Åtta vetenskapliga teorier om varför kött orsakar cancer

I slutet av oktober klassade WHO charkvaror och rött kött som “cancerframkallande” respektive “sannolikt cancerframkallande”.
Debatten lät inte vänta på sig. Inte minst ljöd protesterna höga från den grupp LCHF:are som gjort sig beroende av just rött kött och charkuterier.
Här är åtta vetenskapligt underbyggda teorier till varför kött anses så farligt.

Världshälsoorganisationen cancerforskningsinstitut IARC har förklarat att charkuterier är cancerframkallande. Även rött kött – det vill säga färskt kött från nöt, svin, får, getter och vilt – har, som första hela livsmedel, fått ansluta sig till WHO:s encyklopedi över cancerframkallande ämnen, dock med den lägre riskvärderingen “sannolikt cancerframkallande”.
► Läs också: Nu klassificerar WHO rött kött och chark som cancerframkallande

Exakt förklaring till riskökningen saknas
Den främsta förklaringen till de nya riskklassificeringarna är ökad risk för framför allt cancer i tjock- och ändtarmen. Men exakt varför cancerrisken ökar har WHO inte kunnat förklara.
Ett mysterium som föranledde SvD:s Henrik Ennart att författa en utredande artikel där han synar åtta teorier till varför kött anses så farligt. Tester så intressanta att Kurera ansåg dem väl värda att dela med sig av.

 

► Läs också: Antioxidanter kan förebygga tarmcancer

Åtta olika teorier till varför kött är farligt

 

1. För mycket järn
Många lider av brist på järn, ett mineral som bildar en del av hemoglobinet i de röda blodkropparna och hjälper till att föra ut syre i kroppen. När järndepåerna börjar tömmas uppstår syrebrist i cellerna vilket resulterar i att man blir trött och hängig. Järn är dock även en kraftfull prooxidant som i kontakt med syre bildar fria syreradikaler som angriper cellerna, skriver Henrik skriver Ennart. Lagom är alltså bäst, resonerar han.
Läs mer om järn i Kureras näringsguide.

Animaliskt järn, så kallat hemjärn som finns i kött, absorberas mycket lätt av kroppen oavsett om brist råder medan vegetabiliskt järn, som finns i grönsaker, absorberas bara när det behövs.
Detta ser Världscancerforskningsfonden, WCRF, som en tänkbar förklaring till att människor som i huvudsak äter vegetariskt lever längre än de som äter mycket kött. Detta eftersom de löper mindre risk att drabbas av hjärtsjukdomar, stroke och troligen även cancer – där oxidativ stress spelar en roll.

Vitt kött från fågel och fisk innehåller mindre hemjärn än rött kött vilket skulle kunna förklara varför vitt kött inte tycks orsaka cancer.

► Läs också: 12 tecken på järnbrist

2. Kemikalier som bildas vid hård stekning eller grillning
När kött tillagas på mycket hög temperatur bildas onyttiga ämnen vid namn heterocykliska aminer, HCA, samt polycykliska aromatiska kolväten, PAH. PAHer bildas vid förbränning av organiskt material och finns framför allt på ytan av grillad mat men även i andra livsmedel som till exempel spannmål och sötsaker. HCA finns nästan bara i uppvärmt kött samt i sky gjord på köttsaft. PAH hittar vi även i tobaksrök och bilavgaser.
Båda dessa ämnen omnämns varje år i larm inför grillsäsongen och orsakar cancer i experiement på råttor. Då får dock djuren avsevärt högre doser än i de som finns i den mest svedda biff, skriver Ennart.

Dessa ämnen bildas även då kött kokas eller röks men då inte lika mycket. Det som främst avgör hur mycket av ämnena som bildas är temperaturen.
I andra råvaror med hög halt protein, som till exempel ägg, tofu och inälvsmat, bildas inget eller mycket lite av dessa ämnen.
HCA och PAH kan antagligen bidra till uppkomsten av cancerceller, men är knappast den avgörande orsaken till cancer i tjock- och ändtarmen, konstaterar SvD-skribenten.

Läs också: Så grillar du hälsosamt

3. Konsveringsmedlet nitrit
Nitrit och nitrat är två konserveringsmedel som tillsätts i processade charkvaror. Antaglien lika mycket för att ge skinkan en aptitlig rosa lyster, skriver Henrik Ennart.
Nitrat omvandlas till nitrit i magen, vilket i sin tur kan bidra till uppkomst av de cancerframkallande ämnena nitrosoaminer och nitrosamider (man ser kraftigt ökade halter av nitrosaminer i avföringen hos människor som ätit kött).

