Många lider av matsmältningsbesvär efter att ha ätit vissa livsmedel utan att de ha vare sig en allergisk eller icke-allergisk överkänslighet. Det kan helt enkelt bero på hur, när och var du äter. Här är tips för en gladare, lugnare mage.
Långvariga problem med matsmältningen kan på sikt leda till att du utvecklar en ökad känslighet mot vissa livsmedel, även om du inte är allergisk eller överkänslig. Det är med andra ord värt att ta hand om magen och hålla den lugn.
LÄS OCKSÅ: Magspecial: Matsmältningen – så funkar den
Matsmältningsbesvär kan bero på att …
• Du känner sig stressad när du äter.
• Du inte tuggar maten tillräckligt, vilket i sin tur gör att du inte stimulerar matsmältningen ordentligt.
• Du ”sväljer” luft samtidigt som du äter.
• Du har brist på saltsyra som är en av de viktigaste komponenterna till en god matsmältning.
LÄS OCKSÅ: Därför hjäper bitterämnen magen
Det bästa sättet att få en gladare, lugnare mage är att bli medveten om hur, när och var du äter.
Tänk på att …
• Lägga några minuter på att lägga upp maten vackert – vi äter ju även med ögat
• Rikta din uppmärksamhet dit den skall vara, på maten.
• Inte äta framför datorn eller telefonen eftersom de drar bort din uppmärksamhet från matupplevelsen.
• Äta under lugna former.
• Undvika att gå och äta. Det skapar risk för obehag i magtrakten med en känsla av uppblåsthet som följd.
• Tugga maten minst 20 gånger för att få igång matsmältningen innan maten landar i magsäcken.
• Undvika att dricka mycket till maten. Drick mer före eller efter maten istället.
• Invänta mättnadskänslan innan du tar en extra portion. Mättnadssignalen kommer efter cirka 20 minuter. När vi är stressade är det lätt att vi äter för mycket på kort tid.
• Gärna ta hjälp av matsmältningsenzymer till varje måltid för att underlätta för ett ansträngt system att ta hand om maten.
• Tillskott av probiotika och prebiotika hjälper balansen i tarmfloran och därmed kroppens förmåga att hantera det du äter. Probiotika och prebiotika motverkar också inflammation genom att stärka tarmens barriärfunktion samtidigt som det ökar produktionen av anti-inflammatoriska ämnen.
Av Maria Eriksson