Sjukt barn

“Det råder ett antibiotikamissbruk”

Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

Trots att de flesta typer av förkylningar orsakas av virus, inte bakterier, använder man antibiotika.
Näringsmedicinaren Peter Wilhelmsson: “Det hjälper inte – ta alltså inte antibiotika vid förkylning. Använd antibiotika bara när det verkligen behövs.”

I en del andra länder betonar man vikten av att återuppbygga tarm­floran och immunförsvaret efter en antibiotikakur med hjälp av probiotika. Här i Sverige är informationen tyvärr inadekvat och undermålig vad gäller efterbehandling och hur man undvi­ker flera infektioner. I bästa fall rekommenderas man att äta lite extra filmjölk. Men det räcker oftast inte, utan man behöver en starkare probiotikaprodukt för att återställa tarmfloran.

Läs också: Manukahonung mer effektiv än antibiotika

 
Peter Wilhelmsson

Peter Wilhelmsson.

Bidragande orsaker till ökad allergi
Svensk sjukvård har tyvärr tagit efter andra länder i Europa och USA när det gäller missbruk av antibiotika och inte tagit hänsyn till kost- och livsstilsfaktorer, eller prövat de alternativ till antibiotika som finns inom naturmedicinen. Nu får man betala priset för kortsiktiga lösningar, som inte tar hänsyn till kroppens fysiologiska behov och funktioner. Dessutom får 10–15 pro­cent av barnen biverkningar, som kräkningar och diarré, av antibiotika och cirka fem procent får tydliga allergireaktioner, en del av dessa är allvarliga.
Upprepade antibiotikakurer skapar resistenta bakterier, vilket leder till användning av starkare typer av antibiotika. Resistenta bakterier kan sedan smitta familjemedlemmar eller skolkamrater.

Mer om faktorerna bakom
Vad är det för fel man har gjort? Varför befinner vi oss i en situation där vi förlorar hundratals dyrbara liv varje år på grund av infektioner?
Vi måste börja från början och leta orsaker till problemen. Jag ser följande faktorer som bidragande orsakerna till att allt flera barn får infektioner och är allergiska:

1. Uppväxt på felaktig kost.
Man äter för mycket av följande produkter vid en alltför tidig ålder, innan immunförsvaret har hunnit utvecklats:

  • Processade komjölkprodukter, mjölken förändras dessutom under homogeniserings- och pastöriseringsprocessen och bli mer allergen.
  • Vete- och andra glutenprodukter.
  • Socker, tillsatser och färgämnen.

Förutom att barnet inte får en vital kost som innehåller tillräckligt med vitaminer, mineraler och rätt fettsyror, exponeras det för en stor mängd allergena ämnen under kort tid. Var­ken läkare, barnmorskor, dietister eller föräldrar letar efter sambandet mellan dolda allergier, överkänslighet för mat och astma och eksem.

2. Barnets mamma utsattes för stress, felaktig kost och kanske miljögifter under graviditeten. Alltför många mammor äter raffinerad kost, är stressade, har amalgamfyllningar eller går till tandläkaren under graviditeten. Exponering för miljögifter påverkar fostret och kan försvaga eller överaktivera barnets immunförsvar.

3. För kort amningsperiod. Många mammor ammar inte alls eller endast under några månader. Det är för lite. Barnet bör ammas i minst sex månader, helst mer. Barn som ammas längre drabbas inte lika ofta av allergier.

4. Bristande kunskaper och intresse inom skolmedicinen för hur man identifierar och arbetar med dolda matallergier och överkänsligheter för mat och miljö. Vanliga pricktester och andra allergitester letar främst efter endast en typ av allergireaktion, IgE-reaktioner, som ger klassiska symtom som klåda och hudutslag m. m. Man mäter sällan IgG-reaktioner som ofta är kopplade till långvariga kroniska tillstånd, som astma, eksem och åter­kommande öroninfektioner.

