Alexandra Charles: "Kvinnor diskrimineras inom hjärtforskning" | Kurera.se
Alexandra Charles i gul kavaj med sin hund

Foto: Charles Hammarsten

Alexandra Charles: “Kvinnor diskrimineras inom hjärtforskning”

Fakta

Alexandra Charles grundade 1998 kvinnoföreningen 1,6 miljonerklubben efter att ha hört hjärtprofessorn och chefen för Centrum för Genusmedicin Karin Schenck-Gustafsson samt gynekologiprofessorn Britt-Marie Landgren berätta om hur mansdominerad forskningen är och hur kvinnor diskrimineras i vården.
Namnet kom sig av det antal kvinnor i Sverige som då var över 45 år. Tio år senare, 2008, bildades 2,6miljonerklubben för de yngre kvinnorna mellan 18 och 45 år.
Hon är även upphovskvinna till 1,6 miljonerklubbens systerorganisationer i Norge, Tyskland, Ryssland och Bryssel.

Klubben arbetar för en bättre och mer rättvis behandling för kvinnor i alla åldrar samt bättre jämställdhet och mer genusperspektiv inom vård och forskning.
De jobbar för att sprida objektiv information om kvinnohälsofrågor, införa det kvinnliga perspektivet i medicinsk forskning och läkarutbildning, verka för bättre vård och kunskap om förebyggande vård samt verka för ett holistiskt seende när det gäller kvinnohälsofrågor - kropp och själ hör samman.
Utöver sjukvården engagerar sig klubben i kvinnors situation på arbetsmarknaden, invandrarkvinnors situation, miljö, ekonomi och kultur.
1,6 miljonerklubben är idag en av landets största kvinnoföreningar och har cirka 33 000 medlemmar.

Kvinnor diskrimineras ofta i vårdsammanhang på grund av att den mesta forskning fortfarande fokuserar på män. Det menar Alexandra Charles, ordförande i 1,6miljonerklubben.
Ett exempel, menar hon, är hjärt- och kärlsjukdom som idag är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor – och där unga kvinnors hjärthälsa dessutom blir allt sämre.

– Hjärtforskningen saknar fortfarande genusperspektiv, skriver hon på Kurera debatt. 

Hör upp beslutsfattare inom sjukvård och myndigheter – och alla andra. Jag har något på hjärtat.

Så här är det.

Kvinnor utgör 50 procent av jordens befolkning. Trots det är den mesta forskning fortfarande fokuserad på män. Forskning när det gäller olika typer av tillstånd, sjukdomar, behandlingsmetoder och mediciner. Vissa områden är värre än andra. Men – ska det vara så? Det är 2015. Är det inte dags att ta även kvinnors hälsa på allvar?

Ett exempel är området kvinnlig hjärt- och kärlhälsa. Det är dags att kräva ordentliga krafttag för att minska kvinnlig hjärt- och kärlsjukdom!
När det gäller yngre kvinnors hjärt- och kärlhälsa har den försämrats. Varför då kan man fråga sig? Ja, det kan ju bero på faktorer som fysisk inaktivitet, mer stillasittande, ökad stress och obehandlad kvinnlig form av hjärtsvikt. Men jag kan bara spekulera – för hjärtforskningen saknar fortfarande genusperspektiv.

 

Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. Men vi vet fortfarande alldeles för lite om kvinnlig hjärthälsa. Det är definitivt hög tid att skapa opinion i detta ämne och att satsa forskningspengar även på kvinnlig hjärt- och kärlsjukdom. För att även denna grupp – återigen: alltså hälften av jordens befolkning – ska kunna få en så bra och rättvis behandling det bara går.

Så var börjar vi?
Ja, det finns ett antal punkter som rent realistiskt inte borde vara alltför svåra att uppnå – och som skulle innebära en stor skillnad. Till exempel:

1. Inför allmänna hälsoundersökningar för alla 40- 50- och 60-åringar
Yngre kvinnors hjärthälsa har försämrats. Detta måste tas på allvar.

2. Ställ dig upp!
Svenska kvinnor sitter allt mer, det påverkar hjärt- och kärlhälsan mycket. Det är något vi kvinnor själva lätt kan göra något åt: stå vid våra skrivbord oftare.

3. Fysisk aktivitet som medicin
Sjukvården borde börja tillämpa den fantastiska nya möjlighet som finns sedan ett antal år tillbaka – och börja att skriva ut fysisk aktivitet på recept oftare.

 

4. Forska mer på kvinnor!
Man bör känna till att kvinnlig typ av hjärtsvikt idag saknar behandling – och att mer forskning behövs!

5. Synliggör och redovisa skillnader på hjärtkliniker
Man ska även känna till att kvinnor underbehandlas med blodfettssänkande medel efter infarkt. Detta bör synliggöras och skillnaderna bör redovisas på hjärtklinikerna. Det skulle kunna leda till en mer jämlik behandling på klinikerna och en bättre uppföljning från myndigheter och beslutsfattare.

