Bättre blodcirkulation med Ginkgo Biloba | Kurera.se
Ginko biloba-blad

Bättre blodcirkulation med Ginkgo Biloba

Fakta

Ginkgo Biloba är ett säreget träd, även kallat tempelträd. Detta då träden ofta planterades kring tempel då de ansågs heliga. Till Sverige kom Ginkgo Biloba på 1700-talet via Ostindiska kompaniet och kan idag ses i diverse parker och botaniska trädgårdar runt om i landet. Trädet i sig kan bli mycket gammalt. Vissa idag levande exemplar tros vara över 1500 år.

I västvärlden använder vi de torkade bladen till att utvinna de aktiva ämnen som sedan blir till naturläkemedel. De verksamma substanserna är flavonoider, ginkgolider och bilobalid. Tillsammans verkar ämnena genom att vidga blodkärlen och göra blodet mindre trögflytande. Cirkulationen ökar då i alla kroppens kärl och i synnerhet de små kapillärerna. Hos unga människor flyter blodet lätt och utan motstånd genom alla kärl i kroppen, men när vi blir äldre blir kärlen mer igenkalkade och det blir då svårare för blodet att passera. Ginkgo Bilobas cirkulationsfrämjande effekt förbättrar både näringstillförsel och syresättning - något som har en tydlig effekt på hjärnan. En klar förbättring kan också uppstå om man lider av kalla händer och fötter. En bonuseffekt är att Ginkgo Biloba har visat sig vara en stark antioxidant och skyddar därmed mot angrepp av fria radikaler.

 

En kall vinterdag för sju år sedan förfrös David sina fingrar när han var på väg hem från skolan. Både vener och artärer skadades och hans köldskada plågade honom därefter året runt. Tills han hittade en naturlig lösning som förbättrade blodcirkulationen.

Det ska kånkas och bäras, välkommen vardag! Hur ofta är man på väg till eller från hemmet utan en kasse eller väska i handen? Det händer nästan inte. Vi släpar på väskor och mjölkkassar för jämnan. David Palm, 20 år, är en i mängden då även han släpar hem tunga matkassar från affären titt som tätt. Redan som trettonåring släpades det. Det var en kall vinterdag för sju år sedan som David förfrös sina fingrar. Han var på väg hem från skolan, tungt lastad med kassar som skar in i fingrarna och försämrade blodgenomströmningen. Det är ingen lång promenad från affären till hemmet och dittills hade det inte varit några problem att passa på att handla på vägen hem. Det var väldigt kallt ute men David tänkte att det skulle gå bra även denna gång.

Första gradens köldskada
När David kom hem från affären var fingrarna iskalla och så stela att de knappt gick att röra. Fingrarna var dessutom kritvita. Då Davids mamma är läkare kunde första gradens köldskada snabbt konstateras. Trots att det höll sig inom ramen för första gradens köldskada visade det sig senare att både vener och artärer tagit stryk och att Davids fingrar nu skulle vara extra känslig för kyla. På grund av dessa komplikationer har hans fingrar varit kalla relativt regelbundet. Vintrarna har självklart varit värst men David har även haft bekymmer med sin köldskada under andra delar av året, till och med sommaren.

Svårt att hålla i en penna
Vad som har hänt är att då David utsatts för minsta lilla kyla så har hans fingrar blivit iskalla, stela och blå-lila till färgen. Då de utsätts för mycket kyla under en längre tid kan även känseln i dem försvinna vilket har försvårat alla vardagliga moment som kräver lite fingertoppskänsla. Att få upp mynten ur plånboken eller att hålla i en penna i skolan. Saker man normalt sett ser som enkelt och tar för givet har inte alltid varit så enkelt för David som för många andra.

 

David Palm

David Palm. Foto: Anna Alverhag

Långsam upptining
När fingrarna förfrusit har det bara funnits en sak att göra, långsam upptining. Inte ens att först spola dem i kallvatten har varit långsamt nog. Att värma upp dem med sin egen kroppsvärme är det som fungerat bäst. Går upptiningen för fort blir den aningen obehaglig. Då blodflödet kommer tillbaka för fort svullnar fingrarna upp, blir röda och man får en stickande smärta i dem, likt flera tusen nålar som samtidigt sticker i dem. En känsla som David är väl bekant med. Och så har det varit; förfrusit, tinat, förfrusit, tinat och åter igen förfrusit för att sedan låta fingrarna tinas upp.

