Chefredaktören

2000 lyssnare – and counting

Det är galet kul att podda igen! Ni har väl inte missat att Kurera har blivit med podd?

Idag har jag spelat in en podd och publicerat en annan. Nu kan du lyssna på Carina Swartz historia om hur det kom sig att hon blev VD för sin mammas skapelse Rosenserien, Carina som i hela sitt liv drömt om att bli lärare...

Det är oerhört spännande att komma hälsopersonligheter inpå livet som jag gör i podden – somliga, som jag trodde levde hur hälsosamt som helst visar sig sova väldigt få timmar, andra, som Carina Swartz berättar om hur hon trodde att "bara lata människor" blev utbrända. Och så jobbade hon sig rakt in i en utbrändhet som ledde till att hon en dag helt enkelt inte kom ur sängen.

Mitt mål med podden är att komma nära, få veta vad som drivit dessa människor som på olika sätt har dedikerat sitt liv till att hjälpa andra med deras hälsa. Många gånger går det ju hand i hand med den egna hälsan.

En bra bit över 2000 lyssnare har redan hittat till Kurera-poddens allra första avsnitt med FunMeds grundare Peter Martin. Så roligt!

Vem jag intervjuade idag? Jag ska snart berätta det. Låt mig lyssna på ljudfilen först bara, så att vi vet att det funkade!

Så länge bjuder jag på en bild på mig och Carina Swartz från när vi spelade in podden som du kan lyssna på här! Vi är mindre fnissiga i podden än bilden antyder, jag lovar!

Jo, en sak till podden har en egen mejladress: Skriv till podden@kurera.se med frågor till de jag intervjuar, önskemål och åsikter!

Carina Swartz och  Maria Torshall i poddstudion



Av med skygglapparna – vi blir alla äldre!

En sak kan vi vara helt säkra på; vi blir alla äldre.
Därför förundrar det mig hur ålderismen kan frodas – och varför vård och omsorg av äldre är så eftersatt?

Pandemin gav oss det nya uttrycket ”äldre äldre” för dem som är 80+. Följaktligen blir de mellan pensionsålder (om vi nu fortfarande räknar 65 som det) och 79 ”yngre äldre”

Konstiga begrepp som egentligen inte säger någonting alls om hur vi mår och hur gamla våra kroppar är. För den kronologiska åldern behöver, som vi vet, inte alls vara densamma som den biologiska.

Åldras gör vi, hela tiden, men olika. Det skiljer från person till person, mellan olika delar av kroppen och mellan kvinnor och män. Att åren går och födelsedag läggs till födelsedag kan vi inte göra mycket åt – men det biologiska åldrandet kan vi faktiskt fördröja. Det är därför vi har valt att kalla temat i det här numret av Kurera för Frisk hela livet – för graden av ur friska vi känner oss har inte så mycket våd ålder att göra.

Suresh Rattan, född 1955 i Indien, är professor vid institutionen för molekylärbiologi vid Århus universitet i Danmark och har funderat mer än de flesta av oss på just åldrande.

Hans beskriver sin egen upplevelse av åldrande med ord som skapar igenkänning hos många – helt eller delvis:

”Jag går lite långsammare. Mina glasögon har behövt bytas ut mot starkare två gånger hittills. Jag kan inte bära mina överfulla kassar från affären alltför långt. Jag behöver anväda toaletten oftare. Min kisstråle är kortare och svagare. Min mage putar ut. Mitt handslag har blivit mjukare. Min mun känns torrare. Jag puffar efter att sprungit efter bussen, och missar den ofta.”

En låg grad av självvald stress motverkar åldrande och stärker vår hälsa, menar Suresh Rattan, stress som i motion, kryddor som kurkumin från gurkmeja, eller fasta, som stör cellerna och därmed aktiverar immunförsvaret. Hans grundstenar för hälsa är mat, fysisk aktivitet, och psykiskt och socialt engagemang. Och att ha mål i livet, känna tacksamhet och respektera planeten.

Jag skulle vilja lägga till respekt för andra människor. Alla har vi en mamma, och en pappa. Alla har vi åtminstone haft mor- och farföräldrar. Vi ser eller har sett dem åldras – och vi vet att vi också blir äldre för varje dag som går. Så det är dags att ta av skygglapparna och se till att de – och vi – respekteras även när vi har passerat våra bäst-före-datum och inte längre kan räkna oss till de ”unga och lovande”.