6. Bättre statistik och genusmedvetenhet i sjukvårdens kvalitetsregister
Färre kvinnor än män får blodförtunnande medel vid förmaksflimmer. Även samtliga sådana skillnader bör synliggöras och redovisas i alla kvalitetsregister inom hjärtsjukvården.

7. Större fokus på könsskillnader i primärvården
Kvinnor med högt blodtryck underbehandlas och når därför inte upp till de rekommenderade målen. Det behövs mer fokus på könsskillnader i primärvården och mer lokal statistik så att fler kvinnor kan få korrekt behandling. Och återigen – synliggör skillnaderna!

 

8. En läxa till de kvalitetsansvariga inom hjärtsjukvården
Hjärtforskningen saknar fortfarande ett könsperspektiv. Det är dags att införa köns- och genusaspekter i undervisningen – på alla nivåer. De kvalitetsansvariga inom hjärtsjukvården bör få i uppgift att lägga sitt fokus på att åtgärda – och förbättra – dessa omotiverade könsskillnader och sedan återkoppla med nationell, regional och lokal statistik.

I vissa personers öron låter detta kanske som ett argt "rödstrumpepåstående" – men vore det så vore det i så fall väldigt bra – för sorgligt nog är följande ett faktum: En stor del av all forskning fram till idag fokuserar på manlig hälsa – och kvinnors hälsa diskrimineras därför ofta i olika sammanhang.
Det finns biologiska, fysiologiska och farmakologiska skillnader mellan kvinnor och män. Det måste man ta hänsyn till – både vid hälsa och sjukdom. Och så klart – inte minst – även vid forskning.

Det är okej att bli upprörd. Jag är upprörd. Men hoppfull. Hur känner du?

Av Alexandra Charles, ordförande i kvinnoföreningarna 1,6- och 2,6miljonerklubben

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt.
Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.


Fakta

Alexandra Charles grundade 1998 kvinnoföreningen 1,6 miljonerklubben efter att ha hört hjärtprofessorn och chefen för Centrum för Genusmedicin Karin Schenck-Gustafsson samt gynekologiprofessorn Britt-Marie Landgren berätta om hur mansdominerad forskningen är och hur kvinnor diskrimineras i vården.
Namnet kom sig av det antal kvinnor i Sverige som då var över 45 år. Tio år senare, 2008, bildades 2,6miljonerklubben för de yngre kvinnorna mellan 18 och 45 år.
Hon är även upphovskvinna till 1,6 miljonerklubbens systerorganisationer i Norge, Tyskland, Ryssland och Bryssel.

Klubben arbetar för en bättre och mer rättvis behandling för kvinnor i alla åldrar samt bättre jämställdhet och mer genusperspektiv inom vård och forskning.
De jobbar för att sprida objektiv information om kvinnohälsofrågor, införa det kvinnliga perspektivet i medicinsk forskning och läkarutbildning, verka för bättre vård och kunskap om förebyggande vård samt verka för ett holistiskt seende när det gäller kvinnohälsofrågor - kropp och själ hör samman.
Utöver sjukvården engagerar sig klubben i kvinnors situation på arbetsmarknaden, invandrarkvinnors situation, miljö, ekonomi och kultur.
1,6 miljonerklubben är idag en av landets största kvinnoföreningar och har cirka 33 000 medlemmar.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Så får du ett naturligt lyft med ansiktsgympa

Skönhet

Många rusar till kliniker vid åsynen av första bästa rynka men att åldras är en naturlig del av livet som ger oss karaktär och lyfter fram vår personlighet. Men det är inget brott att vilja vara till sin fördel även när kråksparkarna ger sig till känna. Så varför inte testa ansiktsgympa – det naturliga ansiktslyftet.

Byron Katie: “Tankarna är orsaken till vårt lidande”

Mental hälsa

Hon har länge varit en av de stora stjärnorna inom personlig utveckling. Och lyskraften är fortfarande stark, nyligen drog den numera 76-åriga självhjälpsgurun fulla hus när hon besökte Stockholm där hon gav en föreläsning och workshop i sin metod. Kurera fick möjlighet att ställa några till Byron Katie – kvinnan bakom The Work.

 

Kvinna som solar på stranden

Kureras hudexpert: “Ät dig till ditt solskydd!”

Hud

Med bra nivåer av näringsämnen som betakaroten, lykopen, D-vitamin och omega-3 i kroppen får vi också ett bättre solskydd. Ett solskydd som kommer inifrån hjälper till viss del kroppen att skydda sig mot solens strålar så att vi inte bränner oss berättar Kureras hudexpert Johanna Bjurström som här tipsar om bästa näringen för sommarhuden.

Studie: Styrketräning kan hjälpa vid klimakteriebesvär

Forskning

Styrketräning två till tre gånger i veckan kan bidra till att minska klimakteriebesvär, enligt en färsk svensk studie. Studien är den första någonsin som studerar sambandet mellan styrketräning och besvär som vallningar och svettningar hos kvinnor i klimakteriet och resultaten var goda – besvären minskade med hela 44 procent.

