Surf the healthy way've

Bokslut september – reflektion!

Det bästa jag gör regelbundet i mitt liv just nu är att pausa för stunder av reflektion. Stunder där jag lyssnar inåt. Stunder där jag känner efter. Stunder där jag bland annat funderar på ett varför. Varför vill jag? Varför vill jag inte? Så att det känns bra. Så att jag mår bra. Så att jag gör medvetna val i riktning mot var jag vill vara och hur jag vill känna.

Jag lär mig hela tiden nya saker om mig själv när jag gör detta och det är häftigt. Blir liksom starkare i grunden, därinne i djupet. Och jag blir glad. Glad över det lilla och det stora. Uppskattar det jag har och det som finns runtomkring mig.

September har varit en månad med fullt ös, både jobbmässigt och privat. Vet att många fler har det så och därför är det viktigt att hitta sitt sätt för återhämtning och reflektion. Skapa förutsättningar för att hantera den ”stressiga” vardagen.

Jag har fått många kloka svar när jag lyssnat inåt och därför tänker jag vara sann mot mig själv. Det är nog det viktigaste jag kan göra för hälsan och ett hållbart välmående. Det är lätt att säga att man ska strunta i vad andra tycker, tänker och gör. Strunta i att jämföra sig. Strunta i prestation. Med det är inte alltid lätt.. Det krävs träning och det krävs mod. Typ som med all fysisk träning, det behöver underhållas hela livet!

 


Höstfjäll och boost!!

Höst, alltså höst. Hur jäkla vacker och bra är den inte?! Speciellt när man får vara nära naturen. Extra mycket när man får vara ute på fjället.

Det har jag fått i helgen. Fyllt på lungorna med underbart härlig fjälluft i Åre. Sprungit på fantastiska höstfjäll med lagom leriga trailstigar. Pausat för att njuta av lugnet. Mindfulness deluxe.

Jag har också blivit inspirerad, motiverad och avslappnad på en massa härliga klasser på träningseventet Höstglöd i Åre. Har bland annat yogat, paddlat SUP, kört SOMA move och utmanat både core, balans och andra muskler med styrketräning på SUP-brädan i en SUP-power.

Dessutom har jag umgåtts med fantastiska vänner och träffat härliga inspirerande kollegor i min bransch. Nu är jag fulltankad med den bensin som jag vet att jag behöver mina kommande veckor.

Jag gillar hösten! Jag gillar fjället! Jag gillar naturen!

Jag älskar att bli boostad!


Tiden går.. Hitta tidslattarna!

Tiden går och jag har inte varit här på länge.. inte tagit till vara på mina ”tid-slattar” skulle man kunna säga.. De jag själv pratar om i mitt jobb som PT, Coach och föreläsare. Som jag vill att man ska hitta för att få till lite goda vanor för välmåendet. 20 minuter här och 20 minuter där. Ibland finns det mer, ibland mindre.

Tänk, bättre en liten stund än inget alls. Funkar på allt som gör att din kropp eller själ mår bra. Träna när maten står i ugnen eller transportjogga till/från jobbet. Spring en sväng medan barnen är på sina aktiviteter eller ta med ett gummiband och gör en cirkelträning med några övningar. Djupandas och stanna upp i medveten närvaro på bussen/t-banan eller i Ica-kön. Reflektera och lyssna inåt en stund när du viker tvätt eller plockar ur diskmaskinen. Ja ni fattar, börja där det funkar och börja lite.. inga prestationskrav!

Idag tog jag tillvara på en sån slatt mellan två jobb och fick undan lite segt adminjobb. OCH hann dessutom med att reflektera över att jag är sugen på att skriva lite mer här igen. Inte massor, inte jämt men lite kort då och då 🙂


Omstart, Nystart, Restart – Hej 2017

Omstart 2.0.. jag har inte varit den flitigaste bloggaren under 2016 och inser att det kommer jag nog faktiskt aldrig att bli.. Det handlar framför allt om tiden och prioriteringar för jag gillar den reflektion som skrivandet ger mig. Jag gillar också att saker kommer i mellan, att jag får vara i nuet och att jag kan välja vad jag vill prioritera. Prioritera det som känns bäst just där och då. Nu! Ibland är det skrivandet, ibland något annat..

