10 fakta om mjölkproteinallergi respektive laktosintolerans

Fakta

De huvudsakliga skillnaderna mellan mjölkproteinallergi och laktosintolerans:
Mjölkproteinallergi brukar kallas en spädbarnsdiagnos, där barnet (som är betydligt känsligare än en vuxen) reagerar på det starka proteinet i mjölken, vilket är känt för att kunna reta tarmen.

Mjölkproteinöverkänslighet innebär att kroppen reagerar mot mjölkprotein. Inte sällan kasein som tillsammans med vassle är ett av de två proteinerna i mjölk. Uppdelningen i komjölk brukar vara 80 procent kasein och 20 procent vassle. I bröstmjölk är det precis tvärtom.

Många små barn är känsliga mot mjölkprotein men det brukar oftast växa bort innan fyra års ålder och diagnosen är väldigt ovanlig hos vuxna.

Laktosintolerans är däremot väldigt ovanligt hos barn under fem år - men desto vanligare hos vuxna.
Laktos är sockret i mejeri (ungefär som fruktos är i frukt och glukos i socker och stärkelse - ja, snabbt summerat) och den som blir laktosintolerant är det ofta livet ut.

Laktosintolerans innebär en brist på ett enzym som behövs för att bryta ned laktos i tunntarmen. När mjölksockret inte kan brytas ner får vi symtom som ont i magen, gaser, "buller" i magen och diarré.

– Mitt barn är mjölkallergiker.
– Jaha, tål inte laktos alltså?
– Näe, det är helt olika saker.
– Jasså, är det? Det visste jag inte. Hur då?
Ja, blandar du ihop begreppen mjölkprotein och laktos är du definitivt inte ensam. Det är snarare regel än undantag och händer till och med inom vården.
Kurera försöker här reda ut några av frågetecknen. 

 

Frågor och svar om mjölkallergi och laktosintolerans

 

 

1. Vad är mjölkproteinallergi? 
Kroppen reagerar mot proteinet i mjölken, inte laktosen. Allergi mot mjölkprotein brukar uppstå när barnet är väldigt litet, ofta i samband med introduktionen av smakportioner eller välling (som ofta innehåller skummjölk eller mjölkpulver).
Vanliga symtom är magont, kräkningar (ofta inom 30 minuter efter intag), diarré, nässelutslag och eksem/hudreaktioner. Ibland även astma.

Läs också: Vad kan jag ersätta mjölkprodukter med? Näringsexperten tipsar

2. Hur vanligt är mjölkproteinallergi?
Mjölkproteinallergi växer i de allra flesta fall bort innan fyra års ålder. Diagnosen är sällsynt hos vuxna.
Man räknar med att 0,5 till 2,5 procent av barnen (beroende på ålder) och 0,1 till 0,2 procent av den vuxna befolkningen är allergiska mot mjölkprotein.

3. Hur upptäcks och behandlas mjölkproteinallergi?
Allergi och överkänslighet visar sig oftast genom ett pricktest – dock inte alltid – eller blodprov.
Behandling sker genom uteslutande av alla produkter som innehåller mjölkprotein. Att fortsätta att ge mjölkprotein kan medföra allvarliga reaktioner, till och med dödsfall, och man ska inte själv “testa sig fram”.
Upplever man att ens barn är överkänsligt utan att det gett utslag på allergitestet kan man själv ta initiativet att utesluta mjölkprotein – och beställa nytt test igen framöver. Denna gång företrädesvis ett blodprov.

► Läs också: Studie: Mycket mjölk kan korta livet

4. Var finns mjölkprotein?
I alla mejeriprodukter som mjölk, grädde, smör och ost. Även i skummjölkspulver som är en väldigt vanlig tillsats i barnmat, välling och olika typer av halvfabrikat samt i pasta och bröd. Även laktosfria eller lakosreducerade produkter måste uteslutas (detta förstår inte alltid välmenande släktingar – som ofta blandar ihop begreppen mjölkproteinallergi och laktosintolerans – och handlar hem laktosfritt inför ert besök). Läs noggrant alla innehållsförteckningar.

