Alexandra Charles i gul kavaj med sin hund

Foto: Charles Hammarsten

Alexandra Charles: ”Kvinnor diskrimineras inom hjärtforskning”

Fakta

Alexandra Charles grundade 1998 kvinnoföreningen 1,6 miljonerklubben efter att ha hört hjärtprofessorn och chefen för Centrum för Genusmedicin Karin Schenck-Gustafsson samt gynekologiprofessorn Britt-Marie Landgren berätta om hur mansdominerad forskningen är och hur kvinnor diskrimineras i vården.
Namnet kom sig av det antal kvinnor i Sverige som då var över 45 år. Tio år senare, 2008, bildades 2,6miljonerklubben för de yngre kvinnorna mellan 18 och 45 år.
Hon är även upphovskvinna till 1,6 miljonerklubbens systerorganisationer i Norge, Tyskland, Ryssland och Bryssel.

Klubben arbetar för en bättre och mer rättvis behandling för kvinnor i alla åldrar samt bättre jämställdhet och mer genusperspektiv inom vård och forskning.
De jobbar för att sprida objektiv information om kvinnohälsofrågor, införa det kvinnliga perspektivet i medicinsk forskning och läkarutbildning, verka för bättre vård och kunskap om förebyggande vård samt verka för ett holistiskt seende när det gäller kvinnohälsofrågor - kropp och själ hör samman.
Utöver sjukvården engagerar sig klubben i kvinnors situation på arbetsmarknaden, invandrarkvinnors situation, miljö, ekonomi och kultur.
1,6 miljonerklubben är idag en av landets största kvinnoföreningar och har cirka 33 000 medlemmar.

Kvinnor diskrimineras ofta i vårdsammanhang på grund av att den mesta forskning fortfarande fokuserar på män. Det menar Alexandra Charles, ordförande i 1,6miljonerklubben.
Ett exempel, menar hon, är hjärt- och kärlsjukdom som idag är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor – och där unga kvinnors hjärthälsa dessutom blir allt sämre.

– Hjärtforskningen saknar fortfarande genusperspektiv, skriver hon på Kurera debatt. 

Hör upp beslutsfattare inom sjukvård och myndigheter – och alla andra. Jag har något på hjärtat.

Så här är det.

 

Kvinnor utgör 50 procent av jordens befolkning. Trots det är den mesta forskning fortfarande fokuserad på män. Forskning när det gäller olika typer av tillstånd, sjukdomar, behandlingsmetoder och mediciner. Vissa områden är värre än andra. Men – ska det vara så? Det är 2015. Är det inte dags att ta även kvinnors hälsa på allvar?

Ett exempel är området kvinnlig hjärt- och kärlhälsa. Det är dags att kräva ordentliga krafttag för att minska kvinnlig hjärt- och kärlsjukdom!
När det gäller yngre kvinnors hjärt- och kärlhälsa har den försämrats. Varför då kan man fråga sig? Ja, det kan ju bero på faktorer som fysisk inaktivitet, mer stillasittande, ökad stress och obehandlad kvinnlig form av hjärtsvikt. Men jag kan bara spekulera – för hjärtforskningen saknar fortfarande genusperspektiv.

Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. Men vi vet fortfarande alldeles för lite om kvinnlig hjärthälsa. Det är definitivt hög tid att skapa opinion i detta ämne och att satsa forskningspengar även på kvinnlig hjärt- och kärlsjukdom. För att även denna grupp – återigen: alltså hälften av jordens befolkning – ska kunna få en så bra och rättvis behandling det bara går.

Så var börjar vi?
Ja, det finns ett antal punkter som rent realistiskt inte borde vara alltför svåra att uppnå – och som skulle innebära en stor skillnad. Till exempel:

1. Inför allmänna hälsoundersökningar för alla 40- 50- och 60-åringar
Yngre kvinnors hjärthälsa har försämrats. Detta måste tas på allvar.

