Betakaroten omvandlas i kroppen till A-vitamin då behov uppstår. Karotenoider är pigmentämnen som ansvarar för röd, orange, gul och grön färg i frukt och grönsaker. Det finns cirka 600 karotenoider.

Betakaroten

Kemi och metabolism
Betakaroten omvandlas i kroppen till A-vitamin då behov uppstår. Karotenoider är pigmentämnen som ansvarar för röd, orange, gul och grön färg i frukt och grönsaker. Det finns cirka 600 karotenoider, alpha- gamma- och betakarotener, av vilka endast ungefär 50 stycken fungerar som ett förstadie till A-vitamin. 1 betakarotenmolekyl kan producera 2 molekyler A-vitamin. En del andra karotensorter beskrivs i kapitlet Fytokemikalier. Betakaroten är värmekänsligt och förstörs vid upphettning. Enzymet betakarotin-15, 15-dioxygenas stimulerar den kemiska reaktionen som omvandlar betakaroten till A-vitamin. Enzymet produceras vid fallande A-vitaminvärden. Omvandlingen av betakaroten till A-vitamin sker främst i levern och i tunntarmsslemhinnan. Förmågan till omvandling av betakaroten till A-vitamin är nedsatt vid genetiska defekter, mask, parasiter, leversjukdom, alkoholism och diabetes samt vid hypo- och hypertyreoidism. Omvandling är också beroende av tillgång till protein, fett, zink och C-vitamin. Betakaroten som inte omvandlas till A-vitamin cirkulerar i blodet samt lagras i kroppens fettvävnad. Det krävs ca 6 enheter blandade karotenoider för att få en enhet A-vitamin. Det krävs cirka 21 enheter (IE) betakaroten för att få en enhet A-vitamin. En orange färg på händerna uppträder vid stor konsumtion av morötter eller morotsjuice på grund av att underhudsfettet är mättat på betakaroten. Upptag av betakaroten är endast cirka fem procent från råkost, upp till 15 procent från kokta grönsaker och upp till 70 procent från tillskott.

Funktion
Betakaroten har väsentligen samma funktioner som redovisats för A-vitamin. Dock fungerar betakaroten som antioxidant och har dessutom följande egenskaper:
• skyddar mot skador i cellulära komponenter.
• minskar risken för solinducerad hudcancer.
• bidrar till att man får snabbare och bättre brun färg vid exponering för sol eller solbadande samtidigt som den skyddar mot solskada.
• motverkar nattblindhet och ögonsjukdomar.
• bidrar i bildandet av hud och epitelvävnad.
• stärker immunförsvarsfunktionerna i kroppen.
• stärker motståndskraften mot förkylningar och infektioner.
• främjar läkning av benbrott.
• har en positiv effekt i behandling av hud, hår, tänder samt gom.
• stärker och stimulera mjälten, tymus, binjurarna och sköldkörteln.
• bibehåller balansen mellan könshormonerna.
• sänker förhöjda kolesterolvärden.
• krävs för leverns avgiftningsprocess av fettlösliga kroppsfrämmande gifter eller endogena restprodukter och motverkar därigenom leverskador.
• främjar matsmältningen.
• ökar kroppens tolerans mot gifter.
• behövs för smörjning av alla membran och för att stärka slemhinnorna.
• minskar cellpermeabiliteten i såväl hud som slemhinnor, varför allergiframkallande ämnen endast med svårighet kan tränga in.
• hindrar skador i cellulära komponenter, speciellt DNA och cellmembran.
• komplement vid cellgifts- och strålbehandling av cancer, förutom hos storrökare.

Tidiga bristsymtom
Betakaroten räknas knappast som ett essentiellt näringsämne eftersom det är ett förstadium till
A-vitamin. Dock är det väl känt att betakaroten har hälsobefrämjande egenskaper, särskilt eftersom det är en av de viktigaste antioxidanterna.

Terapeutisk användning
Betakaroten används tillsammans med A-vitamin vid hög dosering för att minska risken för toxiska reaktioner.

Det används liksom A-vitamin vid:
Akne, eksem, psoriasis, torr hud, hudutslag, solbränna (15–30 mg), erytropoetisk protoporfyri–EPP (30–60 mg), nedsatt immunförsvar, förkylningar (15–30 mg), cancer, leukoplaki, akut leukemi (promyelocytisk), (30–60 mg) alkoholism, hypertyreoidism, riklig mens, menssmärtor, övergångsbesvär, artrit, emfysem, bronkit, sinuit, astma, fotsvamp, cystit, diabetes, hjärtsjukdomar, hepatit, migrän, stress, tand- och gomsjuk¬domar, ögonsjukdomar, trötthet.
Av terapeutiska doser får man en snabbare effekt av solbadande (mörkare hy) och samtidigt skydd mot brännskador och skydd mot den oxiderande påverkan av solljus.