Svensk bok om mat för diabetiker internationellt prisad

Kost

Den svenska kokboken "Låt bönor förändra ditt liv" skriven av bland andra Patrik Olsson som driver bloggen Smarta diabetiker, vann nyligen utmärkelsen årets specialkokbok i en prestigefull internationell tävling. Att lägga till bönor i kosten har gjort under för Patrik som med böckerna vill dela med sig av sina upptäckter.

 

Havtornsspray hjälper torra ögon

Naturlig hälsa

Extrakt från havtorn kan lindra torra, grusiga och kliande ögon – det vet vi. Men hittills har extraktet tagit omvägen via matsmältningen för att ge effekt. I en ny studie har försökspersoner fått prova spray baserad på havtornsolja direkt på ögonlocken. "Torrheten och tröttheten i ögonen minskade signifikant", säger Petra Larmo, forskaren som ledde studien.

Karin Björkegren Jones uppmaning till politikerna: “Lyssna på kvinnorna”

Politik

2017 gav regeringen ett uppdrag att kartlägga så kallad alternativ- eller komplementär medicin – KAM. I mars i år kom ett utlåtande med flera förslag på förändringar. Medlemmar i utredningen har även i olika debattartiklar gått ut och begärt att åldersgränsen för att bli behandlad ska höjas samt att omfattningen av den så kallade kvacksalverilagen utökas. Kritiska röster vill att man går ännu längre och helt förbjuder all vård som inte är vetenskapligt beprövat och många fruktar nu att möjligheten att välja vårdform kommer inskränkas ytterligare. En av dem är Karin Björkegren Jones som bland annat har goda erfarenheter av att bli behandlad på den numera stängda Vidarkliniken.

Nu sover Kent gott om natten

Hälsa

Kent Hernsell har alltid sovit oroligt. Redan som liten pojke gick han i sömnen, pratade för sig själv och flyttade runt grejer. Efter en orolig natt kände han sig aldrig utvilad på morgonen. Sedan han börjat äta ett tillskott med rogivande och stressreducerande örter och aminosyran GABA når han äntligen djupsömnen – och vaknar utvilad.

Det här visste du inte om ärtor

Kost

Förutom att vara goda, har ärtor många hälsoegenskaper. Bland annat har de en viktiga roll för aptitkontrollen, de har även ett högt  proteininnehåll. Visste du förresten att ärtan inte är en grönsak?

 

“På liv och död – hur du hittar styrka när livet stormar”

Krönikan

Hur kan man hitta styrkan mitt i allt när livet bjuder på rejäl uppförsbacke kantat med orimliga utmaningar,? Och vad händer om man själv mitt i stormen blir sjuk, och tappar fotfästet? Om det skriver Tanja Dyredand, coach och yogalärare i denna krönika där hon berättar om sin tuffa start på sommaren och delar med sig av stärkande och dyrköpta tips. 

Hållbart odlad fisk för en hållbar framtid

Naturlig hälsa

Många vilda fiskbestånd är hårt utnyttjade, och ska vi fortsätta att äta fisk som idag krävs det ännu större satsningar på odlad fisk. Det har ett danskt företag tagit fasta på med sin hållbara odling av regnbågsöring. Av fiskspillet tillverkar de sedan högkvalitativa kosttillskott, under varumärket Nordbo, i form av omega-3 och kollagen.

stråväska på stranden med hatt och solglasögon

7 måsten för sommarnecessären

Hud

Äntligen sommar! Men med sol och lata dagar följer också otrevligheter som fästingar, skrubbsår och solsveda. Här är skönhetsexperten Johanna Bjurströms bästa tips på produkter att packa ner i sommarnecessären.

 

Korianderdoftande grönkålspesto

Recept

En härlig variant på pesto får du med detta recept, istället för basilika har man använt färsk koriander, de klassiska pinjenötterna mixas med ljuvliga cashewnötter. Och som kronan på verket – näringstätt grönkålspulver.

Pollen ger naturlig hjälp mot svettningar och vallningar

Hälsa

Nästan en miljon svenska kvinnor, 880 00 för att vara exakt, befinner sig varje dag i övergångsåldern. Ungefär en av tio behöver hjälp av östrogenbaserade läkemedel. För övriga finns en väldokumenterad möjlighet att bli av med svettningar, vallningar och sömnbesvär – genom en helt naturlig pollenbehandling.

Därför ska du dricka benbuljong

Kost

Hört talas om benbuljong? Ordet har florerat några år nu och omtalats som någonting vidunderligt nyttigt. Men är det verkligen det? I så fall varför? Och vad tusan är egentligen benbuljong? Kurera frågade fyra kost- och näringsnördar om saken. Här är deras svar.

 

Därför ska du kyssas – bara helst inte så här

Allmänt

Dags att puta med munnen – och kyssas. Anledningen? Flera stycken. Att det idag är Internationella kyssdagen, en dag instiftad av FN för att påminna om vikten av närhet och kärlek, är bara en av dem.  Hälsofördelarna med att kyssas, hångla eller bara vara nära är många. Men det finns några sätt som anses för nära. Eller bara fel på annat sätt.