Mörkhårig mamma med sin ljushåriga tvååriga dotter som suger på tumme

Foto: Benjamin Earwicker

“Barn blir sjuka av för mycket socker”

Fakta

Nio tips för att minska ditt barns sockerintag

  • 1. Belöna barnen med din tid och uppmärksamhet i stället för socker.

  • 2. Var inte rädd för att använda smör, grädde och olja i matlagningen. Nyttig mat blir godare och mättar längre.

  • 3. Se upp för färdiga flingor och sötad yoghurt = två sockerbovar i butiken.

  • Gör egen müsli.

  • Ge barnen en fetare osockrad yoghurt som du smaksätter med färska bär.

  • Tips: En knivsudd äkta vaniljpulver ger yoghurten mjukare smak.

  • 4. Fasa ut läsken. Ge barnen vatten/mjölk till vardags. Till fest kan man späda fruktjuice som är rik på socker men innehåller vitaminer med bubbelvatten.

  • 5. Om ditt barn är van vid söta smaker minska sockret gradvis. Se det som en träning; en avvänjning.

  • Exempel: Från söt O'boy kan du successivt göra varm choklad med allt mindre socker tills du landar på 1/2 dl kakao + 1/4 dl socker + 1 liter mjölk.

  • 6. Vid fest då du serverar sött: Grunda med till exempel nyttiga snittar som köttbullar, körsbärstomater, små ostkuber, oliver, gurkbitar, paprika, korv och räkor på tandpetare. Om barnen får i sig lite mat äter de inte lika mycket av det söta. Dessutom kommer sockret att gå ut lite långsammare i blodet.

  • 7. Ställ aldrig fram stora skålar med godis och snacks. Vissa barn kan hantera detta, men inte andra som äter för mycket. Barn ska aldrig ha obegränsad tillgång till sötsaker.

  • 8. Var tjat-smart. Börjar du ge barnen glass på väg till eller från en regelbunden aktivitet eller på en plats dit ni går ofta kommer de att tjata efter glass varje gång. Låt barnen få sött vid sällsynta, noga genomtänkta tillfällen - som en guldkant.

  • 9. Ska barnen ha med sig dryck till utflykten och du vill köpa en tetrapak med sugrör - gå till bebishyllan; där finns juice utan socker.


 

Fakta Socker:

  • Sockerrören kom till Europa på 700-talet, men var länge en lyx för de allra rikaste.

  • I slutet av 1800-­talet blev det vita sockret allmän­gods i Sverige; vi åt 16 kilo per person och år.

  • Under slutet av 1930-talet åt vi cirka 50 kilo om året, men under andra världs­kriget ransonerades sockret; färre personer drabbades då av diabetes och hjärtinfarkt.

  • Från 1900-talets mitt har konsumtionen av vitt socker pendlat mellan 40 och 45 kilo per år.

  • I dag äter vi dessutom nya sockerarter exempelvis fruktossirap, invertsocker och maltos som framställs bland annat genom att bryta ner majs/potatis/ris till sockermolekyler. Uppskattningsvis cirka 15 kilo per person och år. Vi äter alltså 55-60 kilo socker om året, mer än ett kilo i veckan.

  • 6-9-åringar bör äta högst 19-23 gram socker per dag, enligt WHO. 2 dl sötad barnyoghurt kan innehålla nästan så mycket: cirka 18 gram.


 

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm gjorde succé med boken "Ett sötare blod". I början av november utkommer hon med sin andra bok: "Det sötaste vi har" som handlar om hur barns kroppar skadas av den stora mängden socker de får i sig.
Här är nio tips om hur du kan minska ditt barns sockerintag.

