Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Aminosyran karnitin har främst visat sig användbart för personer med hjärt- och kärlsjukdomar och för idrottsmän. Den förbättrar bland annat fettomsättningen i hjärtat liksom i andra organ och vävnader och ger dessutom ökad energi till hjärtat.

L-karnitin och acetyl-L-karnitin

Metabolism
L-karnitin syntetiseras i levern av njurarna och hjärnan av lysin och metionin och kräver C-vitamin för att omsättas. De högsta koncentrationerna påträffas i muskel- och organvävnad.

Funktion
Näringsexperter talar mycket entusiastiskt om L-karnitin som en unik aminosyra. Denna aminosyra finns inte i vegetabilisk mat. Biosyntesen av karnitin hos människan äger rum i levern och den huvudsakliga upplagringsplatsen är skelettmuskulaturen.
C-vitamin, B6, niacin, lysin och metionin kontrollerar tillsam¬mans takten med vilken karnitin syntetiseras. Låga intag av C-vitamin anses frambringa brist på karnitin, där symtomen liknar de som uppträder vid skörbjugg.

Många funktioner
Karnitin har främst visat sig användbart för personer med hjärt-/och kärlsjukdomar och för idrottsmän. Den förbättrar fettomsättningen i hjärtat liksom i andra organ och vävnader. Den sänker kolesterol och triglycerider, förbättrar hjärtmuskelns kondition, förebygger oregelbundna hjärtslag och kärlkramp och ger ökad energi till hjärtat. Den har också använts vid viktminskningskurer för att öka förbränning av fett.
Karnitin fullgör det sista steget i omvandlingen av fett till energi. Därmed kan tillskott av karnitin förbättra utnyttjandet av fett som energikälla och uthållig¬heten vid fysisk aktivitet som därigenom kan förlängas. Muskeltrötthet förebyggs, syreupptag¬ningsförmågan ökar, normal energiomsättning behålls och stresstoleransen ökar. Karnitin utnyttjar fettsyror i cellen, den bryter inte ner fettvävnader.

Karnitin transporterar fettsyror in i cellen och vidare genom mitokondriernas membran där de används som energi¬källor. I avsaknad av karnitin byggs fettsyror upp runt cellerna där de endast med svårighet kan brytas ner. Detta leder så småningom till sjuklig fetma. Genom att tillföra karnitin kan fettsyrorna avlägsnas genom förbränning inuti cellerna. Män har större behov av karnitin än kvinnor. Brist kan leda till ofruktsamhet p.g.a. minskad rörlighet hos spermierna. Karnitin är även viktigt vid diabetes (genom att kontrollera låga blodsockernivåer), lever- och njursjukdomar.

Karnitin räknas hos nyfödda barn som ett vitamin. Detta eftersom det biosyntetiska systemet utvecklas långsamt och helt eller delvis saknas hos den nyfödde. Förutsättningarna för synteti¬seringen av karnitin föreligger därigenom inte. Förutom nyfödda barn har även vissa människor genetiska defekter i ämnesomsättningen av karnitin vilket kan leda till hjärnförtvining såsom Rays Syndrom, allt mindre muskelmassa, Duchenne-liknande muskelförtvining och extrem muskelsvaghet med ackumulerat fett i musklerna.

I dessa fall är karnitin ett essentiellt näringsämne:
• för tidigt födda barn
• vissa typer av hypoglykemi
• dialyspatienter
• cirrhos
• kwashiorkor.

I alla dessa fall samt vid en genetisk defekt i ämnesomsättningen av karnitin är aminosyran nödvändig.

Bristsymtom
Trots att L-karnitin inte är en essentiell aminosyra, eftersom den kan syntetiseras i kroppen, finns klara bevis på att både primära och sekundära brister faktiskt förekommer. Brist på lysin och metionin ger brist på karnitin.

Brist kan leda till kardiomyopati, hjärtsvikt med blodstockning åtföljd av andningsbesvär. encephalopati, hepatomegali, minskad tillväxt och utveckling hos barn samt neuromuskulära sjukdomar, återkommande infektioner och lågt blodsocker

Primär karnitinbrist förekommer sällan, karakteriseras av låg plasma, röda blodceller, låga vävnadsnivåer av karnitin. I allmänhet visar det sig som muskeltrötthet, kramper, samt myoglobineia efter motionsutövning.

Sekundär karnitinbrist är vanligt förekommande och associeras främst med dialys och svår infektion. Leversjukdom kan även leda till sekundär brist. Dessutom kan brist yttra sig i form av hypoglykemi, progressiv myasteni, hypotoni eller letargi. Patologiska manifestationer av kroniska brister inkluderar ackumulering av neutrala fetter i skelettmuskeln, hjärtmuskeln och levern, förstörelse av muskelfibrerna. Dessutom sker en ackumulering av stora aggregat av mitokondrierna i skelettmuskulaturen.

