”Är hälsofördelarna med fisk fler än riskerna – eller är det tvärtom?”

Fakta

Mikaela Bjerring är näringsterapeut tillika kvinnan bakom den populära bloggen Passion för hälsa. Hon gästbloggar även hos Alpha Plus.

Hur noga kontrolleras toxiner och miljögifter i fisk? Hur mycket skiljer sig näringsvärdet åt mellan odlad kontra vildfångad fisk?
Ja, är fisken vi äter egentligen så nyttig – eller hur ligger det till?
Det frågar sig näringsterapeuten Mikaela Bjerring och lyfter ämnet till diskussion på Kurera debatt.

Fisk är en bra källa för en rad viktiga näringsämnen, men frågan är hur bra den fisken är som vi konsumerar? Hur skiljer sig kvalitén och näringsvärdet mellan vildfångad och odlad fisk? Hur väl kontrolleras toxiner och miljögifter som kan finnas i fisken? Är fet fisk egentligen det säkraste och bästa sättet att få i sig D-vitamin och Omega-3 fettsyror?

► Läs också: Därför ska du äta fiskolja

 
Mikaela Bjerring, näringsterapeut

Mikaela Bjerring, näringsterapeut.

Näringsvärdet i odlad fisk…
Den största delen av den lax som konsumeras i värden är odlad och inte vildfångad. Även odling av andra fisksorter så som till exempel torsk blir allt vanligare. Det är inte bara priset som skiljer de båda alternativen åt, utan även näringsinnehållet och kvalitén. Den miljö som fisken lever i och den föda den lever på blir en direkt påverkan på fiskens näringsinnehåll.

Odlad lax innehåller till exempel mer kalorier, den har en större andel mättat fett och högre nivå av
omega-6 fettsyror (fetter som främjar inflammation). Den är heller inte lika rik på omega 3-fettsyror (fett som sänker inflammation) om man jämför med vildfångad lax. Innehållet av vitaminer och mineraler är även lägre i odlad lax.

► Läs också: Omega-3 mot inflammation

…kontra vildfångad fisk
Vildfångad lax är däremot raka motsatsen. Den innehåller färre kalorier, lägre halter mättat fett, mindre andel omega-6 fettsyror och har ett rikare innehåll av omega-3. Den är även betydligt mer vitamin- och mineralrik än odlad lax.
Näringsvärdet i fisken är självklart av stor betydelse, men samtidigt så finns det även andra aspekter som man bör väga in när det gäller den mat man väljer att konsumera.

Miljögifter i fisk – och rådande gränsvärden
Studier som gjorts på fisk från både Atlanten och europeiska vatten visar att odlad lax tenderar att innehålla högre nivåer av miljöföroreningar. Man har mätt så mycket som åtta gånger högre mängden föroreningar i odlad lax jämfört med vildfångad.

Läs också: Elva myter och missförstånd om fiskolja och omega-3

Anledningen kan kopplas till att fiskarna föds upp i små utrymmen där vattnet inte alltid kontrolleras. Även fodret som fisken ges kan innehålla bekämpningsmedel som bidrar till ytterligare miljögifter som lagras i fisken. Dock är det nog tveksamt om vildfångad fisk skulle innehålla mindre miljögifter än odlad när det gäller fisk från många av våra svenska vatten.

Skrämmande höga nivåer
Inom EU finns det gränsvärden för hur mycket dioxiner och PCB som fisk, inklusive marina oljor, som fiskolja och fiskleverolja, får innehålla. Idag ligger gränsvärdet för fisk ock fiskprodukter på 6,5 pg TEQ/g färskvikt. Syftet med gränsvärdena är att förhindra att livsmedel med för höga halter dioxiner och PCB hamnar på marknaden, då det kan innebära en hälsofara. Fet fisk från Östersjön, Vättern och Vänern innehåller ofta skrämmande nivåer av dioxin och PCB som överskrider EU:s gränsvärden markant.

► Läs också: Äta eller inte äta fisk?

