“Antibiotikaresistenta bakterier – vår tids största folkhälsoproblem”

Minst 25 000 människor dör varje år för att råkat ut för bakterier som antibiotika inte biter på. Och den siffran gäller bara för Europa. Sett över världen är siffran ännu högre.
Antibiotikaresistenta bakterier är ett växande problem - och bakterierna kan spridas till människor även via maten, visar en ny rapport från Livsmedelsverket.

Antibiotikaresistenta bakterier finns i mat – både svenskproducerad och importerad mat – och kan spridas via maten till människor, men i Sverige är det inte så vanligt att de sprids till människor, visar Livsmedelsverkets nya sammanställning av av aktuell kunskap om antibiotikaresistens.
Här sprids bakterierna oftast på andra sätt, skriver de i ett pressmeddelande med rubriken "Vi måste fortsätta förebygga resistenta bakterier i maten".

► Läs också: ”Det råder ett antibiotikamissbruk”

Behövs mer kunskap för att vidta rätt åtgärder mot antibiotikaresistens
Men bara för att det inte är så vanligt betyder det inte att vi inte bör iaktta försiktighet, menar Livsmedelsverket. För samtidigt kan nämligen nya resistenstyper snabbt spridas och ge ett förändrat läge.
"Fortsatta undersökningar behövs för att vi ska kunna vidta rätt åtgärder i arbetet mot antibiotikaresistens", skriver de vidare.

 

"Ett av vår tids största folkhälsoproblem"
Livsmedelsverket skriver vidare i sitt pressmeddelande:
"Bakterier som är resistenta, motståndskraftiga, mot antibiotika är ett av vår tids största folkhälsoproblem. Bara i Europa dör minst 25 000 människor varje år för att de fått infektioner av bakterier som antibiotika inte biter på. Och det är ett växande problem.

► Läs också: Ny forskning: Antibiotika påverkar barns BMI – för resten av deras liv

"Måste arbeta förebyggande för att det inte ska bli ett problem i Sverige"
– Många av de resistenta bakterier vi hittar hos djur och människor är tarmbakterier, som kan spridas via maten. Därför måste vi fortsätta arbeta förebyggande för att det här inte ska bli ett problem i Sverige, säger Jakob Ottoson på Livsmedelsverket i ett pressmeddelande. Han påpekar även vikten av god kökshygien.

Ett av de sista behandlingsalternativen vid vissa svåra infektioner
Så kallade ESBL-bildande tarmbakterier är fortfarande det största problemet. Risken för att MRSA (multiresistenta stafylokocker), bakterier som framförallt finns på huden, ska spridas genom maten bedöms vara liten. Ett växande hot Livsmedelsverket tar upp i sammanställningen är ESBLcarba som kan bryta ned karbapenemer, ett av de sista behandlingsalternativen vid vissa svåra infektioner.

► Läs också: Studie: Mjölksyrabakterier i färsk honung lika effektivt som antibiotika

Vill få bild av hur vanligt det är att antibiotikaresistens sprids via maten
Själva huvudsyftet med sammanställningen är att ge en bild av hur vanligt det är med resistenta bakterier i maten - och också av vilka bevis som finns för att antibiotikaresistens sprids via maten.

 

Viktigt underlag för arbetet mot antibiotikaresistens
Rapporten visar också på vilka områden det finns kunskapsluckor.
Sammanställningen är ett viktigt underlag i Livsmedelsverkets fortsatta arbete mot antibiotikaresistens, både i Sverige och internationellt.

► Läs också: Alternativa behandlingar kan avvärja resistenshot

Behövs samverkan mellan olika sektorer/aktörer inom livsmedelskedjan
– Kunskapen om vilka bakterier som finns på grönsaker, fisk och skaldjur behöver bli bättre. Om vi ska förstå livsmedels betydelse för resistensproblematiken krävs resurser för undersökningar som jämför bakterier från livsmedel, djur, människor och miljön, säger Jakob Ottoson. Samverkan mellan olika sektorer och aktörer inom livsmedelskedjan är central.

Redan blivit hårdare regler mot antibiotikaanvändning vid köttproduktion
Livsmedelsföretagen satte nyligen upp nya, betydligt hårdare riktlinjer upp för hur antibiotika ska få användas i matproduktion. Det ska inte längre alls få förekomma, såvida det inte är absolut nödvändigt. Avsikten är just att motverka det ökande hotet om antibiotikarestistens – det vill säga när bakterier utvecklat immunitet mot penicillin.

