Bioflavonoider kallas också citrin, C2-vitamin, flavoner, flavonoler och flavononer. Tack vare sina vitaminliknande egenskaper kallades de ursprungligen för P-vitamin. P = "permeabilitetsfaktor". Bioflavanoiderna jobbar alltid i samverkan med C-vitamin.

Bioflavonoider (C-komplex, P-vitamin)

Historik
Bioflavonoiderna upptäcktes av nobelpristagaren Albert Szent-György.

Kemi
Bioflavonoider kallas också citrin, C2-vitamin, flavoner, flavonoler och flavononer. Tack vare sina vitaminliknande egenskaper kallades de ursprungligen för P-vitamin. P = "permeabilitetsfaktor". Bioflavanoiderna jobbar alltid i samverkan med C-vitamin. Det finns flera olika bioflavonoider bl.a. hesperitin, hesperidin (som finns i skalet på citrusfrukter), quercetin, nobiletin, sinensetin, tangeretin, citrin, rutin, narigen, eriodictyol, metoxiflavon, myrecitin och kamemferol. De är vattenlösliga och har hög stabilitet vid tillredning.

Funktion
Bioflavanoiderna förstärker funktionen hos C-vitamin. Det ökar upptaget av C-vitamin hos lever, njurar och binjurar. Bioflavonoider måste finnas i kroppen för att den ska kunna absorbera och använda C-vitamin adekvat. C-vitamin är en viktig komponent i framställningen av kollagen och utan bioflavonoider skulle detta minska p.g.a. bioflavonoidernas påverkan på aktiviteten hos C-vitamin.
Bioflavonoiderna binder koppar och bildar då mycket aktiva kopparflavonoidkelater. Dessa kelater skyddar sedan C-vitaminet i kroppen samt frukter och grönsaker från oxidation. De ökar också stabiliteten i kapillärkollagenet.

Bioflavonoider:
• är viktiga för permeabiliteten och styrkan i kapillärerna
• förstärker effekter av läkemedel mot flebit
• är antiinflammatoriska
• hindrar förstörelse av C-vitamin genom oxidation av kopparbärande enzymer
• medverkar till resistens mot infektion
• är antioxidanta
• motarbetar blodplättssamlingar
• hesperidin och rutin är särskilt viktiga för styrkan hos kollagenet i kapillärväggarna
• pectinater är ett ämne i bioflavonoider som skyddar cellerna från virus och bakterier
• minskar risk för näsblödning och blåmärken
• motarbetar histaminreaktioner och allergi
• quercitin motverkar aldos reduktas som leder till grå starr.

Bristsjukdomar och tidiga bristsymtom
Högt blodtryck, kapillärsvaghet, atheroskleros, slaganfall, blåmärken, blödnings- och koagulationsstörningar, näsblödning, diabetes, ögonblödning, glaukom, allergier, förkylningar och infektioner, reumatisk feber, polio, artrit, blödande tandkött, blödning vid hemofili, tuberkulos, tumörer, leukemiska blödningar, åderbråck, missfall och menstruationsstörningar.

 

Ökad risk för att utveckla brister
De som har ett lågt intag av frukt och grönsaker, personer med svaga kapillärer samt äldre människor.

Terapeutisk användning
• åderbråck, hemorrojder, sköra kapillärer (2 000–4 000 mg)
• riklig mens (2 000–4 000 mg)
• blåmärken, dålig sårläkning (2 000–4 000 mg)
• övergångsbesvär, vallningar, (2 000–4 000 mg)
• ödem och yrsel (från innerörat), högt blodtryck, diabetes, allergi, astma, förkylning, infektioner, reumatisk feber, polio, artrit, depression, tumörer, grå starr, artrit, vid ökad risk för blodpropp, retinopati, carcinogen exponering, yrsel, strålskador, herpes, och näsblödning.

Bästa källorna för bioflavonoider
(Tillagning, djupfrysning och tillverkningsprocesser ändrar vitamininnehållet i rå mat)

Peppar

Plommon

Persilja

Papaya

Katrinplommon

Citrus (vitt innerskinn)

Aprikos

Bovete

Blomkål

Björnbär

Körsbär

Nypon

Vindruvor

Svarta vinbär

Kål

Cantaloupe

Tomat

Broccoli

Dosering
RDI: ingen fastställd.
ODI: 100–1 000 mg.
TDI: 1 000–5 000 mg.
Ge helst lika stor dos bioflavonoider som C-vitamin eller halv dos bioflavonoider i förhållande till C-vitamin. T.ex. inta en tablett innehållande 250 mg bioflavonoider och 250 mg C-vitamin vid 3–4 måltider.

Toxiska doser
Inga kända. Bioflavonoider bryts ned och utsöndras lätt.

Interaktion med läkemedel
Positiv interaktion/ökat behov av tillskott med: hjärtglykosider, laxantia.

Nyckelorgan
Blodkärl, immunförsvaret, ögon.