Bra för blodcirkulationen
David har länge intresserat sig för naturlig hälsa. Hans mål är att känna sig så frisk som möjligt och han vill även kunna utnyttja sin energi till fullo. Hälsointresset fick honom att testa Ginkgo Biloba. Han hade läst att Ginkgo Biloba skulle vara bra för blodcirkulationen och på så vis kanske kunna hjälpa honom med sina förfrusna fingrar. Dessutom hade hans mamma och mormor som båda ätit produkten sedan tidigare pratat väldigt gott om den. David började äta sina tabletter förra julen. Han hade inga särskilda förväntningar men tyckte att det skulle bli spännande att testa. Efter ett par dagar då han fortfarande inte kände någon effekt tänkte han att det kanske inte kommer att hända så mycket. Han fortsatte dock att äta dem och efter tio dagar började han märka en effekt. Hans fingrar kändes varmare och de blev definitivt inte blå-lila och orörliga. Utöver sitt intresse för naturlig hälsa intresserar David sig också för psykisk hälsa och välmående. Han kommer därför flytta till nordligare breddgrader för att studera till socionom. Där uppe i kylan kommer Ginkgo Biloban komma väl till pass. Han kommer inte behöva frysa något mer. Det är slut med det nu.

 

Av Johanna Gustafsson

 


Fakta

Ginkgo Biloba är ett säreget träd, även kallat tempelträd. Detta då träden ofta planterades kring tempel då de ansågs heliga. Till Sverige kom Ginkgo Biloba på 1700-talet via Ostindiska kompaniet och kan idag ses i diverse parker och botaniska trädgårdar runt om i landet. Trädet i sig kan bli mycket gammalt. Vissa idag levande exemplar tros vara över 1500 år.

I västvärlden använder vi de torkade bladen till att utvinna de aktiva ämnen som sedan blir till naturläkemedel. De verksamma substanserna är flavonoider, ginkgolider och bilobalid. Tillsammans verkar ämnena genom att vidga blodkärlen och göra blodet mindre trögflytande. Cirkulationen ökar då i alla kroppens kärl och i synnerhet de små kapillärerna. Hos unga människor flyter blodet lätt och utan motstånd genom alla kärl i kroppen, men när vi blir äldre blir kärlen mer igenkalkade och det blir då svårare för blodet att passera. Ginkgo Bilobas cirkulationsfrämjande effekt förbättrar både näringstillförsel och syresättning - något som har en tydlig effekt på hjärnan. En klar förbättring kan också uppstå om man lider av kalla händer och fötter. En bonuseffekt är att Ginkgo Biloba har visat sig vara en stark antioxidant och skyddar därmed mot angrepp av fria radikaler.

 

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Så får du ett naturligt lyft med ansiktsgympa

Skönhet

Många rusar till kliniker vid åsynen av första bästa rynka men att åldras är en naturlig del av livet som ger oss karaktär och lyfter fram vår personlighet. Men det är inget brott att vilja vara till sin fördel även när kråksparkarna ger sig till känna. Så varför inte testa ansiktsgympa – det naturliga ansiktslyftet.

Byron Katie: “Tankarna är orsaken till vårt lidande”

Mental hälsa

Hon har länge varit en av de stora stjärnorna inom personlig utveckling. Och lyskraften är fortfarande stark, nyligen drog den numera 76-åriga självhjälpsgurun fulla hus när hon besökte Stockholm där hon gav en föreläsning och workshop i sin metod. Kurera fick möjlighet att ställa några till Byron Katie – kvinnan bakom The Work.

 

Kvinna som solar på stranden

Kureras hudexpert: “Ät dig till ditt solskydd!”

Hud

Med bra nivåer av näringsämnen som betakaroten, lykopen, D-vitamin och omega-3 i kroppen får vi också ett bättre solskydd. Ett solskydd som kommer inifrån hjälper till viss del kroppen att skydda sig mot solens strålar så att vi inte bränner oss berättar Kureras hudexpert Johanna Bjurström som här tipsar om bästa näringen för sommarhuden.

Studie: Styrketräning kan hjälpa vid klimakteriebesvär

Forskning

Styrketräning två till tre gånger i veckan kan bidra till att minska klimakteriebesvär, enligt en färsk svensk studie. Studien är den första någonsin som studerar sambandet mellan styrketräning och besvär som vallningar och svettningar hos kvinnor i klimakteriet och resultaten var goda – besvären minskade med hela 44 procent.

 

Svensk bok om mat för diabetiker internationellt prisad

Kost

Den svenska kokboken "Låt bönor förändra ditt liv" skriven av bland andra Patrik Olsson som driver bloggen Smarta diabetiker, vann nyligen utmärkelsen årets specialkokbok i en prestigefull internationell tävling. Att lägga till bönor i kosten har gjort under för Patrik som med böckerna vill dela med sig av sina upptäckter.

