Mörkhårig mamma med sin ljushåriga tvååriga dotter som suger på tumme

Foto: Benjamin Earwicker

”Barn blir sjuka av för mycket socker”

Fakta

Nio tips för att minska ditt barns sockerintag

  • 1. Belöna barnen med din tid och uppmärksamhet i stället för socker.

  • 2. Var inte rädd för att använda smör, grädde och olja i matlagningen. Nyttig mat blir godare och mättar längre.

  • 3. Se upp för färdiga flingor och sötad yoghurt = två sockerbovar i butiken.

  • Gör egen müsli.

  • Ge barnen en fetare osockrad yoghurt som du smaksätter med färska bär.

  • Tips: En knivsudd äkta vaniljpulver ger yoghurten mjukare smak.

  • 4. Fasa ut läsken. Ge barnen vatten/mjölk till vardags. Till fest kan man späda fruktjuice som är rik på socker men innehåller vitaminer med bubbelvatten.

  • 5. Om ditt barn är van vid söta smaker minska sockret gradvis. Se det som en träning; en avvänjning.

  • Exempel: Från söt O'boy kan du successivt göra varm choklad med allt mindre socker tills du landar på 1/2 dl kakao + 1/4 dl socker + 1 liter mjölk.

  • 6. Vid fest då du serverar sött: Grunda med till exempel nyttiga snittar som köttbullar, körsbärstomater, små ostkuber, oliver, gurkbitar, paprika, korv och räkor på tandpetare. Om barnen får i sig lite mat äter de inte lika mycket av det söta. Dessutom kommer sockret att gå ut lite långsammare i blodet.

  • 7. Ställ aldrig fram stora skålar med godis och snacks. Vissa barn kan hantera detta, men inte andra som äter för mycket. Barn ska aldrig ha obegränsad tillgång till sötsaker.

  • 8. Var tjat-smart. Börjar du ge barnen glass på väg till eller från en regelbunden aktivitet eller på en plats dit ni går ofta kommer de att tjata efter glass varje gång. Låt barnen få sött vid sällsynta, noga genomtänkta tillfällen - som en guldkant.

  • 9. Ska barnen ha med sig dryck till utflykten och du vill köpa en tetrapak med sugrör - gå till bebishyllan; där finns juice utan socker.


 

Fakta Socker:

  • Sockerrören kom till Europa på 700-talet, men var länge en lyx för de allra rikaste.

  • I slutet av 1800-­talet blev det vita sockret allmän­gods i Sverige; vi åt 16 kilo per person och år.

  • Under slutet av 1930-talet åt vi cirka 50 kilo om året, men under andra världs­kriget ransonerades sockret; färre personer drabbades då av diabetes och hjärtinfarkt.

  • Från 1900-talets mitt har konsumtionen av vitt socker pendlat mellan 40 och 45 kilo per år.

  • I dag äter vi dessutom nya sockerarter exempelvis fruktossirap, invertsocker och maltos som framställs bland annat genom att bryta ner majs/potatis/ris till sockermolekyler. Uppskattningsvis cirka 15 kilo per person och år. Vi äter alltså 55-60 kilo socker om året, mer än ett kilo i veckan.

  • 6-9-åringar bör äta högst 19-23 gram socker per dag, enligt WHO. 2 dl sötad barnyoghurt kan innehålla nästan så mycket: cirka 18 gram.


 

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm gjorde succé med boken ”Ett sötare blod”. I början av november utkommer hon med sin andra bok: ”Det sötaste vi har” som handlar om hur barns kroppar skadas av den stora mängden socker de får i sig.
Här är nio tips om hur du kan minska ditt barns sockerintag.

Barn blir sjuka av för mycket socker, varnar vetenskapjournalisten och författaren Ann Fernholm.
Allt fler vuxna tackar nej till sockret men fortsätter att mata barnen med för mycket sött, säger hon i en intervju med Expressen.
I sin tidigare bok ”Ett sötare blod” skriver Ann Fernholm om hälsoeffekterna av ett sekel med socker där hon kopplar ihop överkonsumtionen av socker och snabba kolhydrater med vår tids fetmaepidemi och tillstånd som inflammerade kroppar, typ 2-diabetes, ökad risk för demens, hjärtkärlsjukdomar samt cancer.

