Hej!
Jag tänkte just på att jag satt här och skapade nytt liv. På flera sätt. Tänk hur många livsformer vi skapar under vår livstid! En del som bär frukt, som överlever, en del vi tröttnar på, som kanske bara ser dagens ljus. Det krävs helt klart en insats för att hålla något vid liv, oavsett om det gäller barn, djur, växter eller en blogg. Det här är första gången jag bloggar. Jag har skrivit i många former, men detta är nytt. Jag känner redan att jag väntat för länge med att börja. Det passar mig egentligen väldigt bra, eftersom när jag väl skrivit av mig så känner jag mig färdig med det. Det är alltid något nytt som vill presentera sig.
Min vision med den här nyfödda bloggen är bl.a. att skriva om hur det är att leva i en relation som hela tiden växer och utvecklas samtidigt som jag själv gör det. Och om att vänta nytt liv. Helt plötsligt ska vi två bli tre och vad innebär det? Och graviditeten, hur förhåller man sig till den på bästa sätt? Jag tror på att ha en avspänd medvetenhet. Samtidigt som jag förundras och gläds över alla fantastiska produkter som underlättar livet just nu och som kommer underlätta för det kommande livet så undviker jag för mycket information och råd då det ofta skapar fler behov eller lyfter fram fler problem än vad jag egentligen har. Jag lyssnar mycket inåt och tänker även på hur det ser ut i andra delar av världen där livet är mindre materialistiskt. Ofta behövs kanske inte mycket mer än en bärsjal, mat och kärlek för att ha ett nöjt barn.
Jag är nu i vecka 16 och min förundran över hur magiskt livet är växer varje dag, i takt med min mage.
