Att drabbas av tinnitus – tillståndet som inte syns men HÖRS! | Kurera.se
Sofie Larsson

Att drabbas av tinnitus – tillståndet som inte syns men HÖRS!

Fakta

Namn: Sofie Larsson.
Ålder: 30 år.
Bor: Årsta, Stockholm ursprungligen från Falun.
Familj: Sambon Måns, mamma, pappa och två systrar med familj.
Yrke: Kommunikationsansvarig / Communications Manager på Retain24.
Tre saker få vet om Sofie:
- Vunnit junior-SM-guld i innebandy.
- Har haft näspiercing.
- Dansat på scen med Kleerup.

Vill du komma i kontakt med Sofie Larsson?
Skriv då till Kureras webbredaktör så vidarebefordrar vi ditt mejl.

Sofie Larsson lever med ett ständigt pip i öronen men möts alldeles för ofta av okunskap och brist på förståelse, både i sin omgivning och i vårdsammanhang.
Hon tycker att det är konstigt att det inte finns någon mer organiserad tillflyktsort för de 20 procent av Sveriges befolkning som lider av samma sak som hon – och i sin gästkrönika efterlyser hon just det:
Någon typ av digital stödplattform för personer med tinnitus.

Jag har länge funderat på om jag ska skriva om det här och publicera för omvärlden och har nu beslutat mig för att göra just det. I nästan nio års tid har jag funderat på varför det inte finns någonstans att vända sig i samhället. Ingen grupp eller tillhörighet där du kan få ställa dina frågor, få stöd från andra personer med samma sjukdom (eller ja, rent formellt räknas det inte som en sjukdom utan ett symtom) eller tips på hur du kan lindra ditt tillstånd. Ändå har jag läst mig till att cirka 20 procent av Sveriges befolkning antas vara drabbade av det här.

Det jag talar om är tinnitus.

För mig började det hela när jag var på en klubb i Halmstad, där jag då pluggade. Klubben spelade alldeles för hög musik, något de för övrigt inte ville ta ansvar för i efterhand. När jag kom ut därifrån var det som jag befann mig i ett vakuum, en bubbla där jag knappt hörde vad någon sa och det var som att jag plötsligt – och hela tiden – pratade genom ett glasrör mot omvärlden. Och jag hade ett ständigt pip i mina öron.

 

LÄS OCKSÅ: Är du ljudkänslig? Då kan du vara extra intelligent!

Första dagarna var förfärliga och jag hoppades hela tiden på att pipet skulle försvinna. För det hade man ju varit med om flera gånger förut. Att ett surr som låg kvar efter en kväll ute efter en tid la sig. Men så var inte fallet denna gång. Jag kom att ställas inför den största prövningen i mitt liv, att försöka acceptera att detta var något jag nu måste leva med livet ut, om jag ens ville fortsätta leva.

För det första halvåret, eller nog snarare året, var ett rent helvete. Jag grät och grät av förtvivlan konstant, ville hugga av mig öronen stundtals och somna för att aldrig mer vakna igen. När jag väl somnade fanns det inget som var värre än att vakna, under den här tiden. Det kanske låter hårt, men det var den rena sanningen i min dåvarande tillvaro.
Jag ville helst vara på platser med mycket ljud för att undvika att höra det konstanta skriket i öronen, även om jag samtidigt visste att det var det sämsta för öronen. Men, vart skulle jag ta vägen när det inte finns någonstans att gömma sig för detta jobbiga, till synes kroniska, tillstånd?

LÄS OCKSÅ: Fått sämre hörsel? Det kan bero på zinkbrist

Jag sökte så klart hjälp via vården under den här tiden, på flera olika ställen. Men det jag möttes av där var stor okunskap och jag fick mestadels göra hörseltester (och jag har som tur är inte fått nedsatt hörsel av min tinnitus, vilket ofta händer). Någon tipsade om att akupunktur eventuellt kunde hjälpa och om att köpa ljudmaskin som ett sätt att avleda mig själv när jag skulle sova. Jag började Googla sönder. Vad för behandlingar kunde jag testa? Vad hade fungerat för andra? Hur går forskningen på området? Har det kommit något nytt? Jag hittade information och texter om tinnitus – men ingenstans där jag själv kunde skriva, diskutera, tipsa och komma i kontakt med andra i samma situation som jag.