Får säljas obegränsat på svenska marknaden
2002 införde Sverige ett tillfälligt undantag från EU:s gränsvärde för dioxiner i fisk och 2012 blev detta undantag permanent. De fiskarter som undantaget gäller är lax, vildfångad strömming/sill större än 17 cm, öring, röding och flodnejonöga som fiskas i Östersjöområdet inklusive Vättern och Vänern. Undantaget från gränsvärdet innebär att denna fisk får säljas obegränsat på den svenska marknaden även om fisken innehåller alldeles för höga värden av dioxiner och PCB.

Det krav som EU-kommissionen ställt för att låta Sverige göra detta undantag är att Livsmedelsverket ser till att informera konsumenterna om de risker som finns med att äta fet fisk från Östersjöområdet och vilka kostråd som gäller. Livsmedelsverket ska även göra en årlig rapport till EU-kommissionen om hur denna information sprids samt redovisa hur svensk fisk som överskrider gränsvärdet stoppas för export till andra EU-länder.

► Läs också: Därför ska du frossa i de omega-3-rika chiafröna

En viktig frågeställning
För att inte riskera ett för högt intag av miljöföroreningar rekommenderar Livsmedelsverket ett begränsat intag av fet fisk från Östersjön, Vättern och Vänern. Dessa uppmaningar riktar sig främst till barn, både flickor och pojkar, samt kvinnor i fertil ålder, gravida och ammande. Rekommendationerna inkluderar bland annat att som högst konsumera strömming, vildfångad lax, sill och öring från Östersjön, Vänern och Vättern, vildfångad röding från Vättern och sik från Vänern två–tre gånger per år.
Då är frågan, hur stor del av alla svenska konsumenter är alls medvetna om riskerna att äta denna fisk? Varför tycker Sveriges regering att det är okej att fisk med allt för höga värden av miljögifter får säljas i Sverige överhuvudtaget?

► Läs också: Sju frågor om fett, fisk och fiskolja

Hälsorisker med att få i sig dioxiner och PCB som finns i fisk
Höga halter av PCB och dioxiner har man sett påverka utvecklingen av nervsystemet och hjärnan vilket bland annat kan ge beteendestörningar. Dessa toxiska ämnen misstänks också påverka hormonsystemen, fortplantningen, immunförsvaret, samt orsaka cancer. Höga intag av dioxin kan även ge klorakne, vilket är en långvarig akneliknande hudinflammation i ansiktet.

Resultat från epidemiologiska studier av människor antyder att exponering för PCB och dioxiner under fosterstadiet kan påverka barnets födelsevikt, kognitiva och motoriska utveckling samt eventuellt öka risken för allergier/astma och infektionssjukdomar.

 Läs också: Omega-3 under graviditeten motverkar överviktiga barn

Hur noga kontrolleras fisken?
Det har gjorts en mängd studier på miljögifter i fisk, men hur bra är de kontroller av miljögifter i den fisk som vi konsumerar? Förutom dioxiner och PCB, så kan det även förekomma andra toxiner så som tungmetaller och antibiotika som kan medföra ytterligare hälsorisker. Höjning av bland annat kvicksilver på HMA är något som man ofta sett hos personer som äter mycket fisk.
Även om konsumtion av fet fisk är en av de bästa källorna för omega-3 fettsyror och D-vitamin kan man ju fråga sig om inte hälsoriskerna är större än hälsofördelarna?

Läs också: Ny forskning: Antibiotika påverkar barns BMI – för resten av deras liv

Vikten av kvalitetstillskott med fiskolja eller krill
Ett alternativ kan vara att ta ett dagligt tillskott av till exempel fiskolja eller krillolja.
Bra hälsoföretag gör alltid analyser på sina produkter för att försäkra sig om att det inte förekommer gifter, mikrober, metaller etcetera. För seriösa producenter handlar det om att leverera så rena och hälsofrämjande produkter som möjligt.
Här vet vi i alla fall att produkterna vi använder är kontrollerade och tillverkade för att hjälpa hälsan, inte stjälpa den.

