Historik
Bly har varit mycket uppskattat och använt i över 6 000 år. På 1980-talet tar man bort bly från bensin och färg p.g.a. toxiska effekter.
Geokemister i Kalifornien har konstaterat att den genomsnittlige amerikanen har över 100 ggr mer bly i blodet än ursprungsmänniskan före istiden. Koncentrationen i benstommen är hela 500 till 2 000 ggr högre. Blyhalten i skelettet hos forntida peruaner och nubier är 500 ggr lägre än hos dagens amerikaner. Alla är med andra ord blyförgiftade, mer eller mindre. Blyförgiftningen har minskat i västvärlden de senaste 20 åren i takt med att man har tagit bort bly från bensin och färg samt tillsatt säkerhetsåtgärder.
Kemi
Bly förekommer som 4 isotoper, Pb 204–208. Det finns organiskt och oorganiskt bly. Halveringstiden för bly i människovävnad är 30–100 dagar men det lagras i skelettet 6–7 år. Halveringstiden i skelett är upp till 20–30 år. Det finns ingen säker och acceptabel nivå av bly i blodet. Absorption av bly är uppskattningsvis 5–10 ggr mer omfattande hos spädbarn och små barn än hos vuxna. Vuxna absorberar 5–10 procent och små barn 25–80 procent av det bly de får i sig. Vuxna lagrar mer bly i benvävnad och barn lagrar mer bly i mjukvävnader, 99 procent av bly hos vuxna finns lagrad i skelettet.
Effekt
Man misstar sig ofta då det gäller blyförgiftning i dess tidiga skede. Symtomen är vaga och förknippas lätt med andra åkommor. Exempel på symtom kan vara huvudvärk, trötthet, muskelsmärtor, dålig matsmältning, skälvningar, förstoppning, kräkningar, anemi, blekhet, vertigo (svindel, yrsel) och nedsatt koordination. Blyförgiftning på låg nivå sänker intelligensen, minskar uppmärksamheten och påverkar minnes- och språkfunktionen. Den kan utlösa mentala rubbningar som hyperaktivitet, fördröjd och hämmad reaktionsförmåga och senilitet samt perifer neuropati med t.ex. droppfot som följd. Blyförgiftning har sammankopplats med ett ökat antal dödfödda barn och cancer. Bly tycks också störa och hindra aktiviteten hos vissa enzymer. Bly mobiliseras från benvävnad under graviditet och överförs till fostret, som är extra utsatt för störd utveckling av t.ex. blod-hjärn-barriären.
Blyförgiftning kan minska hemoglobinsyntesen som leder till anemi, samt minska intelligenskvot och hjärnfunktion hos både barn och vuxna p.g.a. minskat upptag av GABA till hjärnvävnad. Forskarna är överens om att blyöverskott, även om det är under toxicitetsnivå, kan sänka funktionen i det centrala nervsystemet. Bly hämmar produktion av acetylkolin.
Något förhöjda blyhalter kan orsaka njurskada, sänka immunförsvaret och därmed öka mottagligheten för diverse sjukdomar, inklusive cancer. Bly ökar tendensen till våldsamt beteende.
Tecken på svår blyförgiftning är kort livslängd och död. Detta rör sig dock om doser långt under de som associeras med ”blyförgiftningen”, som drabbade många under ”Vilda Västerns” glada dagar.
Toxicitetssymtom
Akuta symtom hos vuxna: svår huvudvärk, yrsel, tremor, förlamning, ledvärk, optikus neurit, irritation, maniskt beteende, generella mentala störningar. Om förgiftningen inte botas kan ataxi, konvulsioner och slutligen döden inträffa.
Akuta symtom hos barn: psykisk utvecklingsstörning, återkommande anfall, blindhet, inlärningssvårigheter. Tidiga tecken hos barn: kraftiga kräkningar, yrsel, dvala, hyperirritabilitet, anorexi, generella mentala störningar.
Kroniska exponeringssymtom hos barn: hyperaktivitet, raserianfall, tillbakadragenhet, apati, känslo- och beteendestörningar, inlärningssvårigheter, nedsatt IQ.
Kroniska exponeringssymtom hos vuxna: anorexi, muskelirritation, diffust obehag, huvudvärk, förstoppning/diarré, metallsmak i munnen, benägenhet att bli trött, dålig muskeltonus, sömnbesvär, mardrömmar, orolighet, rastlöshet, ångest, magsmärtor, anemi, blygikt (p.g.a. sekundär ökad uratkoncentration), nedsatt IQ, störd kalciummetabolism.
Toxicitetskällor
Tetraetylbly från bilavgaser, kontakt med bensin som innehåller bly (t.ex. vid sniffning), benmjöl, dolomit, viss kosmetika, mat som utsätts för bekämpningsmedel, gödsel, miljöförgiftning, förgiftat vatten, blyglaserad keramik, kristallglas, lödning och elektronik, gjutning, tennsoldater, plåtburkar, blyertspennor, blekningsmedel för hår, laddningsbara batterier, trycksvärta, konserverad frukt, konserverad juice, blykulor till vapen och vissa målarfärger. Vissa s.k. ”blyfria” mässingsdelar i rörsystem för vattentransport kan innehålla 5–7 procent bly. Vissa örter, speciellt ayurvediska, och kryddor från sydostasien kan innehålla höga halter av bly, troligen p.g.a. torkning över kaminer som eldas med blyhaltigt kol (som också kan innehålla andra tungmetaller). Upptag av bly genom inandning av blydamm är vanligt t.ex. vid slipning av trä täckt med blyhaltig färg.
