treårig flicka håller sin pappa i handen över övergångsställe

Allt fler förskolebarn bärare av antibiotikaresistens

Allt fler förskolebarn i Uppsala bär på ESBL-bildande tarmbakterier. Andelen bärare har ökat kraftigt mellan 2010 och 2016.
Resultaten presenteras i en ny avhandling från Uppsala universitet, rapporterar Läkartidningen.

Avföringsprover från 313 friska förskolebarn i Uppsala undersöktes 2010 för att kontrollera förekomsten av vanliga typer av antibiotikaresistens. Studien visade att 2,9 procent av barnen bar på ESBL-producerande tarmbakterier. När studien sedan upprepades 2016 noterades en kraftig ökning av förekomsten av dessa bakterier. Av de 334 undersökta avföringsproverna innehöll 20 procent ESBL-producerande tarmbakterier.

► Läs också: Livsmedelsverket: "Antibiotikaresistenta bakterier – vår tids största folkhälsoproblem"

 

Barnläkaren: "20 procent placerar oss tyvärr väldigt högt"
Johan Kaarme är barnläkare och doktorand vid Uppsala universitet och författare till avhandlingen "A world inside. Gastrointestinal microbiota in healthy Swedish children at day care centers and aspects on antibiotic resistance, enteric pathogens and transmission, som han disputerar med i dag fredag. Han förklarar.
– Man vet om att ESBL är något som ökar. Det är den vanligaste anmälningspliktiga resistensen i Sverige, tre gånger så vanlig som MRSA. Vi hade förväntat oss en ökning, och 2,9 procent, som det låg på 2010, placerar oss lågt internationellt sett. Men 20 procent placerar oss tyvärr väldigt högt, säger han till Läkartidningen.

Antibiotikaanvändning och resor ökar risken att bli bärare
Han berättar att studien är gjord med avidentifierade prover och att man därför inte vet någonting om riskfaktorerna. Men...
– Tittar man på forskningen kring vad som ökar risken för att bli koloniserad av ESBL så är det antibiotikaanvändning, där vi vet att användandet inom såväl humanmedicinen som djurhållningen ligger ganska lågt i Sverige, och miljö som spelar en stor roll, säger han.
Han berättar också att en av de absolut största faktorerna, som man kan spekulera i om den har någon form av betydelse, är resande.
– Våra resvanor gör att vi plockar hem detta.

► Läs också: Nu införs nya regler mot antibiotika i kött

Inte farligt förrän de resistenta stammarna ger infektioner
Själva bärandeskapet behöver i sig inte vara farligt, säger Johan Kaarme och berättar även att en stor mängd människor – exempelvis i Asien – redan är bärare av antibiotikaresistens. Problemen uppstår först när de resistenta stammarna eventuellt ger upphov till infektioner. Men kunskapen om läget är ändå av stor betydelse för vården, menar han.
– Sverige har alltid haft en låg förekomst av antibiotikaresistens. Om de här fynden som vi hittat är generaliserbara, vilket vi tror, riskerar vi att behöva se på förekomsten av antibiotikaresistens i Sverige på ett annat sätt än vad vi gjort tidigare, säger han.

Kan leda till ökning av infektioner orsakade av resistens
Om var femte friskt barn bär på resistenta stammar kan man ana att det under de närmaste åren blir betydligt fler infektioner orsakade av resistens, berättar han och fortsätter:
– Det är jätteviktigt att få informationen innan man börjar se det i vården.

 

► Läs också: ”Det råder ett antibiotikamissbruk”

Nu kan sjukvården vara mer på tårna
Han menar att resultaten från studien är jätteviktiga att ta tillvara.
– Den största vinsten är egentligen att vi blivit uppmärksamma på något som vi förmodligen behöver titta mer på, och att sjukvården kan vara mer på tårna: Fundera på att ta odlingar tidigare och ha riktlinjer man direkt kan ta till om man hittar resistenta stammar bland patienter med infektioner.

"En förskola har en typ av resistens, och en annan förskola har en helt annan"
Resultaten tyder också på ESBL-bakterierna verkar spridas mellan förskolebarnen inom de enskilda förskolorna. Man har tittat på är om det är en klonal spridning – det vill säga om det är samma typ av bakterier med resistens som sprids på förskolorna.
– Det vi har sett är att barn på samma förskola ser ut att dela samma typ av resistenta stammar och det är kopplat till varje enskild förskola. En förskola har en typ av resistens, och en annan förskola har en helt annan, berättar Johan Kaarme.