Socker ansett som onyttigt men ofarligt
Mycket socker rubbar kroppens biokemi, den får oss att tappa våra naturliga mättnadskänslor och kan leda till förhöjda blodsockervärden och typ 2-diabetes, menar hon.
Socker har alldeles för länge betraktats som onyttigt men ofarligt.

 

Få förstår vilken skada sockret gör
Det är allmänt känt att socker inte är bra men många menar att det är ofarligt och oförargligt. Barnen springer det av sig är ett vanligt argument. Men det stämmer inte menar Ann Fernholm.
För mycket socker rubbar på sikt ämnesomsättningen i levern, vilket är en förklaring till varför just socker så lätt orsakar fetma.
– När levern tvingas ta hand om för mycket socker börjar den tillverka fett ur sockret. Så småningom sprängs fett in i levern och musklerna, och hormonerna i barnens kroppar kommer i obalans, med bland annat ökade hungerkänslor som följd, förklarar Ann Fernholm.

Vill betona allvaret
Sin nya bok har hon skrivit eftersom hon själv är mamma och ser vi alla matar våra barn med socker. Samtidigt vill hon inspirera till att bryta de onda cirklarna i tid.
Med sin bok vill hon betona allvaret: Socker kan faktiskt verka som en näve grus i barnens molekylära maskineri.
– Det finns massor vi kan göra för att förebygga att barnen drabbas av välfärdens sjukdomar, säger hon till tidningen.

Ett vanligt barnkalas = 28 sockerbitar på två timmar
Vi har totalt förlorat perspektivet för vad som är normalt, menar hon.Vi kan nästan inte ha någon social samvaro utan att ge barnen socker. Allt kryddas med socker: klassfesten, skolresan, avslutningen, utflykten, fotbollsträningen, besöket på badplatsen. Och så vidare.
Under ett vanligt barnkalas sätter barnen i sig ungefär 28 sockerbitar på två timmar lika mycket som de högst bör konsumera under två och en halv dag, om vi följer Livsmedelsverkets rekommendationer. Eller fem dagar, om vi följer Världshälsoorganisationens nya hälsomål, skriver Expressen.

22 procent av barns dagliga kalorier är socker
Hela 22 procent av de kalorier svenska barn får i sig består i dag av tillsatt socker, enligt en ny europeisk undersökning där svenska forskare deltog. WHO:s mål är fem procent och Livsmedelsverkets 10.

”Överdrivna föreställningar om hur viktigt sockret är”
Den skräpmat vi ger våra barn skulle vi aldrig ge våra husdjur, påpekar hon.
Det borde åtminstone vara nolltolerans i skolan och förskolan, tycker Ann Fernholm. Då skulle vi hjälpa framför allt de barn som får en felaktig kost hemma.
– Ibland tror jag att vi vuxna har överdrivna föreställningar om hur viktigt sockret är för barnen.

 Av Redaktionen

Fakta

Nio tips för att minska ditt barns sockerintag

  • 1. Belöna barnen med din tid och uppmärksamhet i stället för socker.

  • 2. Var inte rädd för att använda smör, grädde och olja i matlagningen. Nyttig mat blir godare och mättar längre.

  • 3. Se upp för färdiga flingor och sötad yoghurt = två sockerbovar i butiken.

  • Gör egen müsli.

  • Ge barnen en fetare osockrad yoghurt som du smaksätter med färska bär.

  • Tips: En knivsudd äkta vaniljpulver ger yoghurten mjukare smak.

  • 4. Fasa ut läsken. Ge barnen vatten/mjölk till vardags. Till fest kan man späda fruktjuice som är rik på socker men innehåller vitaminer med bubbelvatten.

  • 5. Om ditt barn är van vid söta smaker minska sockret gradvis. Se det som en träning; en avvänjning.

  • Exempel: Från söt O'boy kan du successivt göra varm choklad med allt mindre socker tills du landar på 1/2 dl kakao + 1/4 dl socker + 1 liter mjölk.

  • 6. Vid fest då du serverar sött: Grunda med till exempel nyttiga snittar som köttbullar, körsbärstomater, små ostkuber, oliver, gurkbitar, paprika, korv och räkor på tandpetare. Om barnen får i sig lite mat äter de inte lika mycket av det söta. Dessutom kommer sockret att gå ut lite långsammare i blodet.