5. För snabb ”receptpenna”. Det är alltför lätt att skriva ut antibiotika och andra läkemedel i samband med barnåkommor. Antibiotika är värdefullt och nödvändigt att använda vid livsho­tande och svåra akuta eller kroniska infektioner. Men om man kan klara av sjukdomsbesvär utan antibiotika bör man försöka med det först.

6. För lite användning av naturmedicin vid barnsjukdomar. Naturmediciner är oftast ”mjuka” och läkemedel oftast ”hårda”. Det är större risk för biverkningar vid användning av läkemedel, och större risk för negativa konsekvenser efter en tids användning. Följande alternativ eller komplement till antibiotika kan användas i de flesta fall och med gott resultat:

Vid infektioner:

  • Låt barnet äta minimalt men gärna dricka mycket färskpressad juice, citronvatten, vitlöks­vatten och rent vatten.
  • Ge barnet något eller några av följande produkter: vitlök, echinacea, propolis, kolostrum, immunoglobinrikt vassleprotein, kang jang, umeboshiplommon, reishi-, shiitake-, cordyceps- eller maitakesvamp, hög dos C-vitamin (> 250–500 mg 3–4 ggr dagligen).


7. Exponering för vaccination kan reta immunförsvaret på ett felaktigt sätt
och leda till utveckling av kroniska allergier, astma, eksem, öroninfektioner och andra besvär.

8. Exponering för toxiner och miljögifter. Om man exempelvis växer upp i ett mögelhus kommer man troligtvis att få kroniska sjukdomar under uppväxttiden och som vuxen.

9. Steril förlossning och ökat antal kejsarsnitt. Alltfler rapporter visar att det inte är gynnsamt för barnet om dess miljö är alltför fri från bakterier. När barnet inte föds naturligt så exponeras det inte för gynnsamma bakterier i födelsekanalen. En frisk och väl utvecklad tarmflora och ett starkt immunförsvar tar längre tid att utveckla för barn som fötts med kejsarsnitt. Barn som växer upp i Östeuropa där hygienen inte är lika sterilt har mycket färre allergier. Spädbarn behöver utveckla en bra tarmflora. De behöver också komma i kontakt med en la­gom mängd bakterier, hårepitel från djur med mera för att stärka sitt immunförsvar.

Av Peter Wilhelmsson


Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Allergisk eller “bara” överkänslig?

Kost

Allergisk eller överkänslig? Kroppen är komplicerad och begreppsförvirringen är stor. Det enda du vet är att du inte mår bra. Vad kan du göra för att komma tillrätta ned besvären och må bra igen? Vi reder ut begreppen.

tv-skärm

TV-serie sätter våra vanligaste dieter på prov

Trendspaning

I Svts nya realityserie ”Bästa dieten” som börjar sändas ikväll får fyra par prova olika populära dieter, i fyra veckors tid. Under tiden övervakas de noggrant för att se hur kostomläggningen påverkar hälsan. Programserien är därmed samtidigt en vetenskaplig studie – om än i liten skala.

Lugn och fokuserad med lecitin

Hälsa

Lecitin är fettsyran som föll i glömska när fiskoljan fick sitt stora genombrott i mitten av 1990-talet. Men lecitin förtjänar bättre – det är en av de viktigaste byggstenarna i kroppens cellmembran och våra hjärnor består till 40 procent av den ganska okända fettsyran.

vattenkran och tvål

Många slarvar med handhygienen

Allmänt

Trots att de flesta känner till att god handhygien bidrar till att hålla oss friska så slarvas det fortfarande en hel del. Endast 42 procent av svenskarna uppger att de tvättar händerna efter att ha snutit sig, hostat eller nyst och 87 procent  efter toalettbesök.

Hjälp, jag kissar på mig!

