10 fakta om mjölkproteinallergi respektive laktosintolerans

Fakta

De huvudsakliga skillnaderna mellan mjölkproteinallergi och laktosintolerans:
Mjölkproteinallergi brukar kallas en spädbarnsdiagnos, där barnet (som är betydligt känsligare än en vuxen) reagerar på det starka proteinet i mjölken, vilket är känt för att kunna reta tarmen.

Mjölkproteinöverkänslighet innebär att kroppen reagerar mot mjölkprotein. Inte sällan kasein som tillsammans med vassle är ett av de två proteinerna i mjölk. Uppdelningen i komjölk brukar vara 80 procent kasein och 20 procent vassle. I bröstmjölk är det precis tvärtom.

Många små barn är känsliga mot mjölkprotein men det brukar oftast växa bort innan fyra års ålder och diagnosen är väldigt ovanlig hos vuxna.

Laktosintolerans är däremot väldigt ovanligt hos barn under fem år - men desto vanligare hos vuxna.
Laktos är sockret i mejeri (ungefär som fruktos är i frukt och glukos i socker och stärkelse - ja, snabbt summerat) och den som blir laktosintolerant är det ofta livet ut.

Laktosintolerans innebär en brist på ett enzym som behövs för att bryta ned laktos i tunntarmen. När mjölksockret inte kan brytas ner får vi symtom som ont i magen, gaser, "buller" i magen och diarré.

– Mitt barn är mjölkallergiker.
– Jaha, tål inte laktos alltså?
– Näe, det är helt olika saker.
– Jasså, är det? Det visste jag inte. Hur då?
Ja, blandar du ihop begreppen mjölkprotein och laktos är du definitivt inte ensam. Det är snarare regel än undantag och händer till och med inom vården.
Kurera försöker här reda ut några av frågetecknen. 

 

Frågor och svar om mjölkallergi och laktosintolerans

 

 

1. Vad är mjölkproteinallergi? 
Kroppen reagerar mot proteinet i mjölken, inte laktosen. Allergi mot mjölkprotein brukar uppstå när barnet är väldigt litet, ofta i samband med introduktionen av smakportioner eller välling (som ofta innehåller skummjölk eller mjölkpulver).
Vanliga symtom är magont, kräkningar (ofta inom 30 minuter efter intag), diarré, nässelutslag och eksem/hudreaktioner. Ibland även astma.

Läs också: Vad kan jag ersätta mjölkprodukter med? Näringsexperten tipsar

2. Hur vanligt är mjölkproteinallergi?
Mjölkproteinallergi växer i de allra flesta fall bort innan fyra års ålder. Diagnosen är sällsynt hos vuxna.
Man räknar med att 0,5 till 2,5 procent av barnen (beroende på ålder) och 0,1 till 0,2 procent av den vuxna befolkningen är allergiska mot mjölkprotein.

3. Hur upptäcks och behandlas mjölkproteinallergi?
Allergi och överkänslighet visar sig oftast genom ett pricktest – dock inte alltid – eller blodprov.
Behandling sker genom uteslutande av alla produkter som innehåller mjölkprotein. Att fortsätta att ge mjölkprotein kan medföra allvarliga reaktioner, till och med dödsfall, och man ska inte själv ”testa sig fram”.
Upplever man att ens barn är överkänsligt utan att det gett utslag på allergitestet kan man själv ta initiativet att utesluta mjölkprotein – och beställa nytt test igen framöver. Denna gång företrädesvis ett blodprov.

► Läs också: Studie: Mycket mjölk kan korta livet

4. Var finns mjölkprotein?
I alla mejeriprodukter som mjölk, grädde, smör och ost. Även i skummjölkspulver som är en väldigt vanlig tillsats i barnmat, välling och olika typer av halvfabrikat samt i pasta och bröd. Även laktosfria eller lakosreducerade produkter måste uteslutas (detta förstår inte alltid välmenande släktingar – som ofta blandar ihop begreppen mjölkproteinallergi och laktosintolerans – och handlar hem laktosfritt inför ert besök). Läs noggrant alla innehållsförteckningar.