Kärlkramp, hjärtklappning, hjärtmuskelsjukdomar, leversjukdomar, dålig kondition, låg spermiefunktion, hypotyreoidism, viktökning är också bristsymptom. Vid kärlkramp förbättrar karnitin syreomsättning och energiomsättning av hjärtmuskeln. Genom att karnitin förbättrar fettomsättningen och energiproduktionen så förebygger karnitin skapandet av toxiska fettsyremetaboliter. Dessa metaboliter kan orsaka cellmembrandefekter i hjärtat, bidra till hjärtmuskelkontraktion, arytmi och döda hjärtmuskeln. Karnitin ökar hjärttakten, tryckhastigheten, minskar vänster ventrikulär och diastoliskt tryck. Karnitin har visat sig ge väldigt stora förbättringar hos patienter med hjärtsvikt. Karnitin förbättrar även intermittent claudication (fönstertittarsjuka) och andra periferala vaskulära sjukdomar. I en studie visade det sig att 2 g karnitin 2 ggr per dag i 3 veckor visade en 75 procentig ökning av förmågan att gå. Under en dålig bantningskur förhindrar karnitin ackumuleringen av ketoner i blodet. Ketos kan vara livsfarligt om det inte kontrolleras. Ketos kan även orsaka förlust av kalium, magnesium och kalcium.
Hos cancerpatienter som genomgår strålbehandling har karnitin visat sig skydda hjärtat under adriamycin strålning. Dessutom hjälper karnitin att lindra viss toxicitet som är associerad med strålbehandling genom karnitinets effekt på mitokondriens integritet.

Ökad risk för att utveckla brister
Vegetarianer och speciellt veganer.

Terapeutisk användning
Förutom användning av karnitin för sina hjärtstärkande egenskaper kan den rekommenderas vid andra viktiga terapeutiska användningsområden:
• minskar triglyceriderna samt total kolesterol samtidigt som det höjer HDL-värdena i blodet
• vid neuromuskulära sjuk¬domar, av vilka en del kan leda till förlust av karnitin genom urin-utsöndringen
• förbättrar ämnesomsättningen av fettsyror hos personer som lider av obesitas (fettsot), d.v.s. sjuklig fetma ¬orsakad av ämnesomsättningsstörningar (endo¬krina rubbningar) och kan minska celluliter
• hindrar ketoner (oxidationsprodukter från vissa alkoholer) från att byggas upp hos personer som har anlag för acidos ("syraförgiftning")
• minskar utmattning och trötta muskler
• motverkar fönstertittarsjuka
• kan verka prestationshöjande vid idrottande
• används i behandling av leverskador som resultat av alkoholmissbruk
• infertilitet (låg spermierörlighet)
• samverkar tillsammans med andra näringsämnen för glukosreglering vid diabetes
• för vegetarianer p.g.a. lågt intag av karnitin via vegetarisk kost.
• hypothyroidea, hypertyroidea
• vid manlig infertilitet
• till gravida kvinnor
• depression.

 

Källor i kosten
Kött, främst lammkött, inälvsmat och mjölkprodukter. Det finns även i fisk, fågel, tempeh och avokado. En typisk kosthållning ger 5–100 mg karnitin dagligen, beroende på om man äter en vegetabilisk eller köttbetonad kost. Upptag av karnitin från maten är ca 60–75 procent. Upptag från tillskott ligger på
15 –25 procent.

Dosering
1–4 g uppdelat under dagen. Bör intas mellan måltider eller med frukt. Inga indikationer på att det är fördelaktigt att ge mer än 2 g oral dos per gång eftersom studier visar att kroppen blir mättad vid så hög dos vid ett tillfälle.

Toxicitet
Stora doser av L-karnitin har visat sig orsaka mag-/tarmbesvär eller fränare kroppslukt hos ca 2 tredjedelar av användarna, detta minskar om man drar ned på dosen. Blandningen D- och L-karnitin bör undvikas.
D-karnitin är inte biologiskt aktivt och kan hämma normal omsättning av L-isomern. Man har funnit ett samband hos patienter som lider av uremia och intagit en blandning av DL-karnitin och då fått myastenialiknande symptom. Milda mag-/tarmbesvär kan förekomma, såsom magkramp och diarré, samt illamående som övergår vid minskning av dos. Människor med njurskador bör inta L-karnitin med försiktighet. Man har inte sett negativa effekter vid interaktion mellan karnitin och andra näringsämnen eller läkemedel.

Beredningsform
L-karnitin: den vanligaste och minst kostsamma formen.
Acetyl L karnitin eller L-acetylkarnitin: en form av karnitin mer fördelaktig att använda för förbättring av hjärnans funktioner.
L-propionylcarnitin: karnitinformen som verkar allra mest effektiv vid smärttillstånd, hjärt-/kärlbesvär och cirkulationssjukdomar.
D-karnitin ska undvikas p.g.a. de stör karnitinupptaget och har biverkningar.
L-karnitin används i form av kapslar, pulver eller intravenöst vid sjukhusbehandling.

Synergister
Vitamin B3, B6, C-vitamin och järn behövs för produktion av karnitin från lysin och metionin.
Grenade aminosyror och Q10.

Acetyl-L-karnitin:

Metabolism
Acetyl-L-karnitin (ALC) är en esterform av aminosyran L-karnitin och syntetiseras i hjärnan, levern och njurarna genom enzymen acetyl-L-karnitintransferas. ALC främjar upptaget av acetyl-coenzym A in i mitokondrien för fettförbränning. Acetyl-L-karnitin är en form av karnitin som används vid trötthet, nedsatt minne och demens. Både L-karnitin och acetyl-L-karnitin absorberas av jejunum. Både intravenöst och peroralt intag resulterar i en korresponderad ökning av koncentration av substansen i CSN, vilket indikerar att det passerar blod-hjärnbarriären. L-karnitin och dess estrar genomgår inte mycket förändring och utsöndras i urinen via njurarnas tubulara reabsorption. Den exakta mekanismen av hur ALC fungerar är okänt, men den senaste forskningen visar att det är främst kopplat till dess förmåga att främja den neuronala ämnesomsättningen i mitokondrien.