Naturlig hälsa

Vaknar du mitt i natten för att du behöver gå upp och kissa? Springer du på toaletten åtta gånger per dygn eller mer? Då är du en av miljontals världen över som lider av överaktiv blåsa. Men det finns hjälp att få, helt naturligt.

person som går

Hur vi går avslöjar neurologiska sjukdomar

Forskning

Neurofysiologiska sjukdomar märks tidigt på gången men hittills har mätningar för att registrera det bara kunnat göras på särskilda kliniker. Nu kan istället bärbara sensorer upptäcka och förvarna om sjukdomar som parkinsons, demens, multipel skleros.

patrik wincent strassad man

Patrik Wincent: Lider du av digital stress?

Krönikan

Läser du detta samtidigt som du tittar på en tv-serie och läser dina mejl? Då är risken stor att du lider av digital stress. Att försöka vara effektiva genom att göra många saker samtidigt leder istället till att vi förlorar tid och risken är stor att vi inte minns något av det, skriver Patrik Wincent.

joggare

Regelbunden motion kan hjälpa vid IBS

Mage

Mag- och tarmsjukdomen IBS innebär ofta begränsad rörlighet för den som är drabbad. Men nu visar forskning vid Sahlgrenska akademin att ökad fysisk aktivitet både förbättrar tarmfunktionen och ökar självkänslan.

herpessår

“Herpesutbrotten ger sig direkt”

Hud

Anna Garner, 59, fick kur efter kur av antivirustabletter för sina besvärliga herpesutbrott. Till sist tröttnade hon och sökte hjälp på naturlig väg. Och det funkade. De aggressiva, värkande och vätskande såren blev genast bättre och har kommit mer och mer sällan efter det.

plast i vatten

“Rädslan för mikroplaster är överdriven”

Eko/miljö

Vårt medvetande om den stora förekomsten av mikroplaster i miljön har ökat på senare år. Men hur stor miljö- och hälsofara det faktiskt rör sig om vet vi ännu inte. Nu varnar forskare för överdrivna och felaktiga slutsatser men långt ifrån alla instämmer i kritiken.

Skådespelerskan om åldersfixering, hälsotänk och håret

Naturlig hälsa

Cecilia Ljung blev känd för den breda svenska publiken som Klara Fina, den fattiga torparens dotter, i Selma Lagerlöfs klassiska berättelse, Kejsaren av Portugallien. Det var i början av 1990-talet och Cecilia har sedan dess synts i många svenska produktioner. Hon blev alla småpojkars favorit som Maja Gräddnos i julkalendern Pelle Svanslös. Senare gjorde hon den kvinnliga poliskommissarien i kriminalserien Höök och vi har också sett henne i långköraren Rederiet.

Höstvandra i lågland – din guide

Äventyr

Vandring måste inte vara strapatser i fjällen. Ge dig själv och din familj en dag, en helg eller en vecka i naturen i närheten. Här tipsar friluftsjournalisten Emma V Larsson om olika leder och ger dig smarta tips  inför en låglandsvandring. Och det går utmärkt att ta med barnen.

flicka handlar mat med sin pappa

Budskap om mat skapar oro hos unga

Kost

Den ständiga flödet av budskap om mat och ätande når både barn och vuxna. Det handlar om allt från hälsa till larm om vissa livsmedel. Barn och unga upplever att det är svårt att avgöra vem eller vad de kan lita på och föräldrarnas ord väger tungt.

rodbetsotto med kamutvete

Rödbetsotto på kamutvete

Recept

Istället för ris som används i en klassisk risotto används här kamutvete vilket ger en mättande och nyttig måltid med lite mer tugg än en vanlig risotto. Rödbetan ger rätten en utsökt karaktär och den blir en läcker färgklick på middagsbordet.

vitkål och vegobiff

Asiatisk vegobiff i kålwrap med het sås

Recept

Vegetariska världsdagen till ära bjuder vi på ett recept ur boken "Regnbågsmat" av Annika Panotzki som innehåller en palett av färgglad och näringsrik växtbaserad mat.  I detta recept samsas krispiga grönsaker med matiga vegobiffar av kikärtor och sötpotatis.