Behöver vi gå 10 000 steg om dagen för att må bra?

Det har väl inte undgått någon att vi rekommenderas att gå 10 000 steg om dagen, vilket är mellan sju och åtta kilometer, för att må bra. Men behöver vi verkligen gå så långt? Och vem bestämde att 10 000 steg är optimalt? Ny forskning visar faktiskt att det troligtvis räcker att gå 6 000 steg om dagen, vilket är mellan fyra och fem kilometer, för att uppnå en större hälsovinst.

Det är ett enkelt sätt att snegla på stegräknaren i mobiltelefonen för att se hur många steg som uppnåtts per dag. Vi har ju blivit övertygade om att just 10 000 steg är det som krävs för att vi ska nå dagens fysiska må-bra-mål. Men du kanske inte visste att ett japanskt företag på 60-talet lanserade en stegräknare som kallades 10 000 i samband med OS i Tokyo. Att det blev just 10 000 berodde sannolikt på att det japanska tecknet för 10 000 ser ut som en man som promenerar. Så rådet att ta 10 000 steg om dagen kommer faktiskt från ett reklambudskap.

LÄS OCKSÅ: 10 anledningar att ta kvällspromenader

Alla har stegräknare
Daniel Berglind som är forskare i fysisk aktivitet vid institutet för folkhälsovetenskap på Karolinska institutet, säger i en intervju i tidningen Café:

 

– Siffran 10 000 är enkel att kommunicera och mäta. Alla går ju runt med stegmätare i sina mobiler idag. Det är dock bättre att kommunicera ut att vi bör träna 30 minuter intensivt per dag, vilket är mycket effektivare än att promenera 10 000 lågintensiva steg. Man kan exempelvis springa upp och ned för trappor, cykla eller köra roddmaskin.

LÄS OCKSÅ: Promenera mera

4 700 steg minskade risken att dö i förtid
I tidskriften Jama  publicerades förra året en studie där 16 741 kvinnor i 70-årsåldern deltog. Amerikanska forskare ville ta reda på hur långt vi behöver gå för att bibehålla god hälsa. Resultatet av studien visade att de som tog 4 700 steg om dagen hade minskad risk att dö under studiens gång än de som tog 2 700 steg. Och de som tog ännu fler steg per dag fortsatte att minska sin risk att dö men effekten kvarstod bara fram till 7 500 dagliga steg. En intressant iakttagelse var att det inte spelade någon roll hur snabbt kvinnorna gick, det var antalet steg som var avgörande.

LÄS OCKSÅ: Motion motverkar effekten av stillasittande

Internationell forskning
I SvD berättade Ulf Ekelund, professor vid Norges Idrottshögskola att behovet av steg troligen är lite högre när du är ung än när du nått medelåldern. Han säger:

– I dag finns det faktiskt ingen officiell stegrekommendation. Var den hamnar går förstås inte att säga, men sannolikt kring 5000–6000 steg om dagen. Det kan variera med kanske tusen steg men på det stora hela stämmer det med vad vi kunde se för några år sedan i en egen studie. Då såg vi också en kraftigt minskad dödlighet även i den grupp som bara tränade med lätt intensitet. De flesta skulle må bra av att bli mer aktiva, men den största hälsovinsten är för dem som nästan inte rör sig alls från början. Vid ökning från högre träningsnivåer ser vi bara små extra hälsovinster.

 

Ulf Eklund ingår i ett internationellt konsortium av forskare från hela världen som ska analysera världsomspännande data. Målet är att ta fram ett förslag om hur många steg vi behöver ta varje dag.

LÄS OCKSÅ: Träna med stavar ökar förbränningen

Få upp pulsen under 30 minuter
Det är förstås inte bortkastad tid att promenera 10 000 steg per dag, men än så länge finns det inte tillräckligt med vetenskapliga bevis för att det ger mer hälsofördelar. Men all motion är bättre än ingen alls oavsett hur lätt den aktiviteten är. Vardagsmotion som att gå och handla, gå i trappor, att cykla eller gå till och från jobbet är bra.

De flesta är dock överens om att en halvtimma per dag är det som behövs. En del hävdar att lågintensiv träning räcker under dessa 30 minuter, och andra menar att du behöver få upp pulsen. En av dem är Michael Sjöström, som är docent på institutionen för biovetenskaper och näringslära, vid Karolinska Institutet. Han menar att det krävs att du blir andfådd och får lite svårt att prata för att effekten på allmänkonditionen och välbefinnandet ska uppnås. De pulshöjande aktiviteterna behöver dock inte vara mer än i tio minuter per gång för att effekt ska nås.

 

LÄS OCKSÅ: "Behåll" hjärnan med träning

Störst hälsovinst för de minst aktiva
Livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellenius varnar dock för att stirra sig blind på alla rekommendationer. Hon säger:

– Vilken sorts aktivitet som är tillräcklig för en förbättring av hälsan är helt och hållet individuell. För väldigt många människor är det som andra betraktar som vardagslunk ansträngande, och då finns det stora hälsovinster med exempelvis att börja promenera eller att ta trapporna. Andra har en högre grundnivå och måste börja jogga eller träna för att förbättra sin hälsa. Forskningen visar att det är de som rör sig allra minst som har mest att vinna. Vinsterna blir mindre och mindre ju mer man närmar sig elitidrottarnas nivå.