Konserverad tonfisk har visat sig vara en av de stora källorna till blyförgiftning hos barn i vissa delar av Indien och sydostasien. Noggranna analyser visar att konserverad tonfisk förpackad i Sydostasien kan innehålla upp till 10 000 ggr mer bly än motsvarande färsk fisk.
Absorption och utsöndring
Absorption och toxicitet av bly ökar när kalcium- till fosforförhållandet är lågt och alkoholintaget är högt, medan järn- och proteinintaget är lågt.
Angreppsorgan
Njurar, hjärta, ben, CNS och moderkakan.
Antagonister
Ca, Fe, Cr, B1, B3, B6, B12, folsyra, C- och E-vitamin, Mg, S, Se, Zn, DMSA, EDTA, alginat, pektin, liponsyra, cystein, cystin och metionin.
Kelering/avgiftning
Man avgiftar bly bäst genom avgiftningsomgångar med DMSA eller EDTA. Intravenösa eller perorala kurer med EDTA (3–6 g per dag) är mycket effektiva för att avgifta bly. Stora mängder av bly kan keleras bort under några månaders tid men bly som lagras i skelettet tar flera år att kelera bort. Perorala intag måste ske under flera år för att man ska få bort största mängden bly p.g.a. att bly lagras i skelettet och det tar 6–7 år för kroppen att byta ut skelettet. Liponsyra kan också vara ett bra komplement. Benmjöl rekommenderas ofta som kalciumtillskott men det upplyses inte om dess höga bly- och fosfathalter¬. Vid behov av kalcium är det bättre att använda andra kalciumkällor, t.ex. mikrocrystallin hydroxyapatit, kelatiserat kalcium, kalciumlaktat, kalciumcitrat och andra kalciumsalter¬. Det är bäst att kelera intensivt 3–7 dagar varje månad under några år. Kalcium- och magnesiumintag ska vara optimalt. Dessa ämnen är antagonistiska till bly och motarbetar lagring av bly i skelettet. Minimera intag av fluor som ökar upptag av bly.
Det finns ett enkelt sätt att motverka blyförgiftning och det är att äta en fiberrik kost och ett heltäckande vitamin-mineraltillskott som innehåller kalcium, koppar, zink, järn, krom, C-vitamin, E-vitamin och hela vitamin B-komplexet. Detta skyddar också mot de toxiska effekterna av bly. Man har funnit att höga doser av vitamin B1 minskar blyförgiftningssymtomen och hindrar blyupplagring i vävnaderna. Pektin och alginat är verksamma och effektiva fibrer som hindrar blyupptagning och möjligtvis ökar utsöndringen av bly. Andra näringsämnen som skyddar mot blyansamlingar är nikotinsyra, krom, metionin, cystein, cystin och vitlök.
Analyser
Vid förhöjda blyvärden kan det förekomma förhöjda värden av urinsyra. Begränsa/uteslut i så fall intag av purinproteiner.
Använd gärna hårmineralanalys för att utvärdera blystatus och se om du har tillräckligt med mineral för att skydda dig för blyexponering. Det visar hur mycket bly som cirkulerar i kroppen under flera månaders tid. Det kan krävas flera analyser och flera månader av kelering för att bly ska visa sig i en hårmineralanalys.
En genetisk analys, en avgiftningsprofil (detoxification profile) visar om du har genetiska mutationer i P 450 enzymsystemet som drabbar din förmåga att avgifta tungmetaller. En leverfunktionsanalys och ett tarmpermeabilitetstest visar om levern gör ett tillräckligt bra arbete med avgiftning och om du drabbas av tarmpermeabilitetsproblem. Jonat, friradikalproducerande bly kan testas med IHMT-test, se kapitlet om Diagnostik.
Exempel på studier, referenser
Yrkesexposition
Av 1 300 yrkesarbetande personer hade 30 procent förhöjda blyvärden i blodet (> 1,2 umol/l, vilket bör rapporteras). Över 80 procent av dessa hade en klar yrkesexposition t.ex. i blysmältverk, batteritillverkning, i byggnadsindustrin m.m.
Maizlish N. et al. “Elevated Blood in California Adults 1987: Results of State Wide Surveillance Program Based on Laboratory Reports”. Am J Publ Health, 1990;80:8:931–4.
Intelligens
130 av 270 personer studerades som barn mellan åren 1975 och 1978 och följdes upp 1990. Undersökningarna visade, trots i övrigt flera normala testresultat, att höga blynivåer ökade risken för sämre skolresultat, för tidigt avslutad skolgång, beteendemässiga störningar och vissa lättare motoriska funktionsnedsättningar.
Needleman HL. et al. “The Long-Term Effects of Exposure to Low Doses of Lead in Childhood: An Eleven Year Follow-up”.
N Eng J Med, 1990;322:2:83–8.
Lågdosexponering
Denna artikel tar upp det faktum att vi i dag inte vet hur lågdosexponeringar av bly i foster- och småbarnsperioden påverkar den utvecklande hjärnan. Men även det verkar kunna ge kognitiva skador
(se föregående artikel). Detta borde enligt artikelförfattarna leda till långtgående konsekvenser på flera områden.
Lee WR. et al. “Low Level Exposure to Lead: The Evidence of Harm Accumulates”. Brit Med J, 1990;15;301:504–6.
Störd kalciummetabolism
Studien visar på förhöjda nivåer bly hos 86 yrkesexponerade jämfört med 51 kontrollpersoner. Hemoglobin och kalciumnivåer var lägre och kopparnivåer högre i serum hos de blyexponerade, vilket är tecken på endokrin aktivitet i njurarna, som är ett målorgan för bly.
Anetor J. et al. ”Decreased total and ionized calcium levels and haematological indices in occupational lead exposure as evidence of the endocrine disruptive effect of lead”. IJOEM, 2005;9:1:15–21.