4 frågor och svar om depression

Fakta

Depression eller nedstämdhet
Att känna ångest och oro eller att vara ledsen och nedstämd är vanligt. Men om man drabbas av något svårt i livet, till exempel att en nära anhörig dör, man förlorar jobbet eller får ekonomiska problem kan man må dåligt under en längre period. Oftast går starka känslor över av sig själv och stöd från vänner får dig kanske att må bättre igen. Men stannar du kvar i ett negativ tillstånd allt för länge kan de bli skadligt för kropp och själ. En längre tids nedstämdhet kan övergå i depression.

Gränsen mellan nedstämdhet och depression är flytande. Det som avgör vilket skick man befinner sig i är hur man själv upplever sitt tillstånd och hur länge det varat. Vid en depression kommer signalsubstanser i hjärnan i obalans vilket påverkar sömn och känsloliv. Förmågan till att ta initiativ minskar. Depression är en allvarlig sjukdom som kräver behandling. En läkemedelsbehandling mot depression kan då krävas för att häva tillståndet och återställa balansen i hjärnan.

Studier
2005 visade två metaanlayser på johannesört, där totalt 5 000 patienter ingick, att johannesört var lika effektiv som antidepressiv medicin vid lätt och måttlig depression.

En femtedel av alla människor i västvärlden kommer någon gång i livet att drabbas av depression och ännu fler drabbas av oro och nedstämdhet. Men hur förstår man egentligen att man är drabbad - och vilken hjälp finns det?

1. Hur vet jag om jag är deprimerad?
Har du känt dig orkeslös och nedstämd mer än två veckor och tappat lusten för det du normalt tycker om kan det vara tecken på en depression. Det kan yttra sig värk i kroppen, hjärtklappning, andnöd eller att kroppen strejkar genom att gå på sparlåga. Det är vanligt att man själv inte märker att man är på väg in i en depression. Vänner och arbetskamrater upptäcker oftast snabbare att något är fel på grund av att du får humörsvängningar, är lättirriterad, presterar sämre på jobbet eller dricker mer alkohol. Vid en lindrig depression klarar man fortfarande av sitt dagliga liv men måste anstränga sig för att orka fungera socialt. Vid måttlig och medelsvår depression klarar man oftast inte av jobbet eller att upprätthålla fungerande relationer. Nattsömnen påverkas negativt. Vid djup eller svår depression bryr man sig inte om grundläggande behov som att sköta sin hygien, äta och dricka. Vissa går i ständiga självmordstankar.

 

► Läs också: Örterna som ökar välbefinnandet

2. Varför får man en depression?
När yttre påverkan blir för stor och vi inte orkar med utlöser det nedstämdhet och så småningom depression. Alla kan känna sig deppade till och från men vi människor är olika sårbara, det vill säga en situation som är svår och på gränsen till outhärdlig för en person kan för en annan vara hanterligt. Dels kan vi vara födda med en extra känslighet och dels kan händelser i tidig barndom påverka vår förmåga att handskas med problem som vuxna. Depression är även ärftligt och vissa är födda med en mer depressiv läggning än andra.

► Läs också: Få hjälp mot vårdepressionen – på naturlig väg

3. När ska man söka hjälp?
Den som känt sig nedstämd i mer än två veckor kan behöva hjälp. Då kan man med fördel testa ett receptfritt alternativ som johannesört eller rosenrot. Man kan också gå till vårdcentralen och samråda med läkare om vilken medicin man kan behöva. Det tar oftast två veckor innan de växtbaserade läkemedlen ger effekt och efter en månad sker en signifikant säkerställd förbättring. För den med en depression kan det ta några månader innan man känner sig helt bra och man ska vara medveten om att tiden fram till ett tillfrisknande kan kännas besvärlig. En svår depression kan ta något år att återhämta sig ifrån.

► Läs också: Nära samband mellan D-vitaminbrist och depression

 

4. Vilken hjälp finns?
Receptbelagd medicin som SSRI-preparat hjälper vid nedstämdhet men även vid lindrig och måttlig depression. Dessa mediciner ordineras av läkare. Nackdelen med SSRI-preparat är att de ger biverkningar som huvudvärk, magproblem och minskad sexuell lust.
För den som får återkommande depressioner kan samtalsterapi göra att man kommer till rätta med den grundläggande orsaken.
När kosttillskott, växtbaserat läkemedel och SSRI-preparat inte räcker till så finns tricykliska antidepressiva läkemedel, TCA. De används vid svårare depressioner och har ännu starkare biverkningar. En nackdel med receptbelagda mediciner är att du först kan börja må sämre innan depression förbättras. Detta kan öka risken för självmord i början av behandlingen. Full effekt nås oftast inte förrän efter två-tre månader.

► Läs också: Johannesört utmanar SSRI-preparat vid psykisk ohälsa

Av Inger Palm


Fakta

Depression eller nedstämdhet
Att känna ångest och oro eller att vara ledsen och nedstämd är vanligt. Men om man drabbas av något svårt i livet, till exempel att en nära anhörig dör, man förlorar jobbet eller får ekonomiska problem kan man må dåligt under en längre period. Oftast går starka känslor över av sig själv och stöd från vänner får dig kanske att må bättre igen. Men stannar du kvar i ett negativ tillstånd allt för länge kan de bli skadligt för kropp och själ. En längre tids nedstämdhet kan övergå i depression.

Gränsen mellan nedstämdhet och depression är flytande. Det som avgör vilket skick man befinner sig i är hur man själv upplever sitt tillstånd och hur länge det varat. Vid en depression kommer signalsubstanser i hjärnan i obalans vilket påverkar sömn och känsloliv. Förmågan till att ta initiativ minskar. Depression är en allvarlig sjukdom som kräver behandling. En läkemedelsbehandling mot depression kan då krävas för att häva tillståndet och återställa balansen i hjärnan.

Studier
2005 visade två metaanlayser på johannesört, där totalt 5 000 patienter ingick, att johannesört var lika effektiv som antidepressiv medicin vid lätt och måttlig depression.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Naturliga ämnen håller hjärtat i form

Forskning

1,8 miljoner svenskar har någon form av hjärt- kärlsjukdom. Det är vår vanligaste dödsorsak, fyra dödsfall av tio beror på hjärt- kärlproblem. Men bättre diagnoser och behandlingar räddar liv. Är forskarna på rätt spår kan dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar komma att halveras. Åtminstone om man får tro KiSel-10-studien som visade att Q10 i kombination med selen kunde minska dödligheten med hela 54 procent.

 

Är det riskfritt att använda deodorant med aluminiumklorid?

Hud

Aluminiumklorid skyddar dig från att svettas under armarna – men det är inte helt riskfritt. Förutom att det kan orsaka klåda, eksem och andra hudirritationer misstänks aluminiumklorid kunna öka risken för sjukdomar som bröstcancer och Alzheimer. Ett miljövänligt alternativ är ett klokare val.

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

 

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,