Bästa källorna för betakaroten (µg/100g) 1 IE = 0,6 mg karoten
Betakaroten finns i gula och gröna grönsaker samt frukt. Bästa källan finns i starkt grön- och orangefärgade frukter och grönsaker. Den allra rikaste källa av betakaroten är algen dunaliella salina. Det finns också mindre mängder i andra alger som spirulina och klorella.

 

Bland vanligare födoämnen finns det i:

Morot                             6 800

Persiljeblad                    5 600

Grönkål                          5 350

Sötpotatis                       5 280

Spenat                            3 300

Morotsjuice                    2 620

Mango                            2 350

Papaya                           1 200

Nätmelon                       1 100

Smörsquash                      960

Hubbardsquash                 960

Pumpa (kokad)                   23

Dosering
RDI: 3–6 mg (5–10 000 IE).
ODI: 6–15 mg (10–25 000 IE).
TDI: 15–600 mg (25 000–1 000 000 IE).
Den vanliga husmanskosten ger i genomsnitt 1–3 mg per dag. En växtbaseradkost ger i genomsnitt 6–15 mg.

Toxiska doser
Det finns ingen känd toxicitet. Man får däremot en orangefärgning av huden (karotinemi) som ofta förekommer vid doseringar mellan 26–60 mg (cirka 40–100 000 IE). Detta är helt ofarligt med undantag av toxicitetsrisk hos rökare och de som överkonsumerar alkohol. Doser överstigande 180 mg kan ge lös avföring.

Kontraindikation
Rökare med cancer
Flera studier visar att syntetiskt betakaroten är toxisk för rökare som har cancer. Alkolholister rekommenderas att inte inta megadoser av betakaroten.

Interaktion med läkemedel
Positiv interaktion/ökat behov av tillskott med: antibakteriella medel, antiobesitasmedel, cytostatika, kolesterol- och triglyceridsänkande medel, laxantia, giktmedel, medel vid magsår.

Interaktion med näringsämnen
Upptag ökar om man intar betakaroten med mat och fett.
Megadoser av E-vitamin, över 450 mg hämmar upptag av betakaroten när man tar dessa samtidigt. Höga doser betakaroten ökar behovet av E-vitamin, lutein och lykopen. Brist på zink, C-vitamin, protein och sköldkörtelhormon minskar omvandling av betakaroten till A-vitamin.

Beredningsformer
De 2 främsta formerna är syntetiskt och naturligt betakaroten. Den naturliga formen av betakaroten utvinns ur morotsolja, Dunaliella salina alger samt palmolja. Den naturliga formen erbjuder hela karotenkomplexet, bättre antioxidantskydd, bättre upptag, samt mindre risk för toxicitet än den syntetiska formen.
Betakaroten i tabletter och kapslar finns i 5 000, 10 000 och 25 000 IE.

Nyckelorgan
Lever, lungor, ögon, hud, sköldkörtel och ögonlock.

Absorptionsbefrämjande ämnen
Vitaminer: B-komplexet, kolin, C, D och E. Mineral: Ca, P och Zn.

Synergister
Vitaminer: B2, C, E, B1, B3, B6 och B12. Mineral: Mg, Mn, P, K, Se, Zn och Ca.

Antagonister
Vitaminer: E, D, B1, K, B12, B3 och B6. Mineral: Cd, Fe, Hg, Cu, Ca, Se och Na.

Analyser och mätmetoder
Betakaroten kan mätas i plasma som plasmakaroten.

Exempel på studier, referenser

Lymfocytpåverkan
Dagsdoser på 0, 15, 30, 45 och 60 mg betakaroten gavs till 20 personer i 2 månader. Vid doser över 30 mg sågs en dosrelaterad ökning av lymfocyter (en sorts vita blodkroppar) med markörer för T-hjälparceller mördarceller och interleukin-2-celler. Författarna bedömer att immunförsvarsaktiveringen beror på beta-karotenets karotenoida del.
Watson RR. et al. ”Effect of beta-carotene on lymphocyte subpopulations in elderly humans: evidence for a dose-response relationship”.
Am J Clin Nutr, 1991;53:90-4.

 

Immunförsvarsstärkande
En studie genomförd av läkare vid Oregon Health Center visade att betakaroten stärkte immunförsvaret hos en del HIV-infekterade personer som dagligen tog det under en månad.
McKeown LA. “Beta-carotene lifts CD4 counts: At dose of 180 mg, study found 17% increase in HIV-infected people”
Medical Tribune, 1993;4:1.