2. Ställ dig upp!
Svenska kvinnor sitter allt mer, det påverkar hjärt- och kärlhälsan mycket. Det är något vi kvinnor själva lätt kan göra något åt: stå vid våra skrivbord oftare.

3. Fysisk aktivitet som medicin
Sjukvården borde börja tillämpa den fantastiska nya möjlighet som finns sedan ett antal år tillbaka – och börja att skriva ut fysisk aktivitet på recept oftare.

4. Forska mer på kvinnor!
Man bör känna till att kvinnlig typ av hjärtsvikt idag saknar behandling – och att mer forskning behövs!

5. Synliggör och redovisa skillnader på hjärtkliniker
Man ska även känna till att kvinnor underbehandlas med blodfettssänkande medel efter infarkt. Detta bör synliggöras och skillnaderna bör redovisas på hjärtklinikerna. Det skulle kunna leda till en mer jämlik behandling på klinikerna och en bättre uppföljning från myndigheter och beslutsfattare.

6. Bättre statistik och genusmedvetenhet i sjukvårdens kvalitetsregister
Färre kvinnor än män får blodförtunnande medel vid förmaksflimmer. Även samtliga sådana skillnader bör synliggöras och redovisas i alla kvalitetsregister inom hjärtsjukvården.

7. Större fokus på könsskillnader i primärvården
Kvinnor med högt blodtryck underbehandlas och når därför inte upp till de rekommenderade målen. Det behövs mer fokus på könsskillnader i primärvården och mer lokal statistik så att fler kvinnor kan få korrekt behandling. Och återigen – synliggör skillnaderna!

8. En läxa till de kvalitetsansvariga inom hjärtsjukvården
Hjärtforskningen saknar fortfarande ett könsperspektiv. Det är dags att införa köns- och genusaspekter i undervisningen – på alla nivåer. De kvalitetsansvariga inom hjärtsjukvården bör få i uppgift att lägga sitt fokus på att åtgärda – och förbättra – dessa omotiverade könsskillnader och sedan återkoppla med nationell, regional och lokal statistik.

I vissa personers öron låter detta kanske som ett argt ”rödstrumpepåstående” – men vore det så vore det i så fall väldigt bra – för sorgligt nog är följande ett faktum: En stor del av all forskning fram till idag fokuserar på manlig hälsa – och kvinnors hälsa diskrimineras därför ofta i olika sammanhang.
Det finns biologiska, fysiologiska och farmakologiska skillnader mellan kvinnor och män. Det måste man ta hänsyn till – både vid hälsa och sjukdom. Och så klart – inte minst – även vid forskning.

Det är okej att bli upprörd. Jag är upprörd. Men hoppfull. Hur känner du?

Av Alexandra Charles, ordförande i kvinnoföreningarna 1,6- och 2,6miljonerklubben

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt.
Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.

Fakta

Alexandra Charles grundade 1998 kvinnoföreningen 1,6 miljonerklubben efter att ha hört hjärtprofessorn och chefen för Centrum för Genusmedicin Karin Schenck-Gustafsson samt gynekologiprofessorn Britt-Marie Landgren berätta om hur mansdominerad forskningen är och hur kvinnor diskrimineras i vården.
Namnet kom sig av det antal kvinnor i Sverige som då var över 45 år. Tio år senare, 2008, bildades 2,6miljonerklubben för de yngre kvinnorna mellan 18 och 45 år.
Hon är även upphovskvinna till 1,6 miljonerklubbens systerorganisationer i Norge, Tyskland, Ryssland och Bryssel.

Klubben arbetar för en bättre och mer rättvis behandling för kvinnor i alla åldrar samt bättre jämställdhet och mer genusperspektiv inom vård och forskning.
De jobbar för att sprida objektiv information om kvinnohälsofrågor, införa det kvinnliga perspektivet i medicinsk forskning och läkarutbildning, verka för bättre vård och kunskap om förebyggande vård samt verka för ett holistiskt seende när det gäller kvinnohälsofrågor - kropp och själ hör samman.
Utöver sjukvården engagerar sig klubben i kvinnors situation på arbetsmarknaden, invandrarkvinnors situation, miljö, ekonomi och kultur.
1,6 miljonerklubben är idag en av landets största kvinnoföreningar och har cirka 33 000 medlemmar.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Man pekar man håller upp handen

Stressexperten: ”Säg nej!”