Denna mekanism skulle kunna förklara varför chark innebär en större risk än färskt rött kött.
Det som skulle tala emot denna teori är att de flesta cancerförsöken är gjorda på råttor och det är fortfarande inte säkerställt att samma stora risk gäller människor.

► Läs också – WHO: Kemikalier ligger bakom våra folksjukdomar

4. Fett
Efter de senaste årens fettdebatt finns det säkert finns en och annan som ryggar inför påståendet om att fett skulle kunna orsaka cancer, spår Ennart. Och mycket riktigt tycks det heller inte vara fett ensamt som utgör den största risken. När fett däremot möter stora mängder hemjärn (järn från kött) i tarmen oxiderar fettet och det bildas cancerframkallande ämnen.
Enligt Ennarts granskning finns det även ett par andra misstänkta mekanismer som gör att cancerframkallande ämnen kan bildas då fett bryts ner i magen.

► Läs också – Ny studie: Bästa fettet att steka i – och fettet du ska undvika

Han berättar även att epidemiologiska studier pekar på ett samband mellan högfettdieter och vissa cancerformer, men att bilden verkligen inte kan anses entydig. Andra studier visar nämligen att en diet med mycket enkelomättat fett och omega 3, som finns i fiskfett, tvärtom minskar cancerrisken.

I viltkött, som på aningen lösa grunder brukar buntas ihop i gruppen rött kött, är andelen fleromättat fett högre än i kött från djur uppfödda på foder. Det finns däremot inga studier gjorda specifikt på viltkött och cancer.

► Läs också: Därför ska du äta omega 3 och fiskolja

5. Dåliga matvanor
Något som Henrik Ennart menar aldrig kan uteslutas är att det är helt andra saker än köttet som bidrar till utvecklingen av cancer. Som exempel nämner han att den största delen av alla charkvaror inte är köpta i delikatessdisken utan istället inhandlas i form av snabbmat vilket ofta, får man förmoda, serveras tillsammans med sådant som pommes frites och läsk. Personer som äter mycket snabbmat brukar vara samma personer som ligger lägst i konsumtionen av frukt och grönsaker.

Felkällor likt ovan försöker forskarna att ta hänsyn till, men de flesta stora studier designades för flera decennier sedan på ett sätt som gör att förväxlingar inte fullt ut kan uteslutas. Idag brukar däremot studier utformas för att väga in effekter av hela dieter och ätmönster, skriver han.

► Läs också – Läkare: Dåliga kostval orsak till en tredjedel av all cancer

6. Bakterier och virus
Precis som papillomvirus kan orsaka utveckling av livmoderhalscancer finns idag tidig forskning som tyder på att även andra cancersjukdomar kan hänga ihop med virus och bakterier. Ett exempel är levercancer, skriver Henrik Ennart.

Betydligt mer forskning på området behövs dock för att säkerställa något. Något som däremot står klart är att olika sorters bakterier och virus frodas och sprids snabbt i de stallar där djur föds upp intensivt.
En grupp forskare tittar särskilt på hur en del av dessa virus samverkar med ämnen som bildas då kött processas.

► Läs också: Djur inom industriellt jordbruk får antibiotika för att fettas till sig snabbt – Nu visar ny forskning att även barn som ges antibiotika ökar snabbare i vikt

7. Kött ökar antalet skadliga inflammationer
Man har i flera studier kunnat påvisa att rött kött ökar den kroniska låggradiga inflammationen i kroppen.
Flera andra faktorer som ökar inflammation har redan nämts. Ytterligare en inflammationsökande faktor är att kolesterol som efter lång tids lagring eller vid uppvärmning oxiderar, alltså härsknar, bildar oxysterol som i labbförsök visat sig cancerframkallande.

Denna oxiderade form av kolesterol kallas oxysterol och misstänks också kunna framkalla inflammation.
Men även om oxysterol har kopplats till vissa cancerformer som lungcancer är bevisen för en koppling till cancer i tjock- och ändtarmen svaga.

Under denna punkt bör också påminnas om att kött inte är ensamt om att anses öka inflammationsgraden i kroppen. Den egenskapen har till exempel även sockrade drycker, vitt mjöl och margarin.

► Läs också: Ät dig frisk – med antiinflammatorisk mat

8. Mycket protein ökar celldelningen
Sist men inte minst finns teorin om att den anabola – det vill säga muskeluppbyggande – effekten av protein bidrar till att få cancer, som uppstått på annat sätt, att anta en mer aggressiv form.
Som de allra flesta vet bygger protein upp kroppen. Ett faktum som oftast får anses bra men som på senare år har forskare börjat experimentera med lågproteindieter för patienter som behandlas för cancer. Detta för att en del forskare menar att vissa aminosyror driver på celldelningen extra mycket, vilket då även skulle gälla cancerceller.