Barn blir sjuka av för mycket socker, varnar vetenskapjournalisten och författaren Ann Fernholm.
Allt fler vuxna tackar nej till sockret men fortsätter att mata barnen med för mycket sött, säger hon i en intervju med Expressen.
I sin tidigare bok "Ett sötare blod" skriver Ann Fernholm om hälsoeffekterna av ett sekel med socker där hon kopplar ihop överkonsumtionen av socker och snabba kolhydrater med vår tids fetmaepidemi och tillstånd som inflammerade kroppar, typ 2-diabetes, ökad risk för demens, hjärtkärlsjukdomar samt cancer.

 

Socker ansett som onyttigt men ofarligt
Mycket socker rubbar kroppens biokemi, den får oss att tappa våra naturliga mättnadskänslor och kan leda till förhöjda blodsockervärden och typ 2-diabetes, menar hon.
Socker har alldeles för länge betraktats som onyttigt men ofarligt.

Få förstår vilken skada sockret gör
Det är allmänt känt att socker inte är bra men många menar att det är ofarligt och oförargligt. Barnen springer det av sig är ett vanligt argument. Men det stämmer inte menar Ann Fernholm.
För mycket socker rubbar på sikt ämnesomsättningen i levern, vilket är en förklaring till varför just socker så lätt orsakar fetma.
– När levern tvingas ta hand om för mycket socker börjar den tillverka fett ur sockret. Så småningom sprängs fett in i levern och musklerna, och hormonerna i barnens kroppar kommer i obalans, med bland annat ökade hungerkänslor som följd, förklarar Ann Fernholm.

Vill betona allvaret
Sin nya bok har hon skrivit eftersom hon själv är mamma och ser vi alla matar våra barn med socker. Samtidigt vill hon inspirera till att bryta de onda cirklarna i tid.
Med sin bok vill hon betona allvaret: Socker kan faktiskt verka som en näve grus i barnens molekylära maskineri.
– Det finns massor vi kan göra för att förebygga att barnen drabbas av välfärdens sjukdomar, säger hon till tidningen.

Ett vanligt barnkalas = 28 sockerbitar på två timmar
Vi har totalt förlorat perspektivet för vad som är normalt, menar hon.Vi kan nästan inte ha någon social samvaro utan att ge barnen socker. Allt kryddas med socker: klassfesten, skolresan, avslutningen, utflykten, fotbollsträningen, besöket på badplatsen. Och så vidare.
Under ett vanligt barnkalas sätter barnen i sig ungefär 28 sockerbitar på två timmar lika mycket som de högst bör konsumera under två och en halv dag, om vi följer Livsmedelsverkets rekommendationer. Eller fem dagar, om vi följer Världshälsoorganisationens nya hälsomål, skriver Expressen.

 

22 procent av barns dagliga kalorier är socker
Hela 22 procent av de kalorier svenska barn får i sig består i dag av tillsatt socker, enligt en ny europeisk undersökning där svenska forskare deltog. WHO:s mål är fem procent och Livsmedelsverkets 10.

"Överdrivna föreställningar om hur viktigt sockret är"
Den skräpmat vi ger våra barn skulle vi aldrig ge våra husdjur, påpekar hon.
Det borde åtminstone vara nolltolerans i skolan och förskolan, tycker Ann Fernholm. Då skulle vi hjälpa framför allt de barn som får en felaktig kost hemma.
– Ibland tror jag att vi vuxna har överdrivna föreställningar om hur viktigt sockret är för barnen.

 Av Redaktionen


Fakta

Nio tips för att minska ditt barns sockerintag

  • 1. Belöna barnen med din tid och uppmärksamhet i stället för socker.

  • 2. Var inte rädd för att använda smör, grädde och olja i matlagningen. Nyttig mat blir godare och mättar längre.

  • 3. Se upp för färdiga flingor och sötad yoghurt = två sockerbovar i butiken.

  • Gör egen müsli.

  • Ge barnen en fetare osockrad yoghurt som du smaksätter med färska bär.

  • Tips: En knivsudd äkta vaniljpulver ger yoghurten mjukare smak.