Mental hälsa

Stressexperten Karin Isberg har skrivit boken ”15 sätt att bli fri från stress” där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. I del elva tar Karin upp vikten av att säga nej.

Städa bort 99,99% av hemmets bakterier* med bara vatten!

Annons från Kärcher

Med en ångtvätt hemma klarar du de minsta, mest envetna och elakaste smutspartiklarna. I köket, inte minst på köksbänken, samsas råa färskvaror, grönsaker, matkassar som lyfts direkt från butiksgolvet. Men ångtvätten klarar förstås hela hemmet, badrummet, alla hårda ytor som stål och kakel, gardiner och barnens leksaker m.m. Det allra bästa – inga som helst kemikalier behövs!

blodgrupp

Må bättre med en blodgruppsanpassad kost

Kost

Olika människor mår bra av olika sorters mat. En anledning kan vara våra olika blodgruppstillhörigheter. Genom att äta en kost som är anpassad efter sin blodgrupp kan man återställa kroppens naturliga och genetiska balans, skriver Kureras expert, kostrådgivaren Ulrika Davidsson i en serie om blodgruppsdieten.

helena nyblom lakarens guide till den naturliga supermaten

Doktorn ordinerar naturlig supermat

Intervju

Helena Nyblom tillhör de läkare som tar matens inverkan på hälsan på allvar. Utöver sina läkarutbildningar har hon även förkovrat sig i livsstilsmedicin och förebyggande medicin. Tidigare arbetade Helena bland annat på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, numera är Helena bosatt i Norge och ägnar sig idag främst åt att föreläsa om kost och hälsa.

stora_pepp_boken carina sunding marie tthorslund

Förändring med glimten i ögat

Intervju

Nätverket 4Good startades av Carina Sunding, Marie Thorslund och två tjejer till. Det växte fram ur en längtan om ett annat sätt att leva och arbeta efter mammaledigheten, så här 13 år och mängder av inspirationsresor och peppande evenemangskvällar senare släpper de så sin första bok – "Stora peppboken".



cecilia davidsson

Cecilia lagar magar med hemsnickrad makrobiotik

Hälsoprofilerna berättar

Cecilia Davidsson är utbildad näringsterapeut och kock och håller bland annat kurser i hälsosam matlagning. Cecilia har en gediget CV när det kommer till mat och har ansvarat för menyerna på flera uppskattade restauranger med hälsoprofil. Hon har även skrivit böckerna ”Yogamat” och ”Hälsosam mat för en friskare mage”. 

kvinna och man i lotusställning i solnedgång

8 anledningar att äta ashwagandha

Naturlig hälsa

Ashwagandha är en av de viktigaste örterna inom den ayurvediska medicinen där den  använts i mer än 4 000 år. Idag vet vi att effekten är ett resultat av att örten påverkar stresshormonet kortisol. Här är åtta tillfällen då ashwagandha hjälper – allt enligt ny forskning.  

karin isberg

Stressexperten: ”Låt saker hända”

Mental hälsa

Att försöka forcera fram resultat eller tvinga till dig någons kärlek eller uppskattning är sällan särskilt lyckat. Att göra sitt, kliva tillbaka och låta saker utvecklas i sin egen takt kan vara en utmaning för många av oss. Tålamod är många gånger det som saknas när vi blir stressade över något, berättar stressexperten Karin Isberg i del 10 av Kureras artikelserie om stress.

barn dricker mjolk

Havremjölksproducent kräver granskning av EU-stöd

Eko/miljö

Havremjölkproducenten Oatly drar sig inte för att gå i klinch med tunga institutioner. Tidigare har de stridit för rätten att kalla sin dryck för mjölk - en strid de förlorade. Kanske fick de blodad tand för nu ger de sig på EU och det stöd som betalas ut till mjölk till skolbarn, då de anser stödet förlegat och att det snedvrider konkurrensen på bekostnad av miljön.

stress

Kureras bästa tips för att motverka stress

Mental hälsa

Symptom på stress är ett sätt för kroppen att tala om att allt inte står rätt till. Stress kan uppstå av flera anledningar och kan innebära såväl fysiska som mentala påfrestningar. Då är det extra viktigt att börja göra rätt prioriteringar, vända den onda spiralen och återfå balansen.

