Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Behöver vi gå 10 000 steg om dagen för att må bra?

Det har väl inte undgått någon att vi rekommenderas att gå 10 000 steg om dagen, vilket är mellan sju och åtta kilometer, för att må bra. Men behöver vi verkligen gå så långt? Och vem bestämde att 10 000 steg är optimalt? Ny forskning visar faktiskt att det troligtvis räcker att gå 6 000 steg om dagen, vilket är mellan fyra och fem kilometer, för att uppnå en större hälsovinst.

Det är ett enkelt sätt att snegla på stegräknaren i mobiltelefonen för att se hur många steg som uppnåtts per dag. Vi har ju blivit övertygade om att just 10 000 steg är det som krävs för att vi ska nå dagens fysiska må-bra-mål. Men du kanske inte visste att ett japanskt företag på 60-talet lanserade en stegräknare som kallades 10 000 i samband med OS i Tokyo. Att det blev just 10 000 berodde sannolikt på att det japanska tecknet för 10 000 ser ut som en man som promenerar. Så rådet att ta 10 000 steg om dagen kommer faktiskt från ett reklambudskap.

LÄS OCKSÅ: 10 anledningar att ta kvällspromenader

Alla har stegräknare
Daniel Berglind som är forskare i fysisk aktivitet vid institutet för folkhälsovetenskap på Karolinska institutet, säger i en intervju i tidningen Café:

 

– Siffran 10 000 är enkel att kommunicera och mäta. Alla går ju runt med stegmätare i sina mobiler idag. Det är dock bättre att kommunicera ut att vi bör träna 30 minuter intensivt per dag, vilket är mycket effektivare än att promenera 10 000 lågintensiva steg. Man kan exempelvis springa upp och ned för trappor, cykla eller köra roddmaskin.

LÄS OCKSÅ: Promenera mera

4 700 steg minskade risken att dö i förtid
I tidskriften Jama  publicerades förra året en studie där 16 741 kvinnor i 70-årsåldern deltog. Amerikanska forskare ville ta reda på hur långt vi behöver gå för att bibehålla god hälsa. Resultatet av studien visade att de som tog 4 700 steg om dagen hade minskad risk att dö under studiens gång än de som tog 2 700 steg. Och de som tog ännu fler steg per dag fortsatte att minska sin risk att dö men effekten kvarstod bara fram till 7 500 dagliga steg. En intressant iakttagelse var att det inte spelade någon roll hur snabbt kvinnorna gick, det var antalet steg som var avgörande.

LÄS OCKSÅ: Motion motverkar effekten av stillasittande

Internationell forskning
I SvD berättade Ulf Ekelund, professor vid Norges Idrottshögskola att behovet av steg troligen är lite högre när du är ung än när du nått medelåldern. Han säger:

– I dag finns det faktiskt ingen officiell stegrekommendation. Var den hamnar går förstås inte att säga, men sannolikt kring 5000–6000 steg om dagen. Det kan variera med kanske tusen steg men på det stora hela stämmer det med vad vi kunde se för några år sedan i en egen studie. Då såg vi också en kraftigt minskad dödlighet även i den grupp som bara tränade med lätt intensitet. De flesta skulle må bra av att bli mer aktiva, men den största hälsovinsten är för dem som nästan inte rör sig alls från början. Vid ökning från högre träningsnivåer ser vi bara små extra hälsovinster.

 

Ulf Eklund ingår i ett internationellt konsortium av forskare från hela världen som ska analysera världsomspännande data. Målet är att ta fram ett förslag om hur många steg vi behöver ta varje dag.

LÄS OCKSÅ: Träna med stavar ökar förbränningen

Få upp pulsen under 30 minuter
Det är förstås inte bortkastad tid att promenera 10 000 steg per dag, men än så länge finns det inte tillräckligt med vetenskapliga bevis för att det ger mer hälsofördelar. Men all motion är bättre än ingen alls oavsett hur lätt den aktiviteten är. Vardagsmotion som att gå och handla, gå i trappor, att cykla eller gå till och från jobbet är bra.

De flesta är dock överens om att en halvtimma per dag är det som behövs. En del hävdar att lågintensiv träning räcker under dessa 30 minuter, och andra menar att du behöver få upp pulsen. En av dem är Michael Sjöström, som är docent på institutionen för biovetenskaper och näringslära, vid Karolinska Institutet. Han menar att det krävs att du blir andfådd och får lite svårt att prata för att effekten på allmänkonditionen och välbefinnandet ska uppnås. De pulshöjande aktiviteterna behöver dock inte vara mer än i tio minuter per gång för att effekt ska nås.

 

LÄS OCKSÅ: "Behåll" hjärnan med träning

Störst hälsovinst för de minst aktiva
Livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellenius varnar dock för att stirra sig blind på alla rekommendationer. Hon säger:

– Vilken sorts aktivitet som är tillräcklig för en förbättring av hälsan är helt och hållet individuell. För väldigt många människor är det som andra betraktar som vardagslunk ansträngande, och då finns det stora hälsovinster med exempelvis att börja promenera eller att ta trapporna. Andra har en högre grundnivå och måste börja jogga eller träna för att förbättra sin hälsa. Forskningen visar att det är de som rör sig allra minst som har mest att vinna. Vinsterna blir mindre och mindre ju mer man närmar sig elitidrottarnas nivå.

Av Inger Palm

Källor: SvD, tidningen Café och Karolinska Institutet


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Tre kvinnor med olika etnicitet står bredvid varandra

DNA-test för smartare hudvård?

