Åtta vetenskapliga teorier om varför kött orsakar cancer

I slutet av oktober klassade WHO charkvaror och rött kött som “cancerframkallande” respektive “sannolikt cancerframkallande”.
Debatten lät inte vänta på sig. Inte minst ljöd protesterna höga från den grupp LCHF:are som gjort sig beroende av just rött kött och charkuterier.
Här är åtta vetenskapligt underbyggda teorier till varför kött anses så farligt.

Världshälsoorganisationen cancerforskningsinstitut IARC har förklarat att charkuterier är cancerframkallande. Även rött kött – det vill säga färskt kött från nöt, svin, får, getter och vilt – har, som första hela livsmedel, fått ansluta sig till WHO:s encyklopedi över cancerframkallande ämnen, dock med den lägre riskvärderingen “sannolikt cancerframkallande”.
► Läs också: Nu klassificerar WHO rött kött och chark som cancerframkallande

Exakt förklaring till riskökningen saknas
Den främsta förklaringen till de nya riskklassificeringarna är ökad risk för framför allt cancer i tjock- och ändtarmen. Men exakt varför cancerrisken ökar har WHO inte kunnat förklara.
Ett mysterium som föranledde SvD:s Henrik Ennart att författa en utredande artikel där han synar åtta teorier till varför kött anses så farligt. Tester så intressanta att Kurera ansåg dem väl värda att dela med sig av.

 

► Läs också: Antioxidanter kan förebygga tarmcancer

Åtta olika teorier till varför kött är farligt

 

1. För mycket järn
Många lider av brist på järn, ett mineral som bildar en del av hemoglobinet i de röda blodkropparna och hjälper till att föra ut syre i kroppen. När järndepåerna börjar tömmas uppstår syrebrist i cellerna vilket resulterar i att man blir trött och hängig. Järn är dock även en kraftfull prooxidant som i kontakt med syre bildar fria syreradikaler som angriper cellerna, skriver Henrik skriver Ennart. Lagom är alltså bäst, resonerar han.
Läs mer om järn i Kureras näringsguide.

Animaliskt järn, så kallat hemjärn som finns i kött, absorberas mycket lätt av kroppen oavsett om brist råder medan vegetabiliskt järn, som finns i grönsaker, absorberas bara när det behövs.
Detta ser Världscancerforskningsfonden, WCRF, som en tänkbar förklaring till att människor som i huvudsak äter vegetariskt lever längre än de som äter mycket kött. Detta eftersom de löper mindre risk att drabbas av hjärtsjukdomar, stroke och troligen även cancer – där oxidativ stress spelar en roll.

Vitt kött från fågel och fisk innehåller mindre hemjärn än rött kött vilket skulle kunna förklara varför vitt kött inte tycks orsaka cancer.

► Läs också: 12 tecken på järnbrist

2. Kemikalier som bildas vid hård stekning eller grillning
När kött tillagas på mycket hög temperatur bildas onyttiga ämnen vid namn heterocykliska aminer, HCA, samt polycykliska aromatiska kolväten, PAH. PAHer bildas vid förbränning av organiskt material och finns framför allt på ytan av grillad mat men även i andra livsmedel som till exempel spannmål och sötsaker. HCA finns nästan bara i uppvärmt kött samt i sky gjord på köttsaft. PAH hittar vi även i tobaksrök och bilavgaser.
Båda dessa ämnen omnämns varje år i larm inför grillsäsongen och orsakar cancer i experiement på råttor. Då får dock djuren avsevärt högre doser än i de som finns i den mest svedda biff, skriver Ennart.

Dessa ämnen bildas även då kött kokas eller röks men då inte lika mycket. Det som främst avgör hur mycket av ämnena som bildas är temperaturen.
I andra råvaror med hög halt protein, som till exempel ägg, tofu och inälvsmat, bildas inget eller mycket lite av dessa ämnen.
HCA och PAH kan antagligen bidra till uppkomsten av cancerceller, men är knappast den avgörande orsaken till cancer i tjock- och ändtarmen, konstaterar SvD-skribenten.

Läs också: Så grillar du hälsosamt

3. Konsveringsmedlet nitrit
Nitrit och nitrat är två konserveringsmedel som tillsätts i processade charkvaror. Antaglien lika mycket för att ge skinkan en aptitlig rosa lyster, skriver Henrik Ennart.
Nitrat omvandlas till nitrit i magen, vilket i sin tur kan bidra till uppkomst av de cancerframkallande ämnena nitrosoaminer och nitrosamider (man ser kraftigt ökade halter av nitrosaminer i avföringen hos människor som ätit kött).