Av Inger Palm

Källor: SvD, tidningen Café och Karolinska Institutet


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Ny rapport: Vi äter mindre socker och rött kött

Kost

Den koständring som flest svenskar har gjort det senaste året är att minska på sockret. Var fjärde äter mindre kött och en fjärdedel äter mer grönsaker. Samtidigt har mer än var tredje invånare inte gjort några koständringar alls enligt en färsk undersökning.

Över 700 000 bilister kör med olaglig syn – är du en av dem?

Hälsa

Har du kollat din syn nyligen? Visste du att en av tio bilförare kör med olaglig syn? Det vill säga med så nedsatt syn att de är en direkt trafikfara eftersom de har en synskärpa som ligger under dagens körkortskrav. 2019 års Synbesiktning, som är ett samarbete mellan Bilprovningen och Synoptik för att belysa att nedsatt syn är en trafikfara, visade att 700 000 bilister kör med trafikfarlig syn.

Håller du löftet om minskat midjemått?

Vikt

Nystart och nytt år får oss avlägga löften som inte alltid hålls. Framförallt handlar det om löften om en hälsosammare livsstil. Endast en av fem som klarar av att gå ner i vikt lyckas bibehålla den nya vikten efter ett halvår. Brist på inspiration och en stressig vardag är främsta orsaken att man ger upp. Men visst går det att förändra. Det handlar om långsiktigt och bra verktyg. Här får du några tips om hur du ska göra.

Filmen “The Game Changers – en milstolpe i det gröna kostskiftet”

Kurera debatt

Dokumentärfilmen "The Game Changers" har gjort stort avtryck och fått ett stort antal kända och okända personer att ta klivet och lägga om till en mer växtbaserad eller vegansk kost. Den veganska kosten – och filmen – har fått oförtjänt hård kritik av mer eller mindre självutnämnda och insatta experter menar cancerläkaren David Stenholtz i detta debattinlägg där han uppmanar alla att se den kontroversiella filmen.

 

Kinesiskt nyårsfirande ställs in på flera platser på grund av coronaviruset

Virus

Under helgen skulle råttans år firas i Kina men nu ställs firandet in på många platser på grund av rädsla för spridning av de fruktade coronviruset. För att stoppa spridningen av viruset har 18 städer hittills satts i karantän och skolor stängs. Antalet insjuknande ökar snabbt och imorse rapporterades 41 personer ha dött på grund av coronaviruset. Hongkong klassificerar virusutbrottet som nödläge.

vegetarisk mat

Så slipper du höga blodfettvärden

Kost

Tiotusentals svenskar lider av höga blodfettvärden - många utan att veta om det. Något som kan utvecklas till livshotande åderförkalkning. Men höga blodfetter kan sänkas genom kostomläggning, här kan du läsa mer om vilka livsmedel som kan bidra till att minska risken för infarkt.

 

Lennart är smärtfri med hjälp av nypon

Hälsa

Golf är en stor del av livet för Lennart Andersson, 78 år. För snart ett år sedan satte en smärta i axeln stopp för golfandet, och Lennart trodde han att skulle behöva hitta andra intressen. Men tack vare ett extrakt av nypon är han numera smärtfri och tillbaka på golfbanan.

Rapport: “Renare luft ger snabbt goda hälsoresultat”

Eko/miljö

Minskade utsläpp och förbättringar av vår luftkvalitet ger snabbt positiva effekter på folkhälsan, visar en rapport. Exempel från bland annat städer som stått värd för OS, visar att problemen med astma, hjärt-kärlsjukdom men också för tidig födsel minskade som ett resultat av åtgärder för att förbätta luften i samband med evenemanget.

Ny studie: Fåglar flyttar tio dagar efter fullmåne

Övrigt

Svårt att sova vid fullmåne? Ja, hävdar en del och är tvärsäkra, men analyser och vetenskapliga studier säger oftast, men inte alltid, det motsatta. Och huruvida månen påverkar oss människor eller inte är en debatt som lär fortsätta. Flyttfåglarna, de rör i alla fall på sig i måncykler. Vid Lunds universitet har man sett att nattskärror påverkas av månens sken och de synkroniserar sin flytt söderut tio dagar efter fullmånen.

Därför påverkas du av mörker och sömnbrist

Forskning

Sömnen är enormt viktigt för hälsan och den som sovit dåligt några nätter kan vittna om att både kropp och själ inte mår bra. Och när mörkret sänker sig över vårt vinterlandskap – ja, då blir vi ännu tröttare. Maria Nordin som är forskare vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet berättar varför och ur den mörka årstiden påverkar oss och varför en dålig sömn är så farligt för oss.