I grunden handlar det om respekt. För dagens pensionärer, yngre eller äldre äldre var gårdagens full friska, fullt arbetande samhälllsbyggare. Och morgondagens, eller övermorgondagens, äldre är vi själva! Så som vi vill bli behandlade då, så bör vi se till att de som är äldre idag behandlas. Svårare än så är det ju faktiskt inte.

 

Jag och mamma på lunchutflykt i Blekinge för ett par somrar sedan. Jag är lyckligt lottad att ha en mamma som är glasklar vid fylla 95.



Dags för jämlik vård! 

 

2022 är valår. Kommer vi äntligen att få se satsningar på kvinnors hälsa då? 

Om det var männen som födde barn så skulle förlossningsvården se annorlunda ut. Det är inte bara jag säger det, många barnmorskor som skriver under på det också.

Bara dagar efter att skrivit och skickat den här texten (som är min ledare i Kurera nr 1/2022) till tryck kom ännu en tragisk nyhet om från förlossningskrisens Sverige och vittnade än en gång om bristerna inom vården – och det upprörande faktum att verkliga symtom viftas bort som känslor, i det här fallet en kvinnas allvarliga inre blödningar som tolkades som sorg över ett förlorat barn. Kvinnan fick inte vård i tid – men det fruktansvärda resultatet att även hon dog.

Förlossningar kan vara enkla och okomplicerade. Jag har talt med kvinnor som fött barn hemma  och talar lyriskt om upplevelsen. Men förlossningar kan också vara  fruktansvärt dramatiska och faktiskt livsfarliga.

Tänk smärtan och skaderiskerna, både för det ofödda lilla livet och för den födande – och tänk sedan på de nedlagda förlossningsavdelningarna och på att kvinnor ibland tvingas åka i timtals för att hinna in till vård. Om de hinner. 

 

Minns med vördnad

Jag hade aldrig hunnit, tänker jag när jag läser om den senast nedlagda förlossningskliniken i norr. Vi har nyss firat hennes nittonde födelsedag och varje år minns jag som om det vore igår. Födelsedagar får en annan dimension när man har fött barn, eller hur? Den är hennes att fira med presenter och frukost på sängen – och min att minnas med vördnad inför vad min kropp var kapabel till. 

Undret av att de flesta barn faktiskt föds friska och starka och lyckan och tacksamheten över det blir extra påtaglig när jag läser om hjärtebarnet Kerstin – en fantastisk historia om medicinsk framgång och hjältemod, som vi skriver om i senaste numret av tidningen Kurera (nr 1/2022)

Vid just den här förlossningen, min tredje, gick det väldigt snabbt. Knappt en timme efter att skrivits in på BB låg hon på min mage. Epiduralet som jag bett om hanns aldrig med. Tänk om jag tvingats resa 30 mil för att komma till BB? Tanken svindlar.  

 

En vecka på BB

Sedan 1970-talet har över hälften av alla förlossningskliniker i Sverige lagts ner. 30 mils resa enkel väg är därmed verkligheten för kvinnor i vissa delar av Sverige. Under samma period har befolkningen ökat med 30 procent.  

På 1970-talet låg kvinnor kvar på BB med sina nyfödda i snitt en vecka. Idag skrivs de ut efter knappt två dagar. Men eftervården har inte förändrats. Kvinnor lämnas ensamma med sina nyfödda babysar och såriga underliv. 

Jag var hemma igen knappt ett dygn efter förlossningen, men i England där jag bodde då var eftervården en helt annan än den mina svenska väninnor fick – och är det fortfarande.
En distriktsbarnmorska kommer under de första tio dagarna hem till den nyförlösta, för att kolla både mamman och babyn, minst tre gånger, fler vid behov. Vid hembesöken vägs även babyn, så att mamman slipper gå till en vårdcentral. Efter de tio dagarna skrivs mamma och baby ut till vård av en health visitor, utbildad hälsovårdare. 

Förlossningsvården är bara ett av många områden där kvinnors hälsofrågor hamnar på undantag. Gång efter annan utreds vården – och konstateras vara ojämlik. Kvinnor förbises och får inte samma vård, varken akut eller på sikt. Kvinnor vill ha mer helhetstänk och väljer hellre komplementär vård, men även den önskan viftas bort.
Bland annat därför gör Kurera precis tvärtom. I vårt senaste nummer fokuserar vi på just kvinnohälsa, från PMS och menscykel, via mammaliv till klimakteriet. 