Denna mekanism skulle kunna förklara varför chark innebär en större risk än färskt rött kött.
Det som skulle tala emot denna teori är att de flesta cancerförsöken är gjorda på råttor och det är fortfarande inte säkerställt att samma stora risk gäller människor.

► Läs också – WHO: Kemikalier ligger bakom våra folksjukdomar

4. Fett
Efter de senaste årens fettdebatt finns det säkert finns en och annan som ryggar inför påståendet om att fett skulle kunna orsaka cancer, spår Ennart. Och mycket riktigt tycks det heller inte vara fett ensamt som utgör den största risken. När fett däremot möter stora mängder hemjärn (järn från kött) i tarmen oxiderar fettet och det bildas cancerframkallande ämnen.
Enligt Ennarts granskning finns det även ett par andra misstänkta mekanismer som gör att cancerframkallande ämnen kan bildas då fett bryts ner i magen.

► Läs också – Ny studie: Bästa fettet att steka i – och fettet du ska undvika

Han berättar även att epidemiologiska studier pekar på ett samband mellan högfettdieter och vissa cancerformer, men att bilden verkligen inte kan anses entydig. Andra studier visar nämligen att en diet med mycket enkelomättat fett och omega 3, som finns i fiskfett, tvärtom minskar cancerrisken.

I viltkött, som på aningen lösa grunder brukar buntas ihop i gruppen rött kött, är andelen fleromättat fett högre än i kött från djur uppfödda på foder. Det finns däremot inga studier gjorda specifikt på viltkött och cancer.

► Läs också: Därför ska du äta omega 3 och fiskolja

5. Dåliga matvanor
Något som Henrik Ennart menar aldrig kan uteslutas är att det är helt andra saker än köttet som bidrar till utvecklingen av cancer. Som exempel nämner han att den största delen av alla charkvaror inte är köpta i delikatessdisken utan istället inhandlas i form av snabbmat vilket ofta, får man förmoda, serveras tillsammans med sådant som pommes frites och läsk. Personer som äter mycket snabbmat brukar vara samma personer som ligger lägst i konsumtionen av frukt och grönsaker.

Felkällor likt ovan försöker forskarna att ta hänsyn till, men de flesta stora studier designades för flera decennier sedan på ett sätt som gör att förväxlingar inte fullt ut kan uteslutas. Idag brukar däremot studier utformas för att väga in effekter av hela dieter och ätmönster, skriver han.

► Läs också – Läkare: Dåliga kostval orsak till en tredjedel av all cancer

6. Bakterier och virus
Precis som papillomvirus kan orsaka utveckling av livmoderhalscancer finns idag tidig forskning som tyder på att även andra cancersjukdomar kan hänga ihop med virus och bakterier. Ett exempel är levercancer, skriver Henrik Ennart.

Betydligt mer forskning på området behövs dock för att säkerställa något. Något som däremot står klart är att olika sorters bakterier och virus frodas och sprids snabbt i de stallar där djur föds upp intensivt.
En grupp forskare tittar särskilt på hur en del av dessa virus samverkar med ämnen som bildas då kött processas.

► Läs också: Djur inom industriellt jordbruk får antibiotika för att fettas till sig snabbt – Nu visar ny forskning att även barn som ges antibiotika ökar snabbare i vikt

7. Kött ökar antalet skadliga inflammationer
Man har i flera studier kunnat påvisa att rött kött ökar den kroniska låggradiga inflammationen i kroppen.
Flera andra faktorer som ökar inflammation har redan nämts. Ytterligare en inflammationsökande faktor är att kolesterol som efter lång tids lagring eller vid uppvärmning oxiderar, alltså härsknar, bildar oxysterol som i labbförsök visat sig cancerframkallande.

Denna oxiderade form av kolesterol kallas oxysterol och misstänks också kunna framkalla inflammation.
Men även om oxysterol har kopplats till vissa cancerformer som lungcancer är bevisen för en koppling till cancer i tjock- och ändtarmen svaga.

Under denna punkt bör också påminnas om att kött inte är ensamt om att anses öka inflammationsgraden i kroppen. Den egenskapen har till exempel även sockrade drycker, vitt mjöl och margarin.

► Läs också: Ät dig frisk – med antiinflammatorisk mat

8. Mycket protein ökar celldelningen
Sist men inte minst finns teorin om att den anabola – det vill säga muskeluppbyggande – effekten av protein bidrar till att få cancer, som uppstått på annat sätt, att anta en mer aggressiv form.
Som de allra flesta vet bygger protein upp kroppen. Ett faktum som oftast får anses bra men som på senare år har forskare börjat experimentera med lågproteindieter för patienter som behandlas för cancer. Detta för att en del forskare menar att vissa aminosyror driver på celldelningen extra mycket, vilket då även skulle gälla cancerceller.