Havtornsspray hjälper torra ögon

Naturlig hälsa

Extrakt från havtorn kan lindra torra, grusiga och kliande ögon – det vet vi. Men hittills har extraktet tagit omvägen via matsmältningen för att ge effekt. I en ny studie har försökspersoner fått prova spray baserad på havtornsolja direkt på ögonlocken. "Torrheten och tröttheten i ögonen minskade signifikant", säger Petra Larmo, forskaren som ledde studien.

Karin Björkegren Jones uppmaning till politikerna: “Lyssna på kvinnorna”

Politik

2017 gav regeringen ett uppdrag att kartlägga så kallad alternativ- eller komplementär medicin – KAM. I mars i år kom ett utlåtande med flera förslag på förändringar. Medlemmar i utredningen har även i olika debattartiklar gått ut och begärt att åldersgränsen för att bli behandlad ska höjas samt att omfattningen av den så kallade kvacksalverilagen utökas. Kritiska röster vill att man går ännu längre och helt förbjuder all vård som inte är vetenskapligt beprövat och många fruktar nu att möjligheten att välja vårdform kommer inskränkas ytterligare. En av dem är Karin Björkegren Jones som bland annat har goda erfarenheter av att bli behandlad på den numera stängda Vidarkliniken.

Nu sover Kent gott om natten

Hälsa

Kent Hernsell har alltid sovit oroligt. Redan som liten pojke gick han i sömnen, pratade för sig själv och flyttade runt grejer. Efter en orolig natt kände han sig aldrig utvilad på morgonen. Sedan han börjat äta ett tillskott med rogivande och stressreducerande örter och aminosyran GABA når han äntligen djupsömnen – och vaknar utvilad.

 

Det här visste du inte om ärtor

Kost

Förutom att vara goda, har ärtor många hälsoegenskaper. Bland annat har de en viktiga roll för aptitkontrollen, de har även ett högt  proteininnehåll. Visste du förresten att ärtan inte är en grönsak?

“På liv och död – hur du hittar styrka när livet stormar”

Krönikan

Hur kan man hitta styrkan mitt i allt när livet bjuder på rejäl uppförsbacke kantat med orimliga utmaningar,? Och vad händer om man själv mitt i stormen blir sjuk, och tappar fotfästet? Om det skriver Tanja Dyredand, coach och yogalärare i denna krönika där hon berättar om sin tuffa start på sommaren och delar med sig av stärkande och dyrköpta tips. 

Hållbart odlad fisk för en hållbar framtid

Naturlig hälsa

Många vilda fiskbestånd är hårt utnyttjade, och ska vi fortsätta att äta fisk som idag krävs det ännu större satsningar på odlad fisk. Det har ett danskt företag tagit fasta på med sin hållbara odling av regnbågsöring. Av fiskspillet tillverkar de sedan högkvalitativa kosttillskott, under varumärket Nordbo, i form av omega-3 och kollagen.

 

stråväska på stranden med hatt och solglasögon

7 måsten för sommarnecessären

Hud

Äntligen sommar! Men med sol och lata dagar följer också otrevligheter som fästingar, skrubbsår och solsveda. Här är skönhetsexperten Johanna Bjurströms bästa tips på produkter att packa ner i sommarnecessären.

Korianderdoftande grönkålspesto

Recept

En härlig variant på pesto får du med detta recept, istället för basilika har man använt färsk koriander, de klassiska pinjenötterna mixas med ljuvliga cashewnötter. Och som kronan på verket – näringstätt grönkålspulver.

Pollen ger naturlig hjälp mot svettningar och vallningar

Hälsa

Nästan en miljon svenska kvinnor, 880 00 för att vara exakt, befinner sig varje dag i övergångsåldern. Ungefär en av tio behöver hjälp av östrogenbaserade läkemedel. För övriga finns en väldokumenterad möjlighet att bli av med svettningar, vallningar och sömnbesvär – genom en helt naturlig pollenbehandling.

Därför ska du dricka benbuljong

Kost

Hört talas om benbuljong? Ordet har florerat några år nu och omtalats som någonting vidunderligt nyttigt. Men är det verkligen det? I så fall varför? Och vad tusan är egentligen benbuljong? Kurera frågade fyra kost- och näringsnördar om saken. Här är deras svar.

 

Därför ska du kyssas – bara helst inte så här

Allmänt

Dags att puta med munnen – och kyssas. Anledningen? Flera stycken. Att det idag är Internationella kyssdagen, en dag instiftad av FN för att påminna om vikten av närhet och kärlek, är bara en av dem.  Hälsofördelarna med att kyssas, hångla eller bara vara nära är många. Men det finns några sätt som anses för nära. Eller bara fel på annat sätt.