Bröstcancer
I en ettårig studie jämfördes 83 kvinnor med bröstcancer och 113 friska kvinnor. Kvinnor med bröstcancer hade signifikant högre triglyceridvärden. Låga betakarotenvärden var signifikant associerade till cancer men bara om triglyceriderna var förhöjda.
Potischman N. et al. “Associations between breast cancer, plasma triglycerides and cholesterol”. Nutr Cancer, 1991;15:205–15.

HIV
21 HIV-positiva personer fick antingen 180 mg betakaroten dagligen eller placebo i 4 veckor och sedan det motsatta. Betakaroten behandlingen resulterade i en ökning av vita blodkroppar och CD4 jämfört med placebo. Författarna menar att betakaroten tycks ha en immunostimulerande effekt hos HIV-patienter.
Coodley GO. et al. “Beta-carotene in HIV infection”. J Acquir Immune Defic Syndr, 1993;6;272 –6.

UV-skada och cancer
Upprepad exponering för UV-bestrålning reducerar karotennivåer i blodet. Låga karotenvärden ökar risken för UV-skada i vävnad och cancer.
White WS. et al. “Ultraviolet light-induced reductions in plasma carotenoid levels”. Am J Clin Nutr, 1988;47:879 –83.

Livmodertappscancer
I en kontrollerad studie fann man att höga nivåer av karoten i blodet minskar risken för livmodertappscancer med 80 procent.
Brock KE. et al. “Nutrients in diet and plasma and risk of in situ cervical cancer”. J Natl Cancer Inst, 1988;80:580-5.

Höga serumvärden av karotenoider samt selen minskar risken av dödlighet
Bland 632 kvinnor i åldern 70–79 visade sig att de kvinnor som hade höga serumvärden av karotenoider samt selen hade minskad risk för cancer, hjärt/kärl sjukdomar, infektioner och cancer. Låga värden möjliggör mer oxidativ stress och inflammation.
Ray AL. et al. “Low serum selenium and total carotenoids predict mortality among older women living in the community: The Women’s Health and Aging Studies”. J Nutr, 2006;136:172–6.

Alkoholism
I denna studie av alkoholister har forskarna funnit att mycket högt alkoholintag ger en ökning av betakaroten, men personer med leverskador, speciellt cirros, har sänkt halt av betakaroten i blodet. Hos de sistnämnda kan ett tillskott av betakaroten vara rimligt men man måste då kontrollera att personen inte dricker p.g.a. den möjliga hepatotoxiska (leverskadande) interaktionen mellan betakaroten och alkohol.
Ahmed S. et al. “Interactions between alcohol and beta-carotene in patients with alcoholic liver disease”.
Am J Clin Nutr, 1994;60:430–6.

Rökning
Hos 91 afroamerikanskor med låg inkomst jämfördes halterna av karotenoider hos rökare respektive icke rökare. Efter korrigering av flera faktorer hade rökare serumkoncentrationer på 71–79 procent av alfakaroten, betakaroten, kryptoxantin och lykopen jämfört med icke-rökare. Serumkoncentrationerna var lägre hos storrökare.
Pamuk ER. et.al. “Effect of smoking on serum nutrient concentrations in African-American women”.
Am J Clin Nutr, 1994;59:891–5.

 

Munhålecancer
Åtta kliniska studier har visat att betakaroten och E-vitamin minskar utveckling av leukoplaki (vita fläckar som kan vara förstadium till cancer) i munhålan, även om den sortens okontrollerade studier har begränsningar. Dosintervallen har för betakaroten varit 30–60 mg/dag och för E-vitamin maximalt
600 mg per dag. Den gemensamma teorin är att antioxidanter kan reducera fria radikalers kumulativa skador.
Garewal HS. et al. ”Emerging role of beta-carotene and antioxidant nutrients in prevention of oral cancer”.
Arch Otolaryngol Head Neck Surg, 1995;121:141–4 .

Lungcancer och hjärtsjukdom hos rökare och asbestarbetare
I en stor, dubbelblind, placebo-kontrollerad studie studerades effekten av 30 mg betakaroten dagligen och 25 000 retinol (A-vitamin) dagligen under i genomsnitt 4 års tid. Studien avbröts i förtid då inga positiva effekter kunde ses av behandlingen och resultaten pekade mot att behandling kunde ge ökat insjuknande i lungcaner, ökad risk att dö i lungcancer och hjärtkärlsjukdom hos rökare och arbetare utsatta för asbets.
Omenn GS. et al. ”Effects of a combination of beta caroten and vitamin A on lung cancer and cardiovascular disease”.
N Eng J Med, 1996;334:1150–5.