 

Glutamin kan hjälpa överviktiga att gå ner i vikt

Forskning

En studie gjord vid Karolinska Institutet och universitet i Oxford visade att aminosyran glutamin kan reducera fettvävnad men också minska inflammation i fettväven. Överviktiga personer hade i genomsnitt lägre nivåer av glutamin i fettväven än normalviktiga personer. Mer forskning krävs innan glutamin kan rekommenderas som ett kosttillskott vid fetma.

Träning kan minska risken för att utveckla epilepsi

Forskning

Träning mår vi riktigt bra av. Våra blodkärl säger tack när vi rör på oss, skelettet blir starkare och vår mentala hälsa stärks. Samtidigt minskar träning risken för flera av våra stora folksjukdomar. När forskare i Skåne jämförde Vasaloppsåkare med övrig befolkning upptäckte de att risken att utveckla epilepsi var hälften så stor hos längdskidåkarna.

Maria Helander: “Hälsa börjar med en vilja att ta hand om sig själv”

Mental hälsa

Att vara snäll mot sig själv, vad är det egentligen? Är det att unna sig bakelser och shopping? Nej, det är betydligt mindre glamouröst men mer angeläget och innebär bland annat att bli bättre på att säga nej till andras önskemål och att känna efter vad du själv vill. Samtalsterapeuten och beteendevetaren Maria Helander som skrivit boken ”Självsnäll” om varför det är viktigt och tipsar om hur vi kan bli bättre på det.

Detta händer i hjärnan när vi slutar vara kära

Mental hälsa

När vi blir kära sätter det igång en rad reaktioner i kroppen men också i hjärnan. Ett flertal hormoner och signalsubstanser är inblandade och bildar tillsammans en veritabel cocktail i hjärnan som gör att förälskelsen slår de flesta känslor. Men vet du vad det är som händer när vi slutar vara kära?

 

kvinna i mössa

Därför gör hampa under för din hud

Hälsa

Trendingrediensen hampa är på allas läppar och används i alltifrån kläder till livsmedel. Men även hud, hår och naglar får en rejäl boost av hampa. Här tipsar Kureras skönhetsexpert Johanna Bjurström om hur du använder oljan på bästa sätt.

Finalisterna i “Årets matbluff” utsedda

Eko/miljö

För fjärde året i rad har den ideella konsumentföreningen Äkta vara tagit fram fem finalister till antipriset ”Årets matbluff”. Sojagrädde med två procent soja och glutenfritt teff- och bovetemjöl med tre procent teff är två av finalisterna av de totalt 162 nomineringarna som kommit in från allmänheten.

Ny rapport ska öka kunskap om minnessjukdomar

Forskning

Idag har ungefär 160 000 svenskar en demenssjukdom. Antalet demenssjuka väntas öka till 250 000 inom 30 år. Detta på grund av att det stora antalet personer som föddes på 1940-talet då uppnår en hög ålder. Alzheimerfonden har därför tagit fram Sveriges första vetenskapliga alzheimerrapport som ska kunna läsas av gemene man för att öka kunskapen om minnessjukdomarna.

Hittade du också en halsduk eller ett par vantar?

Allmänt

Medlemmar i svenska kyrkan har stickat vantar, halsdukar och strumpor och lagt ut för att visa på kraften i goda handlingar. I gryningen till den 14 januari lades deras stickade alster ut i hela landet. På lapparna stod det till exempel: Fryser du? Den här halsduken är inte borttappad, den handgjord. Ta den, varsågod.

 

Studie: Apor föredrar socker framför alkohol

Forskning

Har du någonsin undrat varför djur äter jäst frukt som innehåller alkohol? Vi drar ofta slutsatsen att det beror på att de i likhet med oss människor skulle tycka om att berusa sig. Nu har forskare undersökt om apors beteende kan avlöja något om människans benägenhet till alkoholism.

Hella gör rent hus utan gifter och kemikalier


Eko/miljö

För tre år sedan kom Hella Nathorst-Böös ut med boken "Häxans hus" full av tips på hur man lever mer giftfritt både när det kommer till hemmet men också hygien och hudvård. Sedan dess har intresset bara ökat och nu ges boken ut på nytt. Kurera växlade några ord med Hella om varför det är så viktigt att detoxa sitt hem och fick några användbara tips.

Nu kan Maja svälja sina tabletter

Övrigt

Maja, 11 år, har alltid haft stora besvär att svälja tabletter, som till exempel Ipren och Alvedon. Sedan provade Majas mamma Eva att trä över tabletterna med ett litet hölje med god smak. Då kunde Maja svälja utan problem. – De smakar jättegott. Mina har kolasmak, säger Maja.

Ann-Kristin Sundin: “Mjölk är fortfarande hälsosamt”

Kurera debatt

Alla har en åsikt om mat, oavsett vilka vi är och vad vi arbetar med. Anledningen är så klart enkel – alla äter, och alla påverkas av maten vi väljer att lägga på tallriken. Då är det desto viktigare att de budskap som konsumenter nås av är vetenskapligt behäftade och tål att utmanas och kritiseras. Inte minst diskuteras mjölk och mjölkprodukter i många sammanhang när gäller allt från hjärtkärlhälsa till skeletthälsa, och felaktigheterna som vi möts av är flera.