Men så är det ju något som händer när det blir nytt år. Det funderas på året som gått. Det funderas på planer för det nya och jag tänker att min blogg faktiskt ska få lite mer kärlek under 2017. För mig är det viktigt att känna att skrivandet/inläggen kommer spontant och inte blir ett måste så det kommer fortsatt vara så men som jag skrev är en av de stora anledningarna att jag skriver, att det innebär tid till reflektion.

Reflektion på tankar, upplevelser, känslor, kunskap, erfarenheter och annat jag vill dela med mig av. 2016 gav mig framför allt en stor insikt i hur viktig just reflektionen är för mig. Det kan vara i form av återhämtning, egentid, tid i naturen, tid med intressen, tid att skriva, ha luft i kalendern eller bara vara i en miljö som tillåter mig att fokusera på nuet och det som rör sig däruppe i huvudet.

De senaste åren har jag antingen avslutat eller inlett året med att skriva ner och reflektera över mina tankar, mål, prioriteringar och önskningar för hur jag vill att kommande år ska vara. I år blev det väldigt tydligt och klart när jag började fundera och skriva om mitt 2017. Jag tror det beror mycket på året som varit, med bl. a utbildning och fördjupning inom coachingen. Där har jag kunnat landa en massa insikter och värderingar som blir vägledande i mycket.

Ett tips till dig som inte redan skrivit ner tankar/mål inför nya året, kanske på grund av att det är rörigt däruppe, kanske på grund av att du inte vet/vill (det är okej), eller kanske pågrund av att du tänker allt i form av prestation (vi är många som trillar dit där), är att bestämma dig för tre områden som är viktiga för dig. Sedan låta tankarna flöda och punkta ner saker som kommer upp under respektive område. För mig blev det i år följande områden;

Arbete/Utveckling
Hälsa/Må bra/Träning
Kärlek/Relationer

Jag ser fram emot ett riktigt bra 2017 där jag själv håller i taktpinnen och lyssnar till mitt inre iform av mer reflektionstid!!

Det börjar bra med en härlig kitesurfsemester på Zanzibar.. Hello Africa 🙂

 


Sköna maj välkommen & maj-motivation!!

Årets första fyra månader har snart passerat.. Ganska fort om jag får säga mitt.. men känner att det varit fyra riktigt bra månader fyllda av insikter, reflektioner och en del beslut. Några större och några mindre men känslan av att kunna grunda sina beslut på en trygg och bra plattform är otroligt skön. Det tackar jag den coachingutbildning, hos Akademi Coachstjärnan, som jag gått under dessa månader och som jag trodde skulle göra mig till en bra coach.. men den har faktiskt gjort så mycket mer med mig!

Utvecklat MIG. Lärt mig att förstå MIG. Fått mig att greppa vad värderingar är för MIG. Insett vad som är viktigt för MIG. MIG. JAG. MITT AGERANDE. Det kan bara JAG påverka och det är häftigt!!

”Self-Respect” och ”Passion”. Två värderingskort som låg framför mig när vi avslutade kursen för en vecka sen och skulle välja två kort som beskrev känslan nu och framåt. Jag snodde dem snabbt och kände direkt att de var mina nya ledord i livet. Tillsammans med ”energi” som följt mig länge (får nog döpa om det till ”energy” så att de passar ihop i det mer internationella sällskapet.. :-)) så har jag nu tre starka ledord som betyder något speciellt för mig. Ledord som jag kan plocka fram i bra och mindre bra stunder för att hitta mina värderingar och den plattform jag har under mig.

Nu ser jag fram emot att få coacha andra till lika sköna insikter och utveckling inom önskat område och gå mot en internationell certifiering inom coachingen.

Tänkte också att det är dags att börja vara lite aktiv här igen.. Nu när våren är här på riktigt och motivationen stiger tillsammans med energin vi får av ljuset och längre dagar! Våren. Nyvaknande. Nya knoppar. Mer ljus. Mer värme. Mer sol. Mer energi. Mer motivation.

Börjar med att ge dig en liten utmaning i att fundera på om det finns något/några ledord som matchar med dina värderingar?Ord som kan motivera dig i din vardag, i din träning, i ditt jobb, ja i ditt liv helt enkelt. Påminna dig om var du är på väg och vad som är viktigt.

Lycka till med tankarna kring detta och njut av en skön Valborgshelg!

IMG_2037


Lidingöloppet 30K..