Hud

Du kan göra det för att optimera din träning eller för att ta reda på mer om din tarmflora – men även för att få skräddarsydd hudvård. Flera företag erbjuder nu DNA-test som utlovar kunskap om hudens genetiska förutsättningar. Är det här framtidens hudvård?

 

Milkshake med saffran, fikon och lime

Chia-milkshake med saffran, pistage och lime

Recept

Saffran kvar efter julhelgerna, men ingen inspiration till vad du ska göra med den? Det här är en god och nästintill rå "milkshake" som passar perfekt som en läskande och exotisk dessert eller som mellanmål. Saffransmaken bryts av med fräsch lime, mynta och söt vanilj!

tofu på skärbräda

5 nyttigheter med tofu

Hälsa

Att välja bort kött eller att minska sin köttkonsumtion blir allt vanligare – och Sverige ligger i framkant. Vegetarisk är trendigt och anledningarna till att fler väljer växtproteiner beror på flera olika saker. Tofu är gjort på soja. Här får du fem nyttiga skäl att äta tofu – och ett recept på rotfrukter och tofu i ugn.

kvinna tittar på mobilen på natten

Var fjärde svensk sover dåligt

Övrigt

Att sova bra är en av de viktiga hörnstenarna för att må bra, både psykiskt som fysiskt. En nyligen gjord Sifo-undersökning visar att en av fyra svenskar sover dåligt. Och många gör ingenting åt sina problem, trots att man via mindfulness och en del tillskott skulle kunna sova bättre.

Vetenksapsjournalisten Henrik Enbart

Henrik Ennart: ”Den enklaste maten är den mest hälsosamma”

Kost

Den allra enklaste maten är också den mest hälsosamma – som gör både våra tarmbakterier och oss själva lyckliga. Och den visar sig komma från en liten region, tillika blå zon, söder om Rom! Henrik Ennart, aktuell med boken ”Happy food green”, berättar om den ursprungliga medelhavskosten, som äts av de som lever längst.

 

färgrika grönsaker

Näringsämnen som kan bidra till mindre symtom vid covid-19

Forskning

Kardiologen och överläkaren Urban Alehagen har tillsammans med norska och ryska forskare gjort en studie där de skriver att brist på specifika näringsämnen kan förvärra symtomen för de som fått covid-19. Genom att säkerställa en god näringsstatus, framförallt bland äldre, kan detta ha en immunstärkande effekt.

Råkostsallad med syrade morötter

Recept

Vad sägs om en probiotisk dundersallad som gör susen för mag-tarmkanalen? Här är en god - och nyttig - råkostsallad, signerad kost- och hälsocoachen Tina Haldorsson aktuell med kokboken "Läkande dundermat".

Sockerfria ballerinakakor

Så lyckas du med sockerfri bakning

Kost

Anna Winér är ägare av ett populärt Instagram-konto där hon delar med sig av frestande recept på veganska sötsaker och bakverk, som alla är fria från både vitt socker och gluten. Nu släpper hon en bok med sina 20 bästa recept och vi vill veta: hur lyckas man med den här sortens bakning?

 

Kakan kärleksmums mot svart botten

Sockerfria kärleksmums med superkrafter

Recept

På ytan må den se ut som en vanlig kärleksmums (och vem älskar inte det?) – men med kvarg och zucchini bland ingredienserna bidrar den med helt andra saker än en traditionell kaka. Exempelvis stabiliserar den blodsockret. Kanske precis det vi behöver efter jul- och nyårshelgernas alla förlustelser.

Kvinna på en yogamatta i en träningssal som mediterar

Nya trenden: Holistisk träning

TRÄNING

Lyfta skrot och löpturer i all ära – men allt fler väljer nu att ta kontroll över sin hälsa genom att ta ett helhetsgrepp på sin livsstil. – Vi behöver även träna vårt inre för att få bra resultat på vårt yttre, säger pt:n och hälsorådgivaren Hannah Berglund.

 

Linda la om kosten: “Nu är min typ 1 diabetes under kontroll”

Hälsa

När Linda Wade, 28 år, var gravid med sin dotter våren 2019 fick hon diagnosen typ-1 diabetes. Hon följde kostråden hon fick av dietisten. Men det var svårt att injicera rätt dos insulin till de kostråden. Linda Wade startade istället sitt eget hälsoprojekt och när hon började äta antiinflammatorisk kost och motionera lagom kunde hon minska insulinmängden och nu tar hon inte längre insulin.

kosmetika och sminkprodukter mot rosa bakgrund med ett överstruket rött kryss

Tre av fyra skönhetsprodukter är hälsofarliga

Hud

Tre av fyra skönhetsprodukter innehåller ämnen som är misstänkt hormonstörande, allergiframkallande eller skadliga för miljön, visar en ny undersökning. – Folk är tyvärr inte medvetna om vad produkterna som de använder dagligen faktiskt innehåller, säger Kureras skönhetsexpert Sara Nomberg. 

 

Programledaren Stephan Wilson i ett utegym

”Jag lyckades ta kontroll över min hälsa”

Krönikan

För fem år sedan gjorde programledaren Stephan Wilson en livsstilsförändring - efter en stark upplevelse som på många sätt förändrade hans liv. I sin krönika berättar han att han har sin nyfikenhet och sin upptäckarlust att tacka för att han idag är starkare och piggare vid 40 år fyllda än vid 20.