oftast genom ett pricktest - dock inte alltid - eller blodprov.
Behandling sker genom uteslutande av alla produkter som innehåller mjölkprotein. Att fortsätta att ge mjölkprotein kan medföra allvarliga reaktioner, till och med dödsfall, och man ska inte själv "testa sig fram".
Upplever man att ens barn är överkänsligt utan att det gett utslag på allergitestet kan man själv ta initiativet att utesluta mjölkprotein - och beställa nytt test igen framöver. Denna gång företrädesvis ett blodprov.

► Läs också: Studie: Mycket mjölk kan korta livet

4. Var finns mjölkprotein?
I alla mejeriprodukter som mjölk, grädde, smör och ost. Även i skummjölkspulver som är en väldigt vanlig tillsats i barnmat, välling och olika typer av halvfabrikat samt i pasta och bröd. Även laktosfria eller lakosreducerade produkter måste uteslutas (detta förstår inte alltid välmenande släktingar - som ofta blandar ihop begreppen mjölkproteinallergi och laktosintolerans - och handlar hem laktosfritt inför ert besök). Läs noggrant alla innehållsförteckningar.

► Läs också: 9 alternativ till komjölksprodukter

5. Om nu mjölkprotein är så starkt och retar tarmen, är då mjölkprotein - och mjölk - verkligen så hälsosamt?
Teorierna kring detta är många. Förr var det av Arla myntade begreppet "mjölk ger starka ben" en icke ifrågasatt sanning. I dag det inte längre så - även om många fortfarande tror att mejeriprodukter är det enda sättet att få i sig kalcium. Bra att veta är dock att kalcium även finns i till exempel sesamfrön, solrosfrön, makrill med ben, mandel, nypon, nässlor, grönkål - och som kosttillskott. Läs andra artiklar i ämnet: Ger mjölk verkligen starka ben? och Hälsoprofilen: ”Dagens mjölk är inte nyttig”.
Idag rapporteras allt fler reagera på mjölkprotein och allt fler väljer också bort mejeriprodukter eftersom det anses inflammatoriskt samt av vissa kunna förvärra tillstånd som till exempel autism och ADHD.
Det finns också studier på att mjölkprotein kan orsaka histaminfrisättning i kroppen och irritera slemhinnor. Dessutom är mjölkprotein insulinstimulerande, vilket på sikt kan bidra till insulinresistens (vilket innebär diabetes).
Generellt verkar inte mjölk från får och getter orsaka problem i lika stor utsträckning som mjölk från kor.

► Läs blogginlägget: Opioida peptider och läckande tarm – varför du bör undvika mjölk och bröd

6. Vad är laktosintolerans?

Laktos, eller mjölksocker, är en disackarid som består av glykos och galaktos. Laktosintolerans innebär att kroppen saknar laktas, som är det enzym som gör att laktosen kan brytas ner i tarmen och absorberas där. Saknas laktasenzymet fortsätter molekylerna nedbrutna ner i tarmsystemet, där de av tarmbakterier omvandlas till bland annat gaser eller symtom som diarré eller känsla av uppkördhet.
Det talas om primär och sekundär laktosintolerans, där primär - som är den vanligaste formen - oftast innebär att intoleransen är ärftlig medan sekundär innebär en tillfällig skada på tarmens slemhinna (likt vid obehandlad glutenintolerans eller tarminfektion), vilken kan läka (och då återkommer enzymet). Det finns även en tredje sort, medfödd laktosintolerans, som dock är mycket ovanlig.

 

► Läs också: 5 knep som stärker skelettet!

7. Hur vanligt är laktosintolerans?
Laktosintolerans är väldigt ovanligt hos små barn. Hos personer med ärftlighet för laktosintolerans inträffar en minskning av laktasenzym-produktionen oftast under skolåren. 
Antalet intoleranta varierar stort mellan olika länder. I Sverige räknar man med att cirka 4-10 procent av de vuxna är intoleranta. I Finland är siffran högre, cirka 15-20 procent och I medelhavsområdet är laktosintolerans ännu vanligare med ungefär 30-60 procent av de vuxna. I stora delar av Asien, Sydamerika och Afrika är alla vuxna laktosintoleranta eftersom man inte har samma tradition av att äta mjölkprodukter.
70 procent av alla människor slutar att producera enzymet laktas redan i barndomen men här i norra Europa har det --- på grund av att vi traditionellt använt oss av mer mjölkprodukter - skett en förändring i vår arvsmassa som har gjort att många behåller sin förmåga att bryta ner enzymet även i vuxen ålder.