Cancer hos barn
Serumnivåerna av bl.a. A-vitamin och E-vitamin mättes dels hos 418 barn med nydiagnostiserad cancer, dels hos 632 friska barn. Låga serumvärden hade ett signifikant samband med cancerinsjuknande. Ett samband fanns även mellan betakaroten och leukemi, lymfom, hjärntumörer, skelett- och njurcancer. Forskarna menar att låga vitaminvärden inte är cancerframkallande i sig utan snarare bör ses mer som en försvagning av kroppens försvarssystem i samband med cancern.
Malvy DJ. et al. ”Serum beta-carotene and antioxidant micronutrients in children with cancer”. Int J Epidemiol, 1993;22:761–71.

Karotenrik mat minskar risken för äggstockscancer
Ökat intag av frukt och grönsaker som innehåller hög mängder karotenoider minskar risken för äggstockscancer.
Cramer DW. et al. “Carotenoids, antioxidants and ovarian cancer risk in pre- and postmenopausal women”. Int J Cancer, 2001;94:128–34.

Fett och omvandling av karoten till A-vitamin
Studier har visat att vi inte kan omvandla karotenoider till A-vitamin om det inte finns fett i maten.
Solomons NW. et al. “Plant sources of provitamin A and human nutriture”. Nutr Rev, 1993;51:199-204.

Provitamin A/Betakaroten
Betakaroten är en kraftfull antioxidant. Den har ingen toxicitet, förutom möjlig lätt ökad risk för rökare att utveckla cancer. Tillskott av betakaroten före, under och efter solexponering skyddar huden mot skadliga UV-strålar och hjälper till att förebygga hudcancer. Finns i alla gula, röda, orangefärgade och mörkgröna frukter och grönsaker. Många vegetarianer hävdar att retinol/A-vitaminbehovet kan tillgodoses enbart från karotenoider från vegetabiliska källor. A-vitamin finns endast i animalisk föda.
“Beta carotene and vitamin A: Casting separate shadows?” The Nutrition Report, 10:2.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Fredrik Paulún: ”Stroken fick mig att gå mot ett nytt håll”

Hälsa

För 15 år sedan drabbades Fredrik Paulun av en stroke. Det blev en dramatisk vändpunkt för hälsogurun, efter det har han optimerat näringsintaget och han tar det betydligt lugnare med träningen. I den senaste boken, Biohack, ät rätt för din kropp, beskriver Fredrik hur han äter för att hålla sig frisk och förebygga sjukdomar.

Efter coronakrisen: “Ställ om – inte tillbaka!”

Eko/miljö

Vi står inför en ekologisk kollaps om vi inte drastiskt minskar vår förbrukning av jordens resurser. Pella Thiel är ekolog, 2019 utsågs hon tillsammans med Greta Thunberg och sångaren Magnus Carlson till Årets miljöhjälte och fick motta pris ur kungens hand. I detta debattinlägg uppmanar hon oss att ta tillvara på Coronakrisens möjlighet att ställa om till ett hållbart samhälle.

 

Så undviker du vårdepression

Mental hälsa

På våren när ljuset kommer tillbaka blir en del av oss trötta och nedstämda och vissa får till och med en depression. Johannesört är ett sätt att få hjälp då den ger en lättare sinnesstämning och lindrar oro. Efter två veckor kan du känna att glädjen återvänder.

Går det att träna vid förkylning?

TRÄNING

Du har säkert funderat på om du vågar tränar när du är förkyld. En grundregel är att aldrig träna med feber eller en infektion i kroppen, för det kan i värsta fall gå hårt åt hjärta och njurar. Att vara småförkyld och träna lite lätt är oftast inget problem, men ibland kan det vara svårt att känna var gränsen går.

30 dagars gratis online träning

TRÄNING

Är du sugen på att träna - men vill stanna hemma? För dig som inte redan är medlem på Yogobe har vi på Kurera tagit fram ett specialerbjudande: Du får tillgång till alla Yogobes träningsfilmer online under 30 dagar. 

“Maxvärden för vitaminer gynnar myndigheterna – inte konsumenterna”

Kurera debatt

När risken för influensa är som störst och många svenskar vill stärka sitt immunförsvar lägger Livsmedelsverket fram ett förslag om maxvärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott. Om förslaget antas kommer många effektiva och hälsofrämjande näringstillskott att förbjudas i Sverige. Detta är helt i motsatt riktning mot övriga nordiska länders hälsostrategier. Det skriver Filip Sjöström, ordförande i Nordic Nutrition Council i detta debattinlägg, där han även uppmanar till att göra din röst hörd genom att skriva under den namninsamling som NNC startat.