► Läs också: 9 alternativ till komjölksprodukter

5. Om nu mjölkprotein är så starkt och retar tarmen, är då mjölkprotein – och mjölk – verkligen så hälsosamt?
Teorierna kring detta är många. Förr var det av Arla myntade begreppet ”mjölk ger starka ben” en icke ifrågasatt sanning. I dag det inte längre så – även om många fortfarande tror att mejeriprodukter är det enda sättet att få i sig kalcium. Bra att veta är dock att kalcium även finns i till exempel sesamfrön, solrosfrön, makrill med ben, mandel, nypon, nässlor, grönkål – och som kosttillskott. Läs andra artiklar i ämnet: Ger mjölk verkligen starka ben? och Hälsoprofilen: ”Dagens mjölk är inte nyttig”.
Idag rapporteras allt fler reagera på mjölkprotein och allt fler väljer också bort mejeriprodukter eftersom det anses inflammatoriskt samt av vissa kunna förvärra tillstånd som till exempel autism och ADHD.
Det finns också studier på att mjölkprotein kan orsaka histaminfrisättning i kroppen och irritera slemhinnor. Dessutom är mjölkprotein insulinstimulerande, vilket på sikt kan bidra till insulinresistens (vilket innebär diabetes).
Generellt verkar inte mjölk från får och getter orsaka problem i lika stor utsträckning som mjölk från kor.

► Läs blogginlägget: Opioida peptider och läckande tarm – varför du bör undvika mjölk och bröd

6. Vad är laktosintolerans?

Laktos, eller mjölksocker, är en disackarid som består av glykos och galaktos. Laktosintolerans innebär att kroppen saknar laktas, som är det enzym som gör att laktosen kan brytas ner i tarmen och absorberas där. Saknas laktasenzymet fortsätter molekylerna nedbrutna ner i tarmsystemet, där de av tarmbakterier omvandlas till bland annat gaser eller symtom som diarré eller känsla av uppkördhet.
Det talas om primär och sekundär laktosintolerans, där primär – som är den vanligaste formen – oftast innebär att intoleransen är ärftlig medan sekundär innebär en tillfällig skada på tarmens slemhinna (likt vid obehandlad glutenintolerans eller tarminfektion), vilken kan läka (och då återkommer enzymet). Det finns även en tredje sort, medfödd laktosintolerans, som dock är mycket ovanlig.

► Läs också: 5 knep som stärker skelettet!

7. Hur vanligt är laktosintolerans?
Laktosintolerans är väldigt ovanligt hos små barn. Hos personer med ärftlighet för laktosintolerans inträffar en minskning av laktasenzym-produktionen oftast under skolåren. 
Antalet intoleranta varierar stort mellan olika länder. I Sverige räknar man med att cirka 4-10 procent av de vuxna är intoleranta. I Finland är siffran högre, cirka 15-20 procent och I medelhavsområdet är laktosintolerans ännu vanligare med ungefär 30-60 procent av de vuxna. I stora delar av Asien, Sydamerika och Afrika är alla vuxna laktosintoleranta eftersom man inte har samma tradition av att äta mjölkprodukter.
70 procent av alla människor slutar att producera enzymet laktas redan i barndomen men här i norra Europa har det — på grund av att vi traditionellt använt oss av mer mjölkprodukter – skett en förändring i vår arvsmassa som har gjort att många behåller sin förmåga att bryta ner enzymet även i vuxen ålder.

► Läs också: Därför ska du handla svensk mjölk – och så vet du att den är svensk

8. Hur upptäcks laktosintolerans?
Misstänks laktosintolerans bör alltid läkare uppsökas så att allvarligare tillstånd inte missas. Vänd dig i första hand till vårdcentralen och be om en utredning. Då får du bland annat får ta blodprov för att testa om du har genotypen för lakosintolerans. Du kan även få genomgå ett så kallat laktosbelastningstest, där du får dricka en lösning med laktos för att se om den framkallar en reaktion.
Att få diagnosen kan ta tid. Läs mer om hur det går till här (extern länk).

► Läs också: Första hjälpen för laktosintoleranta

9. Hur behandlas laktosintolerans?
Behandling sker med hjälp av laktosreducerad kost. Graden av känslighet är individuell och skiljer sig därför åt. Många laktosintoleranta tål 3-5 gram laktos per dag, vilket är förhållandevis mycket. För de flesta räcker det med att välja bort yoghurt och mjölk. Vet man med sig att man är mycket känslig mot laktos kan det vara en bra idé att ha med sig laktas i form av tabletter när man äter borta, på restaurang eller reser. Ibland är det nämligen väldigt svårt att veta huruvida något innehåller laktos. Tabletterna finns att köpa receptfritt.

• Vid primär laktosintolerans räcker det vanligtvis att lägga om sin kost för att bli av med besvären.
• Vid sekundär, tillfällig, laktosintolerans beror inte sällan på annan sjukdom som tillfälligt gör att man inte tål laktos. Då behöver du först upptäcka och läka ut den orsakande sjukdomen innan din tarmskada kan läka och du tål att äta laktos igen.
• Medfödd laktosintolerans är den form av intolerans som på riktigt är en allergi. Istället för att ammas med bröstmjölk får barnet speciell laktosfri mjölkersättning och får senare i livet följa en strikt ofta helt laktosfri kost.