Funktion
Genom förbättrad cellenergi ger ALC förmågan att stabilisera cellmembranrörligheten genom reglering av sfingomyelinnivåerna, och erbjuder en reserv av cellenergiproduktion vilket förebygger för mycket neuronal celldöd. Dessutom ökar nervtillväxtfaktorn i hjärnan.
Polo JR. et al. ”Role of nerve growth factor in neurological disease”.
Agnoli A. et al. Senile dementias. 2nd International Symposium. Paris, Libby;1988:15-25

ALC främjar acetylkolinproduktion, samt har en kolinliknade effekt. Den har en förmåga att optimera hjärnfunktionen. Ju mer vi åldras, desto mer sjunker nivåerna av ALC i hjärnan. Den förebygger hjärnskador vid stress och hjälper en föråldrad hjärna att fungera mer effektivt. Ämnet verkar dessutom som en kraftfull antioxidant.

Acetylkarnitin har 3 hälsofrämjande egenskaper för din hjärna och hela ditt nervsystem:
• håller neurotransmittorerna friska och energiska
• hjälper neurotransmittorerna att sända och motta signaler
• skyddar neurotransmittorerna och receptorerna från skador orsakade av stress
• fungerar som antioxidant i hjärnan.

Intag av ALC hjälper hjärnan att anpassa sig till mindre mängder glukos i blodet, en vanlig förekomst mellan måltider eller vid lågt blodsocker. Genom denna mekanism hjälper substansen hjärnan att upprätthålla en jämn energitillförsel vilket är en förutsättning för optimal hälsa.
Acetylkarnitin gör allting som ett näringsämne ska göra för att hjärnan ska fungera optimalt. Denna substans har mer eller mindre samma verkan som L-karnitin men beträffande CNS och neurologiska skador är det mer effektivt att använda acetyl-L-karnitin. Forskare menar att det beror på den direkta verkan på synapsen.
Hayashi K. “Action of carnitine on excitable tissues of vertebrates”.
Peeters H. Protides of the Biological Fluids, Elsevier, Amsterdam, 1960:371–81.

Dosering
Tillskott ges i form av intravenös behandling eller oralt. Oral dos varierar mellan 1–3 g per dag. Vid intravenös behandling är dosen vanligen mellan 1,5–2 g. Acetyl-L-karnitin är säkert vid dessa doser och utan några signifikanta biverkningar, även vid långtidsanvändning (1 år).
Orala doser mellan 1,5–3 g är terapeutiska mängder som bör intas med mat.

När ska man börja inta acetyl-L-karnitin?
I tidig vuxen ålder. Under universitetstiden eller andra studier. Mycket indikerar att det är essentiellt för alla personer över fyrtioårsåldern som eftersträvar optimal hjärnfunktion och hälsa. Det är bra med supplementering vid stressiga situationer. Hjärnan börjar åldras tidigt, och om man ska minska och hämma hastigheten måste det ske tidigt. Endast då kan man få det bästa resultatet.

Kontraindikationer
Biverkningar är sällsynta men de vanligaste är illamående samt kräkningar. Rekommenderas inte utan överseende av läkare eller terapeut när någon lider av epilepsi eller vid maniska depressioner (bipolära). Dessa personer behöver ibland inte mer energi i hjärnans celler.

Exempel på studier, referenser

L-Karnitin:
Näringsterapi för hjärtsjukdom
L-karnitin spelar en viktig roll i vidgningen av blodkärlen och hjärtats sammandragande funktion (kontraktion). Tillskott av L-karnitin minskar lipiderna i blodet och vävnaderna som har bevisats minska risken för hjärtsjukdom. Lipiderna bidrar med 60–80 procent av energin som krävs för hjärtfunktionen och förklarar varför det finns höga halter L-karnitin i hjärtmuskeln. Karnitin är bäst känd för dess förmåga att sänka lipidernivåerna. Den har en snabbt sänkande effekt på antalet triglycerider i plasma och ökar halten HDL-kolesterol. L-karnitin, coenzym Q10, magnesium och E-vitamin (CCME) är en mycket viktig effektiv kombination i behandling av hjärtsjukdomar.
Leibovitz B. Ph.D. “Nutritional Treatment of Heart Disease: CCME”. Journal of Optimum Nutrition, 1994;3(3):66.

Propionyl-L-karnitin vid claudiocatio intermittens, en dubbelblind-, placebo-kontrollerad-, dostitrering-multicenterstudie
Tidigare studier visar att propionyl-L-karnitin ökar mängden karnitin och förbättrar energimetabolismen i ischemisk skelettmuskulatur. Denna studie på 245 patienter där hälften fick 1–2 g propionyl-L-karnitin per dag visar att denna behandling tycks vara effektiv och utan biverkningar vid fönstertittarsjuka (trots att verkningsmekanismen inte är helt klarlagd.)
Brevetti G. et al. ”Propionyl-L-karnitine in intermittent claudication: Double-blind, placebo-controlled, dose titration, multi-center study”
J Am Coll Cardiol, 1995;26:6:1411–16.