► Läs också: 9 alternativ till komjölksprodukter

5. Om nu mjölkprotein är så starkt och retar tarmen, är då mjölkprotein – och mjölk – verkligen så hälsosamt?
Teorierna kring detta är många. Förr var det av Arla myntade begreppet “mjölk ger starka ben” en icke ifrågasatt sanning. I dag det inte längre så – även om många fortfarande tror att mejeriprodukter är det enda sättet att få i sig kalcium. Bra att veta är dock att kalcium även finns i till exempel sesamfrön, solrosfrön, makrill med ben, mandel, nypon, nässlor, grönkål – och som kosttillskott. Läs andra artiklar i ämnet: Ger mjölk verkligen starka ben? och Hälsoprofilen: ”Dagens mjölk är inte nyttig”.
Idag rapporteras allt fler reagera på mjölkprotein och allt fler väljer också bort mejeriprodukter eftersom det anses inflammatoriskt samt av vissa kunna förvärra tillstånd som till exempel autism och ADHD.
Det finns också studier på att mjölkprotein kan orsaka histaminfrisättning i kroppen och irritera slemhinnor. Dessutom är mjölkprotein insulinstimulerande, vilket på sikt kan bidra till insulinresistens (vilket innebär diabetes).
Generellt verkar inte mjölk från får och getter orsaka problem i lika stor utsträckning som mjölk från kor.

► Läs blogginlägget: Opioida peptider och läckande tarm – varför du bör undvika mjölk och bröd

6. Vad är laktosintolerans?

Laktos, eller mjölksocker, är en disackarid som består av glykos och galaktos. Laktosintolerans innebär att kroppen saknar laktas, som är det enzym som gör att laktosen kan brytas ner i tarmen och absorberas där. Saknas laktasenzymet fortsätter molekylerna nedbrutna ner i tarmsystemet, där de av tarmbakterier omvandlas till bland annat gaser eller symtom som diarré eller känsla av uppkördhet.
Det talas om primär och sekundär laktosintolerans, där primär – som är den vanligaste formen – oftast innebär att intoleransen är ärftlig medan sekundär innebär en tillfällig skada på tarmens slemhinna (likt vid obehandlad glutenintolerans eller tarminfektion), vilken kan läka (och då återkommer enzymet). Det finns även en tredje sort, medfödd laktosintolerans, som dock är mycket ovanlig.

► Läs också: 5 knep som stärker skelettet!

7. Hur vanligt är laktosintolerans?
Laktosintolerans är väldigt ovanligt hos små barn. Hos personer med ärftlighet för laktosintolerans inträffar en minskning av laktasenzym-produktionen oftast under skolåren. 
Antalet intoleranta varierar stort mellan olika länder. I Sverige räknar man med att cirka 4-10 procent av de vuxna är intoleranta. I Finland är siffran högre, cirka 15-20 procent och I medelhavsområdet är laktosintolerans ännu vanligare med ungefär 30-60 procent av de vuxna. I stora delar av Asien, Sydamerika och Afrika är alla vuxna laktosintoleranta eftersom man inte har samma tradition av att äta mjölkprodukter.
70 procent av alla människor slutar att producera enzymet laktas redan i barndomen men här i norra Europa har det — på grund av att vi traditionellt använt oss av mer mjölkprodukter – skett en förändring i vår arvsmassa som har gjort att många behåller sin förmåga att bryta ner enzymet även i vuxen ålder.

► Läs också: Därför ska du handla svensk mjölk – och så vet du att den är svensk

8. Hur upptäcks laktosintolerans?
Misstänks laktosintolerans bör alltid läkare uppsökas så att allvarligare tillstånd inte missas. Vänd dig i första hand till vårdcentralen och be om en utredning. Då får du bland annat får ta blodprov för att testa om du har genotypen för lakosintolerans. Du kan även få genomgå ett så kallat laktosbelastningstest, där du får dricka en lösning med laktos för att se om den framkallar en reaktion.
Att få diagnosen kan ta tid. Läs mer om hur det går till här (extern länk).

► Läs också: Första hjälpen för laktosintoleranta

9. Hur behandlas laktosintolerans?
Behandling sker med hjälp av laktosreducerad kost. Graden av känslighet är individuell och skiljer sig därför åt. Många laktosintoleranta tål 3-5 gram laktos per dag, vilket är förhållandevis mycket. För de flesta räcker det med att välja bort yoghurt och mjölk. Vet man med sig att man är mycket känslig mot laktos kan det vara en bra idé att ha med sig laktas i form av tabletter när man äter borta, på restaurang eller reser. Ibland är det nämligen väldigt svårt att veta huruvida något innehåller laktos. Tabletterna finns att köpa receptfritt.