Lillebil

Fick hjälp med sin känsliga hy

Skönhet

Lillebil Möller hade i många år problem med känslig hy och fick ibland rodnader och andra hudirritationer. Det tog tid att prova sig fram till det som gjorde hennes hud bra igen, men för tio år sedan hittade hon rätt i djungeln av hudvårdsprodukter.

endometrios pcos

Kvinnhohälsa: Lindring vid endometrios och PCOS

Hälsa

Många kvinnor lider av problem och symptom som är kopplade till obalans i könshormonerna. Dessa obalanser kan exempelvis ge endometrios och innebär svårigheter att bli gravid, smärta vid menstruationer och samlag. PCOS är en annan hormonell obalans som kan utmärkas av uteblivna menstruationer, infertilitet, ökad kroppsbehåring, bukfetma och akne. Men det finns hjälp att få. Kureras näringsexpert Zarah Öberg tipsar om några lätta sätt att förbättra tillstånden. 

skoldkortel

Hur står det till med sköldkörteln?

Naturlig hälsa

Sköldkörteln kan liknas vid kroppens termostat den bidrar till att öka energin, värma kroppen samt aktivera vårt immunsystem. Ibland vill den istället reglera ned och säga till kroppen att ta det lugnt – det är fullt normalt men den kan också bli underaktiv.

kvinna visar musklerna

Livet börjar bortom rädslan

Krönikan

Av alla viktiga och fina egenskaper vi människor behöver för att vara just mänskliga så är mod en av de viktigaste. Visst är det grundläggande att vi är snälla, omtänksamma, empatiska och generösa, men om vi inte är modiga så stänger vi dörrar omkring oss eller låter helt enkelt bli att öppna, skriver Kureras krönikör Tia Jumbe.

klocka

Nobelpriset i medicin till mat-och-sov-klockan

Forskning

Att en väl fungerande dygnsrytm är viktig för hälsan är ingen nyhet, men tack vare årets nobelpristagare i medicin vet vi nu hur vår inre klocka fungerar. Allt levande påverkas av den cirkadiska rytmen och alla som någon gång flugit långt vet hur det som kallas jetlag kan ställa till det.

fibromyalgi

Fibromyalgi – den gåtfulla värken

Värk

Från sveda värk och bränn-kärringar till Lady Gaga. Fibromyalgi är den näst vanligaste muskel- och ledsjukdomen i Sverige och gör ingen skillnad på fattig eller rik. Mellan två och fyra procent av Sveriges vuxna befolkning antas enligt Fibromyalgiförbundet ha sjukdomen som främst drabbar kvinnor.

glutenfri_appelkaka

Glutenfri äppelkaka med lönnsirap

Recept

Detta är kanske världens godaste äppelkaka säger upphovskvinnan Nilla Gunnarsson om receptet på gluten- och mjölkfri äppelkaka. Kakan passar lika utmärkt som lyxig fika som till dessert men då räcker det med en liten bit.

PMS & barnlöshet

Kvinnohälsa: Räddaren vid PMS och hormonstörningar

Naturlig hälsa

Obalans i kroppens hormoner kan orsaka en mängd problem som PMS, akne, klimakteriebesvär och nedsatt fertilitet. Hormonerna tillverkas av kroppens endokrina system där bland annat sköldkörteln, äggstockarna och binjurar ingår. Att ha rätt balans mellan olika hormoner är en förutsättning för att bland annat ämnesomsättningen, sexualdriften och fertiliteten ska fungera normalt.