  • 7. Ställ aldrig fram stora skålar med godis och snacks. Vissa barn kan hantera detta, men inte andra som äter för mycket. Barn ska aldrig ha obegränsad tillgång till sötsaker.

  • 8. Var tjat-smart. Börjar du ge barnen glass på väg till eller från en regelbunden aktivitet eller på en plats dit ni går ofta kommer de att tjata efter glass varje gång. Låt barnen få sött vid sällsynta, noga genomtänkta tillfällen - som en guldkant.

  • 9. Ska barnen ha med sig dryck till utflykten och du vill köpa en tetrapak med sugrör - gå till bebishyllan; där finns juice utan socker.


 

Fakta Socker:

  • Sockerrören kom till Europa på 700-talet, men var länge en lyx för de allra rikaste.

  • I slutet av 1800-­talet blev det vita sockret allmän­gods i Sverige; vi åt 16 kilo per person och år.

  • Under slutet av 1930-talet åt vi cirka 50 kilo om året, men under andra världs­kriget ransonerades sockret; färre personer drabbades då av diabetes och hjärtinfarkt.

  • Från 1900-talets mitt har konsumtionen av vitt socker pendlat mellan 40 och 45 kilo per år.

  • I dag äter vi dessutom nya sockerarter exempelvis fruktossirap, invertsocker och maltos som framställs bland annat genom att bryta ner majs/potatis/ris till sockermolekyler. Uppskattningsvis cirka 15 kilo per person och år. Vi äter alltså 55-60 kilo socker om året, mer än ett kilo i veckan.

  • 6-9-åringar bör äta högst 19-23 gram socker per dag, enligt WHO. 2 dl sötad barnyoghurt kan innehålla nästan så mycket: cirka 18 gram.


 

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Karl Dyall i danspose

Karl Dyall om vägen tillbaka från sin svåra tid – och om sin nya kärlek…

Hälsoprofilerna berättar

Karl Dyall är ex-dansaren som skadade sig mitt under en föreställning och sedan botade sin smärta med crossfit. Han blev så biten att han till och med skrev en bok om den högintensiva träningsformen och startade ett crossfit-gym. För Kurera berättar han om vägen tillbaka, hur han håller sig ung och om tilliten till så kallad supernäring. – Jag har privilegiet att ha en fru som är näringsterapeut så jag är väl medveten om vilken roll kost, tillskott och så kallad superfoods kan spela, säger han till Kurera.

Mango i skål

Ericas mangobowl med kokos

Desserter/sötsaker

I sin nya bok "Superfood boost" visar Erica Palmcrantz Aziz att nya, bättre vanor varken behöver vara krångliga eller tidskrävande. Här får läsaren lära sig om råvaror som ger lite extra skjuts åt hälsan – eller enkelt översatt ingredienser som är lika mycket mat som de är medicin. Kureras reporter Emma V Larsson testar ett recept och ger sitt omdöme

Övning: Boosta din energi

Träning

Det är lätt att känna sig trött framåt eftermiddagen och då kan det vara svårt att motstå den där chokladkakan. Byt ut eftermiddagsfikat mot en snabb energihöjande yogaövning istället.

Erica Palmcrantz Aziz håller ett mangoldblad

Ericas 10 hälsofavoriter

Hälsa

Erica Palmcrantz Aziz delar med sig av sina tio absoluta hälsofavoriter. Träning och det japanska matchatéet hamnar högt upp på listan andra kärlekar är skratt och att göra egna ansiktskrämer. Erica är lika noga ned vad hon har på utsidan som vad hon stoppar i kroppen.

Lyckad semester med adaptogener

Hälsa

När det är dags för semester brukar Ann-Sofi Kronvall, 53 år, alltid rasa ihop. Antingen blir hon förkyld eller så sover hon sig igenom den första veckan. Men förra året laddade Ann-Sofi med så kallade adaptogener, naturliga ämnen som bland annat förbättrar kroppens återhämtningsförmåga och resultatet blev helt annorlunda.