Tidiga effekter vid intravenös L-propionyl-karnitin på arteriella bensår
L-propionyl karnitin (LPK) har i tidigare studier visats kunna minska vävnadskador vid nedsatt arteriell cirkulation. 12 patienter som fick LPK jämfördes med en placebogrupp och de preliminära slutsatser forskarna drar är att LPK-behandling kan förbättra sårläkning, minska behov av smärtstillande och minska mängden amputationer där det förekommer stor risk.
Persico G. et al. ”The early effects of intravenous L-propionyl karnitine on ulcerative trophic lesions of the lower limbs in arteriopathic patients: a controlled randomized study”. Drugs Exptl Clin Res, 1995;21:5:187–98.

Kontrollerad studie på L-karnitinets terapeutiska effekter på hjärtinfarktpatienter
160 st utskrivna patienter efter en akut hjärtinfart fick välja mellan att inta L-karnitin som tillskott tillsammans med ordinarie behandling eller endast ordinarie behandling. Under 12 månader hade man uppföljning: Karnitingruppen visade till skillnad från placebo gruppen signifikant minskning av det systoliska trycket, färre hjärtattacker och förbättrade fettsyramönster.
Davini P. et al. “Controlled study on L-Carnitine therapeutic efficacy in postinfarction”. Drugs Exptl Clin Res, 1992;18:355–65.

Propionyl l-karnitin och perifer artärsjukdom
En studie med 64 individer med perifer artärsjukdom och kronisk njursvaghet på hemodialys, visade att intravenös behandling med 600 mg propionyl l-karnitin, 3 ggr i veckan under 1 år signifikant kunde förbättra ankel/arm index, plasma-malondialdehyd (MDA), 4-hydroxynonenal (4-HNE)-koncentrationer och plasmakvoten av nitrit/nitrat (NO(2)/NO(3)). Resultaten talar för att intravenöst tillskott av PLK kan förbättra hemodynamiskt flöde och den oxidativa profilen hos hemodialyspatienter med perifer artärsjukdom och kronisk njursvaghet.
Signorelli SS. et al. ”A randomised, controlled clinical trial evaluating changes in therapeutic efficacy and oxidative parameters after treatment with propionyl L-carnitine in patients with peripheral arterial disease requiring haemodialysis”. Drugs Aging, 2006;23:3: 263–70.

 

Karnitin vid behandling av ADHD-barn
Studien ville visa hur effektivt och säkert det är att behandla ADHD-barn med karnitin. I en dubbelblind placebokontrollerad studie fick 13 av 24 pojkar karnitin. Föräldrarna samt lärare gjorde en utvärdering och noterade hur de olika pojkarna uppförde sig. De 13 pojkar som fick karnitin uppförde sig signifikant bättre hemma och i skolan. Studien visar att behandling med karnitin signifikant minskar aggressivitet samt uppförandeproblem.
Van Oudheusden LJ. et al. “Efficacy of carnitine in the treatment of children with attention-deficit hyperactivity disorder”.
Prostaglandins Leukot Essent Fatty Acids, 2002;67:33–8.

Anorexi
L-karnitin har tillsammans med adenosylkobalamin visat sig kunna öka kroppsvikten, normalisera mag-tarmfunktionen, minska trötthet och förbättra fysiska prestationer hos patienter med anorexia nervosa. Barn med diagnosen barnanorexi har fått ökad aptit med kombinationen L-karnitin och adenosylkobalamin.
L-karnitingruppen fick 2 000 µg adenosylkobalamin och 1 000 mg karnitin. Den andra gruppen fick cyproheptadin, ett antihistamin som används för stimulering av aptiten. Författarna drog den slutsatsen att kombinationen adenosylkobalamin och L-karnitin var effektivt som mediciner och utan biverkningar.
Korkina MV et al. ”Effects of carnitine and cobamamide on the dynamics of mental work capacity in patients with anorexia nervosa”.
Zh Nevropatol Psikhiatr Im S S Korsakova, 1992;92:99–102.
Giordano C. et al. “Clinical studies of the effects of treatment with a combination of carnitine and cobamamide in infantile anorexia”.
Clin Ter, 1979;88:51–60.

Dialys
Tillskott med L-karnitin, antingen oralt eller intravenöst, förebygger vissa komplikationer som är vanligt förekommande hos dialyspatienter, såsom njuranemi, hjärtproblem, insulinresistens, lipidabnormaliteter och oxidativ stress.
Gunal AI. et al. “The effect of L-carnitine on insulin-resistance in hemodialysed patients with chronic renal failure”.
J Nephrol, 1999;12:38-40;
Vesela E. et al. ”Effect of L-carnitine supplementation in hemodialys patients”. Nephron, 2001;88:218–23.

Kroniskt trötthetssyndrom
Av 18 patienter med kroniskt trötthetssyndrom blev 12 stycken bättre med tillskott av karnitin under 2 månader.
Plioplys AV. et al. “Amantadine and L-carnitine treatment of chronic fatigue syndrome”. Neuropsychobiology, 1997;35:16–23.

