Bella Om Yoga

Kärlek eller rädsla

Vad väljer du?

Jag får ofta frågan om jag inte är rädd för någonting?!! Svaret är – när det gäller att stå på händer eller vika mig dubbel, så nej det är jag i princip aldrig. Jag litar på mig själv i min kropp. Vi har jobbat hårt och ömt tillsammans i så många år, jag känner min fysiska kropp ganska väl. Jag tänjer dagligen på mina gränser genom yoga och andra fysiska utmaningar. Vilket i och för sig hör ihop med själ, hjärta och tanke. Men det är också en bekvämlighetszon för mig.

För mig har det varit/är helt andra saker som jag är rädd för, som hindrar mig.

Rädd för att inte duga? Inte vara tillräckligt bra?  Rädd för att inte vara bäst på det jag gör? Det har jag alltid varit. Aldrig, eller i alla fall mycket sällan känt mig bra nog för att våga göra det jag allra helst vill. När man vill något väldigt mycket är det ju extra läskigt att misslyckas. Så läskigt att man kanske struntar i att prova för att fallet skulle vara så hårt och svårt.

Mitt ego har begränsat mig så mycket. Och när jag väl gjort något “läskigt” har jag haft migrän och varit däckad i dagar.. Hahaa, det är så sorgligt!! Jag har t o m blivit sjuk pga mitt ego.

Ska man skratta eller gråta.. Jag har såklart provat många läskiga saker och tagit “misslyckandet” ibland extremt hårt. Ju mer jag har velat något desto svårare har det varit.

Men kan vi egentligen misslyckas?

Låt inte ditt ego vinna

Jag har jobbat hårt på det här och äntligen har jag kommit en bit på väg. Jag vågar göra det jag längtar efter och vill göra. I alla fall massor av mer saker än tidigare. Jag fortsätter jobba på det, tänka, förstå, hur rädsla hänger ihop med egot som vill stoppa oss från att leva i sanning fullt ut.

Jag har helt enkelt förstått att jag behöver inte vara bäst, jag behöver inte vara perfekt. För vem är det? Kan man ens vara det? och varför? Jag har levt i den illusionen så länge nu, alldeles för länge.

Jag kan bara ge det jag har att ge, det jag kan. Det bästa är att det är alldeles alldeles tillräckligt. Jag blir så sprudlande när jag tänker på det.

De som kan mer än jag, de som inte gillar mig, de som vill ha saker och ting på ett annat sätt än vad jag har att ge. De personerna går till någon annan! Så enkelt är det. Sedan är det förhoppningsvis massor som gillar det jag har att ge och kommer till mig.

Eller så kanske det inte kommer någon. Är det då ett misslyckande?

NEJ! Jag kanske bara gör något där det inte finns någon efterfrågan. Det jag håller på med kanske trots allt inte är min grej. Men att gråta blod för det leder ju ingenstans och är inte heller något misslyckande. Jag har lärt mig hur mycket som helst!

Bara tanken på att alla inte kommer att gilla det jag gör är befriande. Jag får inte längre huvudvärk!!! Jag är inte lika nervös för att göra fel, jag gör så gott jag kan och är glad för det jag kan bidra med.

När man har något att säga, som man brinner för och vill dela. Gör det! Vi lär alla av varandra och i varje upplevelse, det är en rikedom. Ta ett steg i taget, närmare din längtan och våga, det finns inget att vara rädd för. Bara gört!

Lyssna inte på ditt ego, gå bortom det och följ ditt hjärta ♥