17 fakta och forskning om goda bakterier | Kurera.se
animerad bild mag- och tarmsystem och bakterier

17 fakta och forskning om goda bakterier

Fakta

Kärt barn har många namn
Goda bakterier omtalas ofta även "nyttiga bakterier", mjölksyrabakterier, probiotika och tarmflora.

Hela 75 procent av vårt immunförsvar styrs från vår mage och tarm och har vi dålig balans där påverkar det hela vår kropp.
Här får du veta fler fakta om hur vi genom att tillföra vår kropp goda bakterier kan gynna vår hälsa.

1. Barndiabetes
För att utveckla ett autoimmunt angrepp – vilket diabetes typ 1 är – krävs yttre påverkan, menar forskare. Denna påverkan tros till stor del bestå av en ogynnsam tarmflora. I en ny studie visade sig tillskott med nyttiga bakterier, probiotika, kunna halvera risken för autoimmunt angrepp. Det var bara i den yngsta åldersgruppen, före 27 dagars ålder, som forskarna såg att probiotika hade en skyddande effekt och bara i den grupp som har den högsta genetiska risken för typ 1 diabetes.Men där var skyddseffekten kraftfull. I den gruppen, 542 barn, var det en 60-procentigt minskad risk för att utveckla autoantikroppar.

► Läs också: Probiotika till nyfödda tros kunna halvera risk för diabetes typ 1

2. Immunförsvaret
I dina tarmar finns ett snillrikt ekosystem. Där samverkar runt 1000 olika sorters bakterier – både med varandra och med dina celler. Din kropp ger bakterierna mat och husrum i utbyte mot en välfungerande matsmältningsapparat och en god hälsa. Ungefär 75 procent av immunförsvarets celler finns nämligen i våra tarmar. De goda bakterierna påverkar immunförsvaret och en obalans kan ge upphov till allergier, autoimmuna sjukdomar och inflammationer.

► Läs också: Probiotika – immunförsvarets personliga tränare

3. Pollenallergi
I en stor studie har forskare vid medicinuniversitet Vanderbilt tittat på 23 studier där sammanlagt drygt 1 900 personer har deltagit – och kommit fram till att personer som ätit livsmedel och tillskott med probiotika har betydligt mindre besvär av pollenallergi jämfört med personer som fått placebo. Forskare tror nu att många allergier orsakas på grund av brist på bakterier – då vi människor är gjorda för att leva med vissa bakterier. Men allt renare miljöer har utrotat några viktiga bakteriesorter som tidigare hjälpt till att hålla vårt immunförsvar i schack.

 

► Läs också: Ny studie: Probiotiska bakterier hjälper mot pollenallergi

4. Bättre andedräkt
Mjölksyrabakterier, tillskott med probiotiska bakterier, kan förbättra bakteriefloran i både munnen och magen. En studie utförd Köpenhamns universitet visade tydligt att probiotika ger bättre andedräkt. I just den undersökningen användes ”nyttiga bakterier” av typen ”Lactobacillus reuteri Prodentis”.

► Läs också: Slipp dålig andedräkt – naturligt

5. Inflammation
I dag vet man att ”goda” probiotiska bakterier påverkar tarmens immunceller positivt och hjälper till att bekämpa de ”onda” bakterierna, vilket inte minst är gynnsamt vid olika inflammationstillstånd som till exempel Crohns och UC.

6. Bättre näringsupptag
Probiotika eller mjölksyrapreparat fyller på med goda bakterier i tarmen så att matsmältning och näringsupptag fungerar som de ska. Extra viktigt när du av olika anledning får i dig mindre mängd föda, som till exempel vid sjukdom, hård diet eller deffning. Genom att äta probiotika och fermenterade livsmedel ökar du näringsupptaget, förbättrar enzymstatus och bakterieflora och förbättrar på så sätt kroppens allmänstatus och läkningsförmåga.

7. Turistdiarré
Turistdiarré är något som förstör många svenskars semester, man har beräknat att 40 procent av alla som besöker U-länder drabbas. Utöver diarré är också magkramper och illamående vanligt förekommande. Utan behandling varar besvären i två till sex dagar vilket gör att en veckas semester lätt kan kännas förstörd. Behandling med en bredspektrum probiotika dagarna innan och under resan minskar risken för att drabbas, samt minskar sjukdomstiden om du drabbas, markant.

► Läs också: Goda bakterier för en glad mage

8. Balans i underlivet
Probiotika hjälper vid problem med svamp och urinvägsinfektion genom att stärka den naturliga bakteriefloran i underlivet. Enligt en vanlig rekommendation är probiotika ett måste att tillföra efter en antibiotikakur mot urinvägsinfektion, bland annat för att inte drabbas igen.

