Sjukt barn

“Det råder ett antibiotikamissbruk”

Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

Trots att de flesta typer av förkylningar orsakas av virus, inte bakterier, använder man antibiotika.
Näringsmedicinaren Peter Wilhelmsson: "Det hjälper inte – ta alltså inte antibiotika vid förkylning. Använd antibiotika bara när det verkligen behövs."

I en del andra länder betonar man vikten av att återuppbygga tarm­floran och immunförsvaret efter en antibiotikakur med hjälp av probiotika. Här i Sverige är informationen tyvärr inadekvat och undermålig vad gäller efterbehandling och hur man undvi­ker flera infektioner. I bästa fall rekommenderas man att äta lite extra filmjölk. Men det räcker oftast inte, utan man behöver en starkare probiotikaprodukt för att återställa tarmfloran.

Läs också: Manukahonung mer effektiv än antibiotika

 

Peter Wilhelmsson

Peter Wilhelmsson.

Bidragande orsaker till ökad allergi
Svensk sjukvård har tyvärr tagit efter andra länder i Europa och USA när det gäller missbruk av antibiotika och inte tagit hänsyn till kost- och livsstilsfaktorer, eller prövat de alternativ till antibiotika som finns inom naturmedicinen. Nu får man betala priset för kortsiktiga lösningar, som inte tar hänsyn till kroppens fysiologiska behov och funktioner. Dessutom får 10–15 pro­cent av barnen biverkningar, som kräkningar och diarré, av antibiotika och cirka fem procent får tydliga allergireaktioner, en del av dessa är allvarliga.
Upprepade antibiotikakurer skapar resistenta bakterier, vilket leder till användning av starkare typer av antibiotika. Resistenta bakterier kan sedan smitta familjemedlemmar eller skolkamrater.

Mer om faktorerna bakom
Vad är det för fel man har gjort? Varför befinner vi oss i en situation där vi förlorar hundratals dyrbara liv varje år på grund av infektioner?
Vi måste börja från början och leta orsaker till problemen. Jag ser följande faktorer som bidragande orsakerna till att allt flera barn får infektioner och är allergiska:

1. Uppväxt på felaktig kost.
Man äter för mycket av följande produkter vid en alltför tidig ålder, innan immunförsvaret har hunnit utvecklats:

  • Processade komjölkprodukter, mjölken förändras dessutom under homogeniserings- och pastöriseringsprocessen och bli mer allergen.
  • Vete- och andra glutenprodukter.
  • Socker, tillsatser och färgämnen.

Förutom att barnet inte får en vital kost som innehåller tillräckligt med vitaminer, mineraler och rätt fettsyror, exponeras det för en stor mängd allergena ämnen under kort tid. Var­ken läkare, barnmorskor, dietister eller föräldrar letar efter sambandet mellan dolda allergier, överkänslighet för mat och astma och eksem.

 

2. Barnets mamma utsattes för stress, felaktig kost och kanske miljögifter under graviditeten. Alltför många mammor äter raffinerad kost, är stressade, har amalgamfyllningar eller går till tandläkaren under graviditeten. Exponering för miljögifter påverkar fostret och kan försvaga eller överaktivera barnets immunförsvar.

3. För kort amningsperiod. Många mammor ammar inte alls eller endast under några månader. Det är för lite. Barnet bör ammas i minst sex månader, helst mer. Barn som ammas längre drabbas inte lika ofta av allergier.

4. Bristande kunskaper och intresse inom skolmedicinen för hur man identifierar och arbetar med dolda matallergier och överkänsligheter för mat och miljö. Vanliga pricktester och andra allergitester letar främst efter endast en typ av allergireaktion, IgE-reaktioner, som ger klassiska symtom som klåda och hudutslag m. m. Man mäter sällan IgG-reaktioner som ofta är kopplade till långvariga kroniska tillstånd, som astma, eksem och åter­kommande öroninfektioner.

5. För snabb ”receptpenna”. Det är alltför lätt att skriva ut antibiotika och andra läkemedel i samband med barnåkommor. Antibiotika är värdefullt och nödvändigt att använda vid livsho­tande och svåra akuta eller kroniska infektioner. Men om man kan klara av sjukdomsbesvär utan antibiotika bör man försöka med det först.

6. För lite användning av naturmedicin vid barnsjukdomar. Naturmediciner är oftast ”mjuka” och läkemedel oftast ”hårda”. Det är större risk för biverkningar vid användning av läkemedel, och större risk för negativa konsekvenser efter en tids användning. Följande alternativ eller komplement till antibiotika kan användas i de flesta fall och med gott resultat:

 

Vid infektioner:

  • Låt barnet äta minimalt men gärna dricka mycket färskpressad juice, citronvatten, vitlöks­vatten och rent vatten.
  • Ge barnet något eller några av följande produkter: vitlök, echinacea, propolis, kolostrum, immunoglobinrikt vassleprotein, kang jang, umeboshiplommon, reishi-, shiitake-, cordyceps- eller maitakesvamp, hög dos C-vitamin (> 250–500 mg 3–4 ggr dagligen).


7. Exponering för vaccination kan reta immunförsvaret på ett felaktigt sätt
och leda till utveckling av kroniska allergier, astma, eksem, öroninfektioner och andra besvär.

