treårig flicka håller sin pappa i handen över övergångsställe

Allt fler förskolebarn bärare av antibiotikaresistens

Allt fler förskolebarn i Uppsala bär på ESBL-bildande tarmbakterier. Andelen bärare har ökat kraftigt mellan 2010 och 2016.
Resultaten presenteras i en ny avhandling från Uppsala universitet, rapporterar Läkartidningen.

Avföringsprover från 313 friska förskolebarn i Uppsala undersöktes 2010 för att kontrollera förekomsten av vanliga typer av antibiotikaresistens. Studien visade att 2,9 procent av barnen bar på ESBL-producerande tarmbakterier. När studien sedan upprepades 2016 noterades en kraftig ökning av förekomsten av dessa bakterier. Av de 334 undersökta avföringsproverna innehöll 20 procent ESBL-producerande tarmbakterier.

► Läs också: Livsmedelsverket: ”Antibiotikaresistenta bakterier – vår tids största folkhälsoproblem”

 

Barnläkaren: ”20 procent placerar oss tyvärr väldigt högt”
Johan Kaarme är barnläkare och doktorand vid Uppsala universitet och författare till avhandlingen ”A world inside. Gastrointestinal microbiota in healthy Swedish children at day care centers and aspects on antibiotic resistance, enteric pathogens and transmission, som han disputerar med i dag fredag. Han förklarar.
– Man vet om att ESBL är något som ökar. Det är den vanligaste anmälningspliktiga resistensen i Sverige, tre gånger så vanlig som MRSA. Vi hade förväntat oss en ökning, och 2,9 procent, som det låg på 2010, placerar oss lågt internationellt sett. Men 20 procent placerar oss tyvärr väldigt högt, säger han till Läkartidningen.

Antibiotikaanvändning och resor ökar risken att bli bärare
Han berättar att studien är gjord med avidentifierade prover och att man därför inte vet någonting om riskfaktorerna. Men…
– Tittar man på forskningen kring vad som ökar risken för att bli koloniserad av ESBL så är det antibiotikaanvändning, där vi vet att användandet inom såväl humanmedicinen som djurhållningen ligger ganska lågt i Sverige, och miljö som spelar en stor roll, säger han.
Han berättar också att en av de absolut största faktorerna, som man kan spekulera i om den har någon form av betydelse, är resande.
– Våra resvanor gör att vi plockar hem detta.

► Läs också: Nu införs nya regler mot antibiotika i kött

Inte farligt förrän de resistenta stammarna ger infektioner
Själva bärandeskapet behöver i sig inte vara farligt, säger Johan Kaarme och berättar även att en stor mängd människor – exempelvis i Asien – redan är bärare av antibiotikaresistens. Problemen uppstår först när de resistenta stammarna eventuellt ger upphov till infektioner. Men kunskapen om läget är ändå av stor betydelse för vården, menar han.
– Sverige har alltid haft en låg förekomst av antibiotikaresistens. Om de här fynden som vi hittat är generaliserbara, vilket vi tror, riskerar vi att behöva se på förekomsten av antibiotikaresistens i Sverige på ett annat sätt än vad vi gjort tidigare, säger han.

Kan leda till ökning av infektioner orsakade av resistens
Om var femte friskt barn bär på resistenta stammar kan man ana att det under de närmaste åren blir betydligt fler infektioner orsakade av resistens, berättar han och fortsätter:
– Det är jätteviktigt att få informationen innan man börjar se det i vården.

► Läs också: ”Det råder ett antibiotikamissbruk”

Nu kan sjukvården vara mer på tårna
Han menar att resultaten från studien är jätteviktiga att ta tillvara.
– Den största vinsten är egentligen att vi blivit uppmärksamma på något som vi förmodligen behöver titta mer på, och att sjukvården kan vara mer på tårna: Fundera på att ta odlingar tidigare och ha riktlinjer man direkt kan ta till om man hittar resistenta stammar bland patienter med infektioner.