Sammansättningen av aminosyror – det vill säga proteinets byggstenar – skulle då kunna förklara varför rött kött tycks vara mer cancerframkallande än vitt kött från fågel och fisk samt inälvsmat, resonerar Ennart.

► Läs också – Forskning: D-vitamin ökar canceröverlevnaden

Sammanfattning
Utifrån dagens kunskaper verkar det alltså inte finnas någon enskild orsak som kan förklara kopplingen mellan kött och cancer, däremot finns flera faktorer som kan bidra.
Med mer kunskap är det troligt, tror skriver Ennart, att man i framtiden kan ge tydligare rekommendationer vad gäller köttslag och tillagningsmetoder.

Källor: SvD.se / Livsmedelsverket, WHO, Åldrandets gåta.

Av Isabelle G Hedander


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

petra månström

Petra Månström: ”Det är känslan som räknas”

Intervju

Hon var den lågmälda plugghästen med löpning som sämsta gren i skolgympan.  20 år senare är Petra Månström expert på just löpning. Hennes blogg om hur hon förberedde sig inför Stockholm Marathon blev snabbt en av landets mest lästa. Och i augusti kom hennes bok om smartare löpning, med tips för att göra oss alla till gladare och bättre löpare.

Återhämta dig från utmattning med hjärngympa

Intervju

Att se hjärnan som en muskel är ett bra sätt att förstå hur stress fungerar, varför återhämtning är ett måste och varför det inte går att vila sig tillbaka från utmattning. Det menar Karin Isberg, stresscoach och författare till den bästsäljande boken ”15 sätt att bli fri från stress”.

gron_trendsåaning

Kurera guidar bland hudvårdstrenderna

Hud

Micellärvatten, dubbeltvätt och stamceller. Det kommer ständigt nya trender inom hudvård och skönhet, många försvinner lika snabbt medan vissa är här för att stanna. Kurera har tagit hjälp av hudterapeuten Johanna Bjurström att titta närmre på de senaste årens trender.

varm appeldryck

Varm äppeldryck med ingefära

Recept

Den här tiden på året finns det tillgång till nyskördade svenska äpplen. Frossa i äppelpaj, must, kompott eller varför inte baka bröd med äpplen eller äta dem i en god sallad. Det här receptet är på en varm äppeldryck som är perfekt att värma sig med under svala sensommar- och höstkvällar. 

Kortisol i balans gav Eva lugnet tillbaka

Mental hälsa

Det är inte bara yttre stress som kan påverka oss, den inre stressen är minst lika farlig. Eva Sundh hade mycket oro och tankar och kände sig aldrig riktigt lugn. Oron påverkade även hennes mage. Eva började äta KSM-66, som stabiliserar stresshormonet kortisol. Idag är hon lugnare och mår bättre.

surkal

Surtantens eget recept på surkål

Recept

Surkål är en tidlös klassiker som kompletterar och lyfter mången god maträtt. Här kommer ett grundrecept från boken "Fermentera 2.0" av Jenny Neikell som kan varieras på otaliga vis genom att tillsätta kryddor och andra grönsaker.

Victoria Carinci och Lotta Lagerqvist

Lotta och Victoria instiftar “Surkålens dag”

Kost

Syrat och fermenterat är rena hälsokosten och det bara ökar i popularitet. Allt fler får upp ögonen för hälsofördelarna med gamla trotjänare som surkål och mjölksyrad gurka – det ges kurser och hålls föreläsningar och i höst kommer flera böcker i ämnet.

Mer fokus med ginkgo biloba

Mental hälsa

Om minnet sviker och du får svårt med koncentration och fokus beror det ofta på cirkulationsproblem. Studier på extrakt av bladen från det asiatiska tempelträdet ginkgo biloba har visat att dessa har en stark antiinflammatorisk effekt, kan vidga blodkärlen och därmed öka blodgenomströmningen. Det medför att minne, inlärning och koncentrationen förbättras.

tänder skepp citrusfrukt

Sjömännens sjukdom på återtåg

Forskning

I vår moderna tid är näringsbrist knappast något vi tror ska ska finnas i västvärlden, ändå drabbas många av undernäring. Och på sina håll har den gamla "sjömanssjukdomen" skörbjugg börjat komma tillbaka.

illustration och eva ruzs

Är du tillsammans med en relationspsykopat?