Synergister
Vitaminer: C (100–500 mg bioflavonoider per 500 mg av C).

Exempel på studier, referenser

Riklig mens
Tillskott av C-vitamin plus bioflavonoider minskade riklig mens hos 14 av 16 kvinnor.
Cohen JD. et al. “Functional Menorrhagia: Treatment with Bioflavonoids and Vitamin C”. Curr Ther Res, 1960:2:539.

 

Skaderehabilitering
Återhämtning från idrottsskador var dubbelt så snabba hos idrottsmän som intog bioflavonoidtillskott jämfört med de grupper som endast intog C-vitamin eller placebo.
Cragin RB. “The Use of Bioflavonoids in the Prevention and Treatment of Athletic Injuries”. Med Times, 1962;90:529-30.

Minskad blödning efter operation
Bioflavonoidtillskott minimerade kapillärblödning under och efter operationer av halsmandlar.
Ryan RE. ”A New Aid to Tonsil and Adenoid Surgery”. Clin Med, 1958:5:327.

Övergångsbesvär
I en studie visade det sig att intag av bioflavonoidtillskott hade en mer positiv effekt vid övergångsbesvär än östrogen och annan skolmedicinsk behandling.
Smith CJ. ”Non-hormonal Control of Vaso-motor Flushing in Menopausal Patients”. Chic Med,1964;7:67:163 –5.

Hjärtsjukdom och flavonoider
En finsk studie med 5 133 personer, bestående av män och kvinnor mellan 30 och 69 år, visade att personer med lågt intag av flavonoider löpte högre risk att få hjärtsjukdom. Denna studie antyder ett omvänt samband mellan flavonoidintag och hjärtsjukdom.
Knekt P. et al. “Flavonoid Intake and Coronary Mortality in Finland: A Cohort Study”. Brit Med J, 1996;312:478-481.

Histamin
I en undersökning av 11 naturligt förekommande flavonoider upptäcktes att flavonolerna, quercetin, fisetin och flavonen apigenin kunde hindra histaminutsöndring som stimulerats av IgE beroende faktorer. Histamin är en viktig substans vid allergier och inflammationer.
Middleton E. Jr. “Flavonoid Inhibition of Human Basophil Histamine Release Stimulated by Various Agents”. Biochem Pharmacol, 1984;33:21:3333-8. 

 

Quercetin och hjärt-kärlsjukdomar
I denna studie visades att ett lågt intag av quercetin, en antioxidant, förorsakade ökad dödlighet i hjärt- kärlsjukdomar hos äldre män. Samma studie visar också att ansenliga mängder quercetin tas upp i människokroppen och att upptaget underlättas av konjugering (neutralisering) med glykos.
Hollman PC. et al. ”Absorption of Dietary Quercetin Glycosides and Quercetin in Healthy Ileostomy Volunteers”. Am J of Clin Nutr, 1995;62:6:1276-82.

Rött och vitt vin
Vid en provrörsundersökning av viner konstaterades att röda viner innehåller mer fenoler, men att vita viner har bättre antioxidativ förmåga. Artikelförfattarna menar att den gynnsamma effekten av viner vid hjärtsjukdomar troligen beror på den antioxidativa effekten. De påstår att viner är bättre antioxidanter än askorbinsyra och tokoferol. Författarna rekommenderar konsumtion av fenoler från vin, vindruvor eller druvjuice.
Vinson JA. ”Phenol Antioxidant Index: Comparative Antioxidant Effectiveness of Red and White Wines”. J of Agric and Food Chem, 1995;43:2:401-3.

Te
Vid en provrörsundersökning, som simulerade oxidation av LDL-kolesterol i kärlväggen, sågs att växtflavonoider, speciellt flavonoler från te, är mycket kraftigare antioxidanter än betakaroten, E- och C-vitamin. Resultaten tyder på en gynnsam effekt av kostflavonoider vid hjärt-kärlsjukdom.
Vinson JA. et al. ”Plant Flavonoids, Especially Tea Flavonols, Are Powerful Antioxidants Using an in Vitro Oxidation Model for Heart Disease”. J of Agric and Food Chem, 1995:43:11:2800-2.

Fytokemikalier
Flavonerna quercetin, fisetin och flavonen apigenin visar en benägenhet att inhibera histaminfrisättning stimulerad genom IgE-beroende liganer (antigen, anti-IgE och conA).
Middelton E. Jr. “Flavonoid Inhibitation of Human Basophil Histamin Release Stimulated by Various agents”. Biochem Pharmacol, 984;33:3333-8.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Kvinna och över 50? Så bör du träna och äta för att långsiktigt må bra

Fakta

Det händer något när kvinnor passerar 50. Det handlar inte bara om att kroppen förändras av klimakteriet, kvinnor tappar även i muskelmassa, och mellan 50 och 65 är det extra viktigt hur livsstilen ser ut. En avhandling gjord av forskaren Peter Edholm visar att det är viktigt att träna styrketräning i kombination med en hälsosam kost rik på omega-3 fettsyror för att bibehålla god hälsa längre fram i livet.

kvinna med sömnproblem

Håll dig frisk med mer sömn

Hälsa

Vrider och vänder du dig i sängen? Svårt att komma till ro? Du är inte ensam, var tredje svensk har sömnproblem visar en ny undersökning. Men du har mycket att vinna på att ta tag i sömnproblemen – vi visar hur.