► Läs också: Mjölksyrabakterier kanske mer effektivt än antibiotika

9. Stress
En studie publicerad i British Journal of Nutrition, visar ett samband mellan tarmflora, hjärnan och stress genom att en specifik probiotisk sammansättning kan påverka vårt beteende och lindra psykiska stressymtom som nedstämdhet och oro.

 

10. Stroke
Göteborgsforskarna Jens Nielsen och Fredrik Bäckhed har jämfört en grupp strokepatienter med en grupp friska personer, och kunnat notera mycket stora skillnader när det gäller vilka bakteriearter de två grupperna hade i tarmen. Med hjälp av blodprover kunde forskarna visa att de friska personernas tarmar innehöll betydligt fler av de gener som bidrar till kroppens produktion av karotenoider, en sorts antioxidanter som tros skydda mot kärlkramp och stroke.

► Läs också: Probiotika kan skydda mot stroke

11. För tidig förlossning
Forskare vid vid Stanford University i Karlifornien har undersökt kopplingen mellan de bakterier som lever naturligt i en kvinnas kropp och hennes risk för en förtidig förlossning. Deras resultat tyder på att det är bakterier i den gravida kvinnans kropp som påverkar om hon föder för tidigt eller inte. Forskarnas analyser indikerar att de som föder för tidigt tenderar att sakna bakterier från Lactobacillus-familjen. Att ha för liten mängd goda bakterier kan göra kvinnans livmoder mer utsatt och mottaglig för angrepp av andra bakterier och gifter, vilket kan kan utlösa för tidig förlossning.

► Läs också: Forskning: Probiotika minskar risken att föda för tidigt

12. Friskare barn
Forskare har funnit att barn som får en daglig dos av goda bakterier, det vill säga probiotika och mjölksyrebakterier, var mindre benägna att bli förkylda. Och när de insjuknade var deras symtom mildare. Det visar rapporten som publicerades i European Journal of Clinical Nutrition. Barnen som erbjöds probiotikan missade bara hälften så mycket tid på förskola och skola på grund av hosta och förkylning och visade sig även löpa 40 procent lägre risk att ordineras antibiotika.

► Läs också: Probiotika ger barn färre och kortare sjukdomsperioder

13. IBS 
Att probiotika faktiskt hjälper vid IBS och lindrar symtom som smärtor, förstoppning och gaser bekräftas av 35 granskade studier. Det finns inget botemedel mot IBS idag och forskarna har inte helt förstått exakt vad som orsakar problemen. Däremot står det klart att en del av de drabbade har störd bakterieflora i tarmen. Tillskott med probiotiska bakterier påverkar tarmfloran så att den blir mer lik en frisk persons tarmflora. Resultatet visade att förbättringen kvarstod även efter att kuren var avslutad.

► Läs också: Probiotika hjälper vid IBS bekräftar ny forskning

14. Muskeltillväxt
Sven Pettersson är forskare vid Karolinska institutet och har i flera år arbetat med att forska på det så kallade mikrobiomet, det vill säga de bakterier som finns naturligt i våra kroppar. Vid studier på möss som saknade den naturliga bakteriefloran upptäckte han och hans kollegor att de möss som inte hade en naturlig bakterieflora fick sämre muskeltillväxt. Samtidigt noterade de att träning tycktes berika floran av just bakterier. Teorin är att vissa ämnen som de kroppsegna bakterierna utsöndrar hjälper musklerna att växa.

 

15. Övervikt
I en studie från Uppsala universitet har forskare kunnat se att redan två nätter av sömnbrist ledde till en förändring i mag- och tarmbakterierna som liknar den man i vissa tidigare studier kunnat se hos personer med uttalad övervikt. Forskare har tidigare kunnat se ett samband mellan kronisk sömnbrist och fetma, såväl som typ 2-diabetes. Det här är dock första gången forskning kunnat visa att för lite sömn kan påverka själva tarmfloran, det vill säga de bakterier som finns naturligt i vår mage och tarm.
Forskning har även visat att bra tarmflora kan förebygga fetma senare i livet. Råttor som fått bakterien Lactobacillus plantarum HEAL19 från fostertiden till vuxen ålder gick upp mindre i vikt än övriga råttor. Forskarna tror att samma förutsättningar gäller människor.

► Läs också: Sömnbrist påverkar våra tarmbakterier – kan leda till övervikt

16. Diabetes
Tre Göteborgsbaserade forskargrupper har jämfört metagenomet hos friska kvinnor med kvinnor som har diabetes eller nedsatt glukostolerans. Studien, som publiceras i Nature, visar att friska kvinnor har ett annorlunda metagenom med fler tarmbakterier som producerar en fettsyra som sedan tidigare har kopplats till gynnsamma hälsoeffekter. Forskarna vill framöver använda sig av en modell för kontroll av tarmfloran, för att kunna se vilka personer som riskerar att utveckla diabetes och därmed också utveckla bättre behandlingar med probiotika.

