När Ingela Hjulfors Berg återigen vaknade med dunkande huvudvärk för snart tre år sedan bestämde hon sig för ett alkostopp, ett beslut hon inte har ångrat. I sin krönika berättar hon om sin egen resa – och att hon nu vill peppa människor till att ta kortare och längre alkoholstopp.
Alkoholen dämpade mina jobbiga känslor av tillkortakommanden redan i tonåren. Jag var ett vuxet barn som tvingats att ta hand om mig själv när de vuxna inte klarade av det. Inget direkt missbruk fanns i familjen, däremot psykisk ohälsa blandat med religiösa dogmer. En helt normal dysfunktionell familj alltså.
Jag var kaxig som få, utmanade ödet och satte guldkant på tillvaron med alkohol och andra droger. När det pirrade till lite extra i magroten då var jag igång.
Jag intalade mig själv att jag kunde konsumera alkohol, droger, känslor, förhållanden, resor och saker, utan varken bankkontots eller min egen själs tillåtelse. Vardagen kändes tråkig och otillräcklig.
Läs också: Dricker du för mycket? Kolla här
Körde på allt fortare
Istället konsumerade jag fina viner, kläder, skor, väskor och relationer. Jag åt gott på välrenommerade restauranger och skålade glatt med lika ”framgångsrika” vänner inom kultur, media och näringsliv. Jag utmanade mig själv och bara körde på allt fortare. Jag ensam konsumerade säkert flera jordklot per år till frukost fast jag åt både ekologiskt och yogade.
För snart tre år sedan fick jag nog. Jag kände mig känslomässigt tom. Jag vaknade återigen med dunkande huvudvärk och illamående efter att ännu en gång druckit lite för mycket till fredagsmyset. Jag vacklade ut till toaletten och kräktes upp allt dyrbart bubbel.
Där och då bestämde jag mig för att först ta en månads stopp i samband med folkhälsoinitiativet Sober october. Det hade jag provat tidigare men den gången lärde jag mig inte något, utan längtade bara efter att få ta ett glas rött igen så fort den vita månaden var över.
Läs också: Alkohol och träning – en dålig kombination
Jag nådde min egen botten
Den här gången var det annorlunda. Jag visste VARFÖR jag ville ta ett alkoholstopp, att jag gjorde det för min egen skull, inte för någon annan.
Jag var inte alkoholist, jag nådde ingen botten. Jag nådde min egen botten. Jag var slut av stress och längtade efter ny energi och nya vanor. Jag hade fått nog och var helt enkelt alkoless.
Många undrar hur mycket jag drack, jag kan säga att mitt intag tangerade riskbruk, som är nio glas vin i veckan. De flesta dricker det på en helg och mer därtill utan att förstå att de befinner sig i ett riskbruk.
Läs också: Därför blir du bakis
Det är ingen lätt resa
Nu lever jag ett hållbart liv och jag dricker inte för jag vill inte vara bakis och ta vuxna beslut. Det är ingen lätt resa men den är möjlig att göra. Även för dig.
Det är givetvis ditt beslut hur du vill leva ditt liv. Men om du vill leva ett hållbart liv i framtiden så behöver du börja öva nu.
Av Ingela Hjulfors Berg, mindful sober coach och driver sajten alkoless
Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor(@)kurera.se