 

//Maria, chefredaktör på Kurera

 

 

 

 

 



Koppla av, koppla ner, koppla bort…

Hon är här och nu. Öronen endera vinklade bakåt, mot mig, endera framåt, mot skogen omkring oss. Ett porlande vatten i ett dike, en uttorkad pöl eller ett rådjur på ängen får henne att reagera. Hon kräver min totala uppmärksamhet och närvaro.

Och just därför är ridturerna är det mest avkopplande jag vet. Det är mindfulness i sin kärna. Att verkligen vara närvarande i nuet.

Hästar är flyktdjur och ska vi vara med dem så får vi vara det på deras spelregler, ta ledarrollen och vara uppmärksamma så att de känner sig trygga. Men också vara ödmjuka inför det faktum att vi är en liten del av deras liv. Flocken av hästar är deras familj.

Min Þyrniros – Pyret till vardags – är en islandshäst och inte så stor på jorden, men med massor av kraft. Hennes namn betyder Törnrosa på isländska döpt av uppfödarens lilla dotter (Þ uttalas "th", som i engelska "the"). Hon är tonåringen i sin flock av hästar, bara sex år gammal. Nyfiken och väldigt social.

Tillsammans med henne kopplar jag av totalt. Och kopplar ner. Och bort. Jag svarar varken på telefon eller mess och är inte nåbar där ute i skogen.

Jag vet att jag inte är ensam om den där känslan av att stressen liksom rinner av i samma stund som jag kommer till stallet och möter hästen efter en stressig dag. Allra senast när jag sitter upp i sadeln är jag lugn som en filbunke.

Några timmar senare, på vägen hem, kommer jag ofta på mig med att se på allt det där som stressade upp mig tidigare under dagen med helt andra ögon. Väldigt ofta har jag rensat hjärnan och tänker klarare. Och det är både skönt och alldeles nödvändigt.

Vi kopplar alla av på olika sätt. Några odlar i kolonilotten, andra promenerar längs havet, som Agneta Sjödin (sidan 8), eller spelar golf som Jan Lindberg (sidan 30).

Viktigast är ATT vi hittar återhämtning, inte hur. I det nya numret av Kurera skriver vi också om varför vi alla ska ta det lite lugnare. Oavsett var du hittar lugnet så njut av det! Skippa allt dåligt samvete för att du väljer det som får dig att må bra! Och då menar jag inte bara i sommar – återhämtning behöver vi varje dag, hela året.

Tidningen hittar du i en hälsokostbutik nära dig 😉 Du kan titta efter närmaste utlämningsställe här!

 

PS. Du missar väl inte Kureras nyhetsbrev?

Varje tisdag skickar vi ut ett mejl med länkar till de mest intressanta artiklarna på sajten.
Anmäl dig här! (Självklart kan du avsluta nyhetsbrevet lika enkelt om du inte vill ta emot det längre.)

 

//Maria Torshall



Doktor Mikael kritiserar läkemedelsindustrin i TV4

Oj, vilken känga läkemedelsindustrin fick av TV4:s doktor Mikael igår! 

Att läkemedelsindustrin är en miljardindustri vet vi – men det är inte så ofta som nyhetsmedier tar upp industrins baksida på bästa sändningstid. Bra där! Och modigt!

Naturligtvis är det som TV4:s doktor Mikael Sandström säger – industrin vill tjäna pengar, helst stora pengar. Det gör den också. Bara i Sverige plockade 6,6 miljoner människor ut receptbelagda läkemedel för ett sammanlagt värde av 40 miljarder kronor förra året. Betalade notan gjorde förstås till stor del vi alla, genom våra skatter. Vinsten tog läkemedelsindustrin hem...
Bäst för industrin är förstås mediciner som många ska äta, länge. Som blodfettssänkande mediciner, statiner, som tillhör de vanligast utskrivna både i Sverige och i många andra länder. Och som skrivs ut för att ätas resten av livet.

Men hjälper de?

Nja, enligt siffror som doktor Mikael presenterade i Nyhetsmorgon måste 100 personer behandlas under fem år, för att en enda ska bli frisk av dessa mediciner, enligt principen NNT, numbers to treat.
Statiner är starkt ifrågasatta på många håll, dels på grund av medicinernas biverkningar, men också av forskare, som Ralf E Sundberg, som menar att det onda kolesterolet helt enkelt är en myt.

Och då har vi inte ens pratat om vad alla dessa läkemedel gör när de förr eller senare hamnar i vår miljö...

