Alexandra Charles i gul kavaj med sin hund

Foto: Charles Hammarsten

Alexandra Charles: “Kvinnor diskrimineras inom hjärtforskning”

Fakta

Alexandra Charles grundade 1998 kvinnoföreningen 1,6 miljonerklubben efter att ha hört hjärtprofessorn och chefen för Centrum för Genusmedicin Karin Schenck-Gustafsson samt gynekologiprofessorn Britt-Marie Landgren berätta om hur mansdominerad forskningen är och hur kvinnor diskrimineras i vården.
Namnet kom sig av det antal kvinnor i Sverige som då var över 45 år. Tio år senare, 2008, bildades 2,6miljonerklubben för de yngre kvinnorna mellan 18 och 45 år.
Hon är även upphovskvinna till 1,6 miljonerklubbens systerorganisationer i Norge, Tyskland, Ryssland och Bryssel.

Klubben arbetar för en bättre och mer rättvis behandling för kvinnor i alla åldrar samt bättre jämställdhet och mer genusperspektiv inom vård och forskning.
De jobbar för att sprida objektiv information om kvinnohälsofrågor, införa det kvinnliga perspektivet i medicinsk forskning och läkarutbildning, verka för bättre vård och kunskap om förebyggande vård samt verka för ett holistiskt seende när det gäller kvinnohälsofrågor - kropp och själ hör samman.
Utöver sjukvården engagerar sig klubben i kvinnors situation på arbetsmarknaden, invandrarkvinnors situation, miljö, ekonomi och kultur.
1,6 miljonerklubben är idag en av landets största kvinnoföreningar och har cirka 33 000 medlemmar.

Kvinnor diskrimineras ofta i vårdsammanhang på grund av att den mesta forskning fortfarande fokuserar på män. Det menar Alexandra Charles, ordförande i 1,6miljonerklubben.
Ett exempel, menar hon, är hjärt- och kärlsjukdom som idag är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor – och där unga kvinnors hjärthälsa dessutom blir allt sämre.

– Hjärtforskningen saknar fortfarande genusperspektiv, skriver hon på Kurera debatt. 

Hör upp beslutsfattare inom sjukvård och myndigheter – och alla andra. Jag har något på hjärtat.

Så här är det.

Kvinnor utgör 50 procent av jordens befolkning. Trots det är den mesta forskning fortfarande fokuserad på män. Forskning när det gäller olika typer av tillstånd, sjukdomar, behandlingsmetoder och mediciner. Vissa områden är värre än andra. Men – ska det vara så? Det är 2015. Är det inte dags att ta även kvinnors hälsa på allvar?

Ett exempel är området kvinnlig hjärt- och kärlhälsa. Det är dags att kräva ordentliga krafttag för att minska kvinnlig hjärt- och kärlsjukdom!
När det gäller yngre kvinnors hjärt- och kärlhälsa har den försämrats. Varför då kan man fråga sig? Ja, det kan ju bero på faktorer som fysisk inaktivitet, mer stillasittande, ökad stress och obehandlad kvinnlig form av hjärtsvikt. Men jag kan bara spekulera – för hjärtforskningen saknar fortfarande genusperspektiv.

 

Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. Men vi vet fortfarande alldeles för lite om kvinnlig hjärthälsa. Det är definitivt hög tid att skapa opinion i detta ämne och att satsa forskningspengar även på kvinnlig hjärt- och kärlsjukdom. För att även denna grupp – återigen: alltså hälften av jordens befolkning – ska kunna få en så bra och rättvis behandling det bara går.

Så var börjar vi?
Ja, det finns ett antal punkter som rent realistiskt inte borde vara alltför svåra att uppnå – och som skulle innebära en stor skillnad. Till exempel:

1. Inför allmänna hälsoundersökningar för alla 40- 50- och 60-åringar
Yngre kvinnors hjärthälsa har försämrats. Detta måste tas på allvar.

2. Ställ dig upp!
Svenska kvinnor sitter allt mer, det påverkar hjärt- och kärlhälsan mycket. Det är något vi kvinnor själva lätt kan göra något åt: stå vid våra skrivbord oftare.

3. Fysisk aktivitet som medicin
Sjukvården borde börja tillämpa den fantastiska nya möjlighet som finns sedan ett antal år tillbaka – och börja att skriva ut fysisk aktivitet på recept oftare.

 

4. Forska mer på kvinnor!
Man bör känna till att kvinnlig typ av hjärtsvikt idag saknar behandling – och att mer forskning behövs!