► Läs också: Ny forskning: Antibiotika påverkar barns BMI – för resten av deras liv

 

Glädjande att ingen ESBL-carba hittades
Trots en kraftig ökning av ESBL sågs däremot ingen förekomst av ESBL-carba bland förskolebarnen i de två studierna. I den första studien från 2010 undersöktes även förekomsten av VRE, men inte heller det hittades, vilket enligt Johan Kaarme ska ses som positivt.
– ESBL-carba, där resistensen är ännu mer uttalad, är fortfarande väldigt ovanligt i Sverige och glädjande nog hittade vi inget sådant. Vi kunde inte heller, även om det är data från 2010, hitta någon VRE i barngruppen. Det är väldigt skönt.

Uppföljande studier
Nu skulle Johan Kaarme vilja se om man då kan koppla fynden till olika typer av riskfaktorer såsom resande, antibiotikaresistens, sjuklighet i övrigt som skulle kunna förklara ökningen. Då skulle studien utformas lite annorlunda, berättar han.
– Dels skulle man vilja göra det i en annan setting, med förskolebarn i en annan stad i Sverige, och kanske även i en vuxen befolkning.

Läs också: WWF: Ökad antibiotikaresistens – undvik importkött och ät mer vego!

Av Redaktionen

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Ny undersökning: Därför har svenskarna magproblem

Hälsa

Fyra av fem svenskar har så stora problem med magen att det påverkar deras vardag. Stress uppges som den största orsaken följt av fet mat, för mycket mat, alkohol och oregelbundna måltider. Hälsobarometern har även inkluderat våra grannländer och i Finland har man mest ont i magen - 87 procent uppger att de lider av magproblem.

Mineralet som boostar hud, hår & naglar

Hälsa

Sommaren står inför dörren – men håret känns tunt, naglarna sköra och ansiktet vinterglåmigt. Känns det igen? Ett tillskott med kisel kan ge fylligare hår, friskare hud och starkare naglar på några veckor. Läs om kroppens behov av mineraler och spårämnet kisel.

Mysig uteplats

Så pimpar du uteplatsen

Trädgård

Med mer tid hemma i sommar så är det hög tid att lägga lite extra krut på uteplatsen. Här tipsar trädgårdsmästaren Angelica Lindberg hur du dammar av terassen och förvandlar den till en prunkande sällskapsyta där du vill hänga med nära och kära.

Grodda – både klimatsmart och nyttigt!

Eko/miljö

Linser, bönor och frön är näringsrik, billig och inte minst klimatsmart mat. Men visste du att de faktiskt blir ännu nyttigare om du groddar dem? Groddning gör nämligen att våra tarmar lättare tar upp näringen ur baljväxter. Här bjuder vi på en liten groddskola!

 

Så stoppade Norge utbrott av covid-19 på äldreboende

Äldre

Sverige har just nu flest antal döda i covid-19 räknat per invånare. Majoriteten är äldre äldre, det vill säga personer över 80 år. Ungefär en av tio patienter vid Stockholms äldreboende som fått covid-19 har fått sjukhusvård. Av äldre som vistats på sjukhus har sju av tio tillfrisknat, men av de som fick stanna kvar på boendet dog majoriteten. I Norge tog man en annan väg än Sverige för att stoppa utbrott vid äldreboende.

Vinn-Lisen-Sundgren_vilda_vaxter

Tävla och vinn boken “Äta vilda växter”

Tävling

Sugen på att lära dig mer om naturens skafferi, men känner dig osäker på vad som är ätligt eller inte? Var med och tävla och vinn boken "Äta vilda växter" av örtspecialisten och naturfilosofen Lisen Sundgren. Här bjuder hon på massor av kunskap kring ätbara (och giftiga) råvaror i naturen.

vilda-vaxter-skola-harsyra

Vilda växter-skola: harsyra

Eko/miljö

Precis utanför dörren erbjuder naturen mängder av mat sprängfylld med vitaminer – helt gratis. Det gäller bara att veta vad man ska plocka och hur det ska tillagas. Kurera har tagit hjälp av örtspecialisten Lisen Sundgren som i några artiklar guidar dig genom skogens skafferi. Här tipsar hon om tre olika sätt att tillaga c-vitaminbomben harsyra.