HIV och immunitet
Flera studier, både in vivo och in vitro, har visat minskning av cellapoptos vid införande av L-karnitin och acetyl-L-karnitin. Ett dagligt intag av 6 g L-karnitin i 4 månader resulterade i ökning av CD4-enheter hos HIV-patienter som inte fick antiviral terapi. Tillskott av 6 g L-karnitin per dag till AIDS-patienter som fick behandling med AZT har visat sig resultera i förbättrad immunitet och minskning av serumnivåer av tumör necrosis faktor alpha.
Moretti S. et al. ”Effect of L-carnitine on human immunodeficiency virus-1 infection –associated apoptosis: a pilot study”.
Blood, 1998;91:3817–24.

HIV-infektion
En studie på HIV-infekterade patienter samt djur visar att dessa lider av en sekundär karnitinbrist. AZT utsöndrar karnitin från musklerna, bidrar till fettackumulering och dysfunktion i mitokondrierna. Dåligt upptag kan minska tillgängligheten av karnitin på cellulär nivå. Dessutom kan HIV orsaka njurproblem.
HIV-positiva patienter riskerar att få brist p.g.a. dåligt näringsupptag, njurproblem, antibiotika, antivirala mediciner.
Deufel T. “Determination of L-carnitine in biological fluids and tissues”. J Clin Chem Clin Biochem, 1990;28:307–11.

Tillskott av L-karnitin hjälper cancerpatienter under konventionell cancerbehandling
I en studie på 12 patienter med svåra cancertumörer som genomgick konventionell behandling, fick patienterna mer energi, ökad aptit, mindre obehag och symtom med tillskott av 6 g L-karnitin per dag. Markörer för oxidativ stress samt inflammation minskade med komplimentering av L-karnitin.
Gramignano G. et al. “Efficacy of l-carnitine administration on fatigue, nutritional status, oxidative stress, and related quality of life in 12 advanced cancer patients undergoing anticancer therapy”. Nutrition, 2006; 22:2: 136–45.

L-karnitin, trötthet och cancer
I en fas 1/2 öppen studie designad för att utvärdera säkerheten och toleransen hos l-karnitin, visades att doser upp till 3 000 mg/dag är säkra, tolereras väl och reducerar trötthet hos patienter med avancerad cancer. Resultaten är dosberoende och inga sidoeffekter upptäcktes.
Cruciani RA. et al. “Safety, Tolerability and Symptom Outcomes Associated with l-Carnitine Supplementation in Patients with Cancer, Fatigue, and Carnitine Deficiency: A Phase I/II Study”. J Pain Symptom Manage, 2006;32:6: 551–9.

Karnitin och cellapoptos
Flera studier, både in vivo och in vitro, har visat minskning av cellapoptos vid införande av L-karnitin och acetyl-L-karnitin.
Moretti S. et al. ”Effect of L-carnitine on human immunodeficiency virus -1 infection-associated apoptosis: a pilot study”.
Blood, 1998;91:3817–24.

Hyperthyroidism
En dubbelblind placebokontrollerad sexmånadersstudie visar att en daglig dos på 2–4 g karnitin förebygger och tar bort hypertyroidismrelaterade symtom. Dessutom har det stärkande effekt på benen.
Benvenga S. et al. ”Usefulness of L-carnitine, a naturally occurring peripheral antagonist of thyroid hormone action, in iatrogenic hyperthyroidism: a randomized, double-blind placebo-controlled clinical trial“. J Clin Endocrinol Metab, 2001;86(8):3579-3594.

Manlig infertilitet
Oral administration av L-karnitin (3 g per dag i 4 månader) resulterade i signifikant ökning av antal spermier, signifikant förbättring av spermiekvalitet och ökad rörlighet hos patienter med inadekvat sperma.
Costa M. et al. ”L-carnitine in idiopathic asthenozoospermia:a multicenter study. Italian study group on Carnitine and Male infertility”. Andrologia, 1994;26:155–9.

Metaanalys visar att L-karnitin och acetyl L-karnitin ökar rörligheten hos spermier
En metaanalys av 9 studier visar att L-karnitin och/eller acetyl L-karnitin ökar rörligheten hos spermier hos infertila män. Däremot ökar inte volymen eller koncentrationen av spermier.
Zhou X. et al. ”Effect of L-carnitine and/or L-acetyl-carnitine in nutrition treatment for male infertility:a systematic view”.
Asia Pac J Clin Nutr, 2007:16 Suppl: 383-90.

Spermierörlighet
30 patienter som hade sökt hjälp för fertilitetsproblem och diagnostiserats med minskad spermierörlighet, tog i 3 månader placebo. Efter detta intog männen 2 g L-karnitin oralt varje dag i 3 månader. Därefter tog patienterna ingenting. 3 månader efter att studien avbrutits, var spermierörligheten fortfarande lite bättre än innan studien. Männen som fick mest hjälp av tillskotten hade mest försämring efter att behandlingen avbrutits.
Garolla A. et al. ”Oral carnitine supplementation increases sperm motility in asthenozoospermic men with normal sperm phospholipid hydroperoxide glutathione peroxidase levels”. Fertil Steril, 2005;83:355 –61 .

Hyperlipidemi
2–3 g per dag av L-karnitin resulterade i förbättrade lipidprofiler hos individer med hyperlipidemi. En normalisering av blodfetterna uppstod efter 1 års supplementering hos de flesta.
Stefanutti C. et al. ”Effect of L-carnitine on plasma lipoprotein fatty acids pattern in patients with primary hyperlipoproteinemia”.
Clin Ter, 1998;149:115–9.
Fernandez C. et al. ”L-carnitine in the treatment of chronic myocardial ischemia. An analysis of 3 multicenter studies and a bibliographic review”. Clin Ter, 1992;140:353–77.