  • 4. Fasa ut läsken. Ge barnen vatten/mjölk till vardags. Till fest kan man späda fruktjuice som är rik på socker men innehåller vitaminer med bubbelvatten.

  • 5. Om ditt barn är van vid söta smaker minska sockret gradvis. Se det som en träning; en avvänjning.

  • Exempel: Från söt O'boy kan du successivt göra varm choklad med allt mindre socker tills du landar på 1/2 dl kakao + 1/4 dl socker + 1 liter mjölk.

  • 6. Vid fest då du serverar sött: Grunda med till exempel nyttiga snittar som köttbullar, körsbärstomater, små ostkuber, oliver, gurkbitar, paprika, korv och räkor på tandpetare. Om barnen får i sig lite mat äter de inte lika mycket av det söta. Dessutom kommer sockret att gå ut lite långsammare i blodet.

  • 7. Ställ aldrig fram stora skålar med godis och snacks. Vissa barn kan hantera detta, men inte andra som äter för mycket. Barn ska aldrig ha obegränsad tillgång till sötsaker.

  • 8. Var tjat-smart. Börjar du ge barnen glass på väg till eller från en regelbunden aktivitet eller på en plats dit ni går ofta kommer de att tjata efter glass varje gång. Låt barnen få sött vid sällsynta, noga genomtänkta tillfällen - som en guldkant.

  • 9. Ska barnen ha med sig dryck till utflykten och du vill köpa en tetrapak med sugrör - gå till bebishyllan; där finns juice utan socker.


 

Fakta Socker:

  • Sockerrören kom till Europa på 700-talet, men var länge en lyx för de allra rikaste.

  • I slutet av 1800-­talet blev det vita sockret allmän­gods i Sverige; vi åt 16 kilo per person och år.

  • Under slutet av 1930-talet åt vi cirka 50 kilo om året, men under andra världs­kriget ransonerades sockret; färre personer drabbades då av diabetes och hjärtinfarkt.

  • Från 1900-talets mitt har konsumtionen av vitt socker pendlat mellan 40 och 45 kilo per år.

  • I dag äter vi dessutom nya sockerarter exempelvis fruktossirap, invertsocker och maltos som framställs bland annat genom att bryta ner majs/potatis/ris till sockermolekyler. Uppskattningsvis cirka 15 kilo per person och år. Vi äter alltså 55-60 kilo socker om året, mer än ett kilo i veckan.

  • 6-9-åringar bör äta högst 19-23 gram socker per dag, enligt WHO. 2 dl sötad barnyoghurt kan innehålla nästan så mycket: cirka 18 gram.


 

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Fett från fisk dämpar inflammationer i kroppen

Forskning

Balansen mellan ditt intag av omega-3 och omega-6 påverkar din risk för inflammation. En kost rik på omega-3 minskar risken att drabbas. Studierna på omega-3 har dock varit tvetydiga – vilket bland annat beror på att alla fiskoljor helt enkelt inte är lika. Uppsalaprofessorn Tom Saldeen har forskat på just fiskolja. Kurera bad honom förkla­ra varför vissa oljor inte har någon effekt alls – medan andra har en signifikant antiinflammatorisk effekt på bland annat hjärta, kärl och leder.

Enzymerna lugnade Karins mage

Hälsa

Ett aktivt liv med familj, karriär och träning. Men en mage som reagerar precis före ett spännande möte eller när spinningpasset ska börja, ställer till det. Lösningen – några kapslar med örter och enzymer.

“Mångfald och artrikedom gynnar alla bin”

Övrigt

Idag 20 maj firas honungbina över hela världen. I Slovenien, som ligger bakom införandet av World Bee Day, håller man honungsbiet högt och biodlingen har traditionellt hög status. I Danmark har det däremot utbrutit en infekterad konflikt mellan anhängare till de vilda bina och biodlarna och deras honungsbin. I Sverige menar forskare att konflikten är onödig.

