Vad påverkar vår personlighet mest, arv eller miljö? Psykologiforskning visar att vår uppväxtmiljö inte alls spelar så stor roll som man tidigare trott, generna är allra viktigast.
Inom personlighetsforskning brukar man prata om det som kalls Big Five, som är den mest vedertagna och globala modellen för att kategorisera och beskriva vår personlighet. Den utgår från fem framträdande personlighetsdrag som vi alla har mer eller mindre av, på en skala. Big Five handlar om vem du är som person och vad som skiljer dig från andra, och varför du gör som du gör.
De fem olika ”superdragen”i Big Five- modellen består av: öppenhet, extraversion, samvetsgrannhet, tillmötesgående och neuroticism.
Psykologiforskarna Petri Kajonius och Anna Dåderman, har skrivit boken “Vem är du? Den moderna forskningen om Big Five”. I podden Lära från lärda berättade de nyligen om boken och om spännande forskningsupptäckter.
LÄS OCKSÅ: 8 nycklar till ett långt och lyckligt förhållande
Unikt personlighets-mixerbord
Säg att varje egenskap fungerar som ett reglage på ett mixerbord, där vi alla hamnar på en högre eller lägre siffra för varje reglage, förklarar författarna i podden. Man kan exempelvis hamna högt eller lågt på samvetsgrannhet, som mäter hur noggrann man är som person. Det handlar franförallt hur man förhåller sig till och hanterar saker, och sådant som man ålagt sig att göra.
– Du platsar kanske inte på en revisionsbyrå eller Skatteverket om du inte har skyhögt på samvetsgrannhet, till exempel, säger Petri Kajonius.
Välvillighet handlar istället om hur man hanterar andra människor, vilket exempelvis är ett viktigt personlighetsdrag inom vård och omsorgsyrken. Extraversion handlar vidare om tendensen till att vilja byta energi med omvärlden. Är du extrovert så händer det saker; det är energi, positiva känslor, socialitet. Man pratar mycket och tar sig för saker. Introverta personer är lite mer tillbakahållna, och hämtar energi mer från sig själva.
Neuroticism handlar om graden av oro och ängslighet hos en person. Öppenhet om att vara öppen för nya intryck, förändringar, kunskap, värderingar och känslor.
LÄS OCKSÅ: Så kan god vänskap minska inflammation i kroppen
Miljön påverkar personlighet mindre
Men vad påverkar egentligen vår personlighet mest, arv eller miljö? Tidigare forskning har visat att vår personlighet formas genom en kombination av arv (gener) och miljö (omgivning och erfarenheter). Och vi ärver mer än vi tror, menar Anna Dåderman.
Det kan verka som att vår miljö formar oss hela tiden. Men i själva verket ska man fråga sig: ”Varför umgås jag med just de här vännerna, varför hoppade jag av den där kursen på högskolan? Varför gifte jag mig med just den här personen, som jag sedan upplever har förändrat mitt liv?”. Det är din personlighet som gjort att du sökt dig till en viss partner, eller ett visst karriärval, menar Petri Kajonius.
Men miljön påverkar och formar oss alla olika, eftersom vi är så olika som individer. Det sker en växelverkan, en interaktion mellan dina personlighetsdrag och den miljö du befinner dig i, kan man säga.
Petri och Anna förklarar att man har sett i all forskning från både tvillingstudier och adoptionsstudier världen över, att runt 50 procent av vår personlighet beror på arv, troligen lite högre.
Men ibland behöver man inte ärva allt just från sina föräldrar, utan kanske kommer vissa drag och egenskaper från mormor eller farfar. Vissa drag kan ha legat latenta, nedtryckta i generationen ovanför, men så plötsligt poppar de upp. Precis som rödhårighet kan göra, förklarar Anna Dåderman.
LÄS OCKSÅ: Stor svensk studie: Så påverkar barndomen ditt vuxna liv
Hemmet noll procents påverkan
Personligheten är alltså genetiskt driven, men sedan blir vi alla påverkade av miljön och våra livserfarenheter, men på vårt egna unika vis. Det som funkar för dig behöver inte funka för ditt syskon, det visar studier gång på gång, menar Anna och Petri.
Syskon som är uppväxta i ett akademikerhem exempelvis, där föräldrar pushar sina barn till att plugga och lyckas i skolan, tar emot det på helt olika sätt, med helt olika resultat.
Och något som kanske förvånar många där ute är att hemmiljön i princip har noll procent påverkan för dina personlighetsdrag – så länge uppväxten är normal och inte destruktiv eller skadlig förstås, understryker Petri och Anna.
Forskning har visat att adoptivbarn alltid är mer lika sina biologiska föräldrar än sina adoptivföräldrar, hur mycket dessa än försöker forma sina barn. Det är något som kan vara känsligt att prata om, menar Anna Dåderman.
LÄS OCKSÅ: Så hittar du vägen bort från oron
Av Carolina Eriksson
Fakta: Vad är neuroticism och öppenhet?
Neuroticism handlar om graden av oro och ängslighet hos en person och en tendens till negativa känslor. Kanske har den neurotiskt lagda personen svårare att fungera i mer stressiga miljöer, och känner mer sårbarhet där. Det är ett temperament, hur emotionellt aktiv man är inombords, kan man säga. Ett minus är oron, men positivt kan vara att man uppfattar faror lättare, har känselspröten för saker som inte stämmer.
Öppenhet handlar om att vara öppen för nya intryck, förändringar, kunskap, värderingar och känslor. Det låter bra att hamna högt på den skalan, men forskarna menar att det finns fördelar med att hamna lägre på den skalan också, för att man då är lite mer försiktig och kanske inte kastar in sig själv och familjen i okända projekt för lättvindigt. Öppenhetsdraget är komplext och spännande, men också svårast att mäta.