 

Viktigt med goda matvanor vid oro och stress

Kost

Tröstäter du? I tider av oro och hög stress ligger det nära till hands att ta till mat för att lugna oss, särskilt om vi går hemma och har nära till skafferiet. Det är därför lätt att ta en macka till, mumsa på chips eller smågodis i större utsträckning än vanligt. Då är det bra att ha struktur på sitt ätande, här får du några tips.

Sverige ska bli bäst på hjärtforskning

Hälsa

I Sverige samlar vi information i medicinska register. Det ger unika förutsättningar att göra stora befolkningsstudier som sträcker sig över lång tid. Forskare vid Uppsala universitet vill inom fem år ha hittat nya och ovanliga riskfaktorer att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Detta för att bland annat kunna förutsäga en hjärtinfarkt några månader innan den uppstår.

Örten som lindrar Clas-Görans allergi

Hälsa

Clas-Göran Svensson trodde att de rinnande ögonen, nysningarna och den tunga andningen var en vanlig förkylning. Efter ett besök hos distriktsläkaren konstaterade han att det var pollenallergi. Sedan följde några år med mediciner som gav tråkiga biverkningar som satte sina spår. Men när en kollega gav Clas-Göran en örtbaserad kapsel, som kunde motverka allergi, försvann problemen.

Kureras expert Monika Björn tipsar om enkla hemmaövningar

Hälsa

För snart tre veckor sedan satt Kureras träningsexpert Monika Björn på ett café innan hon skulle iväg och leda ett yogapass. Då fick hon reda på att gymmet stäng på grund av smittrisken av covid-19. Där och då föddes idén om direktsänd onlineträning.  Har du inte möjlighet att träna på ett gym, följa onlinekurser eller Monikas Instagram live yogapass så kan du med lite fantasi göra din hemmaträning väldigt effektiv.

 

Till er alla fantastiska människor därute – stärk ert försvar mot covid-19!

Kurera debatt

”Vi är livrädda för corona – men många inser inte kostens påverkan på vårt immunförsvar” skriver Elena Malmefeldt, grundare av Hälsokunskap i Sverige – och ger en rad enkla, konkreta råd på hur vi kan äta och leva för att faktiskt gå starkare ur den här situationen. För att sprida goda hälsoråd och framtidstro har hon skapat facebook-gruppen Tillsammans blir vi starkare. Läs hennes debattinlägg här.

Tips på träning som du enkelt kan göra hemma

Hälsa

Allt fler gym och andra träningsanläggningar stänger för att bidra till att försöka stoppa spridningen av coronaviruset. En del erbjuder träning online och andra har förkortade öppningstider. Vill du träna hemma, finns det många videos på youtube att välja mellan, och naturen är ju fortfarande öppen, och du kanske inte har så långt till ett utegym.

Faktorerna som påverkar immunförsvaret mest

Forskning

Forskare vid Lunds universitet och Pasteur-institutet studerade vad som påverkar våra immunceller mest och varför vi reagerar så olika på infektioner. De har analyserat miljontals variabler och har funnit att fyra faktorer påverkar immunförsvaret mer än andra.

 

WHO avråder från antiinflammatoriska läkemedel vid covid-19

Hälsa

Det finns enligt franska myndigheter bevis för att antiinflammatoriska läkemedel som Ipren, Voltaren och Treo kan förvärra tillståndet hos personer drabbade av covid-19, man avråder därför sjuka från att ta den typen av läkemedel. Rekommendationer som nu även får stöd av Världshälsoorganisationen WHO. Svenska myndigheter har dock hittills tonat ned risken.

Livsmedelsverket om maxvärden: Konsumentens säkerhet går först

Hälsa

Trots att det inte finns några rapporterade fall där personer blivit sjuka av att ta vitaminer eller mineraler i höga doser, väljer Livsmedelsverket att rekommendera lagstadgade maxdoser som gör att flera preparat riskerar försvinna från marknaden. Astrid Walles-Granberg, rådgivare på myndigheten som deltagit i arbetet med att ta fram förslaget försvarar beslutet med att konsumentens säkerhet har högsta prioritet.

 

Så undviker du smitta – nio goda råd

Hälsa

Det pågår en pandemi i världen och i nuläget finns vare sig bot eller vaccin, därför behöver vi alla göra vad vi kan för att motverka att smittan sprids och undvika att själva bli smittade. Alla har säkert hört av vi behöver tvätta händerna – här kommer ytterligare några tips som är bra att tänka på.