Skulle inte ge mig på det i år igen.. lyckades ju så bra förra året.. precis under den magiska 2.30-gränsen.. en svår tid att slå.. (och de som känner mig vet att jag har svårt att inte sätta målet att förbättra en tid jag gjort i ett lopp) så har mina tankar gått.. inget Lidingölopp i år..

Men imorse när jag sprang milen i en så där lagom bekväm fart så började jag fundera på hur jag ska motivera mig för att gå på lite ”grispass” igen. Tuffare intervaller. Tröskelpass. Backträning. Pass som är lite ångestladdade men ändå roliga (jag vet att det låter konstigt). Pass där känslan är  jäkligt skön efteråt.. Som ger en känslan av att man blir starkare. Som utmanar. Som ger en grymma endorfiner. Som får (i alla fall mig) att må riktigt bra. Ja.. efteråt..

Jag är urusel på att träna utan ett mål. Blir liksom lite bekväm och tänker – varför ska jag utmana mig nu? Finns ju ingen anledning.. Ska ändå inte ”använda” det till något.. Att träna ”bekvämt” är trots allt rätt skönt.. Nu säger jag inte att ”bekvämlighetsträning” eller att träna på en lagom skön nivå är något fel. Inget fel alls – kom ihåg det! Jag har precis haft en sådan period efter Stockholm Marathon och hade nog kunnat fortsätta så en bra stund till. Vi behöver helt klart den typen av träning och för vissa räcker det bra.

Men för vissa krävs det mer.. Jag är en person som gillar den drivkraft som ett mål och en utmaning ger. En person som gillar att ha ett fokus och som tycker att endorfiner från löpning är det bland det bästa som finns. En person som älskar resultat!! Speciellt när man slitit för det 🙂

Så när jag kikade in Lidingöloppets hemsida och såg att det sinat rejält på startplatserna efter förra veckans mail om att det snart var fulltecknat, fick jag lite bråttom. Jag knep en plats utan att tänka speciellt mycket och vips så har jag mitt mål med sommarens träning klart. Jag har min utmaning och jag kommer att få slita, men det är det värt!!

Och som tur är fick jag gensvar direkt av min härliga löparkompis Sanna (@runsannarun) som också anmälde sig så vi kan slita tillsammans – bästa peppen!!

För såklart är målet nu att slå förra årets tid..

Attachment-1


Marathon pirr..

Två dagar kvar till Stockholm Marathon. Två dagar kvar till start i mitt livs andra marathon. Två dagar kvar till jag ska få uppleva det jag minns som en av de häftigaste idrottsutmaningarna i mitt liv.

I år känns det mer.. mer pirrigt.. mer tankar.. mer fokus.. mer målmedvetet.. ja helt enkelt MER! Förmodligen för att jag vet vad jag ger mig in på. Vad som väntar och vad som krävs för att jag ska nå mitt mål.

Men vet ni jag känner också att jag är redo. Jag har gjort det mesta enligt planen under vintern och våren. En sjukdomsvecka men det får man räkna med. Med en bra tid på halvmaran Kungsholmen Runt för tre veckor sen så känner jag att kapaciteten finns där. Jag är förberedd.

Att det sedan utlovas kraftigt regn och vind – det skiter jag i!!

En av mina målbilder när jag tränat för maran har så klart varit Västerbron. Två gånger ska den övervinnas. I går när jag gick hem sken solen på bron och även om den inte gör det på lördag så tänker i alla fall jag skina som en sol när jag går i mål på Stadion. Förhoppningsvis med en riktigt skön känsla…
IMG_1535


Ett trappsteg..

Läste en text på instagram för ett par veckor sen.. ”You don´t have to see the whole staircase, just take the first step..” Ett citat från Martin Luther King, Jr. Klokt och bra!

Jag älskar att jobba med texter, ord, citat, mantran, motton, målbilder.. you name it! Något som kan bidra med motivation, inspiration och kanske vägledning vid både stora och små beslut. Eller fungera som en påminnelse när vi ibland tappar fokus. En bild, några rader eller bara ett ord som kan påverka oss och framkalla en känsla. En känsla som är bra, som vi är trygga med, som får oss att må bra.