► Läs också: Forskning: Förändrad tarmflora kan orsaka diabetes

17. ADHD
Just nu pågår en stor svensk studie som ska utreda vår tarmfloras eventuella samband med ADHD. KI-forskaren som leder studien, docent Catharina Lavebratt, berättar att det finns studier som visar att inflammationsprodukter i blodet är vanligare hos barn med ADHD än barn utan diagnos. Hon berättar också att barn och ungdomar med ADHD eller autism-spektrum-störning, så kallad ASD, även ofta har problem med mage och tarm. Under de sista fem åren har kunskapen om kopplingen mellan magen och hjärnan ökat mycket och ett mindre antal studier som visar på tarmflorans roll vid psykisk ohälsa har publicerats.

► Läs också: Ny forskning: Tarmbakteriernas inverkan på ADHD och autism

Av Redaktionen 

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Kärt barn har många namn
Goda bakterier omtalas ofta även "nyttiga bakterier", mjölksyrabakterier, probiotika och tarmflora.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Antalet fall av gonorré och klamydia ökar

Sex- och relationer

Könssjukdomen gonorré ökar lavinartat, förra året smittades cirka 2 700 personer i Sverige. För tio år sedan låg siffran på omkring 800. Samtidigt blir sjukdomen allt svårare att behandla i takt med att den utvecklar resistens mot antibiotika. Även klamydia ökar – främst bland unga kvinnor.

 

Spenat- och kesovåfflor med topping

Recept

Det jobbigaste med att göra våffor är att göra rent våffeljärnet efteråt. Resten är en barnlek. Så muta någon att ta hand om rengöringen och sätt igång! Dessa läckerheter från kokboken "Little green kitchen" fungerar både som matvåfflor och som efterrätt – välj själv vilken topping du vill använda.

Magsyrahämmande läkemedel kan öka risken för allergier

Forskning

Magsyrahämmande läkemedel är bland de vanligaste läkemedlen och säljs receptfritt i Sverige. Nu visar en ny studie att användningen av främst PPI ökar risken för att drabbas av olika allergier. Forskarna varnar nu för att ta dessa läkemedel i onödan och manar istället att komma till rätta med bakomliggande orsaker till magbesvären.

 

”Sockermonstret satt på min axel och väste in i mitt öra”

Krönikan

”Jag unnar mig att vara utan socker". "Jag unnar mig hälsa". Louise Hafdell har kommit långt under sina snart fem sockerfria år. Från att nästan ha varit styrd av sitt sockersug och ha sett godis som tröst i svåra situationer och det hon firade med när något gått bra är hon numera helt sockerfri. Räddningen när siffrorna på vågen stod som högst var – riktig mat.

 

 

Kurkumin bidrar till att minska smärta efter operation

Forskning

Gurkmeja anses ha många hälsofördelar och golden latte och gurkmejashots har på senare år seglat högt upp på listan av populära superfoods. Nu kommer dessutom glädjande nyheter från forskarsamhället – det verksamma ämnet i gurkmeja har visat sig avsevärt minska smärtan i samband med kirurgi.

Hjärtläkaren om det paradoxala med hälsosam kost

Kost

Det pågår en rörelse för att vi ska äta mer växtbaserat både för miljön och vår hälsas skull men den amerikanske hjärtläkaren Steven Gundry höjer ett varnande finger. Alla grönsaker är nämligen inte lika nyttiga, vissa kan till och med vara skadliga för vår hälsa skriver han i sin bok ”Växtparadoxen”.

 

Bakterier i äpplen bidrar till en sund tarmmiljö

Forskning

Effekten av ett äpple om dagen för att hålla läkaren borta kan till stor del anses bero på de gynnsamma bakterier som koloniserar äpplet och därefter tarmen, enligt forskare. Forskningen styrker även att det går att känna skillnad på smaken mellan ekologisk frukt och konventionella äpplen.

Doktor Gillbros 10 budord för frisk och spänstig hud

Hud

I boken "Hudbibeln" summerar Johanna Gillbro, doktor inom experimentell och klinisk dermatologi sin omfattande kunskap inom hud och hudvård. I boken "Hudbibeln" delar hon med sig av sin kunskap och ger tips om hur man bäst tar hand om huden både utifrån och inifrån för i lokhet med många andra vet Johanna att skönhet även kommer inifrån.