► Läs också: Frukt och grönt minskar risk för frakturer

10. Var finns laktos?
Laktos är mjölkens socker och finns i de flesta mjölkprodukter, mer eller mindre. Smör brukar innehålla väldigt lite laktos och ost lagrad längre än tre månader brukar ofta vara laktosfri.

► Läs också: Kan man äta probiotika/mjölksyrebakterier vid mjölkallergi? Experten svarar

Källor: 1177.se, Livsmedelsverket, Allt om LCHF, Näringsguiden.

Av Isabelle G Hedander

Fakta

De huvudsakliga skillnaderna mellan mjölkproteinallergi och laktosintolerans:
Mjölkproteinallergi brukar kallas en spädbarnsdiagnos, där barnet (som är betydligt känsligare än en vuxen) reagerar på det starka proteinet i mjölken, vilket är känt för att kunna reta tarmen.

Mjölkproteinöverkänslighet innebär att kroppen reagerar mot mjölkprotein. Inte sällan kasein som tillsammans med vassle är ett av de två proteinerna i mjölk. Uppdelningen i komjölk brukar vara 80 procent kasein och 20 procent vassle. I bröstmjölk är det precis tvärtom.

Många små barn är känsliga mot mjölkprotein men det brukar oftast växa bort innan fyra års ålder och diagnosen är väldigt ovanlig hos vuxna.

Laktosintolerans är däremot väldigt ovanligt hos barn under fem år - men desto vanligare hos vuxna.
Laktos är sockret i mejeri (ungefär som fruktos är i frukt och glukos i socker och stärkelse - ja, snabbt summerat) och den som blir laktosintolerant är det ofta livet ut.

Laktosintolerans innebär en brist på ett enzym som behövs för att bryta ned laktos i tunntarmen. När mjölksockret inte kan brytas ner får vi symtom som ont i magen, gaser, "buller" i magen och diarré.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Karl Dyall i danspose

Karl Dyall om vägen tillbaka från sin svåra tid – och om sin nya kärlek…

Hälsoprofilerna berättar

Karl Dyall är ex-dansaren som skadade sig mitt under en föreställning och sedan botade sin smärta med crossfit. Han blev så biten att han till och med skrev en bok om den högintensiva träningsformen och startade ett crossfit-gym. För Kurera berättar han om vägen tillbaka, hur han håller sig ung och om tilliten till så kallad supernäring. – Jag har privilegiet att ha en fru som är näringsterapeut så jag är väl medveten om vilken roll kost, tillskott och så kallad superfoods kan spela, säger han till Kurera.

Mango i skål

Ericas mangobowl med kokos

Desserter/sötsaker

I sin nya bok "Superfood boost" visar Erica Palmcrantz Aziz att nya, bättre vanor varken behöver vara krångliga eller tidskrävande. Här får läsaren lära sig om råvaror som ger lite extra skjuts åt hälsan – eller enkelt översatt ingredienser som är lika mycket mat som de är medicin. Kureras reporter Emma V Larsson testar ett recept och ger sitt omdöme

Övning: Boosta din energi

Träning

Det är lätt att känna sig trött framåt eftermiddagen och då kan det vara svårt att motstå den där chokladkakan. Byt ut eftermiddagsfikat mot en snabb energihöjande yogaövning istället.

Erica Palmcrantz Aziz håller ett mangoldblad

Ericas 10 hälsofavoriter

Hälsa

Erica Palmcrantz Aziz delar med sig av sina tio absoluta hälsofavoriter. Träning och det japanska matchatéet hamnar högt upp på listan andra kärlekar är skratt och att göra egna ansiktskrämer. Erica är lika noga ned vad hon har på utsidan som vad hon stoppar i kroppen.

Lyckad semester med adaptogener

Hälsa

När det är dags för semester brukar Ann-Sofi Kronvall, 53 år, alltid rasa ihop. Antingen blir hon förkyld eller så sover hon sig igenom den första veckan. Men förra året laddade Ann-Sofi med så kallade adaptogener, naturliga ämnen som bland annat förbättrar kroppens återhämtningsförmåga och resultatet blev helt annorlunda.