Just detta citat blev faktiskt det avgörande i ett beslut för mig. Det får mig att till viss del våga gå en ny väg. Ta ett steg i en trappa som jag inte har någon som helst aning om. Men det känns bra och insikten om att jag faktiskt inte behöver se hela trappan har landat inom mig. Nu kan ju jag faktiskt vara med och skapa min egna trappa efter vägen.. Den perfekta trappan, så som jag vill ha den 🙂

Jag tror helt enkelt att vi behöver våga välja den osäkra trappan ibland. Där vi inte ser slutet eller ens nästa steg. För egentligen.. ärligt.. vem vill och orkar se en lång, och kanske brant, trappa framför sig dag ut och dag in?!

532876_414425911922595_318193808212473_1265299_1094564359_n2-300x300

 


Det är något visst med alptoppar!!

Finns det något vackrare än ett gäng snöklädda alptoppar?
För mig är de helt magiskt att blicka ut över dessa!! Att få stå på en av topparna när solen strålar från en blå himmel ger mig nästintill lite rysningar. Ibland kanske det är på grund av stupet som man kikar ner över.. men oftast bara för att det är så jäkla vackert, mäktigt och för att naturen är så fantastisk. Frihet! Energi! Glädje! Jag får en bekymmerslös känsla i hela kroppen.
IMG_0658

Bättre lunchutsikt får man leta länge efter…
IMG_0620

Alpe d’Huez i franska alperna har bjudit oss på fyra dagar med sol, vind (tyvärr så pass mycket att hela systemet var stängt första dagen..) höga höjder och långa backar. Byn ligger uppe på 1800 möh och högsta toppen Pic Blanc är 3330m. Från den toppen får man ett åk som är ett av europas (och kanske världens) längsta på totalt 16km. Grymt skönt åk även om det blir lite av en transportsträcka sista biten.
IMG_0659

Det var lite av ett osäkert kort att styra om till Alpe d’Huez när Verbier (som var planen först) kändes sjuuuukt dyrt med en CHF som nästan är i klass med euron.. Men kan varmt rekommendera denna alpby och skidåkningen som erbjuds!! Dessutom finns en lite smått galen afterski halvägs uppe i systemet, La Foile Douce, där dagens skidåkning bör avslutas i ”fransk techno” anda.. 🙂

Energin är påfylld och skidsuget lite dämpat men hoppas på att det blir några dagar till innan denna säsong är över.. Här hemma känns det dock som våren kommit på riktigt. FEMTON grader när vi landade på Arlanda!! Jag fick spring i benen och hann ut på en härlig runda medans solen gick ner…
IMG_1937


Stick to the plan.. men vad händer när det inte funkar?

Jag har ofta en plan och ett mål.. Privat är det ibland knutet till min träning men också till andra saker i livet som utvecklar mig och som skapar ett driv. En vilja.

På jobbet har vi ofta företagets mål och plan att följa men även specifika mål för dig som anställd. Här finns också ofta utrymme att sätta egna mål i det arbete man gör. Kanske ett mål kring utveckling och vad man vill uppnå framåt.

Har vi för många mål? Är vi för målfokuserade och för hårt hållna till en plan?
Ibland kanske det är så.. Eller i alla fall känns så.. För egentligen så är det ju faktiskt bara att skita i planen för en stund. Göra en avstickare och kanske hitta en annan väg till målet. Jag tror inte på en rak väg och inte heller på en rätt väg.

Jag tror det finns många vägar! 

Hade ett bra samtal med en fantastisk vän i söndags som gav mig inspiration till att skriva ett inlägg om det här. Om känslan när man inte hinner följa sin plan och börjar känna en stress över något som egentligen ska vara inspirerande, skapa motivation och vara roligt. Det är inte bra. Faktiskt helt fel. För om målet är roligt och attraktivt, då ska ju planen och vägen dit också vara det.

Nu gäller det en plan för träning och vi vet alla att ibland så kör det ihop sig. Familjeliv, förkylningar, jobbet.. ja det finns olika anledningar till att vi inte kan följa den exakta planen. Jag har skrivit det förut och jag gör det igen..

Tänk om!! Gör det du hinner, det som passar dig.
Tänk kvalitet istället för kvantitet. Skippa ett pass om du är trött och stressad. Satsa istället på ett bra pass när du är piggare och känner att kroppen är i balans. Det ger mycket bättre effekt och har vi ett mål så kommer det passet definitivt ta dig närmre målet.

Stick to plan.. men ändra planen om den inte håller!! stick-to-the-plan