Åren gick. Med dem kom och gick diskussioner med vänner om varför jag sitter med öronproppar på restaurang, pojkvänner som undrar varför jag sover med havsljud på natten eller det värsta av allt, arbetsplatser med för hög musik och andra oljud.
Hur kan man, än idag, behöva ta så många fighter för en bättre arbetsmiljö? På en arbetsplats fick jag inte ens jobba hemifrån och de kunde inte ta bort eller sänka musiken, nej inget jag sa togs emot. Inte ens det faktum att jag berättade om min tinnitus och att jag på grund av den inte bör utsätta mina öron för en stimmig miljö – allra minst dagligen.

 

Det gick så långt att jag och min kollega blev erbjudna ljudreducerande hörlurar för att stänga ute musiken. För musiken måste tydligen vara på för att pengar skulle komma in i företaget, menade de. Istället för att stänga av musiken, eller sänka den, var det jag med tinnitus som snällt väntades bita mig i läppen eller byta arbetsplats. Varför ständigt motarbetad och så dålig förståelse tänkte jag? Jag insåg ännu mer då hur lite det talas om tinnitus i samhället.

LÄS OCKSÅ: Bilobaträdets blad hjälper mot cirkulationsproblem och tinnitus

Men åren gav mig också ett inre lugn, och jag hittade ett sätt att koppla bort och inte tänka på det som stör mig allra mest. Mitt lugn är något som ökat ju längre tiden gått och på grund av att jag själv har hittat olika sätt att nå fram till en bättre vardag.

Men nog kommer det dagar som är värre än andra. Om jag är stressad, har sovit för lite, dricker för mycket kaffe eller vistas i för brusiga miljöer, till exempel. Ja, det finns mycket som kan göra det värre. Det jobbiga är att detta inte går att komma ifrån. Vilket gör att de dagarna kommer att komma vare sig du vill eller inte. Det du, helt krasst, måste lära dig är att bli "vän med din tinnitus”. Det var något jag avskydde att tänka i början. För vem vill bli vän med något som är irriterande, smärtsamt och frustrerande?

 

Jag tror jag vet varför jag undvikit att skriva ner detta för mig själv, för er att läsa, så här länge. För att vara så ärlig med allt kring detta gör det också ännu mer sant. Och jag ville så länge att det inte skulle vara sant. Jag vill fortfarande totalt förneka det ibland. Om jag inte hör det så finns det inte där. Och jag har dagligen försökt avleda det med musik, jobb, träning, serier med mer.
Men till slut har jag ändå insett att det här kommer alltid att vara en del i mig. Däremot inte en del av mig. För då skulle det äga mig. Det vägrar jag!

LÄS OCKSÅ: Nytt hopp för tinnitusdrabbade

Med det sagt har jag också funderat på om det finns fler där ute som jag. Som jag kan hjälpa och stötta och kanske även få detsamma av? Kanske borde vi skapa en community av något slag, någonstans dit man kan vända sig som drabbad? Jag har så länge undrat över hur det behovet ser ut i Sverige  – och om det är fler som känt en avsaknad av det i vårt samhälle? För är man inte drabbad, är det som med vilken åkomma som helst, svårare att förstå vad vi med tinnitus lever med och hur vi måste anpassa oss för att få en fungerande vardag och ett gott liv framåt.

Tusen tack till er som läst!

Av Sofie Larsson, till vardags kommunikationsansvarig och sambo med Måns – samt ständig bärare av tinnitus

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor(@)kurera.se.

 Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Namn: Sofie Larsson.
Ålder: 30 år.
Bor: Årsta, Stockholm ursprungligen från Falun.
Familj: Sambon Måns, mamma, pappa och två systrar med familj.
Yrke: Kommunikationsansvarig / Communications Manager på Retain24.
Tre saker få vet om Sofie:
- Vunnit junior-SM-guld i innebandy.
- Har haft näspiercing.
- Dansat på scen med Kleerup.

Vill du komma i kontakt med Sofie Larsson?
Skriv då till Kureras webbredaktör så vidarebefordrar vi ditt mejl.

Fakta tinnitus

Tinnitus är latin och betyder klingande ringning, klirr eller skrammel. Tinnitus är ett symtom, inte en sjukdom, och kan beskrivas som att man hör ljud i öronen som omgivningen inte kan uppfatta.

Orsaker
Idag vet man inte exakt hur tinnitus uppstår men vanligt är uppkomst i samband med hörselskador. 80 procent av de som har tinnitus har också nedsatt hörsel.

Man vet dock inte varför hörselskador ofta orsakar tinnitus.
En teori är att skadade hårceller i hörselsnäckan sänder falska signaler till hjärnan.

En annan teori är att skadade hårceller är extra känsliga för vätskerörelser som sker i hörselsnäckan.

Tinnitus kan också bero på muskelspänningar i rygg, nacke eller käkar, störd blodcirkulation i innerörat samt på vissa mediciner. Ämnet acetylsalicylsyra till exempel, som finns i receptfria medel mot smärta, feber och inflammation, kan orsaka eller förvärra tinnitus.

Tinnitus har idag inget botemedel men behandlas/lindras med terapi av olika slag samt muskulära behandlingar som sjukgymnastik, massage eller akupunktur.

Vanligare än många tror
Ungefär 20 procent av befolkningen har tinnitus. Ungefär var tionde person i Sverige har upplevt besvär av sin tinnitus och omkring 100 000 personer lider så mycket att deras livskvalitet sänks.

Hur låter tinnitus?
Ljudets karaktär och styrka kan variera från dag till dag, och över tid. Det är också vanligt att ha flera tinnitusljud, ibland samtidigt.
En del hör ljud i båda öronen medan vissa hör ljud bara i det ena örat. För vissa känns det som att ljudet är lokaliserat inne i huvudet, andra upplever det som omgivningsljud.
Vissa kan vara näst intill obesvärade, trots att de har ett starkt tinnitusljud, medan andra med svag tinnitus kan tycka att det är väldigt påfrestande, till exempel om det medför sömnproblem.
Ljudet man hör i öronen skiljer sig från person till person. Det vanligaste är att man tycker att det piper, man hör en högfrekvent ton, men man kan även tycka att man hör till exempel tjutande, ringande, susande eller brummande.
Många upplever att ljudet varierar under dagen.

Här hittar du ljudfiler som illustrerar hur väldigt olika personer kan uppfatta sin tinnitus.

Källa: HRF, 1177

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

”Sockermonstret satt på min axel och väste in i mitt öra”

Krönikan

”Jag unnar mig att vara utan socker". "Jag unnar mig hälsa". Louise Hafdell har kommit långt under sina snart fem sockerfria år. Från att nästan ha varit styrd av sitt sockersug och ha sett godis som tröst i svåra situationer och det hon firade med när något gått bra är hon numera helt sockerfri. Räddningen när siffrorna på vågen stod som högst var – riktig mat.

 

 

Kurkumin bidrar till att minska smärta efter operation

Forskning

Gurkmeja anses ha många hälsofördelar och golden latte och gurkmejashots har på senare år seglat högt upp på listan av populära superfoods. Nu kommer dessutom glädjande nyheter från forskarsamhället – det verksamma ämnet i gurkmeja har visat sig avsevärt minska smärtan i samband med kirurgi.