Pinus maritima tallskog i norra portugal

Därför bör du upptäcka pyknogenol

Naturlig hälsa

Har du upptäckt ämnet pyknogenol än? Om inte är det dags nu. Det helt naturliga ämnet, som kommer från barken från en specifik typ av tall, är den mest kraftfulla naturliga antioxidant man idag känner till. Pyknogenol gör nytta på en lång rad områden. Här är några av dem.

Karin Isberg

Exklusivt för Kureras läsare: En artikelserie om effektiv stresshantering

Mental hälsa

Karin Isberg är författare och stressexpert. När Kurera hösten 2015 intervjuade henne i en artikel om utmattning blev den snabbt en av sajtens absolut mest lästa artiklar någonsin och fick till och med fick Kureras server att krascha. Nu har Karin skrivit boken "15 sätt att bli fri från stress" där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. Under sommaren kommer du som besöker Kurera.se att få ta del av den.

Jerry Brännmyr

”Din kropp är perfekt men fungerar inte perfekt om du inte tar hand om den”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra – ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själva. Det har blivit dags för Kureras kanske mest åsiktsfulle krönikör att säga sitt: Varsågod Jerry Brännmyr.

johanna bjurström

Hur kan jag minska på stressen?

Krönikan

Stress påverkar din kropp mycket negativt. Att hitta lugna stunder med återhämtning arbetar jag mest personligen med, det är min stora svaghet. Som egenföretagare med många idéer är det en utmaning att kunna hitta stödsystem att luta sig mot för att inte stressen ska påverka mig så mycket. Här ska jag berätta mer om hur jag gör.

brun kvinna i gul bikini vid strandkant med röd drink

Effektivt solskydd – från insidan

Hud

När vi solar förbrukas mängder av E-vitamin och betakaroten som finns naturligt i huden. Genom att tillföra dessa ämnen kan huden lättare skydda sig och behålla sin naturliga balans. Betakarotenet ger dessutom huden en lätt solkysst ton. Här får du veta mer om betakarotenets – och andra näringsämnens förmåga att skydda mot solen.

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Är noga med att tillskotten är naturliga och fria från tillsatser”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien ”Hälsoprofilerna berättar”, där näringsexperter av olika slag får berätta om hur de tänker kring näring och näringstillskott – ur ett generellt perspektiv. Och så klart avslöja vilka eventuella tillskott de själva äter. Det har blivit dags för den tionde intervjupersonen i serien: Kureras egna näringsexpert Zarah Öberg.

Erica Palmcrantz Aziz

Ericas 8 skäl till att börja superfoodboosta dig

Hälsa

Raw foodinspiratören och kokboksförfattaren Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med en nya boken "Superfood boost". Här listar hon de åtta främsta fördelarna med att boosta sitt näringsintag med näringstäta livsmedel eller så kallade superfoods. Fördelar som bland annat inbegriper viktminskning, bättre hälsa och mer energi.

Maya Nestorov

Maya Nestorov – om bästa verktygen för att läka och stärka sig själv

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar", där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv. Och vilka tillskott de själva äter. Det har blivit dags för Maya Nestorov – känd hälsobloggare och "Youtuber".

Mia Hagenmalm i köket

Mia Hagenmalm: ”Ta hand om din mage, sedan kommer allt annat”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själv. Det har blivit dags för vår alldeles egna Kurerabloggare, Mia Hagenmalm.

Fredrik Paulún

Fredrik Paulún: ”Omega-3 bygger upp hjärnan och minskar inflammationer”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilka kosttillskott de anser att gemene man bör prioritera och - inte minst - vilka de är noga med att få i sig själva. Sjunde personen ut: Näringsfysiologen och författaren Fredrik Paulún.

gonorrébakterie

Nya fall av antibiotikaresistens – nu gällande könssjukdomen gonorré

Hälsa

Problemet med resistenta bakterier fortsätter att öka världen över, med risk för att allt mer antibiotika blir verkningslös – något som skulle få katastrofala konsekvenser. Allt fler fall där människor inte reagerar på antibiotikabehandling dyker upp. Nu senast har tre personer smittats av en variant av gonorré som inte går att behandla. Det handlar alltså om en "superbakterie" som har blivit motståndskraftig antibiotika, rapporterar Världshälsoorganisationen WHO. "Gonorré är en väldigt smart bakterie. Varje gång man introducerar en ny typ av antibiotika utvecklar den resistens", säger Teodora Wi, expert på WHO.

Mikaela Bjerring

Mikaela Bjerring: ”Är inte bakteriefloran i balans påverkas hela vår kropp”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång serien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilken näring de själva är noga med att få i sig och vad de oftast rekommenderar till andra. Sjätte personen ut: Näringsterapeuten och succébloggaren Mikaela Bjerring.