L-karnitin och förhöjda lipoproteinvärden
En öppen parallelgruppstudie av 52 patienter med typ 2 diabetes, lipoproteinnivåer över 20 mg/dL och triglyceridnivåer under 400 mg/dL, indikerade att behandling med 2 g L-karnitin och 20 mg Simvastatin per dag signifikant kunde sänka lipoproteinnivåer. Detta medan behandling med bara 20 mg Simvastatin ökade lipoproteinnivåer. Behandlingen pågick i 60 dagar.
Solfrizzi V. et al. “Efficacy and tolerability of combined treatment with L-carnitine and simvastatin in lowering lipoprotein(a) serum levels in patients with type 2 diabetes mellitus”. Atherosclerosis, 2006;188:2:455–61.

Andningssvårigheter hos för tidigt födda barn
En kombination av L-karnitin (4 g per dag i 5 dagar) och betametason som ges till kvinnor i den prenatala perioden har visat sig minska både incidensen av andningssvårighetssyndrom och dödlighet hos för tidigt födda barn.
Kurz C. et al. ”L-carnitine betamethasone combination therapy versus betamethasone therapy alone in prevention of respiratory distress syndrome”. Z Geburtshilfe Perinatol, 1993;197:215–9.

Barn
Författarna har funnit att det är vanligt bland barn med sekundär karnitinbrist. Progressiv kardiomyopati är vanligt förekommande hos barn med metabolisk defekt i intracellulärt upptag av karnitin. Vanliga tecken på brist är även att barn under 3 år uppvisar lågt blodsocker vid fasta. Barn som har brist på karnitin har minskade plasmanivåer av karnitin.
Winter SC. et al. “Plasma carnitine deficiency. Clinical observations in 51 pediatric patients”. Am J Dis Child, 1987;141:660–5.

 

Barn, L-karnitin och cystisk fibros
5 barn som led av cystisk fibros, minskad leverfunktion samt neurologiska symtom sattes på en karnitinrik diet samt fick karnitintillskott. Symtomen minskade i takt med att serumkarnitinnivåerna i plasman normaliserades.
Wos H. et al.”Total carnitine levels in infants with cystic fibrosis and deficit supplementation by means of pharmacologic preparations and diet. Introductory remarks”. Pediatr Pol, 1995;70:8:661–6.

Acetyl L-karnitin:

Acetyl-L-karnitin ökar HRV och minskar dödlighet hos patienter med Rett Syndrom
En studie bland 22 patienter med Rett syndrom visade att hälften av gruppen som intog acetyl-L-karnitin visade förbättringar jämfört med dem som inte tog tillskott. Hjärt-/kärlfunktion och nervfunktion förbättrades samt värden av hjärtfrekvensvariation (HRV).
Guideri F. ”Effects of Acetyl-L-carnitine on Cardiac Dysautonomia in Rett Syndrome: Prevention of Sudden Death”.
Pediatr Cardiol, 2005;26:5: 574–7.

Acetylkarnitin hjälper vid kroniskt trötthetssyndrom (KTS)
Acetylkarnitin har visat sig hjälpa många patienter som har kroniskt trötthetssyndrom.
Kuratsune H. ”Acetylcarnitine and Chronic Fatigue Syndrome”. Carnit Tod, 1997;10:195–23.

Acetylkarnitin hjälper vid angiospastiska syndrom
16 patienter med vasospastiskt syndrom i de övre extremiteterna intog 500 mg acetylkarnitin 4 ggr om dagen i 30 dagar. Det skedde en minskning av vasospastiska attacker, dessutom märktes en avsevärd förbättring hos mer än hälften av patienterna.
Pola P. et al. ”Use of physiological substance, acetylcarnitine, in the treatment of angiospastic syndromes”.
Drugs Exptl Clin Res, 1984;10:213–7.

Acetyl-L-karnitinbehandling vid sämre minne och Alzheimers
Flera dubbelblind placebokontrollerade studier med tillskott av arginin mellan 1,5–3 g per dag under 3, 6 och 12 månader visade signifikanta förbättringar i minnet. De positiva effekterna visade sig efter 3 månader och ökade med tiden. Acetyl-L-karnitin tolererades väl i alla studier.
Montgomery SA. et al. ”Meta-analysis of double blind randomized controlled clinical trials of acetyl-L-carnitine versus placebo in the treatment of mild cognitive impairment and mild Alzheimer’s disease”. Int Clin Psychopharmacol, 2003;18:61–71.

Acetyl-L-karnitin minskar smärta hos HIV-patienter
Intag av 2000 mg per dag av acetyl-L-karnitintillskott under 4 veckor minskade smärta hos HIV-patienter med neuropatier.
Osio M. et al. “Acetyl-l-carnitine in the treatment of painful antiretroviral toxic neuropathy in human immunodeficiency virus patients: an open label study”. J Peripher Nerv Syst, 2006;11:1: 72–6.