► Läs också: Därför ska du handla svensk mjölk – och så vet du att den är svensk

8. Hur upptäcks laktosintolerans?
Misstänks laktosintolerans bör alltid läkare uppsökas så att allvarligare tillstånd inte missas. Vänd dig i första hand till vårdcentralen och be om en utredning. Då får du bland annat får ta blodprov för att testa om du har genotypen för lakosintolerans. Du kan även få genomgå ett så kallat laktosbelastningstest, där du får dricka en lösning med laktos för att se om den framkallar en reaktion.
Att få diagnosen kan ta tid. Läs mer om hur det går till här (extern länk).

► Läs också: Första hjälpen för laktosintoleranta

9. Hur behandlas laktosintolerans?
Behandling sker med hjälp av laktosreducerad kost. Graden av känslighet är individuell och skiljer sig därför åt. Många laktosintoleranta tål 3-5 gram laktos per dag, vilket är förhållandevis mycket. För de flesta räcker det med att välja bort yoghurt och mjölk. Vet man med sig att man är mycket känslig mot laktos kan det vara en bra idé att ha med sig laktas i form av tabletter när man äter borta, på restaurang eller reser. Ibland är det nämligen väldigt svårt att veta huruvida något innehåller laktos. Tabletterna finns att köpa receptfritt.

 

• Vid primär laktosintolerans räcker det vanligtvis att lägga om sin kost för att bli av med besvären.
• Vid sekundär, tillfällig, laktosintolerans beror inte sällan på annan sjukdom som tillfälligt gör att man inte tål laktos. Då behöver du först upptäcka och läka ut den orsakande sjukdomen innan din tarmskada kan läka och du tål att äta laktos igen.
• Medfödd laktosintolerans är den form av intolerans som på riktigt är en allergi. Istället för att ammas med bröstmjölk får barnet speciell laktosfri mjölkersättning och får senare i livet följa en strikt ofta helt laktosfri kost.

► Läs också: Frukt och grönt minskar risk för frakturer

10. Var finns laktos?
Laktos är mjölkens socker och finns i de flesta mjölkprodukter, mer eller mindre. Smör brukar innehålla väldigt lite laktos och ost lagrad längre än tre månader brukar ofta vara laktosfri.

► Läs också: Kan man äta probiotika/mjölksyrebakterier vid mjölkallergi? Experten svarar

Källor: 1177.se, Livsmedelsverket, Allt om LCHF, Näringsguiden.

Av Isabelle G Hedander


Fakta

De huvudsakliga skillnaderna mellan mjölkproteinallergi och laktosintolerans:
Mjölkproteinallergi brukar kallas en spädbarnsdiagnos, där barnet (som är betydligt känsligare än en vuxen) reagerar på det starka proteinet i mjölken, vilket är känt för att kunna reta tarmen.

Mjölkproteinöverkänslighet innebär att kroppen reagerar mot mjölkprotein. Inte sällan kasein som tillsammans med vassle är ett av de två proteinerna i mjölk. Uppdelningen i komjölk brukar vara 80 procent kasein och 20 procent vassle. I bröstmjölk är det precis tvärtom.

Många små barn är känsliga mot mjölkprotein men det brukar oftast växa bort innan fyra års ålder och diagnosen är väldigt ovanlig hos vuxna.

Laktosintolerans är däremot väldigt ovanligt hos barn under fem år - men desto vanligare hos vuxna.
Laktos är sockret i mejeri (ungefär som fruktos är i frukt och glukos i socker och stärkelse - ja, snabbt summerat) och den som blir laktosintolerant är det ofta livet ut.

Laktosintolerans innebär en brist på ett enzym som behövs för att bryta ned laktos i tunntarmen. När mjölksockret inte kan brytas ner får vi symtom som ont i magen, gaser, "buller" i magen och diarré.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Kvinna och över 50? Så bör du träna och äta för att långsiktigt må bra

Fakta

Det händer något när kvinnor passerar 50. Det handlar inte bara om att kroppen förändras av klimakteriet, kvinnor tappar även i muskelmassa, och mellan 50 och 65 är det extra viktigt hur livsstilen ser ut. En avhandling gjord av forskaren Peter Edholm visar att det är viktigt att träna styrketräning i kombination med en hälsosam kost rik på omega-3 fettsyror för att bibehålla god hälsa längre fram i livet.

kvinna med sömnproblem

Håll dig frisk med mer sömn

Hälsa

Vrider och vänder du dig i sängen? Svårt att komma till ro? Du är inte ensam, var tredje svensk har sömnproblem visar en ny undersökning. Men du har mycket att vinna på att ta tag i sömnproblemen – vi visar hur.

