Historik
Bioflavonoiderna upptäcktes av nobelpristagaren Albert Szent-György.
Kemi
Bioflavonoider kallas också citrin, C2-vitamin, flavoner, flavonoler och flavononer. Tack vare sina vitaminliknande egenskaper kallades de ursprungligen för P-vitamin. P = ”permeabilitetsfaktor”. Bioflavanoiderna jobbar alltid i samverkan med C-vitamin. Det finns flera olika bioflavonoider bl.a. hesperitin, hesperidin (som finns i skalet på citrusfrukter), quercetin, nobiletin, sinensetin, tangeretin, citrin, rutin, narigen, eriodictyol, metoxiflavon, myrecitin och kamemferol. De är vattenlösliga och har hög stabilitet vid tillredning.
Funktion
Bioflavanoiderna förstärker funktionen hos C-vitamin. Det ökar upptaget av C-vitamin hos lever, njurar och binjurar. Bioflavonoider måste finnas i kroppen för att den ska kunna absorbera och använda C-vitamin adekvat. C-vitamin är en viktig komponent i framställningen av kollagen och utan bioflavonoider skulle detta minska p.g.a. bioflavonoidernas påverkan på aktiviteten hos C-vitamin.
Bioflavonoiderna binder koppar och bildar då mycket aktiva kopparflavonoidkelater. Dessa kelater skyddar sedan C-vitaminet i kroppen samt frukter och grönsaker från oxidation. De ökar också stabiliteten i kapillärkollagenet.
Bioflavonoider:
• är viktiga för permeabiliteten och styrkan i kapillärerna
• förstärker effekter av läkemedel mot flebit
• är antiinflammatoriska
• hindrar förstörelse av C-vitamin genom oxidation av kopparbärande enzymer
• medverkar till resistens mot infektion
• är antioxidanta
• motarbetar blodplättssamlingar
• hesperidin och rutin är särskilt viktiga för styrkan hos kollagenet i kapillärväggarna
• pectinater är ett ämne i bioflavonoider som skyddar cellerna från virus och bakterier
• minskar risk för näsblödning och blåmärken
• motarbetar histaminreaktioner och allergi
• quercitin motverkar aldos reduktas som leder till grå starr.
Bristsjukdomar och tidiga bristsymtom
Högt blodtryck, kapillärsvaghet, atheroskleros, slaganfall, blåmärken, blödnings- och koagulationsstörningar, näsblödning, diabetes, ögonblödning, glaukom, allergier, förkylningar och infektioner, reumatisk feber, polio, artrit, blödande tandkött, blödning vid hemofili, tuberkulos, tumörer, leukemiska blödningar, åderbråck, missfall och menstruationsstörningar.
Ökad risk för att utveckla brister
De som har ett lågt intag av frukt och grönsaker, personer med svaga kapillärer samt äldre människor.
Terapeutisk användning
• åderbråck, hemorrojder, sköra kapillärer (2 000–4 000 mg)
• riklig mens (2 000–4 000 mg)
• blåmärken, dålig sårläkning (2 000–4 000 mg)
• övergångsbesvär, vallningar, (2 000–4 000 mg)
• ödem och yrsel (från innerörat), högt blodtryck, diabetes, allergi, astma, förkylning, infektioner, reumatisk feber, polio, artrit, depression, tumörer, grå starr, artrit, vid ökad risk för blodpropp, retinopati, carcinogen exponering, yrsel, strålskador, herpes, och näsblödning.
Bästa källorna för bioflavonoider
(Tillagning, djupfrysning och tillverkningsprocesser ändrar vitamininnehållet i rå mat)
| Peppar
Plommon Persilja Papaya Katrinplommon Citrus (vitt innerskinn) Aprikos Bovete Blomkål |
Björnbär
Körsbär Nypon Vindruvor Svarta vinbär Kål Cantaloupe Tomat Broccoli |
Dosering
RDI: ingen fastställd.
ODI: 100–1 000 mg.
TDI: 1 000–5 000 mg.
Ge helst lika stor dos bioflavonoider som C-vitamin eller halv dos bioflavonoider i förhållande till C-vitamin. T.ex. inta en tablett innehållande 250 mg bioflavonoider och 250 mg C-vitamin vid 3–4 måltider.
Toxiska doser
Inga kända. Bioflavonoider bryts ned och utsöndras lätt.
Interaktion med läkemedel
Positiv interaktion/ökat behov av tillskott med: hjärtglykosider, laxantia.
Nyckelorgan
Blodkärl, immunförsvaret, ögon.
