Bioflavonoider (C-komplex, P-vitamin) | Kurera.se

Bioflavonoider kallas också citrin, C2-vitamin, flavoner, flavonoler och flavononer. Tack vare sina vitaminliknande egenskaper kallades de ursprungligen för P-vitamin. P = "permeabilitetsfaktor". Bioflavanoiderna jobbar alltid i samverkan med C-vitamin.

Bioflavonoider (C-komplex, P-vitamin)

Historik
Bioflavonoiderna upptäcktes av nobelpristagaren Albert Szent-György.

Kemi
Bioflavonoider kallas också citrin, C2-vitamin, flavoner, flavonoler och flavononer. Tack vare sina vitaminliknande egenskaper kallades de ursprungligen för P-vitamin. P = "permeabilitetsfaktor". Bioflavanoiderna jobbar alltid i samverkan med C-vitamin. Det finns flera olika bioflavonoider bl.a. hesperitin, hesperidin (som finns i skalet på citrusfrukter), quercetin, nobiletin, sinensetin, tangeretin, citrin, rutin, narigen, eriodictyol, metoxiflavon, myrecitin och kamemferol. De är vattenlösliga och har hög stabilitet vid tillredning.

Funktion
Bioflavanoiderna förstärker funktionen hos C-vitamin. Det ökar upptaget av C-vitamin hos lever, njurar och binjurar. Bioflavonoider måste finnas i kroppen för att den ska kunna absorbera och använda C-vitamin adekvat. C-vitamin är en viktig komponent i framställningen av kollagen och utan bioflavonoider skulle detta minska p.g.a. bioflavonoidernas påverkan på aktiviteten hos C-vitamin.
Bioflavonoiderna binder koppar och bildar då mycket aktiva kopparflavonoidkelater. Dessa kelater skyddar sedan C-vitaminet i kroppen samt frukter och grönsaker från oxidation. De ökar också stabiliteten i kapillärkollagenet.

Bioflavonoider:
• är viktiga för permeabiliteten och styrkan i kapillärerna
• förstärker effekter av läkemedel mot flebit
• är antiinflammatoriska
• hindrar förstörelse av C-vitamin genom oxidation av kopparbärande enzymer
• medverkar till resistens mot infektion
• är antioxidanta
• motarbetar blodplättssamlingar
• hesperidin och rutin är särskilt viktiga för styrkan hos kollagenet i kapillärväggarna
• pectinater är ett ämne i bioflavonoider som skyddar cellerna från virus och bakterier
• minskar risk för näsblödning och blåmärken
• motarbetar histaminreaktioner och allergi
• quercitin motverkar aldos reduktas som leder till grå starr.

Bristsjukdomar och tidiga bristsymtom
Högt blodtryck, kapillärsvaghet, atheroskleros, slaganfall, blåmärken, blödnings- och koagulationsstörningar, näsblödning, diabetes, ögonblödning, glaukom, allergier, förkylningar och infektioner, reumatisk feber, polio, artrit, blödande tandkött, blödning vid hemofili, tuberkulos, tumörer, leukemiska blödningar, åderbråck, missfall och menstruationsstörningar.

 

Ökad risk för att utveckla brister
De som har ett lågt intag av frukt och grönsaker, personer med svaga kapillärer samt äldre människor.

Terapeutisk användning
• åderbråck, hemorrojder, sköra kapillärer (2 000–4 000 mg)
• riklig mens (2 000–4 000 mg)
• blåmärken, dålig sårläkning (2 000–4 000 mg)
• övergångsbesvär, vallningar, (2 000–4 000 mg)
• ödem och yrsel (från innerörat), högt blodtryck, diabetes, allergi, astma, förkylning, infektioner, reumatisk feber, polio, artrit, depression, tumörer, grå starr, artrit, vid ökad risk för blodpropp, retinopati, carcinogen exponering, yrsel, strålskador, herpes, och näsblödning.