• Vid primär laktosintolerans räcker det vanligtvis att lägga om sin kost för att bli av med besvären.
• Vid sekundär, tillfällig, laktosintolerans beror inte sällan på annan sjukdom som tillfälligt gör att man inte tål laktos. Då behöver du först upptäcka och läka ut den orsakande sjukdomen innan din tarmskada kan läka och du tål att äta laktos igen.
• Medfödd laktosintolerans är den form av intolerans som på riktigt är en allergi. Istället för att ammas med bröstmjölk får barnet speciell laktosfri mjölkersättning och får senare i livet följa en strikt ofta helt laktosfri kost.

► Läs också: Frukt och grönt minskar risk för frakturer

10. Var finns laktos?
Laktos är mjölkens socker och finns i de flesta mjölkprodukter, mer eller mindre. Smör brukar innehålla väldigt lite laktos och ost lagrad längre än tre månader brukar ofta vara laktosfri.

► Läs också: Kan man äta probiotika/mjölksyrebakterier vid mjölkallergi? Experten svarar

Källor: 1177.se, Livsmedelsverket, Allt om LCHF, Näringsguiden.

Av Isabelle G Hedander


Fakta

De huvudsakliga skillnaderna mellan mjölkproteinallergi och laktosintolerans:
Mjölkproteinallergi brukar kallas en spädbarnsdiagnos, där barnet (som är betydligt känsligare än en vuxen) reagerar på det starka proteinet i mjölken, vilket är känt för att kunna reta tarmen.

Mjölkproteinöverkänslighet innebär att kroppen reagerar mot mjölkprotein. Inte sällan kasein som tillsammans med vassle är ett av de två proteinerna i mjölk. Uppdelningen i komjölk brukar vara 80 procent kasein och 20 procent vassle. I bröstmjölk är det precis tvärtom.

Många små barn är känsliga mot mjölkprotein men det brukar oftast växa bort innan fyra års ålder och diagnosen är väldigt ovanlig hos vuxna.

Laktosintolerans är däremot väldigt ovanligt hos barn under fem år - men desto vanligare hos vuxna.
Laktos är sockret i mejeri (ungefär som fruktos är i frukt och glukos i socker och stärkelse - ja, snabbt summerat) och den som blir laktosintolerant är det ofta livet ut.

Laktosintolerans innebär en brist på ett enzym som behövs för att bryta ned laktos i tunntarmen. När mjölksockret inte kan brytas ner får vi symtom som ont i magen, gaser, "buller" i magen och diarré.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Låt dina barn vara vilda

Gravid/barn

Idag är barns liv ofta fyllda till bristningsgränsen med aktiviteter och måsten. Skola, läxa, idrott och annan stimulans upptar veckans kvällar och ibland även helgerna. Men barn och tonåringar behöver även spontanitet, natur och äventyr i sina liv.

Få hjälp i pollentider!

Naturlig hälsa

Histamin är ett hormon och en signalsubstans som är aktivt i immunförsvaret. Det hjälper immunsystemet att försvara sig mot främmande ämnen – och är det som drar igång allergiska reaktioner. Man får också i sig histamin via maten, vissa livsmedel innehåller mer än andra. En ökad känslighet för histamin gör att man reagerar kraftigare på histaminrika livsmedel och vid allergiska reaktioner där histamin frisätts. Den ökade känsligheten beror vanligen på nedsatt enzymfunktion där histaminet inte kan brytas ner optimalt.

Cathrine Schück: “Därför ska du äta efter din ålder”

Hälsa

Kurera hälsar Cathrine Schück välkommen som ny medlem av tidningens expertpanel, där hon svarar på läsarnas frågor om kost. Cathrine är samtalsterapeut med fokus på mat, hälsa, kost och motion och författare till 37 kokböcker. Hon har även undervisat på Näringsmedicinska skolan och tagit fram en ny kostmetod tillsammans med den engelske läkaren Dr Michael Mosley. Här förklarar hon varför vi gör bäst i att äta på olika sätt i olika åldrar i livet.

Sanna Ehdin: ”Alla kan äta antiinflammatoriskt!”

Intervju

Hon pratade om antiinflammatorisk kost redan i början av 2000-talet, men då var det få som lyssnade. 15 böcker och hundratals föreläsningar senare börjar budskapet nå fram. Allt fler upptäcker hälsofördelarna med IFD-mat – ett måste om vi inte ska utrota oss själva, menar Sanna Ehdin.

Adhd-experter är köpta av läkemedelsindustrin – hävdar ny bok

Allmänt

50 procent av Sveriges adhd-experter är knutna till läkemedelsindustrin och många kan betraktas som köpta. Detta enligt Katarina Bjärvall, författare till den nya boken ”Störningen – adhd, pillren och det stressade samhället”, som bland annat menar att Socialstyrelsen och Läkemedelsverket borde göra mer för att utestänga jäviga experter från vetenskapliga råd och expertmöten.

