Åtta vetenskapliga teorier om varför kött orsakar cancer

I slutet av oktober klassade WHO charkvaror och rött kött som "cancerframkallande" respektive "sannolikt cancerframkallande".
Debatten lät inte vänta på sig. Inte minst ljöd protesterna höga från den grupp LCHF:are som gjort sig beroende av just rött kött och charkuterier.
Här är åtta vetenskapligt underbyggda teorier till varför kött anses så farligt.

Världshälsoorganisationen cancerforskningsinstitut IARC har förklarat att charkuterier är cancerframkallande. Även rött kött – det vill säga färskt kött från nöt, svin, får, getter och vilt – har, som första hela livsmedel, fått ansluta sig till WHO:s encyklopedi över cancerframkallande ämnen, dock med den lägre riskvärderingen "sannolikt cancerframkallande".
► Läs också: Nu klassificerar WHO rött kött och chark som cancerframkallande

Exakt förklaring till riskökningen saknas
Den främsta förklaringen till de nya riskklassificeringarna är ökad risk för framför allt cancer i tjock- och ändtarmen. Men exakt varför cancerrisken ökar har WHO inte kunnat förklara.
Ett mysterium som föranledde SvD:s Henrik Ennart att författa en utredande artikel där han synar åtta teorier till varför kött anses så farligt. Tester så intressanta att Kurera ansåg dem väl värda att dela med sig av.

► Läs också: Antioxidanter kan förebygga tarmcancer

Åtta olika teorier till varför kött är farligt

 

1. För mycket järn
Många lider av brist på järn, ett mineral som bildar en del av hemoglobinet i de röda blodkropparna och hjälper till att föra ut syre i kroppen. När järndepåerna börjar tömmas uppstår syrebrist i cellerna vilket resulterar i att man blir trött och hängig. Järn är dock även en kraftfull prooxidant som i kontakt med syre bildar fria syreradikaler som angriper cellerna, skriver Henrik skriver Ennart. Lagom är alltså bäst, resonerar han.
Läs mer om järn i Kureras näringsguide.

Animaliskt järn, så kallat hemjärn som finns i kött, absorberas mycket lätt av kroppen oavsett om brist råder medan vegetabiliskt järn, som finns i grönsaker, absorberas bara när det behövs.
Detta ser Världscancerforskningsfonden, WCRF, som en tänkbar förklaring till att människor som i huvudsak äter vegetariskt lever längre än de som äter mycket kött. Detta eftersom de löper mindre risk att drabbas av hjärtsjukdomar, stroke och troligen även cancer - där oxidativ stress spelar en roll.

 

Vitt kött från fågel och fisk innehåller mindre hemjärn än rött kött vilket skulle kunna förklara varför vitt kött inte tycks orsaka cancer.

► Läs också: 12 tecken på järnbrist

2. Kemikalier som bildas vid hård stekning eller grillning
När kött tillagas på mycket hög temperatur bildas onyttiga ämnen vid namn heterocykliska aminer, HCA, samt polycykliska aromatiska kolväten, PAH. PAHer bildas vid förbränning av organiskt material och finns framför allt på ytan av grillad mat men även i andra livsmedel som till exempel spannmål och sötsaker. HCA finns nästan bara i uppvärmt kött samt i sky gjord på köttsaft. PAH hittar vi även i tobaksrök och bilavgaser.
Båda dessa ämnen omnämns varje år i larm inför grillsäsongen och orsakar cancer i experiement på råttor. Då får dock djuren avsevärt högre doser än i de som finns i den mest svedda biff, skriver Ennart.

Dessa ämnen bildas även då kött kokas eller röks men då inte lika mycket. Det som främst avgör hur mycket av ämnena som bildas är temperaturen.
I andra råvaror med hög halt protein, som till exempel ägg, tofu och inälvsmat, bildas inget eller mycket lite av dessa ämnen.
HCA och PAH kan antagligen bidra till uppkomsten av cancerceller, men är knappast den avgörande orsaken till cancer i tjock- och ändtarmen, konstaterar SvD-skribenten.