Bästa källorna för bioflavonoider
(Tillagning, djupfrysning och tillverkningsprocesser ändrar vitamininnehållet i rå mat)

Peppar

Plommon

Persilja

Papaya

Katrinplommon

Citrus (vitt innerskinn)

Aprikos

Bovete

Blomkål

Björnbär

Körsbär

Nypon

Vindruvor

Svarta vinbär

Kål

Cantaloupe

Tomat

Broccoli

Dosering
RDI: ingen fastställd.
ODI: 100–1 000 mg.
TDI: 1 000–5 000 mg.
Ge helst lika stor dos bioflavonoider som C-vitamin eller halv dos bioflavonoider i förhållande till C-vitamin. T.ex. inta en tablett innehållande 250 mg bioflavonoider och 250 mg C-vitamin vid 3–4 måltider.

Toxiska doser
Inga kända. Bioflavonoider bryts ned och utsöndras lätt.

Interaktion med läkemedel
Positiv interaktion/ökat behov av tillskott med: hjärtglykosider, laxantia.

Nyckelorgan
Blodkärl, immunförsvaret, ögon.

Synergister
Vitaminer: C (100–500 mg bioflavonoider per 500 mg av C).

Exempel på studier, referenser

Riklig mens
Tillskott av C-vitamin plus bioflavonoider minskade riklig mens hos 14 av 16 kvinnor.
Cohen JD. et al. “Functional Menorrhagia: Treatment with Bioflavonoids and Vitamin C”. Curr Ther Res, 1960:2:539.

 

Skaderehabilitering
Återhämtning från idrottsskador var dubbelt så snabba hos idrottsmän som intog bioflavonoidtillskott jämfört med de grupper som endast intog C-vitamin eller placebo.
Cragin RB. “The Use of Bioflavonoids in the Prevention and Treatment of Athletic Injuries”. Med Times, 1962;90:529-30.

Minskad blödning efter operation
Bioflavonoidtillskott minimerade kapillärblödning under och efter operationer av halsmandlar.
Ryan RE. ”A New Aid to Tonsil and Adenoid Surgery”. Clin Med, 1958:5:327.

Övergångsbesvär
I en studie visade det sig att intag av bioflavonoidtillskott hade en mer positiv effekt vid övergångsbesvär än östrogen och annan skolmedicinsk behandling.
Smith CJ. ”Non-hormonal Control of Vaso-motor Flushing in Menopausal Patients”. Chic Med,1964;7:67:163 –5.

Hjärtsjukdom och flavonoider
En finsk studie med 5 133 personer, bestående av män och kvinnor mellan 30 och 69 år, visade att personer med lågt intag av flavonoider löpte högre risk att få hjärtsjukdom. Denna studie antyder ett omvänt samband mellan flavonoidintag och hjärtsjukdom.
Knekt P. et al. “Flavonoid Intake and Coronary Mortality in Finland: A Cohort Study”. Brit Med J, 1996;312:478-481.

Histamin
I en undersökning av 11 naturligt förekommande flavonoider upptäcktes att flavonolerna, quercetin, fisetin och flavonen apigenin kunde hindra histaminutsöndring som stimulerats av IgE beroende faktorer. Histamin är en viktig substans vid allergier och inflammationer.
Middleton E. Jr. “Flavonoid Inhibition of Human Basophil Histamine Release Stimulated by Various Agents”. Biochem Pharmacol, 1984;33:21:3333-8. 

 

Quercetin och hjärt-kärlsjukdomar
I denna studie visades att ett lågt intag av quercetin, en antioxidant, förorsakade ökad dödlighet i hjärt- kärlsjukdomar hos äldre män. Samma studie visar också att ansenliga mängder quercetin tas upp i människokroppen och att upptaget underlättas av konjugering (neutralisering) med glykos.
Hollman PC. et al. ”Absorption of Dietary Quercetin Glycosides and Quercetin in Healthy Ileostomy Volunteers”. Am J of Clin Nutr, 1995;62:6:1276-82.

Rött och vitt vin
Vid en provrörsundersökning av viner konstaterades att röda viner innehåller mer fenoler, men att vita viner har bättre antioxidativ förmåga. Artikelförfattarna menar att den gynnsamma effekten av viner vid hjärtsjukdomar troligen beror på den antioxidativa effekten. De påstår att viner är bättre antioxidanter än askorbinsyra och tokoferol. Författarna rekommenderar konsumtion av fenoler från vin, vindruvor eller druvjuice.
Vinson JA. ”Phenol Antioxidant Index: Comparative Antioxidant Effectiveness of Red and White Wines”. J of Agric and Food Chem, 1995;43:2:401-3.

