Den 22 september är det Trappans dag. Syftet med dagen är att uppmuntra till sunda vardagsvanor – och visa att samhället kan göra miljardvinster om de som idag är inaktiva börjar gå 100 trappsteg om dagen.
Bakom ”Trappans dag”, som uppmärksammas för andra året i rad, står organisationen 100 trappsteg, Karolinska Institutet, Hjärnfonden, Hjärt-Lungfonden, Cancerfonden och Suicide Zero. För vi rör oss allt mindre och sitter still mer, inte minst i och med coronapandemins ökade hemmajobbande. Och stillasittandet är ett hot mot både vår fysiska och psykiska hälsa, som drabbar olika samhällsgrupper olika mycket. Skillnader i våra livsvillkor leder alltså till ojämlik hälsa.
LÄS OCKSÅ: “Livsstilsförändringar kan motverka många problem”
Vardagsrörelsen underskattad
Och sjukdomar kopplade till livsstil och vardagsvanor kostar redan i dag miljarder varje år för samhället. Nya studier under det senaste året visar också att fysisk inaktivitet är en stark riskfaktor för svår covid-19.
Så vad är det i just trappgående som är extra bra som vardagsmotion och för folkhälsan?
– Att gå i trappor är riktigt bra träning för såväl kondition som muskelstyrka. Stora undersökningar visar att vi har fått sämre kondition, men även svagare muskler under de senaste decennierna. Vi sitter numera i snitt 9-10 timmar om dagen. Det är framförallt vardagsrörelsen som har minskat, berättar Mai-Lis Hellénius, professor och läkare vid Karolinska Institutet, för Kurera.
Vi vet idag utifrån ny forskning att vi har kraftigt underskattat effekterna av vardagsrörelsen, förklarar hon.
– Vardagsrörelse och all fysisk aktivitet ger både omedelbara effekter, det vill säga att man blir piggare och gladare, och långsiktiga effekter. Med hjälp av rörelse kan vi bättre förebygga så gott som alla våra stora folkhälsoproblem som hjärt-kärlsjukdom, typ 2 diabetes, vanliga cancerformer, demens och även depression. Nya beräkningar av hälsoekonomer visar att även de samhällsekonomiska vinsterna skulle bli oerhört stora.
LÄS OCKSÅ: Så här lätt får du en starkare kropp
Inaktiva svenskar kostar pengar
En beräkning, framtagen i samarbete med Anders Johrén som är civilekonom och analytiker vid Nyckeltalsinstitutet, visar att samhället skulle kunna spara in flera miljarder kronor om året om 500 000 inaktiva svenskar började gå 100 trappsteg, varje dag. Små förbättringar av våra vardagsvanor ger alltså även stora samhällsvinster. Men den största vinsten är det minskade mänskliga lidande som mer vardagsmotion skulle leda till.
LÄS OCKSÅ: Monika Björn: ”Så blir du stark genom klimakteriet”
Tar några minuter att gå
Trappor finns överallt, de kostar inget att gå i och det tar bara några minuter att gå 100 trappsteg, tipsar grundarna av Trappans dag. Du kanske hittar trappor på arbetsplatsen, ute i naturen eller i ett shoppingcenter, till exempel?
Men för den som inte kan gå i trappor av fysiska skäl, eller inte hittar en trappa att gå i, vad skulle 100 trappsteg kunna motsvara i annan vardagsaktivitet?
–Den frågan är svårare att svara på. Det är faktiskt så att vi forskare på Karolinska institutet tillsammans med 100 trappsteg, just nu planerar en studie där vi noggrant ska jämföra effekterna av gång på plan mark med att gå i trappor, säger Mai-Lis Hellenius.
Här kan du läsa mer om Trappans dag!
Av Carolina Eriksson
Om beräkningen av de 100 trappstegen
I en simuleringsmodell som tagits fram kan man genom att mata in olika antaganden och erfarenheter bedöma vilken ekonomisk potential 100 trappsteg per dag har. Utifrån de antaganden som läggs in kan man med hjälp av standardkostnader för sjukfrånvaro, effektivitet och samhällets kostnader för hjärt- och kärlsjukdomar få fram en tänkbar samhällsekonomisk effekt av 100 trappsteg. Många av de antaganden som gjorts baseras antingen på statistik eller erfarenheter. (Källa: Trappans dag)