Så bra om vi kan få igång en riktig debatt om läkemedelsindustrin – för både hälsans, samhällsekonomins och miljöns skull! Det tackar vi för doktor Mikael!

/Maria

 



Filmklipp från galan, Swedish Health Awards

Är ni nyfikna? Jag kanske är den mest stabila att hålla mobilen men ah, bättre än inget 🙂
Här är klipp på vinnarna från galan i torsdags, Swedish Health Awards 2017:

Årets inspiratör:

Årets influencer:

Årets hälsobloggare:

Årets hälsohjälte:

Årets hälsoföretag:

För er som inte hängt med så en kort summering kring galan:
Swedish health awards är ett samarbete mellan Allt för Hälsan/Stockholmsmässan, Kurera, Life och Hälsokraft.
Swedish health awards är en gala som tillika är en invigningsfest för mässdagarna på Stockholmsmässans Allt för hälsan och blir naturliga startskottet för fantastiska inspirationsdagar för allmänheten. Tillsammans med mässa och gala ska detta vara årets största hälsohändelse i Sverige. 2017 är startskottet för samarbetet och inledning till många års prisutdelningar för hårt arbete och belöning för påverkan kring friskvård och hälsa. Vi hoppas att fler branscher som påverkar framåt för bättre hälsoklimat i Sverige kommer uppmärksamma och nomineras.

Gå gärna in och följ oss på vår facebook om du redan inte gör det 🙂 https://www.facebook.com/TidningenKurera/

Mvh
Daniel



Yogans historia

Hej på er!
Här kommer ett litet kort blogginlägg från mig, jag tänkte mest tipsa om ett inslag som kanske intresserar er som jag hörde i morse på radion. Sveriges Radio har ett morgonprogram som heter Morgonpasset och i morse hade de en yoga-expert i studion, Josephine Selander. Så på med lurarna och lyssna på deras diskussion kring yogans historia:

Mvh
Daniel

 

 



Glöm inte boka er på hälsomässan och galan – en riktig superhelg!

Nu är det nedräkning! Om ett par veckor är det dags för årets upplaga av Allt för hälsan, årets hälsomässa och den kan ni inte ha undgått som vi tjatat! 😉
Och faktiskt med all rätt för årets mässa kommer bjuda på massor av grymma utställare och otroligt mycket bra föreläsningar! Framför allt på vår scen.

Vi här på redaktionen har varit lite dåliga på göra egna inlägg på vår redaktionsblogg, men det har haft sina anledningar... förutom att vi har jobbat tillsammans med Stockholmsmässan med Allt för hälsan så har vi jobbat med att få ihop en invigningsgala också, Swedish Health Awards! Den går av stapeln 9/11, dagen innan Allt för hälsan börjar. Jag hoppas att många av er kommer gå på den för det är en stjärnspäckad kväll!

Vi har Agneta Sjödin som konferenser!
Vi har flera prisutdelare, Tony Irving, Kristin Kaspersen, Magdalena Graaf, Karl Dyall och Martin Lidberg!
Wallmans salonger kommer stå för underhållningen under tiden som vi äter vår tre rätters mumsiga middag!
Vi har en DJ efteråt för lite häng och mingel
Du kommer in på mässan med biljetten, och förutom Allt för hälsan så kommer du in på Stockholm food and wine!
Självklart - en goodiebag!

Så häng på, boka din biljett och få en superkväll med oss 🙂 Läs mer på Swedish Health Awards sida här

mvh
Daniel



Betakaroten, kan man ha det till barn som lider av soleksem?

Soleksem på barnen och betakaroten

Hej,
Jag har försökt googla en del på betakaroten och barn, hur de reagerar på det, om det är skadligt. Men jag har faktiskt inte hittat något alls.

Vi har varit på semester och de har varit väldigt känsliga för solen, mer än vanligt. Jag har smörjt dem med bra ekologisk solkrämer och använd aloe vera på eksemen osv allt som man bör göra. Men det har inte riktigt varit tillfredsställande i mitt tycke. Ungarna fick det nu direkt även här hemma i svenska solen och då har det inte varit någon direkt sol att prata om, nog värmen också.