”En förskola har en typ av resistens, och en annan förskola har en helt annan”
Resultaten tyder också på ESBL-bakterierna verkar spridas mellan förskolebarnen inom de enskilda förskolorna. Man har tittat på är om det är en klonal spridning – det vill säga om det är samma typ av bakterier med resistens som sprids på förskolorna.
– Det vi har sett är att barn på samma förskola ser ut att dela samma typ av resistenta stammar och det är kopplat till varje enskild förskola. En förskola har en typ av resistens, och en annan förskola har en helt annan, berättar Johan Kaarme.

► Läs också: Ny forskning: Antibiotika påverkar barns BMI – för resten av deras liv

Glädjande att ingen ESBL-carba hittades
Trots en kraftig ökning av ESBL sågs däremot ingen förekomst av ESBL-carba bland förskolebarnen i de två studierna. I den första studien från 2010 undersöktes även förekomsten av VRE, men inte heller det hittades, vilket enligt Johan Kaarme ska ses som positivt.
– ESBL-carba, där resistensen är ännu mer uttalad, är fortfarande väldigt ovanligt i Sverige och glädjande nog hittade vi inget sådant. Vi kunde inte heller, även om det är data från 2010, hitta någon VRE i barngruppen. Det är väldigt skönt.

Uppföljande studier
Nu skulle Johan Kaarme vilja se om man då kan koppla fynden till olika typer av riskfaktorer såsom resande, antibiotikaresistens, sjuklighet i övrigt som skulle kunna förklara ökningen. Då skulle studien utformas lite annorlunda, berättar han.
– Dels skulle man vilja göra det i en annan setting, med förskolebarn i en annan stad i Sverige, och kanske även i en vuxen befolkning.

Läs också: WWF: Ökad antibiotikaresistens – undvik importkött och ät mer vego!

Av Redaktionen

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

dr michael greger

Dr Michael Greger: ”Vad vi äter är en fråga om liv och död”

Intervju

Växtbaserat bara ökar i popularitet, företag som Oatly utmanar mjölkjättarna och skakar vår syn på mat i grundvalarna och på Hemköp har de vegetariska alternativen smugit sig ända ned i köttdisken. Men hur hälsosamt är det egentligen? Det beror förstås på vem man frågar. Kurera fick en pratstund med en av rörelsens främsta förespråkare – för det är nog korrekt att kalla det en rörelse – den amerikanska läkaren Michael Greger som med sin populära sajt Nutritional facts och boken ”Konsten att inte dö” når miljontals läsare världen över när han var på besök i Stockholm.

blodgrupp B

Blodgrupp B – Allätaren

Kost

Personer med blodgrupp B mår bra av att äta lite av varje och är den enda blodgruppen som faktiskt mår bra av mjölkprodukter. En blodgruppsanpassad diet anses främja kroppens naturliga genetik och bidra till god hälsa och naturlig viktminskning. Därför bör vi anpassa kosten efter sin blodgrupp menar kostrådgivaren Ulrika Davidsson.

blodgrupp AB

Blodgrupp AB – Nutidsmänniskan

Kost

Ulrika Davidsson, kostrådgivare och expert på Kurera, är förespråkare för blodgruppsdieten. Genom att äta en kost anpassad efter sin blodgrupp kan man återställa kroppen naturliga och genetiska balans. Bland den nyaste men också ovanligaste blodgruppen finns AB. Bäst mår Grupp AB av att äta en vegetarisk bas med ett litet intag av kött och mejeriprodukter. 

7_goda_skal_att_ata_en_morot

7 goda skäl till att äta en morot

Kost

För att galla och blodsockret ska fungera optimalt ska man helst äta flera mindre måltider om dagen. Tre lite större mål om dagen och gärna två till tre mindre mål däremellan. Johanna Bjurström, näringsterapeut  inom funktionsmedicin och mikronäring, tipsar om det bästa mellanmålet. En morot - näringsrik och lätt att ha med sig i väskan.

blodgrupp 0

Blodgrupp 0 – Jägaren

Kost

Den äldsta och ursprungliga blodgruppen är blodgrupp O. Den härstammar från tiden då människorna levde som samlare och jägare. För att vara i genetisk balans bör den som tillhör blodgrupp O äta en kost som är rik på animaliskt protein och bladgrönsaker och utesluta mejerier och sädesslag. Ulrika Davidsson kostrådgivare och expert på Kurera rekommenderar en blodgruppsanpassad kost för god hälsa och naturlig viktminskning.