D-vitaminbrist kan ge svårare symtom för de som drabbas av covid-19

Hälsa

En metaanalys av placebokontrollerade studier visar att vitamin D skyddar mot luftvägsinfektioner. Därför bör man sträva efter att höja D-vitaminstatusen hos de som befinner sig i en riskgrupp för att få covid-19. Framför allt om de inte får i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten eller genom solljuset. Det skriver läkarna Mats B Humle, Henrik Pelling och Susanne Bejerot i ett debattinlägg i Läkartidningen.

 

”Hudvård börjar på tallriken”

Hud

Hudvård börjar på tallriken. Det menar Maria Ahlgren, skönhetsjournalist och författare till Beautyfood-böckerna, som påstår att många av de funktioner som eftersöks i hudvård finns i helt vanlig mat.

Därför får vissa mer hål i tänderna

Hälsa

En ny avhandling vid Umeå universitet presenterade anledningen till att vissa av oss får mer hål i tänderna. En viss genvariant gör att du inte lika lätt känner smaken av socker – och vill äta mer – i kombination med en rad av olika bakterier som ger karies.

Håll tätt med app i telefonen

Forskning

Appen Tät är utvecklad vid Umeå universitet och hjälper kvinnor med urinläckage att hålla tätt. Under tio månader laddade 10 456 gravida och nyförlösta kvinnor ner appen och svarade på en kort enkät. 123 kvinnor ingick i en studie. Efter tre månader minskade besvären med inkontinens och urinläckage och kvinnorna fick en betydligt bättre livskvalitet.

 

E-handelsprodukter innehåller förbjudna ämnen

Eko/miljö

Nätshoppingen har ökat när social distansering blivit norm. Men tänker du på varifrån produkterna du köper på nätet kommer och vad de innehåller? Enligt Kemikalieinspektionen innehåller nästan åtta av tio produkter från företag utanför EU farliga och förbjudna ämnen, som bly och bor.

Kan gurkmeja ha effekt på virus?

Hälsa

Det finns över 7 000 vetenskapliga studier på den aktiva substansen curcumin som finns i gurkmeja. De hälsobringande effekterna kopplas till de inflammationshämmande egenskaperna. Det nya coronaviruset orsaker en betydande ökning av det inflammatoriska svaret i kroppen och därför väcks tankar om att curcumin kan vara ett komplement i behandlingen för att tillfriskna.

Så kan du skapa nya träningsrutiner

Hälsa

Veckor av hemmaarbete har blivit till månader. När din vardag är i förändring är det lätt att den fysiska aktiviteten kommer i andra hand. Se till att komma ut i friska luften och ansträng dig så mycket att du svettas. Det är inte bara positivt för hjärta, leder och muskler. Din mentala hälsa mår bra av aktivitet, speciellt nu när livet är så annorlunda på grund av coronarestriktioner.

 

 

Anna Ottossons immunstärkande drycker

Recept

Hon är en av Sveriges ledande dietister som bland annat driver programmet "Foodpower Cancerrehab". Här bjuder Anna Ottosson på två fräscha drycker som är fulla av näringsämnen, vitaminer och bioaktiva skyddande ämnen för din hälsa.

Pandemin gör att viktiga klimatinvesteringar skjuts upp

Eko/miljö

Många röster höjs för att våra samhällen inte kan gå tillbaka till ”det normala” efter att coronakrisen har lagt sig.  Detta eftersom senare års pandemier är en direkt konsekvens av människans aktivitet på jorden. Men samtidigt visar en svensk undersökning att viktiga klimatinvesteringar riskerar att skjutas på framtiden.

 

Hur ska vi äta egentligen?

Hälsa

Visst kan väl kostråd kännas både svårt och förvirrande ibland. Hur ska man egentligen äta för att må bra? Emily Sonestedt är forskare och docent i nutritionsepidemiologi och hon tittar på stora grupper människor och följer deras kostvanor för att se hur deras hälsa blir på sikt. Om du väljer näringsrik mat, äter bär, grönsaker och fullkorn varje dag plus tillsätter fet fisk några gånger i veckan – då har du en bra bas.

Katter kan smittas av coronavirus – men även bilda antikroppar

Hälsa

Det har visat sig att katter kan bli smittade av det nya coronaviruset. De kan smittas av andra katter och av sina ägare. Katter kan sedan sprida viruset mellan varandra, men inte till människor.  I Hong Kong har ett antal katter som smittats med SARS-CoV-2 burit på antikroppar mot coronaviruset. Symtomen liknar de människor får med hosta, andningssvårigheter och lunginflammation.