► Läs också: Nu införs nya regler mot antibiotika i kött

 

Många risker med överdriven antibiotikaanvändning
Vår höga exponering av antibiotika har inte bara skapat ett överhängande hot om resistenta bakterier utan kan även innebära att tarmfloran i magen slås ut, vilket kan äventyra vår hälsa på flera sätt. Bland annat kan det leda till läckande tarm.
Ett sätt att motverka det är att i samband med antibiotikakurer fylla på med goda bakterier, så kallat probiotika.

► Läs också: Läckande tarm – starten för ohälsa

Läckande tarm

Leaky gut, så kallad läckande tarm, kan orsakas av antibiotika.


Nyfiken på att läsa mer?
• Livsmedelsverket: Riskprofil - Livsmedel som spridningsväg för antibiotikaresistens (PDF)
• Folkhälsomyndigheten: Antibiotika och antibiotikaresistens

Av Isabelle G Hedander

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

 

Fett från fisk dämpar inflammationer i kroppen

Forskning

Balansen mellan ditt intag av omega-3 och omega-6 påverkar din risk för inflammation. En kost rik på omega-3 minskar risken att drabbas. Studierna på omega-3 har dock varit tvetydiga – vilket bland annat beror på att alla fiskoljor helt enkelt inte är lika. Uppsalaprofessorn Tom Saldeen har forskat på just fiskolja. Kurera bad honom förkla­ra varför vissa oljor inte har någon effekt alls – medan andra har en signifikant antiinflammatorisk effekt på bland annat hjärta, kärl och leder.

Enzymerna lugnade Karins mage

Hälsa

Ett aktivt liv med familj, karriär och träning. Men en mage som reagerar precis före ett spännande möte eller när spinningpasset ska börja, ställer till det. Lösningen – några kapslar med örter och enzymer.

“Mångfald och artrikedom gynnar alla bin”

Övrigt

Idag 20 maj firas honungbina över hela världen. I Slovenien, som ligger bakom införandet av World Bee Day, håller man honungsbiet högt och biodlingen har traditionellt hög status. I Danmark har det däremot utbrutit en infekterad konflikt mellan anhängare till de vilda bina och biodlarna och deras honungsbin. I Sverige menar forskare att konflikten är onödig.

5 enkla steg för att äta nyttigare

Kost

Jenny Westman och Linnea Eriksson är fullfjädrade hälsopedagoger och proffsiga matbloggare med ett välbesökt Instagramkonto, som är en total dröm för alla foodies. De utsågs till Årets hälsobloggare 2017 – och tycker att det är viktigt att fylla på kroppen med bra bränsle för att orka med livets alla utmaningar. Här delar de med sig av fem tips för hur du enkelt äter nyttigare – och avslöjar vad de själva äter för dagliga kosttillskott.

 

Smartphone med podden synlig - petra månström infälld

Kunskapsföretaget lanserar hälsopodd

Allmänt

Ihop med poddkändisen Petra Månström drar nu hälso- och kunskapsföretaget Holistic igång en ny podd. Tanken är att inspirera och sprida kunskap om nya vägar till hälsa och välmående - men utan pekpinnar och orimliga krav. "Tillsammans har vi skapat podden som jag så länge har letat efter. En podd som alla kan ta till sig", säger programledaren Petra Månström.

 

Nutritionisten: Vad är kalorirestriktion?

Kost

Kalorirestriktion är när man äter färre kalorier men ändå får i sig tillräckligt med näring. Det har länge varit känt att en minskning av intaget av kalorier främjar hälsan. Hälsosam kalorirestriktion ger positiva effekter på vikt och hjärt-kärlhälsa men extrem kalorirestriktion eller självsvält är varken bra för hälsan eller effektiv vid viktminskning, varnar Lina Åhlén.

 

Din favoritmusik aktiverar hjärnans belöningssystem

Mental hälsa

Dopamin spelar en direkt roll i den känsla av välmående som framkallas av att lyssna på musik vi tycker om visar en ny studie. Att lyssna på den musik du älskar gör att din hjärna frigör mer dopamin – en kemikalie som gör att vi känner oss engagerade och motiverade och som spelar en viktig roll för människans känslomässiga och kognitiva funktion. 

Större risk att dö efter operation för singlar och lågutbildade

Forskning

Det finns en tydlig koppling mellan sociala faktorer och risken att avlida efter bypassoperation. Personer som lever ensamma eller saknar vidareutbildning befinner sig i större utsträckning i riskzonen än personer som lever i par eller har "Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen", säger Susanne Nielsen, forskare vid Göteborgs universitet.

 

Skönhetspanelen testar ansiktsmasker

Hud

Lägg en ansiktsmask – blunda och vila medan masken gör sitt på huden. Bättre boost för både hud och själ får man leta efter. Kureras skönhetspanel har testat några ekologiska ansiktsmasker och hittat en favorit.