kvinna smörjer in sig med hudkräm

5 frågor om probiotisk hudvård

Probiotisk hudvård. En skönhetstrend som har exploderat på senare tid.
Men hur fungerar det – och vad har det för effekt?
Vi frågade en expert.

Probiotika. Superbakterier som finns naturligt i bland annat kimchi och yoghurtprodukter och som främjar en god tarmflora.
Men probiotika kan också appliceras via hudvård som ett sätt att vårda huden och underlätta för bakteriefloran.
Kurera ställde fem frågor till Marie Lodén som driver Eviderm Institute och också är apotekare, hudforskare och docent i experimentell dermatologi vid Uppsala universitet, kring den nya hudvårdstrenden.

Läs också: “Probiotisk hudvård revolutionerar vår syn på huden”

 

Vad är anledningen att man använder probiotika i hudvård?
– Det har kommit nya analysmetoder som gör det enklare mäta mikroorganismer, vilket gör att forskare har börjat kartlägga hudens mikroflora hos olika människor

Marie Lodén, apotekare, hudforskare och docent i experimentell dermatologi vid Uppsala universitet, samt driver Eviderm Institute

och på olika ställen på kroppen. När man ser skillnader så ser man möjligheter att manipulera systemet för att åstadkomma förbättringar.

Vi vet att man kan dö av för många oönskade mikroorganismer, det vill säga allt från blodförgiftning till magsjuka och olika infektionssjukdomar, vilket gör att vi gärna vill tro att vi kan bli friskare om vi skaffar oss mer av sådana bakterier som friska människor har. Självklart hakar kosmetikabranschen på och ser om man kan hitta nya koncept som ger nöjdare kunder och ökad försäljning.

Kosmetikabranschen har ju också en besvärlig roll att hitta konserveringsmedel som gör att produkterna inte möglar och luktar illa, som kan användas utan risk för att få hudinfektioner eller blodförgiftning. Dessutom är ju många konsumenter rädda för konserveringsmedel, vilket gör valen av lämpliga ämnen utmanande.

 

Läs också: 17 fakta och forskning om goda bakterier

Vad har det för effekt på huden?
– Probiotika är levande bakterier. Det finns inte många hudprodukter som innehåller levande bakterier. Istället försöker man med exempelvis mjölksyrebakterier – så kallade lactobaciller - med de är svåra att hålla koll på i produkten och dör lätt när den kommer på kroppen.

Så då blir det framför allt själva krämbasen eller resterna av de döda bakterierna som man försöker hitta effekter från och här är forskningen ännu i sin linda.

Kan probiotika påverka eksem, rosacea och akne?
– Det finns enkla studier som påstår viss effekt, men om resultaten går att reproducera och visas av andra forskare har vi ännu inte sett. Behandling av sjukdomar ställer extra höga krav på säkerhet och effekt. Antibiotika som förändrar sammansättningen av mikroorganismer kan leda till förvärrade besvär och nya obalanser och sjukdomar.

Läs också: Nya heta skönhetstrenden: Probiotika i krämer

 

Stämmer det att levande probiotika i hudvårdsprodukter kan ”mata hudens mikrobiom även utifrån”?
– Man kan tänka sig att allt man lägger på huden kan fungera som näring till bakterierna eller tillföra ämnen som svälter ut bakterierna. Det finns massor av bakterier på huden - ungefär någon miljon per kvadratcentimeter - vilket gör att avskrädesprodukter från befintliga bakterier eller från nya applicerade bakterier fungerar som mat eller gifter för de som är i tillväxtfas.

Varje bakterie lever inte så länge, utan det kommer hela tiden nya. Jämför med desinfektionsmedel, som håller borta bakterier en ganska kort stund.

Vilken probiotika är bäst för huden?
– Det finns inget svar på det annat än att den probiotika som huden tål och behöver är bäst. Probiotisk hudvård kräver noggrann formulering, på grund av dess höga instabilitet och tillverkaren måste dessutom visa att det är ofarligt och effektivt.

Av Tina Harr


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

 

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

 

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

”Framtidens näringstillskott är rena och veganska”

Hälsa

Stephen Terrass är grundare av företaget Terranova, ett av få storskaliga företag som tillverkar tillskott helt fria från tillsatser och som också är helt veganska. Det är en trend som är här för att stanna, tror Stephen Terrass. I ett samtal med Kurera berättar han om Terranovas unika koncept Magnifood och om hälsotrenderna som är att vänta.

 

KBT på nätet hjälper deprimerade hjärtpatienter

Mental hälsa

Det hör inte till ovanligheterna att hjärtpatienter drabbas av depression. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en behandling mot depression som riktar sig till hjärtsjuka. Resultaten visar att hjärtsjuka som genomgick internetterapi för sin depression blev mindre nedstämda och fick bättre livskvalitet.

“Vården måste bli bättre på att ta hand om patienter med Addisons sjukdom”

Kurera debatt

Med bättre kunskap om kortisolbrist bland husläkare och på sjukhus skulle patienter med diagnosen Addisons sjukdom kunna leva ett betydligt enklare och friskare liv. De skulle få hjälp med vardagliga besvär på sin vårdcentral, snabbare akut hjälp och dessutom kunna gå på rutinkontroller oftare. Det skriver Eva Rafner, ordförande i Svenska Addisonföreningen i denna debattartikel, där hon efterlyser större kunskap inom primärvården. Förbundet gav nyligen ut boken ”Ständigt på vakt”, om föräldrar till barn med kortisolbrist".