blodgrupp A

Blodgrupp A – Vegetarianen

Kost

Enligt blodgruppsdieten mår personer med blodgrupp A bra av att äta en övergripande vegetarisk kost och undvika mjölkprodukter. Ulrika Davidsson är kostrådgivare och expert på Kurera och förespråkar en blodgruppsanpassad diet för att uppnå god hälsa och en naturlig viktminskning.

Man pekar man håller upp handen

Stressexperten: ”Säg nej!”

Mental hälsa

Stressexperten Karin Isberg har skrivit boken ”15 sätt att bli fri från stress” där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. I del elva tar Karin upp vikten av att säga nej.

blodgrupp

Må bättre med en blodgruppsanpassad kost

Kost

Olika människor mår bra av olika sorters mat. En anledning kan vara våra olika blodgruppstillhörigheter. Genom att äta en kost som är anpassad efter sin blodgrupp kan man återställa kroppens naturliga och genetiska balans, skriver Kureras expert, kostrådgivaren Ulrika Davidsson i en serie om blodgruppsdieten.

helena nyblom lakarens guide till den naturliga supermaten

Doktorn ordinerar naturlig supermat

Intervju

Helena Nyblom tillhör de läkare som tar matens inverkan på hälsan på allvar. Utöver sina läkarutbildningar har hon även förkovrat sig i livsstilsmedicin och förebyggande medicin. Tidigare arbetade Helena bland annat på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, numera är Helena bosatt i Norge och ägnar sig idag främst åt att föreläsa om kost och hälsa.

stora_pepp_boken carina sunding marie tthorslund

Förändring med glimten i ögat

Intervju

Nätverket 4Good startades av Carina Sunding, Marie Thorslund och två tjejer till. Det växte fram ur en längtan om ett annat sätt att leva och arbeta efter mammaledigheten, så här 13 år och mängder av inspirationsresor och peppande evenemangskvällar senare släpper de så sin första bok – "Stora peppboken".



cecilia davidsson

Cecilia lagar magar med hemsnickrad makrobiotik

Hälsoprofilerna berättar

Cecilia Davidsson är utbildad näringsterapeut och kock och håller bland annat kurser i hälsosam matlagning. Cecilia har en gediget CV när det kommer till mat och har ansvarat för menyerna på flera uppskattade restauranger med hälsoprofil. Hon har även skrivit böckerna ”Yogamat” och ”Hälsosam mat för en friskare mage”. 

kvinna och man i lotusställning i solnedgång

8 anledningar att äta ashwagandha

Naturlig hälsa

Ashwagandha är en av de viktigaste örterna inom den ayurvediska medicinen där den  använts i mer än 4 000 år. Idag vet vi att effekten är ett resultat av att örten påverkar stresshormonet kortisol. Här är åtta tillfällen då ashwagandha hjälper – allt enligt ny forskning.  

karin isberg

Stressexperten: ”Låt saker hända”

Mental hälsa

Att försöka forcera fram resultat eller tvinga till dig någons kärlek eller uppskattning är sällan särskilt lyckat. Att göra sitt, kliva tillbaka och låta saker utvecklas i sin egen takt kan vara en utmaning för många av oss. Tålamod är många gånger det som saknas när vi blir stressade över något, berättar stressexperten Karin Isberg i del 10 av Kureras artikelserie om stress.

barn dricker mjolk

Havremjölksproducent kräver granskning av EU-stöd

Eko/miljö

Havremjölkproducenten Oatly drar sig inte för att gå i klinch med tunga institutioner. Tidigare har de stridit för rätten att kalla sin dryck för mjölk - en strid de förlorade. Kanske fick de blodad tand för nu ger de sig på EU och det stöd som betalas ut till mjölk till skolbarn, då de anser stödet förlegat och att det snedvrider konkurrensen på bekostnad av miljön.