Läs också: Vad kan fiskallergiker ta istället för fiskolja? Experten svarar

Av Mikaela Bjerring, näringsterapeut och hälsobloggare 

Källor:

• Wild vs. Farmed Salmon – Which is Healthier? http://www.maxworkouts.com/articles/entry/wild-vs.-farmed-salmon-which-is-healthier
• Odlad fisk innehåller generellt högre halt miljögifter än vildfångad – Global assessment of polybrominated diphenyl ethers in farmed and wild salmon: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15506184
• Risk-based consumption advice for farmed Atlantic and wild Pacific salmon contaminated with dioxins and dioxin-like compounds.: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15866762
• Livsmedelsverkets kostråd om fisk: http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad-och-matvanor/vuxna/fisk
• Livsmedelsverket informerar om Dioxiner och PCB i fisk: http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/miljogifter/dioxiner-och-pcb

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt.
Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.

Gillar du att läsa och följa denna typ av artiklar så följ oss på Facebook:

Fakta

Mikaela Bjerring är näringsterapeut tillika kvinnan bakom den populära bloggen Passion för hälsa. Hon gästbloggar även hos Alpha Plus.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Karl Dyall i danspose

Karl Dyall om vägen tillbaka från sin svåra tid – och om sin nya kärlek…

Hälsoprofilerna berättar

Karl Dyall är ex-dansaren som skadade sig mitt under en föreställning och sedan botade sin smärta med crossfit. Han blev så biten att han till och med skrev en bok om den högintensiva träningsformen och startade ett crossfit-gym. För Kurera berättar han om vägen tillbaka, hur han håller sig ung och om tilliten till så kallad supernäring. – Jag har privilegiet att ha en fru som är näringsterapeut så jag är väl medveten om vilken roll kost, tillskott och så kallad superfoods kan spela, säger han till Kurera.

Mango i skål

Ericas mangobowl med kokos

Desserter/sötsaker

I sin nya bok "Superfood boost" visar Erica Palmcrantz Aziz att nya, bättre vanor varken behöver vara krångliga eller tidskrävande. Här får läsaren lära sig om råvaror som ger lite extra skjuts åt hälsan – eller enkelt översatt ingredienser som är lika mycket mat som de är medicin. Kureras reporter Emma V Larsson testar ett recept och ger sitt omdöme

Övning: Boosta din energi

Träning

Det är lätt att känna sig trött framåt eftermiddagen och då kan det vara svårt att motstå den där chokladkakan. Byt ut eftermiddagsfikat mot en snabb energihöjande yogaövning istället.

Erica Palmcrantz Aziz håller ett mangoldblad

Ericas 10 hälsofavoriter

Hälsa

Erica Palmcrantz Aziz delar med sig av sina tio absoluta hälsofavoriter. Träning och det japanska matchatéet hamnar högt upp på listan andra kärlekar är skratt och att göra egna ansiktskrämer. Erica är lika noga ned vad hon har på utsidan som vad hon stoppar i kroppen.

Lyckad semester med adaptogener

Hälsa

När det är dags för semester brukar Ann-Sofi Kronvall, 53 år, alltid rasa ihop. Antingen blir hon förkyld eller så sover hon sig igenom den första veckan. Men förra året laddade Ann-Sofi med så kallade adaptogener, naturliga ämnen som bland annat förbättrar kroppens återhämtningsförmåga och resultatet blev helt annorlunda.

Pinus maritima tallskog i norra portugal

Därför bör du upptäcka pyknogenol

Naturlig hälsa

Har du upptäckt ämnet pyknogenol än? Om inte är det dags nu. Det helt naturliga ämnet, som kommer från barken från en specifik typ av tall, är den mest kraftfulla naturliga antioxidant man idag känner till. Pyknogenol gör nytta på en lång rad områden. Här är några av dem.