Själv så äter jag betakaroten och jag gör det stor del av året. Huden svarar direkt på vårsolen och ger mig färg och skydd på nolltid. Så jag tänker varför använder inte jag den på mina ungar? Varför använder man inte det rent generellt till barn? Måste ju vara perfekt när man lämnar ungarna på dagis och de ska vara smörjda att också ha ett inre skydd i form av betakarotenet. Eller? Men jag kan inte hitta något om det när jag googlar. Samtidigt så ser jag inte något som skulle kunna vara skadligt heller för barnen?

Men jag tänkte att jag ska prova och jag har köpt betakaroten åt dem och de har fått den nu i en vecka. I förrgår så var vi på stranden och det var väldigt bra väder för att vara Stockholm.. det regnade iofs på förmiddagen men vi hade strålande sol på eftermiddagen.
Det som slog mig efteråt är att de fick mer pigment på den tiden och ingen av dem två fick något soleksem alls, huden såg väldigt bra och skyddad ut. Nu ska vi åka utomlands snart igen och det ska bli intressant att se hur det blir där. Då har de ätit betakarotenet i två veckor som man bör göra som vuxen om man har lätt för soleksem och bränna sig.

Hittills är jag väldigt positivt överraskad redan nu. Jag hoppas att det kommer mer forskning och studier om detta. För rent logiskt borde betakaroten för barn vara en självklarhet som är ute och leker om dagarna i solen.

Många av våra läsare här på kurera är väldigt duktiga själva och har långa erfarenheter. Skriv gärna och lämna en kommentar kring era tankar om detta. Om det är skadligt om jag ska avbryta eller om det är bra etc, alla tips och tankar emottages. Meckigt detta med UV-strålar, skydd, solfaktorer och framför allt med det bästa vi har - våra barn!

mvh
Daniel, bloggande från hängmattan.

Ps ni glömmer inte att gå in och nominera på Swedish Health Awards på era bästa favoriter. Årets största hälsohändelse i samband med Allt för hälsan ("hälsomässan") i november och den får ni inte missa!

 

 

 



Enkelt att göra egen ingefärsshot

Frukostshots – en bra start på nya året! Så här gör du din egen ingefärashot

Nytt år, nya utmaningar! Jag blev lite inspirerad av att göra shot på ingefära. För en vecka sen så köpte jag en sådan shot på 7-Eleven på morgonen. Den var supergod så jag googlade lite på hur man gör sin egen. Det enklare än du tror! Så varje morgon nu så tar jag en shot. Bästa av allt är att den har lång hållbarhet på cirka en månad i kylen.

Jag använde ingefära, citron och honung. Dessutom valde jag att spica till det med chili! Oh la la 🙂

1. Riv ingefäran och hacka chilin. Låt den så på spisen i cirka 20 minuter och dra på lång värme i vattnet. Den får max vara 60 grader för att bevara det nyttiga.
2. Efter den stått på spisen så sila över den och låt stå och svalna. Häll i honungen vid fingerljummet (får inte vara för varmt då honungen tappar effekt, typ max 40 grader).
3. Pressa i citron och sila över en sista gång och därefter fyll på i en flaska eller liknande.

Nu gjorde jag för 2 liter till två flaskor. Men för 1 liter så behöver du:
200 gram ingefära*
1 chili
1/2 dl honung
2 citroner
1 liter vatten

Ingredienser till ingefärsshot, ingefära, citron, honung och chili

Ingredienser till ingefärsshot, ingefära, citron, honung och chili

Och då undrar du vad detta är nyttigt för? Ingefära har varit ett naturligt läkemedel hundratals år med sina terapeutiska kvalitéer. Ni som vet, skriv gärna en kommentar och inspirera andra. Annars så har du några användningsområden:
Kickstarta morgonen! Chili är bra för förbränningen. Ingefära mot förkylning, migrän, magsmältning, antiinflammatoriska egenskaper. Läste nånstans att i en studie i japan så brände man 43 kalorier extra där de fått ingefära som tillskott i frukosten. Och det finns massor av alternativ med ingefära på hälsokosten, bland annat förutom vikt så pastiller för åksjuka. Såg också tuggummi för tandkött och tänder.

Bra start på dagen - och håller koll på magen. Just saying.  😉

Kurera har tidigare publicerat ett recept på en energishot med ingefära om du vill ha mer inspiration. Och här kan du läsa om varför ingefära är så nyttigt.

//Daniel

[*EDIT: Jag skrev fel från början om mängden ingefära. Stod 100gr och det ska vara 200 som jag nu rättat till. På bilden ser ni för två liter och mängden för 400 gr ingefära. Ber om ursäkt för det felaktiga antalet 🙂 ]