Ett års administration av 1–2 g per dag av ALC resulterade i förbättring av långtidsminnet
Spagnolli A. et al. “Long term acetyl-L-carnitine treatment in Alzeimers disease”. Neurology, 1991;41:1726 –32
Rai G. et al. “Double-blind, placebo controlled study of acetyl Lcarnitine in patients with Alzeimers dementia”.
Curr Med Res Pin, 1990;11:638–47.
Bonavita E. “Study of the efficacy and tolerability of L-acetylcarnitine therapy in the senile brain”.
Int J Clin Pharm Ther Toxicol, 1986;24:511–6.
Sano M. et al. “Double blind parallel design pilot study of acetyl-L-carnitine in patients with Alzeimers disease”.
Arch Neorol, 1992;49:1137–41.

Alzheimers/demens och acetyl-L-karnitin
Mer än 500 patienter med diagnosen Alzheimers eller demens fick mellan 1,5–3 g ALC per dag. Resultaten visade att ALC bromsar åldringsprocessen i hjärnan. Detta inkluderar antioxidantaktiviteten, ökad energi i mitokondrierna, stabilisering av intracellulära membran samt neurotransmittorer som påverkas av kolin. Patienterna påvisade inga signifikanta biverkningar jämfört med placebogruppen.
Calvani M. et al. “Action of Acetyl L carnitine in neurodegeneration and Alzheimers disease”. Ann NY Acad Sci, 1992;663:483–6.

Acetyl- L-karnitin och hjärtverksamheten
Dess antioxidanta verkan leder till mindre lipidperoxidering och skyddar således aktiv muskelvävnad från fria radikaler.
DiGiacomo C. et al. “Effect of acetyl L Carnitine on lipid Peroxidation and xanthine oxidase activity in rat sceletal muscle”.
Neurochem Res, 1993;18:1157–62.

Depression
24 äldre patienter fick ALC under 2 månader, vilket minskade svåra depressioner. I en annan studie med 28 äldre personer fick deltagarna 500 mg ALC 3 ggr per dag vilket var effektivt för att ta bort symtom på depression.
Tempesta E. et al. ”L-acetylcarnitine in depressed elderly subjects. A cross over study vs placebo”. Drugs Exp Clin Res, 1987;13:417–23.

Lipofuscin
Acetyl-L-karnitin minskar signifikant mängden skadade fetter såsom lipofuscin i hjärnan på gamla råttor. Detta är en stark indikation på att det motverkar åldrandet på hjärnan.
Amenta. et al. ”Reduced lipofuscin accumulation in senescent rat brain by long term acetylkarnitin treatment”.
Arch Gerontol Geriatr, 1989;9:2:147–53.

Alzheimers sjukdom
Flera studier har visat effektiviteten av ALC för förbättring av kognitiva funktioner hos patienter med diagnosen Alzeimers sjukdom. Studierna var mellan 3–6 månader långa och den orala dosen mellan 1–3 g per dag. Förbättringar som noterades: igenkännande av personer, uppmärksamhet och rumsuppfattning.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Ung mörkhårig tjej ser sig i spegeln

Experternas tips för att undvika stressad hud

Hud

För mycket negativ stress påverkar oss och vår hälsa negativt – och det återspeglas även i huden. Även allt från föroreningar, sol och vind och mycket peeling kan stressa huden. Men hur syns stress på huden och hur skyddar du dig från det? 

Illustration av hjärna och två mediterande personer

Sluta jaga lyckan – må bättre

Mental hälsa

Varför mår vi så dåligt, när vi egentligen har det så bra? Den frågan ställer sig psykiatern Anders Hansen i sin senaste bok ”Depphjärnan”. Kanske behöver vi sluta jaga lyckan och sluta se på oro och depp som något onormalt, resonerar han. Och samtidigt ta hand om både kropp och knopp bättre.

 

Svarta och rosa trosor mot rosa bakgrund

70 procent vill ha hållbara mensskydd

Eko/miljö

Allt fler kvinnor vill att deras mensskydd ska vara hållbara, enligt en färsk undersökning. Menskopp är ett populärt alternativ, inte minst bland unga. Men nu utmanar även innovativa, absorberande och tvättbara menstrosor som ett bra alternativ – för både hälsa, ekonomi och miljö.

ginkgo biloba

Bladen som du ska lägga på minnet

Naturlig hälsa

Försämrad blodcirkulation är ingen sjukdom, men kan orsaka sämre minne – och därmed ställa till problem i vardagen. Bladen på ginkgo biloba-trädet har inflammationshämmande effekt och kan vidga blodkärlen. Då blir det lättare att både koncentera sig och att minnas.

glad äldre kvinna

Nedsatt njurfunktion inte så farligt när vi blir äldre

Hälsa

När vi blir äldre minskar många funktioner i kroppen. Till exempel drabbas vi av benskörhet och vi får en nedsatt njurfunktion. Men den njurfunktion som anses som nedsatt hos en yngre person behöver inte vara nedsatt hos en äldre person. Vid Lunds universitet har forskare tittat på några av åldrandets sjukdomar och dess klassificeringar för att undvika överflödig medicinering.

Ko i alperna

Vassle – när magen krånglar

Mage

Fermenterad ostvassle har en lång tradition som hälsodryck på kurhotellen i de schweiziska alperna. Den användes för att komma tillrätta med magbesvär som gaser, knip och svullnad. Idag kallar vi den prebiotika och ny forskning har visat att den främjar hälsan i tarmen genom att stötta de goda bakterierna.