Kontorshundar minskar stressen

Hälsa

Mer än hälften av svenskarna tycker att hundar leder till en mindre stressad arbetsmiljö. Både hundägare och arbetskamrater trivs bättre och stressar mindre om hunden får hänga med till jobbet.

Tips för ett medvetet val av påskgodis

Hälsa

Vegan, miljömedveten, födoämnesallergiker – eller "bara" mån om att hålla nere mängden socker? Det traditionella butiksutbudet av godis är inte för alla – men det är inte egentillverkning av godis heller. Samtidigt förväntar sig barnen att de där påskäggen ändå ska vara fyllda. Frågan är bara med vad? Här är 13 köpegodisalternativ där tillverkaren, på ett eller annat sätt, tänkt till för att den hälso- och miljömedvetnes samvete ska kännas lite renare.

Så färgar du påskägg naturligt

Allmänt

Inte hunnit påskpyssla än? Gör det, dina barn kommer att älska det. Och förmodligen du med. Allt du behöver är ägg och gärna några naturliga färgämnen – som till exempel gurkmeja, rödbetsjuice, blåbär, kaffesump och alger. Eller varför inte lökskal? Kul och helt giftfritt! 

Värsta pollenåret på 45 år – så kan naturen hjälpa dig

Allmänt

I Sverige lider 30 procent av den vuxna befolkningen av pollenallergi – men i år förväntas antalet drabbade bli ännu fler. Pollensäsongen 2019 kan nämligen bli den värsta på 45 år. Anledningen? Fjolårets ovanligt varma sommar – i alla fall delvis. Men känn till att det finns bra naturlig behandling – särskilt om du börjar redan nu.

Två tips på nyttigare påskgott

Recept

Lagom till att det är dags både att fylla påskägg och påskkärringarnas korgar med (o)nyttigheter levererar Kureras receptskapare Maya Dilek dessa två chokladgodingar. Toppade med både superbär och andra nyttigheter. Dessutom enkla att slänga ihop – och supergoda! 

Hudterapeutens 9 beautyhacks

Hud

Att åldras med skönhet behöver inte vara så svårt.  Det finns flera saker du kan göra själv för att behålla huden mjuk, smidig och strålande vacker. Här är hudterapeuten Marie Oddssons bästa tips.

3 lifehacks i pollentider

Allmänt

Äntligen vår! Och då kommer snuvan som på beställning. I år spås pollensäsongen bli extra jobbig – och då kan även de som inte normalt känner av allergi drabbas. Men det finns hjälp. Och det gäller även om snuvan beror på förkylning.

Nu avråds gravida från att dricka ingefärashots

Gravid/barn

Gravid? Undvik stora mängder ingefära. Baserat på en ny riskutvärdering går nu danska myndigheter ut med rådet att gravida bör undvika att dricka ingefärashots – och att i övrigt inta för stora mängder av kryddan, till exempel via kosttillskott mot illamående. Detta efter att forskare gjort bedömningen att ett stort intag av kryddan kan öka risken för missfall.

Chokladbräck

Sötsaker

Ett enkelt och snabbt tillagat godis toppat med nyttigheter. Ha på din egen favorit-topping i form av nötter, torkad frukt och, eller superfruits. Perfekt att bryta upp i påskäggs-stora bitar...

Med barken från tall blev Kristina av med sin pollenallergi

Naturlig hälsa

Kristina Lund är röst- och sångpedagog – så när rösten blev skör av en ständigt irriterad hals blev det svårt att sköta jobbet. Receptfria läkemedel gav så svåra biverkningar att det var lättare att vara utan. Men så hittade Kristina ett tillskott gjort på bark från tall – och sedan dess har allergisymtomen nästan helt upphört.

Fem recept för ett veganskt påskbord

Recept

Svårt att vara vego vid högtider – som påsk till exempel? Nej då, i alla fall inte om man vet var man ska hitta inspirationen. Här delar Väljvego.se – organisationen Djurens Rätts inspirationssajt för vegomat – med sig av fem förslag till den som vill bjuda på en både väldigt god och väldigt djurvänlig påskmeny. 

Avokadohalvor med vegansk skagen

Mat

Fräscha avokadohalvor fyllda med veganskagen gjord på frisk havre fraiche, tångrom och dill. Passar perfekt till kokt potatis eller tillsammans med rågbröd - och som förrätt vid festligheter.