 

vilda-vaxter-skola-myskmadra

Vilda växter-skola: myskmadra

Eko/miljö

Precis utanför dörren erbjuder naturen mängder av mat sprängfylld med vitaminer – helt gratis. Det gäller bara att veta vad man ska plocka och hur det ska tillagas. Kurera har tagit hjälp av örtspecialisten Lisen Sundgren som i några artiklar kommer att guida dig genom skogens skafferi. Först ut: doldisen myskmadran - en säreget doftande ört som signalerar att våren har kommit.

7 tips till dig som vill skaffa valp i coronatider

Husdjur

Våren 2020 slår rekord i efterfrågan på valpar i Sverige. I coronakrisen har många plötsligt tid att ta hand om en ny fyrbent familjemedlem och vi upplever en "valpboom". Vad ska man tänka på som ny hundägare – hur långa köer är det för att få en valp – och vilka risker finns det med att skaffa hund just nu?

Melonrulltårta till mor

Recept

Fira alla fantastiska mammor med en oemotståndligt mumsig melonrulltårta på Mors dag! Detta recept är läskande gott och dessutom både veganskt, glutenfritt och sockerfritt.

 

Ashwagandha – hjälp till återhämtning och fokus

Hälsa

Utan stressrespons skulle vi inte klara av att ta oss igenom dagen. Stressresponsen hjälper oss att hantera utmaningar och förändringar – både fysiska och psykiska. Men det är lätt att stresspåslaget fortsätter när vi kommer hem från jobbet. Örten ashwagandha kan dämpa stressen, det visar flera studier.  

Hjälp vid IBS och problemmage

Hälsa

Nästan var femte svensk lider av IBS – Irritable Bowel Syndrome. Det är en funktionell störning i tarmen som ger upphov till olika problem. Magsmärtor, förstoppning, svullnad och diarré är vanliga symtom. Att anpassa kosten efter magen är a och o. Och för att hjälpa till ännu mer kan probiotika ge en ännu bättre fungerade mage- och tarm.

 

Gör din egen kombucha

Drycker och smoothies

I Asien har kombucha sannolikt druckits i mer än tusen år, men i Sverige fick kombucha sitt stora genomslag för drygt tio år sedan.  Kombucha framställs genom fermentering av te, socker och en bakteriekultur. Det är enkelt och kul att göra själv. Skaffa en scoby och gör din egen kombucha.

Kvinna och över 50? Så bör du träna och äta för att långsiktigt må bra

Fakta

Det händer något när kvinnor passerar 50. Det handlar inte bara om att kroppen förändras av klimakteriet, kvinnor tappar även i muskelmassa, och mellan 50 och 65 är det extra viktigt hur livsstilen ser ut. En avhandling gjord av forskaren Peter Edholm visar att det är viktigt att träna styrketräning i kombination med en hälsosam kost rik på omega-3 fettsyror för att bibehålla god hälsa längre fram i livet.

kvinna med sömnproblem

Håll dig frisk med mer sömn

Hälsa

Vrider och vänder du dig i sängen? Svårt att komma till ro? Du är inte ensam, var tredje svensk har sömnproblem visar en ny undersökning. Men du har mycket att vinna på att ta tag i sömnproblemen – vi visar hur.

 

D-vitaminbrist kan ge svårare symtom för de som drabbas av covid-19

Hälsa

En metaanalys av placebokontrollerade studier visar att vitamin D skyddar mot luftvägsinfektioner. Därför bör man sträva efter att höja D-vitaminstatusen hos de som befinner sig i en riskgrupp för att få covid-19. Framför allt om de inte får i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten eller genom solljuset. Det skriver läkarna Mats B Humle, Henrik Pelling och Susanne Bejerot i ett debattinlägg i Läkartidningen.

”Hudvård börjar på tallriken”

Hud

Hudvård börjar på tallriken. Det menar Maria Ahlgren, skönhetsjournalist och författare till Beautyfood-böckerna, som påstår att många av de funktioner som eftersöks i hudvård finns i helt vanlig mat.