Pinus maritima tallskog i norra portugal

Därför bör du upptäcka pyknogenol

Naturlig hälsa

Har du upptäckt ämnet pyknogenol än? Om inte är det dags nu. Det helt naturliga ämnet, som kommer från barken från en specifik typ av tall, är den mest kraftfulla naturliga antioxidant man idag känner till. Pyknogenol gör nytta på en lång rad områden. Här är några av dem.

Karin Isberg

Exklusivt för Kureras läsare: En artikelserie om effektiv stresshantering

Mental hälsa

Karin Isberg är författare och stressexpert. När Kurera hösten 2015 intervjuade henne i en artikel om utmattning blev den snabbt en av sajtens absolut mest lästa artiklar någonsin och fick till och med fick Kureras server att krascha. Nu har Karin skrivit boken "15 sätt att bli fri från stress" där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. Under sommaren kommer du som besöker Kurera.se att få ta del av den.

Jerry Brännmyr

”Din kropp är perfekt men fungerar inte perfekt om du inte tar hand om den”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra – ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själva. Det har blivit dags för Kureras kanske mest åsiktsfulle krönikör att säga sitt: Varsågod Jerry Brännmyr.

johanna bjurström

Hur kan jag minska på stressen?

Krönikan

Stress påverkar din kropp mycket negativt. Att hitta lugna stunder med återhämtning arbetar jag mest personligen med, det är min stora svaghet. Som egenföretagare med många idéer är det en utmaning att kunna hitta stödsystem att luta sig mot för att inte stressen ska påverka mig så mycket. Här ska jag berätta mer om hur jag gör.

brun kvinna i gul bikini vid strandkant med röd drink

Effektivt solskydd – från insidan

Hud

När vi solar förbrukas mängder av E-vitamin och betakaroten som finns naturligt i huden. Genom att tillföra dessa ämnen kan huden lättare skydda sig och behålla sin naturliga balans. Betakarotenet ger dessutom huden en lätt solkysst ton. Här får du veta mer om betakarotenets – och andra näringsämnens förmåga att skydda mot solen.

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Är noga med att tillskotten är naturliga och fria från tillsatser”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien ”Hälsoprofilerna berättar”, där näringsexperter av olika slag får berätta om hur de tänker kring näring och näringstillskott – ur ett generellt perspektiv. Och så klart avslöja vilka eventuella tillskott de själva äter. Det har blivit dags för den tionde intervjupersonen i serien: Kureras egna näringsexpert Zarah Öberg.

Erica Palmcrantz Aziz

Ericas 8 skäl till att börja superfoodboosta dig

Hälsa

Raw foodinspiratören och kokboksförfattaren Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med en nya boken "Superfood boost". Här listar hon de åtta främsta fördelarna med att boosta sitt näringsintag med näringstäta livsmedel eller så kallade superfoods. Fördelar som bland annat inbegriper viktminskning, bättre hälsa och mer energi.

Maya Nestorov

Maya Nestorov – om bästa verktygen för att läka och stärka sig själv

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar", där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv. Och vilka tillskott de själva äter. Det har blivit dags för Maya Nestorov – känd hälsobloggare och "Youtuber".

Mia Hagenmalm i köket

Mia Hagenmalm: ”Ta hand om din mage, sedan kommer allt annat”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själv. Det har blivit dags för vår alldeles egna Kurerabloggare, Mia Hagenmalm.

Fredrik Paulún

Fredrik Paulún: ”Omega-3 bygger upp hjärnan och minskar inflammationer”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilka kosttillskott de anser att gemene man bör prioritera och - inte minst - vilka de är noga med att få i sig själva. Sjunde personen ut: Näringsfysiologen och författaren Fredrik Paulún.

gonorrébakterie

Nya fall av antibiotikaresistens – nu gällande könssjukdomen gonorré

Hälsa

Problemet med resistenta bakterier fortsätter att öka världen över, med risk för att allt mer antibiotika blir verkningslös – något som skulle få katastrofala konsekvenser. Allt fler fall där människor inte reagerar på antibiotikabehandling dyker upp. Nu senast har tre personer smittats av en variant av gonorré som inte går att behandla. Det handlar alltså om en "superbakterie" som har blivit motståndskraftig antibiotika, rapporterar Världshälsoorganisationen WHO. "Gonorré är en väldigt smart bakterie. Varje gång man introducerar en ny typ av antibiotika utvecklar den resistens", säger Teodora Wi, expert på WHO.