Sex- och relationer

Lever du med en partner som utåt sett är charmerande, trevlig och betraktas som en ”hyvens kille” eller ”schysst tjej”, rent av en svärmorsdröm. Men som blir en mardröm inom hemmets fyra väggar där han eller hon fritt kan kränka, manipulera och bryta ner dig. Och när du försöker få hjälp är det ingen som förstår eller tror dig – för du har ju en så trevlig partner.

bestick måttband citronvatten

Ny studie: Fasta aktiverar våra stamsceller

Forskning

Ett flertal gamla hälsorutiner har fått upprättelse på senare år. Till exempel har forskning inom neurovetenskap kunnat visa att vad som händer med hjärnan när vi mediterar. Nu har forskare dessutom upptäckt att fasta möjliggör regeneration av våra inre organ.

grönsaker och johanna bjurström

Hudterapeutens topplista med näringen som skyddar huden

Hud

Det är inte åren i sig som gör att vi får rynkor, slapp och glåmig hy. Med tiden syns resultatet av vad vi ätit, druckit och på annat sätt exponerat oss för i kroppens yttersta lager. Hudterapeuten Johanna Bjurström delar i del tre av artikelserien om vår åldrande hud med sig av sina bästa tips på hur vi skyddar huden från att åldras i förtid.

skalle i siluett med saknad pusseslbit, hand med pusselbit

Probiotika kan motverka mani vid bipolär sjukdom

Mental hälsa

Bipolär sjukdom kan vara svår att hantera för såväl patienter som familj och vänner. Maniska faser kan ha starkt negativ inverkan på människors livskvalitet och patienterna kan ibland bli inlagda på sjukhus i flera dagar tills symptomen har lagt sig – men ett vanligt kosttillskott kan hjälpa.

havregrynsgröt och fullkornsbrld

Fullkorn skyddar mot typ 2-diabetes

Forskning

Råg, havre eller vete spelar ingen större roll. Så länge det rör sig om fullkorn skyddar samtliga mot typ 2-diabetes. Enligt en stor nordisk studie räcker det med en portion havregrynsgröt och en fullkornsmacka om dagen för att minska risken för diabetes.

Ingefära och gurkmeja fixade värken i fötterna

Värk

När Lena Månsson gick i pension såg hon fram emot att ha tid för långa härliga promenader. Men drömmen grusades när fötterna började värka. Ett tag gjorde de så ont att hon knappt kunde gå och ingen läkare kunde ge svar eller bot. Till sist hittade hon ett preparat med ingefära och gurkmeja – och nu kan hon njuta av långpromenader igen.

maria borelisu

Maria vill revolutionera synen på hälsa

Intervju

Maria Borelius är bosatt i London och har världen som sin arbetsplats, något som stundtals slitit på hälsan. För fem år sedan nådde hon sin personliga botten och kände att nu får det räcka, kroppen sade helt enkelt ifrån och den här gången valde Maria att lyssna.

äldre kvinna i solglasögon

Professor: ”Vår livslängd har ingen fast gräns”

Forskning

De råder delade meningar om huruvuda det finns en absolut gräns för hur gammal en människa kan bli eller inte. En svensk professor i matematisk statistik menar att det inte finns någon fast gräns och forskning visar att vare sig livsstil som genetiska faktorer verkar spela roll efter 110 års ålder.

C och en kvinna som snyter sig

Förkorta förkylningen med C-vitamin

Naturlig hälsa

Hösten närmar sig med stormsteg och med den följer ofta förkylningar som byter av varandra samt en lång rad med sjukdagar. Det finns en mängd, mer eller mindre beprövade, huskurer att ta till för att lindra symptom som följer med sjukdomen. En av dessa som nu får stöd genom ny forskning är att inta höga doser av C-vitamin.

halsovalet2018 fi

Feministiskt initiativ: “Minska köttkonsumtionen”

Politik

Inför valet 2018 har Kurera skickat ut en enkät till samtliga riksdagspartier med frågor som rör hälsa och miljö.  Vi har även slängt in en joker i leken och idag har turen kommit till Feministiskt initiativ där riksdagskandidaten Sandra Isaksson och Gubb Marit Stigsson, miljöpolitisk talesperson har svarat på frågor från Kureras expertpanel.

man som svetsar man som fiskar carl schlyter

Carl Schlyter: “Arbetstid – en klimatfråga”

Kurera debatt

Den före detta Miljöpartisten och avgående riksdagsmannen Carl Schlyter skriver i detta debattinlägg att minskad arbetstid inte bara gynnar vår hälsa genom att det ger oss mer tid för återhämtning, det gynnar även klimatet då det visat sig att vår resursförbrukning minskar när vi går ned i arbetstid. Lägg till basinkomst på det och vi har ett recept på ett friskare och friare samhälle.