Att känna tacksamhet är bra för din mentala hälsa

När du säger "tack", menar du det verkligen eller gör du det bara av artighet? Det kan spela större roll än du kanske tror. Tacksamhetens inflytande på vårt mående går bortom att må bra för stunden, det har en även positiv inverkan på vårt liv och vår hälsa i stort.

Nu har forskare funnit att de som verkligen känner tacksamhet när de säger tack är både lyckligare och friskare. Att uttrycka sin tacksamhet är inte bara en trend bland för nyandliga, det är en viktig aspekt av vår mänskliga natur som för med sig flera  fördelar för dem som verkligen upplever det.

 

Försök gjordes med dagböcker
Psykologerna Robert Emmons från University of California i Davis och Dr. Michael McCullough från University of Miami har utfört en studie där de undersökte de fysiska effekterna av att känna tacksamhet. En tredjedel av försökspersonerna ombads föra dagbok över sådant som de var tacksamma för. En tredjedel ombads att skriva upp dagliga irritationsmoment och den sista tredjedelen uppmanades skriva ner händelser utan att utrycka vare sig positiva eller negativa åsikter om dem. I slutet av de tio veckor som studien pågick ombads varje grupp att lägga märke till hur de mådde både fysiskt och rent allmänt.

LÄS OCKSÅ: Bob Hansson: “Att be är att öka hållbarheten”

Tacksamma människor är mer optimistiska 
Tacksamhetsgruppen rapporterade att de kände sig mer optimistiska och positivt inställda till sina liv än de andra grupperna. Dessutom var de i tacksamhetsgruppen mer fysiskt aktiva och rapporterade färre läkarbesök än de som skrev om sina negativa upplevelser. Annan forskning om de fysiska effekterna av tacksamhet visar ännu tydligare resultat. Att fokusera på det positiva och känna sig tacksam kan förbättra både sömnkvaliteten och minska känslor av ångest och depression. Dessutom hänger graden av tacksamhet ihop med bättre humör och mindre trötthet och inflammation, vilket dessutom minskar risken för hjärtsvikt.

LÄS OCKSÅ: Stressexperten: "Se det goda i andra"

Allt börjar i hjärnan
Anledningen till att tacksamhet har så stark inverkan på vår hälsa och vårt välbefinnande börjar i hjärnan. I ett experiment genomfört av forskare vid University of California i Los Angeles mättes hjärnaktiviteten med hjälp av magnetisk resonansavbildning när personer fick känna tacksamhet genom att ta emot gåvor. De områden i hjärnan som visade ökad aktivitet var den främre delen av hjärnan i delar som är förknippade med moralisk och social kognition, belöning, empati och omdöme. Något som ledde till slutsatsen att känslan av tacksamhet bidrar till ett positivt förhållande till våra medmänniskor och till att minska känsligheten för olika stressfaktorer.

LÄS OCKSÅ: Tacksamhet lika viktigt som träning

Tacksamhet påverkar dopaminnivåerna
Tacksamhet aktiverar hypotalamus och påverkar bland annat  ämnesomsättning och stress. Hypotalamus är belägen vid hjärnans bas och reglerar hormoner som ansvarar för flera viktiga funktioner, såsom kroppstemperatur, känslomässiga reaktioner samt aptit och sömn . En av signalsubstans som är förknippad med de delar av hjärnan som påverkas av tacksamhet är dopamin, ett så kallat må-bra-hormon.

LÄS OCKSÅ: Tittis lyckoskola: “Du är värdefull”

Öva upp förmågan att känna tacksamhet 
I perioder med stora utmaningar och stress kan det kännas svårt att vara tacksam. Men om du verkligen tänker efter har vi alla något att vara tacksamma för.  Här är tre enkla sätt att öka din förmåga att känna tacksamhet.

 

Tre övningar
1.
För dagbok över saker du är tacksam för - lista minst tre varje dag. De bästa tiderna för att skriva i dagboken är på morgonen eller innan du går och lägger dig.
2. Gör det en vana att berätta för personerna i ditt liv att du uppskattar om dem.
3. När du tittar i spegeln, ge dig själv en stund att tänka på något du gillar med dig själv eller något som du nyligen har åstadkommit.

Genom tacksamhetens kraft kan du få din hjärna att vara mer optimistisk och medkännande och på så sätt må bättre. Ju mer du uppmärksammar desto mer har du att vara tacksam för, något som också kan sprida sig till din omgivning.

Av redaktionen

Källa: Daily Health Post


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

sanna ehdin

Sanna Ehdin: Antioxidanter är inte farligt vid cancer

Debatt

Professor Martin Bergö varnade i måndags i Studio P1 för ”ingefära, gurkmeja – den där shotskulturen. Han påstod att "ju mer mat av detta man äter desto större är risken att man skyddar en tumörcell inne i kroppen – som du ännu inte upptäckt”. Han hävdade vidare att ”vi vet tydligt att tumörer mår bra om man ger dem antioxidanter, varvid tumören tillväxer fortare och sprider sig fortare.” Bergö stöder detta på deras nya studier publicerad i prestigefyllda journalen Cell – men stämmer detta verkligen, frågar sig immunologen, forskaren och författaren Sanna Ehdin? Professor Per-Arne Öckerman menar att Bergös forskning om antioxidanter och cancer är ”ovetenskaplig med oetiska slutsatser”. Andra näringsexperter varnar för hans slutsatser.

Naturliga ämnen håller hjärtat i form

Forskning

1,8 miljoner svenskar har någon form av hjärt- kärlsjukdom. Det är vår vanligaste dödsorsak, fyra dödsfall av tio beror på hjärt- kärlproblem. Men bättre diagnoser och behandlingar räddar liv. Är forskarna på rätt spår kan dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar komma att halveras. Åtminstone om man får tro KiSel-10-studien som visade att Q10 i kombination med selen kunde minska dödligheten med hela 54 procent.

 

Är det riskfritt att använda deodorant med aluminiumklorid?

Hud

Aluminiumklorid skyddar dig från att svettas under armarna – men det är inte helt riskfritt. Förutom att det kan orsaka klåda, eksem och andra hudirritationer misstänks aluminiumklorid kunna öka risken för sjukdomar som bröstcancer och Alzheimer. Ett miljövänligt alternativ är ett klokare val.

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

 

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

 

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.