 

Leende kvinna blundar i blåsten

Deppig? Ta hjälp från naturen

Hälsa

Det är dessvärre vanligt att vi i västvärlden någon gång i livet drabbas av depression, och ännu oftare av nedstämdhet och oro. Men det finns naturliga örter, tillskott och kryddor som kan lindra. Här är fem tips – från ashwaganda till probiotika!

Jenny och Magnus Andersson, kostrådgivare

Kosten gjorde Magnus fri från sin IBS

Kost

När Magnus Andersson fick diagnosen IBS efter många år av illamående, magsmärtor och energilöshet lade han om sin kost, ihop med frun Jenny. Idag är de kostrådgivare och aktuella med sin tredje kokbok – och Magnus är symtomfri.

kvinna i fåtölj

Örterna som motar virus

Förkylning

Han tog den ryska roten till Sverige på 70-talet – och det blev succé. En tid senare fann han andrographis, en ört mot virus och bakterier, som används i Kina. Nu har den svenska vetenskapsmannen Georg Wikman kombinerat dessa båda örter i ett och samma tillskott – tillsammans kan de förhindra att förkylning och influensa bryter ut, men också halvera sjukdomstiden.

 

kvinna springer uppför backe

Högintensiv träning kan ge negativa effekter

TRÄNING

Att träna högintensiv intervallträning, eller HIIT, som det också kallas för, seglade upp som en snabb och effektiv träning med hälsofördelar. Men nu har en ny svensk studie visat att HIIT kan leda till att cellerna får det jobbigare att producera energi samt att blodsockret kan svaja.

burkar med fermenterade grönsaker

Ny forskning: Viss probiotika skyddar mot inflammation i tarmen

Mage

Att tillföra goda bakterier till mage och tarm vet man gör tarmen mer motståndskraftig mot inflammation, och nu stödjer ytterligare en analys detta. När forskare vid Uppsala universitet gjorde en studie tillsammans med kollegor vid Sveriges lantbruksuniversitet kunde man visa att vissa celler kunde öka produktionen av antikroppar när en viss sorts probiotika tillfördes.

frukt

Så mycket C-vitamin behöver du

Naturlig hälsa

När vintern kommer blir vi tröttare och oftare förkylda. Då gäller det att äta bra, komma ut i dagsljuset och att motionera. C-vitamin är en viktig byggsten i kroppen för att hålla sig frisk. Vissa av oss behöver mer C-vitamin än andra. Är du äldre, går på diet eller har problem med magen så kan du höra till dem.

Går det att träna vid förkylning?

Träning

Du har säkert funderat på om du vågar tränar när du är förkyld. En grundregel är att aldrig träna med feber eller en infektion i kroppen, för det kan i värsta fall gå hårt åt hjärta och njurar. Att vara småförkyld och träna lite lätt är oftast inget problem, men ibland kan det vara svårt att känna var gränsen går.

 

Laxfilé med broccoli och salladslökar

Tareq Taylors krispiga sesamlax

Recept

Vem älskar inte rätter som är festliga och samtidigt lättlagade på helgen? Den här laxrätten blir krispig tack vare ett täcke av cornfalkes och sesamfrön, och får en fräsch touch genom ett lime- och ingefärssmör.

Har du koll på sömncykeln? Den styr om du sover bra eller dåligt

Hälsa

Oro och stress hör ihop. Det är känslor som gör att ditt sympatiska stressystem är för aktivt när det är dags att sova. Om stressystemet håller kvar kortisolet på en hög nivå, då är det inte bara svårt att somna, du vaknar oftast mellan två och fyra på natten och har svårt somna om. Det finns förstås en lösning på problemet. Det handlar om att få din sömncykel att fungera som den ska.

två personer sitter på huk utomhus

Sitta sig frisk – går det?

TRÄNING

Att ha ett stillasittande jobb är förenligt med ohälsa på sikt – om man inte ser till att motverka effekterna med aktivitet. En studie av en afrikansk folkstams vanor gjorde att amerikanska forskare ansåg att vi skulle leva längre om vi tog efter deras rörelsemönster. Och det bara genom att göra dagliga övningar med enkla men effektiva knäböj.

glad flicka

Naturens apotek: Pigg i vinter

Naturlig hälsa

De mörka vintermånaderna gör oss tröttare samtidigt som kroppen helt naturligt går lite på sparlåga. Känner du dig alltför trött och hängig så finns det örter som ger lite mer energi, bättre fokus och håller förkylningen borta. 

 

Två kvinnor med jackor som fryser

Frusen och kall? Det här kan det bero på

Hälsa

Nu när vi är på väg mot vinter, snö och kyla så är det nog mer regel än undantag att frysa. Men det är inte alltid dåliga kläder som gör att vi fryser. Låg tolerans mot kyla kan bero på många olika saker, som näringsbrister eller underliggande sjukdomar.

läkare och artificiell patient

Forskare har hittat sätt att lindra smärta utan biverkningar

Forskning

Att leva med smärta är svårt, och traditionella läkemedel mot smärta ger inte bara oönskade biverkningar, det kan ge ett beroende. Men nu har svenska forskare arbetat fram en stimuleringsmetod somna blockera svår smärta. En metod som också kan individanpassas, och hjälpa smärtpatienter, men också de med Parkinsons sjukdom.