8. Exponering för toxiner och miljögifter. Om man exempelvis växer upp i ett mögelhus kommer man troligtvis att få kroniska sjukdomar under uppväxttiden och som vuxen.

9. Steril förlossning och ökat antal kejsarsnitt. Alltfler rapporter visar att det inte är gynnsamt för barnet om dess miljö är alltför fri från bakterier. När barnet inte föds naturligt så exponeras det inte för gynnsamma bakterier i födelsekanalen. En frisk och väl utvecklad tarmflora och ett starkt immunförsvar tar längre tid att utveckla för barn som fötts med kejsarsnitt. Barn som växer upp i Östeuropa där hygienen inte är lika sterilt har mycket färre allergier. Spädbarn behöver utveckla en bra tarmflora. De behöver också komma i kontakt med en la­gom mängd bakterier, hårepitel från djur med mera för att stärka sitt immunförsvar.

Av Peter Wilhelmsson


Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Saftkalas på Ericas vis med smak av svenska bär

Recept

Våren och sommaren är en tid för saftkalas och glass, då passar det perfekt att prova raw foodinspiratören Erica Palmcrantz Aziz goda recept som ger möjlighet för både stora och små att njuta av en lite nyttigare variant. Istället för saft bjuder hon på kvass och den hemgjorda glassen får en festlig touch om man toppar den med kombucha.

Erica vill göra det enklare att laga fermenterat

Intervju

Erica Palmcartz Aziz var tidigt ute med raw food och har flera böcker i ämnet på sitt CV, nu har hon gett sig på trenden med fermenterat som landar väl i hennes rawfoodkök. I sin nya bok bjuder hon på recept som ska göra det enkelt även för den ovane att göra sin egen kombucha. Hon tipsar dessutom om att bjuda in barnen så att de på ett naturligt sätt får smak för det sura,

 

Fett från fisk dämpar inflammationer i kroppen

Forskning

Balansen mellan ditt intag av omega-3 och omega-6 påverkar din risk för inflammation. En kost rik på omega-3 minskar risken att drabbas. Studierna på omega-3 har dock varit tvetydiga – vilket bland annat beror på att alla fiskoljor helt enkelt inte är lika. Uppsalaprofessorn Tom Saldeen har forskat på just fiskolja. Kurera bad honom förkla­ra varför vissa oljor inte har någon effekt alls – medan andra har en signifikant antiinflammatorisk effekt på bland annat hjärta, kärl och leder.

 

Enzymerna lugnade Karins mage

Hälsa

Ett aktivt liv med familj, karriär och träning. Men en mage som reagerar precis före ett spännande möte eller när spinningpasset ska börja, ställer till det. Lösningen – några kapslar med örter och enzymer.

“Mångfald och artrikedom gynnar alla bin”

Övrigt

Idag 20 maj firas honungbina över hela världen. I Slovenien, som ligger bakom införandet av World Bee Day, håller man honungsbiet högt och biodlingen har traditionellt hög status. I Danmark har det däremot utbrutit en infekterad konflikt mellan anhängare till de vilda bina och biodlarna och deras honungsbin. I Sverige menar forskare att konflikten är onödig.

5 enkla steg för att äta nyttigare

Kost

Jenny Westman och Linnea Eriksson är fullfjädrade hälsopedagoger och proffsiga matbloggare med ett välbesökt Instagramkonto, som är en total dröm för alla foodies. De utsågs till Årets hälsobloggare 2017 – och tycker att det är viktigt att fylla på kroppen med bra bränsle för att orka med livets alla utmaningar. Här delar de med sig av fem tips för hur du enkelt äter nyttigare – och avslöjar vad de själva äter för dagliga kosttillskott.

 

Smartphone med podden synlig - petra månström infälld

Kunskapsföretaget lanserar hälsopodd

Allmänt

Ihop med poddkändisen Petra Månström drar nu hälso- och kunskapsföretaget Holistic igång en ny podd. Tanken är att inspirera och sprida kunskap om nya vägar till hälsa och välmående - men utan pekpinnar och orimliga krav. "Tillsammans har vi skapat podden som jag så länge har letat efter. En podd som alla kan ta till sig", säger programledaren Petra Månström.

 

Nutritionisten: Vad är kalorirestriktion?

Kost

Kalorirestriktion är när man äter färre kalorier men ändå får i sig tillräckligt med näring. Det har länge varit känt att en minskning av intaget av kalorier främjar hälsan. Hälsosam kalorirestriktion ger positiva effekter på vikt och hjärt-kärlhälsa men extrem kalorirestriktion eller självsvält är varken bra för hälsan eller effektiv vid viktminskning, varnar Lina Åhlén.

 

Din favoritmusik aktiverar hjärnans belöningssystem

Mental hälsa

Dopamin spelar en direkt roll i den känsla av välmående som framkallas av att lyssna på musik vi tycker om visar en ny studie. Att lyssna på den musik du älskar gör att din hjärna frigör mer dopamin – en kemikalie som gör att vi känner oss engagerade och motiverade och som spelar en viktig roll för människans känslomässiga och kognitiva funktion.