Läs också: Så grillar du hälsosamt

3. Konsveringsmedlet nitrit
Nitrit och nitrat är två konserveringsmedel som tillsätts i processade charkvaror. Antaglien lika mycket för att ge skinkan en aptitlig rosa lyster, skriver Henrik Ennart.
Nitrat omvandlas till nitrit i magen, vilket i sin tur kan bidra till uppkomst av de cancerframkallande ämnena nitrosoaminer och nitrosamider (man ser kraftigt ökade halter av nitrosaminer i avföringen hos människor som ätit kött).

Denna mekanism skulle kunna förklara varför chark innebär en större risk än färskt rött kött.
Det som skulle tala emot denna teori är att de flesta cancerförsöken är gjorda på råttor och det är fortfarande inte säkerställt att samma stora risk gäller människor.

► Läs också – WHO: Kemikalier ligger bakom våra folksjukdomar

4. Fett
Efter de senaste årens fettdebatt finns det säkert finns en och annan som ryggar inför påståendet om att fett skulle kunna orsaka cancer, spår Ennart. Och mycket riktigt tycks det heller inte vara fett ensamt som utgör den största risken. När fett däremot möter stora mängder hemjärn (järn från kött) i tarmen oxiderar fettet och det bildas cancerframkallande ämnen.
Enligt Ennarts granskning finns det även ett par andra misstänkta mekanismer som gör att cancerframkallande ämnen kan bildas då fett bryts ner i magen.

► Läs också - Ny studie: Bästa fettet att steka i – och fettet du ska undvika

Han berättar även att epidemiologiska studier pekar på ett samband mellan högfettdieter och vissa cancerformer, men att bilden verkligen inte kan anses entydig. Andra studier visar nämligen att en diet med mycket enkelomättat fett och omega 3, som finns i fiskfett, tvärtom minskar cancerrisken.

I viltkött, som på aningen lösa grunder brukar buntas ihop i gruppen rött kött, är andelen fleromättat fett högre än i kött från djur uppfödda på foder. Det finns däremot inga studier gjorda specifikt på viltkött och cancer.

 

► Läs också: Därför ska du äta omega 3 och fiskolja

5. Dåliga matvanor
Något som Henrik Ennart menar aldrig kan uteslutas är att det är helt andra saker än köttet som bidrar till utvecklingen av cancer. Som exempel nämner han att den största delen av alla charkvaror inte är köpta i delikatessdisken utan istället inhandlas i form av snabbmat vilket ofta, får man förmoda, serveras tillsammans med sådant som pommes frites och läsk. Personer som äter mycket snabbmat brukar vara samma personer som ligger lägst i konsumtionen av frukt och grönsaker.

Felkällor likt ovan försöker forskarna att ta hänsyn till, men de flesta stora studier designades för flera decennier sedan på ett sätt som gör att förväxlingar inte fullt ut kan uteslutas. Idag brukar däremot studier utformas för att väga in effekter av hela dieter och ätmönster, skriver han.

► Läs också – Läkare: Dåliga kostval orsak till en tredjedel av all cancer

6. Bakterier och virus
Precis som papillomvirus kan orsaka utveckling av livmoderhalscancer finns idag tidig forskning som tyder på att även andra cancersjukdomar kan hänga ihop med virus och bakterier. Ett exempel är levercancer, skriver Henrik Ennart.

Betydligt mer forskning på området behövs dock för att säkerställa något. Något som däremot står klart är att olika sorters bakterier och virus frodas och sprids snabbt i de stallar där djur föds upp intensivt.
En grupp forskare tittar särskilt på hur en del av dessa virus samverkar med ämnen som bildas då kött processas.

► Läs också: Djur inom industriellt jordbruk får antibiotika för att fettas till sig snabbt - Nu visar ny forskning att även barn som ges antibiotika ökar snabbare i vikt

7. Kött ökar antalet skadliga inflammationer
Man har i flera studier kunnat påvisa att rött kött ökar den kroniska låggradiga inflammationen i kroppen.
Flera andra faktorer som ökar inflammation har redan nämts. Ytterligare en inflammationsökande faktor är att kolesterol som efter lång tids lagring eller vid uppvärmning oxiderar, alltså härsknar, bildar oxysterol som i labbförsök visat sig cancerframkallande.