Hjärtläkaren om det paradoxala med hälsosam kost

Kost

Det pågår en rörelse för att vi ska äta mer växtbaserat både för miljön och vår hälsas skull men den amerikanske hjärtläkaren Steven Gundry höjer ett varnande finger. Alla grönsaker är nämligen inte lika nyttiga, vissa kan till och med vara skadliga för vår hälsa skriver han i sin bok ”Växtparadoxen”.

 

Bakterier i äpplen bidrar till en sund tarmmiljö

Forskning

Effekten av ett äpple om dagen för att hålla läkaren borta kan till stor del anses bero på de gynnsamma bakterier som koloniserar äpplet och därefter tarmen, enligt forskare. Forskningen styrker även att det går att känna skillnad på smaken mellan ekologisk frukt och konventionella äpplen.

Doktor Gillbros 10 budord för frisk och spänstig hud

Hud

I boken "Hudbibeln" summerar Johanna Gillbro, doktor inom experimentell och klinisk dermatologi sin omfattande kunskap inom hud och hudvård. I boken "Hudbibeln" delar hon med sig av sin kunskap och ger tips om hur man bäst tar hand om huden både utifrån och inifrån för i lokhet med många andra vet Johanna att skönhet även kommer inifrån.

 

Två klassiska pastarätter på vegovis

Recept

Tvekar du att lägga om till vegansk eller vegetarisk kost av rädsla för att inte längre kunna njuta av dina favoriträtter som spagetti bolognese eller lasagne? Lugn, det råder läkaren Veronica Hedberg och kokboksförfattaren och journalisten Susanne Hovenäs bot på. I nya boken "Smart mat för en frisk kropp och hjärna" finns flera goda recept att botanisera bland och Kurera kan bjuda på två smakprov. 

Växtbaserad mat – smart för kropp och hjärna

Kost

I år minskade köttkonsumtionen i Sverige för andra året i rad och ligger nu på samma nivå som den var 2007. Vi har fortfarande en bit kvar innan vi befinner oss på den nivå vi var innan Svreige gick med i EU och priset på kött sjönk men utvecklingen tycks gå stadigt nedåt. I takt med det ökar intresset för vegansk eller växtbaserad mat och i dagarna släpptes en ny bok med helt växtbaserade recept.

Tävla och vinn albumet “Svart katt”

Tävling

Sångerskan Cecilia Thorngrens album "Svart katt" fick ett varmt mottagande när det kom ut. Nu har du chansen att vinna ett signerat exemplar med låtar ur den svenska visskatten samt nyskrivet material av Staffan Hellstrand och Peter Le Marc.

Annelis kolesterolvärden sjönk med lagrad vitlök

Hälsa

Redan för 15 år sedan fick Anneli Bygg, 65 år, reda på att hon hade lite för höga kolesterolvärden. Hon ordinerades statiner av sin läkare, men biverkningarna blev kraftiga så Anneli ville inte fortsätta med medicinen. Med hjälp av lagrad vitlök har hennes kolesterolvärden blivit betydligt bättre.

Micke Gunnarsson: “Jag är inte min kropp”

Krönikan

Handen på hjärtat hur skulle det se ut om du skötte en hund som du sköter om dig själv? Kan insikten att vi inte är våra kroppar göra att vi tar bättre hand om dem? Jo, det menar Micke Gunnarsson, föreläsare och workshopledare, som tack vare det tankesättet tar bättre hand om sig än någonsin tidigare. 

 

“Hemundervisning – ett välbehövligt alternativ till skolan”

Gravid/barn

Sverige är ett av de länder i världen där det är svårast att få hemundervisa sina barn, ett strängt regelverk gör det i princip omöjligt och de som vill välja det alternativet ser sig tvingade att lämna landet. Många är skeptiska mot hemskolning men långt ifrån alla. Kurera har växlat några ord med den New Yorkbaserade svensken Jens Peter de Pedro som lobbar för en större pedagogisk mångfald.