Sammansättningen av aminosyror – det vill säga proteinets byggstenar – skulle då kunna förklara varför rött kött tycks vara mer cancerframkallande än vitt kött från fågel och fisk samt inälvsmat, resonerar Ennart.

► Läs också – Forskning: D-vitamin ökar canceröverlevnaden

Sammanfattning
Utifrån dagens kunskaper verkar det alltså inte finnas någon enskild orsak som kan förklara kopplingen mellan kött och cancer, däremot finns flera faktorer som kan bidra.
Med mer kunskap är det troligt, tror skriver Ennart, att man i framtiden kan ge tydligare rekommendationer vad gäller köttslag och tillagningsmetoder.

Källor: SvD.se / Livsmedelsverket, WHO, Åldrandets gåta.

Av Isabelle G Hedander


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Carina Ahlqvist på expedition för klimatet

Äventyr

Från cykeldemonstrationer för en bilfri innerstad till klimatexpeditioner på 8000 meter höga berg, för Carina Ahlqvist från Solna sitter miljöengagemanget djupt. Idag är hon en av ett trettiotal svenska medlemmar i anrika Explorers club i New York och i april bär det iväg på en ny expedition.

“5G medför både hälso- och miljöfaror”

Kurera debatt

5G framställs i enbart positiv dager i svensk media. Ingen har hittills brytt sig om att rapportera om riskerna, menar Mona Nilsson ordförande i Strålskyddsstiftelsen som tycker att det är på tiden att vi får upp ögonen för de faror för hälsa och miljö som en utbyggnad av 5G för med sig.

Skiljas: Hitta tillbaka till dig själv

Mental hälsa

Det första året efter en skilsmässa är det vanligt att människor beter sig ganska konstigt. Det beror på att sidor vi hållit tillbaka hos oss själva får fritt spelrum igen. Det är inget fel, utan hjälper oss att hitta tillbaka till oss själva efter att länge ha varit en del av ett par förklarar stresscoachen Karin Isberg.

Hudexperten: Så undviker du torra läppar

Hud

Vintertid blir läpparna ofta torra och fnasiga, det beror främst på att vi växlar mellan att vara inne i den varma och torra luften och att gå ut i kylan men kan även ha andra orsaker. Då är det bra att ge dem lite extra omvårdnad och kärlek. Kureras hudvårdsexpert Johanna Bjurström delar med sig av sina bästa tips. 

Låt 2019 bli starten på ett friskare liv

Kost

Har du lovat att leva hälsosammare det här året? I så fall grattis. I en serie artiklar kommer nutritionisten Lina Åhlén dela med sig av sina bästa tips för att hålla sig frisk. Och det behöver inte vara så svårt som det låter, med rätt mat, motion och god sömn kommer man långt enligt Lina.

Smygträna i köket – fyra enkla övningar

Träning

Träna i hemmet utan att ens bli svettig och ändå bygga muskler, låter det för bra för att vara sant? Det är det inte, Leila Söderholm som skrivit boken "Smygträna" Delar med sig av några övningar ur boken som passar bra att göra i köket. Och lovar att de ger effekt. 

Kureras skönhetspanel testar: Schampo

Hud

Tillsammans med duschkräm är schampo den hygienprodukt de flesta av oss förbrukar mest av. Därför är det viktigt att välja ett som både är snällt mot kroppen och miljön. Kureras skönhetspanel har testat naturliga och ekologiska schampon för att hjälpa dig att hitta din favorit.

Snabb mikroomelett med spenat

Recept

Att tillaga ägg i mikron gör att en omelett bara tar ett par minuter att bli klar och mängden disk blir minimal. Inspirerade av Charlotte Kallas "mugcake", bjuder vi på ett mikrorecept till,  för er som tycker om att laga mat i mikrovågsugnen.

Nanoplast påverkar fiskars beteende

Eko/miljö

Vår konsumtion av plast är ett välkänt miljöproblem och omkring 10 procent av all plast som tillverkas hamnar i haven. Det finns stor risk att plastsopor i naturen ger upphov till partiklar i nanostorlek, så kallad nanoplast som kan påverka fiskars beteende.

charlotte kalla

Charlotte Kallas bästa motivationstips

Intervju

Om någon kan det här med pepp och motivation är det Charlotte Kalla. För idrottare är det viktigt med självdisciplin men belöningar som middag med vännerna eller att bara ge sig själv en klapp på axeln är minst lika viktiga.

Därför ska du unna dig en tupplur

Hälsa

Svårt att hålla ögonen öppna efter lunch? Unna dig en tupplur! Det finns en hel rad goda hälsoskäl att knoppa in på soffan en stund. Och så får du några råd för att få ut det mesta av din lilla extra slummer.