D-vitaminbrist kan ge svårare symtom för de som drabbas av covid-19

Hälsa

En metaanalys av placebokontrollerade studier visar att vitamin D skyddar mot luftvägsinfektioner. Därför bör man sträva efter att höja D-vitaminstatusen hos de som befinner sig i en riskgrupp för att få covid-19. Framför allt om de inte får i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten eller genom solljuset. Det skriver läkarna Mats B Humle, Henrik Pelling och Susanne Bejerot i ett debattinlägg i Läkartidningen.

 

”Hudvård börjar på tallriken”

Hud

Hudvård börjar på tallriken. Det menar Maria Ahlgren, skönhetsjournalist och författare till Beautyfood-böckerna, som påstår att många av de funktioner som eftersöks i hudvård finns i helt vanlig mat.

Därför får vissa mer hål i tänderna

Hälsa

En ny avhandling vid Umeå universitet presenterade anledningen till att vissa av oss får mer hål i tänderna. En viss genvariant gör att du inte lika lätt känner smaken av socker – och vill äta mer – i kombination med en rad av olika bakterier som ger karies.

Håll tätt med app i telefonen

Forskning

Appen Tät är utvecklad vid Umeå universitet och hjälper kvinnor med urinläckage att hålla tätt. Under tio månader laddade 10 456 gravida och nyförlösta kvinnor ner appen och svarade på en kort enkät. 123 kvinnor ingick i en studie. Efter tre månader minskade besvären med inkontinens och urinläckage och kvinnorna fick en betydligt bättre livskvalitet.

 

Kan gurkmeja ha effekt på virus?

Hälsa

Det finns över 7 000 vetenskapliga studier på den aktiva substansen curcumin som finns i gurkmeja. De hälsobringande effekterna kopplas till de inflammationshämmande egenskaperna. Det nya coronaviruset orsaker en betydande ökning av det inflammatoriska svaret i kroppen och därför väcks tankar om att curcumin kan vara ett komplement i behandlingen för att tillfriskna.

Så kan du skapa nya träningsrutiner

Hälsa

Veckor av hemmaarbete har blivit till månader. När din vardag är i förändring är det lätt att den fysiska aktiviteten kommer i andra hand. Se till att komma ut i friska luften och ansträng dig så mycket att du svettas. Det är inte bara positivt för hjärta, leder och muskler. Din mentala hälsa mår bra av aktivitet, speciellt nu när livet är så annorlunda på grund av coronarestriktioner.

 

 

Anna Ottossons immunstärkande drycker

Recept

Hon är en av Sveriges ledande dietister som bland annat driver programmet "Foodpower Cancerrehab". Här bjuder Anna Ottosson på två fräscha drycker som är fulla av näringsämnen, vitaminer och bioaktiva skyddande ämnen för din hälsa.

Pandemin gör att viktiga klimatinvesteringar skjuts upp

Eko/miljö

Många röster höjs för att våra samhällen inte kan gå tillbaka till ”det normala” efter att coronakrisen har lagt sig.  Detta eftersom senare års pandemier är en direkt konsekvens av människans aktivitet på jorden. Men samtidigt visar en svensk undersökning att viktiga klimatinvesteringar riskerar att skjutas på framtiden.

 

Hur ska vi äta egentligen?

Hälsa

Visst kan väl kostråd kännas både svårt och förvirrande ibland. Hur ska man egentligen äta för att må bra? Emily Sonestedt är forskare och docent i nutritionsepidemiologi och hon tittar på stora grupper människor och följer deras kostvanor för att se hur deras hälsa blir på sikt. Om du väljer näringsrik mat, äter bär, grönsaker och fullkorn varje dag plus tillsätter fet fisk några gånger i veckan – då har du en bra bas.

Katter kan smittas av coronavirus – men även bilda antikroppar

Hälsa

Det har visat sig att katter kan bli smittade av det nya coronaviruset. De kan smittas av andra katter och av sina ägare. Katter kan sedan sprida viruset mellan varandra, men inte till människor.  I Hong Kong har ett antal katter som smittats med SARS-CoV-2 burit på antikroppar mot coronaviruset. Symtomen liknar de människor får med hosta, andningssvårigheter och lunginflammation.