Te
Vid en provrörsundersökning, som simulerade oxidation av LDL-kolesterol i kärlväggen, sågs att växtflavonoider, speciellt flavonoler från te, är mycket kraftigare antioxidanter än betakaroten, E- och C-vitamin. Resultaten tyder på en gynnsam effekt av kostflavonoider vid hjärt-kärlsjukdom.
Vinson JA. et al. ”Plant Flavonoids, Especially Tea Flavonols, Are Powerful Antioxidants Using an in Vitro Oxidation Model for Heart Disease”. J of Agric and Food Chem, 1995:43:11:2800-2.

Fytokemikalier
Flavonerna quercetin, fisetin och flavonen apigenin visar en benägenhet att inhibera histaminfrisättning stimulerad genom IgE-beroende liganer (antigen, anti-IgE och conA).
Middelton E. Jr. “Flavonoid Inhibitation of Human Basophil Histamin Release Stimulated by Various agents”. Biochem Pharmacol, 984;33:3333-8.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Antalet fall av gonorré och klamydia ökar

Sex- och relationer

Könssjukdomen gonorré ökar lavinartat, förra året smittades cirka 2 700 personer i Sverige. För tio år sedan låg siffran på omkring 800. Samtidigt blir sjukdomen allt svårare att behandla i takt med att den utvecklar resistens mot antibiotika. Även klamydia ökar – främst bland unga kvinnor.

 

Spenat- och kesovåfflor med topping

Recept

Det jobbigaste med att göra våffor är att göra rent våffeljärnet efteråt. Resten är en barnlek. Så muta någon att ta hand om rengöringen och sätt igång! Dessa läckerheter från kokboken "Little green kitchen" fungerar både som matvåfflor och som efterrätt – välj själv vilken topping du vill använda.

Magsyrahämmande läkemedel kan öka risken för allergier

Forskning

Magsyrahämmande läkemedel är bland de vanligaste läkemedlen och säljs receptfritt i Sverige. Nu visar en ny studie att användningen av främst PPI ökar risken för att drabbas av olika allergier. Forskarna varnar nu för att ta dessa läkemedel i onödan och manar istället att komma till rätta med bakomliggande orsaker till magbesvären.

 

”Sockermonstret satt på min axel och väste in i mitt öra”

Krönikan

”Jag unnar mig att vara utan socker". "Jag unnar mig hälsa". Louise Hafdell har kommit långt under sina snart fem sockerfria år. Från att nästan ha varit styrd av sitt sockersug och ha sett godis som tröst i svåra situationer och det hon firade med när något gått bra är hon numera helt sockerfri. Räddningen när siffrorna på vågen stod som högst var – riktig mat.

 

 

Kurkumin bidrar till att minska smärta efter operation

Forskning

Gurkmeja anses ha många hälsofördelar och golden latte och gurkmejashots har på senare år seglat högt upp på listan av populära superfoods. Nu kommer dessutom glädjande nyheter från forskarsamhället – det verksamma ämnet i gurkmeja har visat sig avsevärt minska smärtan i samband med kirurgi.

Hjärtläkaren om det paradoxala med hälsosam kost

Kost

Det pågår en rörelse för att vi ska äta mer växtbaserat både för miljön och vår hälsas skull men den amerikanske hjärtläkaren Steven Gundry höjer ett varnande finger. Alla grönsaker är nämligen inte lika nyttiga, vissa kan till och med vara skadliga för vår hälsa skriver han i sin bok ”Växtparadoxen”.

 

Bakterier i äpplen bidrar till en sund tarmmiljö

Forskning

Effekten av ett äpple om dagen för att hålla läkaren borta kan till stor del anses bero på de gynnsamma bakterier som koloniserar äpplet och därefter tarmen, enligt forskare. Forskningen styrker även att det går att känna skillnad på smaken mellan ekologisk frukt och konventionella äpplen.

Doktor Gillbros 10 budord för frisk och spänstig hud

Hud

I boken "Hudbibeln" summerar Johanna Gillbro, doktor inom experimentell och klinisk dermatologi sin omfattande kunskap inom hud och hudvård. I boken "Hudbibeln" delar hon med sig av sin kunskap och ger tips om hur man bäst tar hand om huden både utifrån och inifrån för i lokhet med många andra vet Johanna att skönhet även kommer inifrån.