I nio år levde bokaktuelle rehab- och träningsentreprenören Björn Rudman med kronisk smärta.
Nu uppmanar han politiker att lyfta blicken och ta ett helhetsgrepp kring smärta och stress.
Min broskskada och meniskskada i vänster knä började som idrottsskador men tack vare artrosen och lite för bra förmåga att ”bita ihop och hålla käft” utvecklade det sig till långvarig kronisk smärta.
Att inte kunna prestera på den nivån man önskar, vare sig det är i match, på jobbet eller med familjen är tufft och kräver acceptans, tålamod och förståelse. Att jag har egen erfarenhet av smärta och stresspåverkan är för mig en helt avgörande faktor för att kunna leverera i mitt jobb som terapeut där jag träffar utbrända patienter med kronisk smärta.
Att kunna se en människa i ögonen och ärligt säga ”jag vet precis hur mosigt och mjöligt det blir i kroppen av morfin och att du är så förbannat less på skiten att du bara vill skrika.”
LÄS OCKSÅ: Så uppstår stress – och så kan du sänka den
En ömsesidig erfarenhet
För jag var precis likadan. I nio år gick jag omkring med kronisk smärta innan jag till slut fick hjälp genom en ökad stresskontroll via medveten närvaro och en förståelse av det mentala i relation till smärtan.
För har en människa haft ont länge är det sannolikt inte fler gummibandsövningar som löser problemet. Rehabövningar är en del av lösningen men långt ifrån hela.
Inom modern rehabvetenskap finns det ett förhållningssätt som sticker ut på ett bra sätt – den biopsykosociala modellen, BPS. Inom rehabiliteringen innebär den kortfattat att det finns en biologisk del med kroppen, leder, muskler, skador, eventuella fysiska sjukdomar, en psykologisk del, det vill säga känslan av sammanhang, begriplighet för att minska oro, stresshantering och undermedvetna problemlösningsstrategier. Det finns också en social del med familj, tillhörighet och socialt umgänge.
LÄS OCKSÅ: Så hänger stress och smärta ihop – och så kan du lindra den
Nödvändigt med mer samtal
Om det inte fungerar med fler övningar eller mer värktabletter så hjälper BPS oss att förstå att lösningen inte bara finns på ett ställe utan på fler.
Att sjukvården på många ställen inte har tid att möta människan i ögonhöjd och se hela situationen genom den biopsykosociala modellen beror till stor del på resursbrist. Det är inte det att vårdpersonal inte vill göra detta. Faktum är att de inte vill något annat än att hinna med ett samtal på djupet. När det gäller komplex, långvarig smärta är det helt nödvändigt med mer samtal än de få minuterna med någon stafettläkare.
Tyvärr är dagens sjukvård utformad på ett helt annat sätt tack vare att resurserna och styrningen varit så dåliga under så många år. Detta har jag själv fått uppleva under mina nio år som smärtpatient. Hade det funnits ett helhetsperspektiv där någon hade lyft att det kan vara andra muskler som skapar smärtan och att stressen påverkar lidandet starkt hade vägen fram varit mycket lättare och kortare för mig som patient. Operationer och mediciner var lösningarna jag hade att förhålla mig till.
LÄS OCKSÅ: Folkhälsomyndigheten: Psykisk ohälsa hos barn och unga ökar
Behöver lyfta blicken
Här behöver politiker och beslutsfattare inom vården lyfta blicken. Det går inte att möta människor genom sifferkolumner. Det går bara inte.
Istället bör man ta ett helhetsgrepp. Stressbesvär är ett enormt problem i vårt samhälle idag – något som i allra hösta grad hänger ihop med smärtpatienter.
Stress kan göra musklerna extra spända, smärtkänsliga och även göra att de återhämtar sig sämre.
Jag menar att det finns relativt enkla sätt för vården att åtminstone ta reda på ifall stress och psykisk ohälsa är en stor eller mindre faktor hos de som söker vård för långvarig smärtproblematik. Och det behövs inga psykologer eller psykiatriker för att prata med människor. Det räcker ofta med några genuina frågor för att ”lyfta på locket”.
LÄS OCKSÅ: Socker kan ligga bakom många psykiska besvär
Stressen inverkar på livskvaliteten
Dessutom finns det en rad olika frågeformulär med självskattning som ger en riktning och en liten fingervisning om hur mycket besvär individen upplever av sin stress och hur stressen inverkar på livskvaliteten.
Exempelvis. För några år sedan startade en försöksverksamhet i Kalmar där alla patienter som sökte för besvär med leder, senor och muskler fick träffa en fysioterapeut som första besök istället för läkare. Testet resulterade i att läkarnas belastning minskade och att patienterna fick rätt hjälp snabbare, och nu används samma metod på flera vårdcentraler runt om i landet.
Detta visar att ett nytt tänk kan skapa förbättring för både vårdpersonal och patienter.
Jag tror stenhårt på att effekten skulle bli liknande om vi flyttade fram frontlinjen i kriget mot stressbesvär och möter dem tidigare och hårdare och tar dem på större allvar än vi gör idag. Det behövs inte mycket för att insatserna ska bli mer exakta och mer enligt den biopsykosociala modellen än de är idag.
Enkla och vetenskapliga självskattningsformulär kan vara ett bra ställe att börja på.
Av: Björn Rudman, rehab- och träningsentreprenör med många års erfarenhet som professionell tränare, och aktuell med boken ”Boken om ont”.
Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt.
Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.