Synergister
Vitaminer: C (100–500 mg bioflavonoider per 500 mg av C).
Exempel på studier, referenser
Riklig mens
Tillskott av C-vitamin plus bioflavonoider minskade riklig mens hos 14 av 16 kvinnor.
Cohen JD. et al. “Functional Menorrhagia: Treatment with Bioflavonoids and Vitamin C”. Curr Ther Res, 1960:2:539.
Skaderehabilitering
Återhämtning från idrottsskador var dubbelt så snabba hos idrottsmän som intog bioflavonoidtillskott jämfört med de grupper som endast intog C-vitamin eller placebo.
Cragin RB. “The Use of Bioflavonoids in the Prevention and Treatment of Athletic Injuries”. Med Times, 1962;90:529-30.
Minskad blödning efter operation
Bioflavonoidtillskott minimerade kapillärblödning under och efter operationer av halsmandlar.
Ryan RE. ”A New Aid to Tonsil and Adenoid Surgery”. Clin Med, 1958:5:327.
Övergångsbesvär
I en studie visade det sig att intag av bioflavonoidtillskott hade en mer positiv effekt vid övergångsbesvär än östrogen och annan skolmedicinsk behandling.
Smith CJ. ”Non-hormonal Control of Vaso-motor Flushing in Menopausal Patients”. Chic Med,1964;7:67:163 –5.
Hjärtsjukdom och flavonoider
En finsk studie med 5 133 personer, bestående av män och kvinnor mellan 30 och 69 år, visade att personer med lågt intag av flavonoider löpte högre risk att få hjärtsjukdom. Denna studie antyder ett omvänt samband mellan flavonoidintag och hjärtsjukdom.
Knekt P. et al. “Flavonoid Intake and Coronary Mortality in Finland: A Cohort Study”. Brit Med J, 1996;312:478-481.
Histamin
I en undersökning av 11 naturligt förekommande flavonoider upptäcktes att flavonolerna, quercetin, fisetin och flavonen apigenin kunde hindra histaminutsöndring som stimulerats av IgE beroende faktorer. Histamin är en viktig substans vid allergier och inflammationer.
Middleton E. Jr. “Flavonoid Inhibition of Human Basophil Histamine Release Stimulated by Various Agents”. Biochem Pharmacol, 1984;33:21:3333-8.
Quercetin och hjärt-kärlsjukdomar
I denna studie visades att ett lågt intag av quercetin, en antioxidant, förorsakade ökad dödlighet i hjärt- kärlsjukdomar hos äldre män. Samma studie visar också att ansenliga mängder quercetin tas upp i människokroppen och att upptaget underlättas av konjugering (neutralisering) med glykos.
Hollman PC. et al. ”Absorption of Dietary Quercetin Glycosides and Quercetin in Healthy Ileostomy Volunteers”. Am J of Clin Nutr, 1995;62:6:1276-82.
Rött och vitt vin
Vid en provrörsundersökning av viner konstaterades att röda viner innehåller mer fenoler, men att vita viner har bättre antioxidativ förmåga. Artikelförfattarna menar att den gynnsamma effekten av viner vid hjärtsjukdomar troligen beror på den antioxidativa effekten. De påstår att viner är bättre antioxidanter än askorbinsyra och tokoferol. Författarna rekommenderar konsumtion av fenoler från vin, vindruvor eller druvjuice.
Vinson JA. ”Phenol Antioxidant Index: Comparative Antioxidant Effectiveness of Red and White Wines”. J of Agric and Food Chem, 1995;43:2:401-3.
Te
Vid en provrörsundersökning, som simulerade oxidation av LDL-kolesterol i kärlväggen, sågs att växtflavonoider, speciellt flavonoler från te, är mycket kraftigare antioxidanter än betakaroten, E- och C-vitamin. Resultaten tyder på en gynnsam effekt av kostflavonoider vid hjärt-kärlsjukdom.
Vinson JA. et al. ”Plant Flavonoids, Especially Tea Flavonols, Are Powerful Antioxidants Using an in Vitro Oxidation Model for Heart Disease”. J of Agric and Food Chem, 1995:43:11:2800-2.
Fytokemikalier
Flavonerna quercetin, fisetin och flavonen apigenin visar en benägenhet att inhibera histaminfrisättning stimulerad genom IgE-beroende liganer (antigen, anti-IgE och conA).
Middelton E. Jr. “Flavonoid Inhibitation of Human Basophil Histamin Release Stimulated by Various agents”. Biochem Pharmacol, 984;33:3333-8.