 

5 enkla steg för att äta nyttigare

Kost

Jenny Westman och Linnea Eriksson är fullfjädrade hälsopedagoger och proffsiga matbloggare med ett välbesökt Instagramkonto, som är en total dröm för alla foodies. De utsågs till Årets hälsobloggare 2017 – och tycker att det är viktigt att fylla på kroppen med bra bränsle för att orka med livets alla utmaningar. Här delar de med sig av fem tips för hur du enkelt äter nyttigare – och avslöjar vad de själva äter för dagliga kosttillskott.

Smartphone med podden synlig - petra månström infälld

Kunskapsföretaget lanserar hälsopodd

Allmänt

Ihop med poddkändisen Petra Månström drar nu hälso- och kunskapsföretaget Holistic igång en ny podd. Tanken är att inspirera och sprida kunskap om nya vägar till hälsa och välmående - men utan pekpinnar och orimliga krav. "Tillsammans har vi skapat podden som jag så länge har letat efter. En podd som alla kan ta till sig", säger programledaren Petra Månström.

 

 

Nutritionisten: Vad är kalorirestriktion?

Kost

Kalorirestriktion är när man äter färre kalorier men ändå får i sig tillräckligt med näring. Det har länge varit känt att en minskning av intaget av kalorier främjar hälsan. Hälsosam kalorirestriktion ger positiva effekter på vikt och hjärt-kärlhälsa men extrem kalorirestriktion eller självsvält är varken bra för hälsan eller effektiv vid viktminskning, varnar Lina Åhlén.

Din favoritmusik aktiverar hjärnans belöningssystem

Mental hälsa

Dopamin spelar en direkt roll i den känsla av välmående som framkallas av att lyssna på musik vi tycker om visar en ny studie. Att lyssna på den musik du älskar gör att din hjärna frigör mer dopamin – en kemikalie som gör att vi känner oss engagerade och motiverade och som spelar en viktig roll för människans känslomässiga och kognitiva funktion. 

 

Större risk att dö efter operation för singlar och lågutbildade

Forskning

Det finns en tydlig koppling mellan sociala faktorer och risken att avlida efter bypassoperation. Personer som lever ensamma eller saknar vidareutbildning befinner sig i större utsträckning i riskzonen än personer som lever i par eller har "Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen", säger Susanne Nielsen, forskare vid Göteborgs universitet.

Skönhetspanelen testar ansiktsmasker

Hud

Lägg en ansiktsmask – blunda och vila medan masken gör sitt på huden. Bättre boost för både hud och själ får man leta efter. Kureras skönhetspanel har testat några ekologiska ansiktsmasker och hittat en favorit.

 

Artros: Hjälper ingefära och gurkmeja?

TV

Flera studier på ingefära och kurkumin – den verksamma ingrediensen i gurkmeja – pekar enstämmigt på att dessa har antiinflammatoriska effekter. Forskarna vet till och med vilka komponenter i kroppen som örterna påverkar och hur – och har sett effekt vid bland annat artros.

Karin Björkegren Jones

”Det är aldrig för sent att investera i sin hälsa”

Intervju

Aldrig förr har det pratats så mycket om klimakteriet och kvinnors hälsa som nu. Yogaläraren, författaren och hälsoprofilen Karin Björkegren Jones har under 30 år belyst kvinnohälsa i artiklar, böcker, via yogan och nu i podden Kvinnoliv. Karin tycker att kvinnor ska kräva att bli lyssnade på när de söker vård. Det ska vara en självklarhet att ha rätt till olika behandlingsmetoder och mediciner och kanske det allra viktigaste – vi ska lära av våra erfarenheter och varandra och jobba förebyggande för att bibehålla hälsan långt upp i åren.

Nypon håller Sofies artros i schack

Hälsa

Artros i fingrarna höll på att sätta stopp för Sofie Turses dröm att bli fysioterapeut. Hon ville inte långtidsbehandla sin artros med traditionella värktabletter. Ett extrakt av strandnypon blev hennes räddning.