5. Synliggör och redovisa skillnader på hjärtkliniker
Man ska även känna till att kvinnor underbehandlas med blodfettssänkande medel efter infarkt. Detta bör synliggöras och skillnaderna bör redovisas på hjärtklinikerna. Det skulle kunna leda till en mer jämlik behandling på klinikerna och en bättre uppföljning från myndigheter och beslutsfattare.

6. Bättre statistik och genusmedvetenhet i sjukvårdens kvalitetsregister
Färre kvinnor än män får blodförtunnande medel vid förmaksflimmer. Även samtliga sådana skillnader bör synliggöras och redovisas i alla kvalitetsregister inom hjärtsjukvården.

7. Större fokus på könsskillnader i primärvården
Kvinnor med högt blodtryck underbehandlas och når därför inte upp till de rekommenderade målen. Det behövs mer fokus på könsskillnader i primärvården och mer lokal statistik så att fler kvinnor kan få korrekt behandling. Och återigen – synliggör skillnaderna!

 

8. En läxa till de kvalitetsansvariga inom hjärtsjukvården
Hjärtforskningen saknar fortfarande ett könsperspektiv. Det är dags att införa köns- och genusaspekter i undervisningen – på alla nivåer. De kvalitetsansvariga inom hjärtsjukvården bör få i uppgift att lägga sitt fokus på att åtgärda – och förbättra – dessa omotiverade könsskillnader och sedan återkoppla med nationell, regional och lokal statistik.

I vissa personers öron låter detta kanske som ett argt "rödstrumpepåstående" – men vore det så vore det i så fall väldigt bra – för sorgligt nog är följande ett faktum: En stor del av all forskning fram till idag fokuserar på manlig hälsa – och kvinnors hälsa diskrimineras därför ofta i olika sammanhang.
Det finns biologiska, fysiologiska och farmakologiska skillnader mellan kvinnor och män. Det måste man ta hänsyn till – både vid hälsa och sjukdom. Och så klart – inte minst – även vid forskning.

Det är okej att bli upprörd. Jag är upprörd. Men hoppfull. Hur känner du?

Av Alexandra Charles, ordförande i kvinnoföreningarna 1,6- och 2,6miljonerklubben

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt.
Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.


Fakta

Alexandra Charles grundade 1998 kvinnoföreningen 1,6 miljonerklubben efter att ha hört hjärtprofessorn och chefen för Centrum för Genusmedicin Karin Schenck-Gustafsson samt gynekologiprofessorn Britt-Marie Landgren berätta om hur mansdominerad forskningen är och hur kvinnor diskrimineras i vården.
Namnet kom sig av det antal kvinnor i Sverige som då var över 45 år. Tio år senare, 2008, bildades 2,6miljonerklubben för de yngre kvinnorna mellan 18 och 45 år.
Hon är även upphovskvinna till 1,6 miljonerklubbens systerorganisationer i Norge, Tyskland, Ryssland och Bryssel.

Klubben arbetar för en bättre och mer rättvis behandling för kvinnor i alla åldrar samt bättre jämställdhet och mer genusperspektiv inom vård och forskning.
De jobbar för att sprida objektiv information om kvinnohälsofrågor, införa det kvinnliga perspektivet i medicinsk forskning och läkarutbildning, verka för bättre vård och kunskap om förebyggande vård samt verka för ett holistiskt seende när det gäller kvinnohälsofrågor - kropp och själ hör samman.
Utöver sjukvården engagerar sig klubben i kvinnors situation på arbetsmarknaden, invandrarkvinnors situation, miljö, ekonomi och kultur.
1,6 miljonerklubben är idag en av landets största kvinnoföreningar och har cirka 33 000 medlemmar.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Naturliga ämnen håller hjärtat i form

Forskning

1,8 miljoner svenskar har någon form av hjärt- kärlsjukdom. Det är vår vanligaste dödsorsak, fyra dödsfall av tio beror på hjärt- kärlproblem. Men bättre diagnoser och behandlingar räddar liv. Är forskarna på rätt spår kan dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar komma att halveras. Åtminstone om man får tro KiSel-10-studien som visade att Q10 i kombination med selen kunde minska dödligheten med hela 54 procent.

Är det riskfritt att använda deodorant med aluminiumklorid?

Hud

Aluminiumklorid skyddar dig från att svettas under armarna – men det är inte helt riskfritt. Förutom att det kan orsaka klåda, eksem och andra hudirritationer misstänks aluminiumklorid kunna öka risken för sjukdomar som bröstcancer och Alzheimer. Ett miljövänligt alternativ är ett klokare val.

 

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

 

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

 

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.