Karin Isberg

Exklusivt för Kureras läsare: En artikelserie om effektiv stresshantering

Mental hälsa

Karin Isberg är författare och stressexpert. När Kurera hösten 2015 intervjuade henne i en artikel om utmattning blev den snabbt en av sajtens absolut mest lästa artiklar någonsin och fick till och med fick Kureras server att krascha. Nu har Karin skrivit boken "15 sätt att bli fri från stress" där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. Under sommaren kommer du som besöker Kurera.se att få ta del av den.

Jerry Brännmyr

”Din kropp är perfekt men fungerar inte perfekt om du inte tar hand om den”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra – ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själva. Det har blivit dags för Kureras kanske mest åsiktsfulle krönikör att säga sitt: Varsågod Jerry Brännmyr.

johanna bjurström

Hur kan jag minska på stressen?

Krönikan

Stress påverkar din kropp mycket negativt. Att hitta lugna stunder med återhämtning arbetar jag mest personligen med, det är min stora svaghet. Som egenföretagare med många idéer är det en utmaning att kunna hitta stödsystem att luta sig mot för att inte stressen ska påverka mig så mycket. Här ska jag berätta mer om hur jag gör.

brun kvinna i gul bikini vid strandkant med röd drink

Effektivt solskydd – från insidan

Hud

När vi solar förbrukas mängder av E-vitamin och betakaroten som finns naturligt i huden. Genom att tillföra dessa ämnen kan huden lättare skydda sig och behålla sin naturliga balans. Betakarotenet ger dessutom huden en lätt solkysst ton. Här får du veta mer om betakarotenets – och andra näringsämnens förmåga att skydda mot solen.

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Är noga med att tillskotten är naturliga och fria från tillsatser”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien ”Hälsoprofilerna berättar”, där näringsexperter av olika slag får berätta om hur de tänker kring näring och näringstillskott – ur ett generellt perspektiv. Och så klart avslöja vilka eventuella tillskott de själva äter. Det har blivit dags för den tionde intervjupersonen i serien: Kureras egna näringsexpert Zarah Öberg.

Erica Palmcrantz Aziz

Ericas 8 skäl till att börja superfoodboosta dig

Hälsa

Raw foodinspiratören och kokboksförfattaren Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med en nya boken "Superfood boost". Här listar hon de åtta främsta fördelarna med att boosta sitt näringsintag med näringstäta livsmedel eller så kallade superfoods. Fördelar som bland annat inbegriper viktminskning, bättre hälsa och mer energi.

Maya Nestorov

Maya Nestorov – om bästa verktygen för att läka och stärka sig själv

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar", där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv. Och vilka tillskott de själva äter. Det har blivit dags för Maya Nestorov – känd hälsobloggare och "Youtuber".

Mia Hagenmalm i köket

Mia Hagenmalm: ”Ta hand om din mage, sedan kommer allt annat”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själv. Det har blivit dags för vår alldeles egna Kurerabloggare, Mia Hagenmalm.

Fredrik Paulún

Fredrik Paulún: ”Omega-3 bygger upp hjärnan och minskar inflammationer”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilka kosttillskott de anser att gemene man bör prioritera och - inte minst - vilka de är noga med att få i sig själva. Sjunde personen ut: Näringsfysiologen och författaren Fredrik Paulún.

gonorrébakterie

Nya fall av antibiotikaresistens – nu gällande könssjukdomen gonorré

Hälsa

Problemet med resistenta bakterier fortsätter att öka världen över, med risk för att allt mer antibiotika blir verkningslös – något som skulle få katastrofala konsekvenser. Allt fler fall där människor inte reagerar på antibiotikabehandling dyker upp. Nu senast har tre personer smittats av en variant av gonorré som inte går att behandla. Det handlar alltså om en "superbakterie" som har blivit motståndskraftig antibiotika, rapporterar Världshälsoorganisationen WHO. "Gonorré är en väldigt smart bakterie. Varje gång man introducerar en ny typ av antibiotika utvecklar den resistens", säger Teodora Wi, expert på WHO.