Denna oxiderade form av kolesterol kallas oxysterol och misstänks också kunna framkalla inflammation.
Men även om oxysterol har kopplats till vissa cancerformer som lungcancer är bevisen för en koppling till cancer i tjock- och ändtarmen svaga.

Under denna punkt bör också påminnas om att kött inte är ensamt om att anses öka inflammationsgraden i kroppen. Den egenskapen har till exempel även sockrade drycker, vitt mjöl och margarin.

 

► Läs också: Ät dig frisk – med antiinflammatorisk mat

8. Mycket protein ökar celldelningen
Sist men inte minst finns teorin om att den anabola – det vill säga muskeluppbyggande – effekten av protein bidrar till att få cancer, som uppstått på annat sätt, att anta en mer aggressiv form.
Som de allra flesta vet bygger protein upp kroppen. Ett faktum som oftast får anses bra men som på senare år har forskare börjat experimentera med lågproteindieter för patienter som behandlas för cancer. Detta för att en del forskare menar att vissa aminosyror driver på celldelningen extra mycket, vilket då även skulle gälla cancerceller.

Sammansättningen av aminosyror – det vill säga proteinets byggstenar – skulle då kunna förklara varför rött kött tycks vara mer cancerframkallande än vitt kött från fågel och fisk samt inälvsmat, resonerar Ennart.

► Läs också – Forskning: D-vitamin ökar canceröverlevnaden

Sammanfattning
Utifrån dagens kunskaper verkar det alltså inte finnas någon enskild orsak som kan förklara kopplingen mellan kött och cancer, däremot finns flera faktorer som kan bidra.
Med mer kunskap är det troligt, tror skriver Ennart, att man i framtiden kan ge tydligare rekommendationer vad gäller köttslag och tillagningsmetoder.

Källor: SvD.se / Livsmedelsverket, WHO, Åldrandets gåta.

Av Isabelle G Hedander


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

 

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

 

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

”Framtidens näringstillskott är rena och veganska”

Hälsa

Stephen Terrass är grundare av företaget Terranova, ett av få storskaliga företag som tillverkar tillskott helt fria från tillsatser och som också är helt veganska. Det är en trend som är här för att stanna, tror Stephen Terrass. I ett samtal med Kurera berättar han om Terranovas unika koncept Magnifood och om hälsotrenderna som är att vänta.

KBT på nätet hjälper deprimerade hjärtpatienter

Mental hälsa

Det hör inte till ovanligheterna att hjärtpatienter drabbas av depression. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en behandling mot depression som riktar sig till hjärtsjuka. Resultaten visar att hjärtsjuka som genomgick internetterapi för sin depression blev mindre nedstämda och fick bättre livskvalitet.

“Vården måste bli bättre på att ta hand om patienter med Addisons sjukdom”

Kurera debatt

Med bättre kunskap om kortisolbrist bland husläkare och på sjukhus skulle patienter med diagnosen Addisons sjukdom kunna leva ett betydligt enklare och friskare liv. De skulle få hjälp med vardagliga besvär på sin vårdcentral, snabbare akut hjälp och dessutom kunna gå på rutinkontroller oftare. Det skriver Eva Rafner, ordförande i Svenska Addisonföreningen i denna debattartikel, där hon efterlyser större kunskap inom primärvården. Förbundet gav nyligen ut boken ”Ständigt på vakt”, om föräldrar till barn med kortisolbrist".

 

Vilka växter är giftiga – och vilka är säkra för din katt?

Hälsa

När vi väljer att dela vårt liv med en katt medför det att vi behöver vara uppmärksamma på sådant vi inte skänkte en tanke innan – som vilka blommor och krukväxter vi köper hem. Ta för vana att alltid kolla upp växten du är på väg att köpa redan i butiken och tveka inte att söka veterinär om du tror att din katt fått i sig en giftig växt. Här kommer en lista på växter du bör undvika och sådana du kan välja istället.

Goda och enkla frukostrecept

Recept

Frukost sägs ju vara dagens viktigaste mål. Här är två härliga frukostrecept - en uppdaterad variant av havregrynsgröten och en smarrig frukostklassiker som du förbereder kvällen innan och som tillagar sig själv under natten.