Därför ska du inte äta ägg i påsk!

Fakta

Camilla Björkbom har suttit i Djurens Rätts förbundsstyrelse sedan 2010.
Hennes egen väg till att engagera sig i organisationen gick via en häst vid namn Helge. Hon satt i ridbyxor och åt hamburgare när hon tänkte att det var konstigt att hon ena stunden ryktade och älskade hästen Helge för att i nästa stund äta ett annat djur. Hon visste det inte då men det var kanske den enskilt viktigaste tanke hon tänkt, menar hon. När hon bestämde sig för att sluta äta djur gjorde hon en förändring som spar 500 djurliv per år, har hon senare insett.

Djurens Rätt bildades för 130 år sedan och är idag en folkrörelse som arbetar för alla djurs rättigheter. De arbetar för att förmedla ett budskap som upplevs som radikalt men som de anser borde vara självklart: respekten för andra levande varelser.
De menar att frågan om människans behandling av djuren är en av dagens viktigaste etiska frågor.

I Sverige äter vi cirka 64 miljoner ägg – enbart under påskveckan. Men det är inte många som känner till hur äggindustrin verkligen ser ut eller vad den innebär för djuren. Få vet till exempel att tuppar dödas direkt vid födseln eller att många hönor ofta plågas oerhört under sina liv och i samband med slakt får sina huvuden nerdoppade i strömförande vattenbad.
Det är dags att tänka om – och sluta förknippa påsken med att äta ägg. 

Det menar Djurens Rätts förbundsordförande Camilla Björkbom och berättar mer om den svenska äggindustrin i ett inlägg på Kurera debatt.

Påsken väntar runt hörnet och konsumtionen av ägg fördubblas under påskveckan. Det konsumeras cirka 4000 ton ägg, vilket motsvarar cirka 64 miljoner ägg –  enbart under påskveckan. Sammanlagt äter en person i Sverige cirka 222 ägg per år (1). Men – det är än idag inte många som känner till hur den svenska äggindustrin ser ut och vad den innebär för djuren.
Frågan är: vill du veta? Ja, om du kallar dig en medveten konsument borde du åtminstone läsa den här texten.

Det är dags att tänka om
Tillhör du dem som tror att några hönor krafsar runt på gräset på grannens bondgård? Då är det dags att tänka om. Äggindustrin är idag ett storskaligt djurutnyttjande med många mörka sidor. Vill du vara en medveten konsument som bryr dig om djuren gör du klokast i att helt välja bort äggen från påskbordet. Låt mig berätta lite om hönornas historia och hur deras liv ser ut idag.

 
Camilla Björkbom, förbundsordförande Djurens Rätt

Camilla Björkbom, förbundsordförande Djurens Rätt

Hönor har starka sociala band till varandra
Dagens tamhöns härstammar från djungelhönan som ursprungligen kommer från Sydostasien. Där lever hönsen i en flock som består av cirka 4–30 individer, individerna i flocken har starka sociala band till varandra. På natten sover de uppflugna på trädgrenar för att undvika rovdjur. Omkring 60 procent av sin tid spenderas med att krafsa och sprätta i marken, ett beteende som visat sig vara väldigt viktigt för hönsen. I en studie fick hönor “jobba” för att komma åt olika resurser som exempelvis mat, vatten eller en strötäckt yta och att få krafsa på ströytan var någonting hönorna jobbade hårt för. Det understryker hur viktigt det här beteendet är för dem.

► Läs också: Vegokost minskar risken för hjärtsjukdom och cancer

Viktigare att hitta en bra plats att värpa på än att äta
Det har observerats att djungelhönsen också, som många andra fåglar, njuter av att rengöra sin fjäderdräkt genom att rulla sig i sand, det som kallas för att sandbada. Hönorna spenderar också mycket tid med att hitta en bra plats att värpa. Studier har visat att hönor anstränger sig mer för att hitta en bra plats att värpa på än att äta, trots flera timmar utan mat. Hönor är, som alla individer, unika och har olika kriterier när de letar efter en plats att bygga sitt rede.

Tillbringar sina liv i bur och manipuleras att ständigt vara i ett äggläggande stadium
För mindre än 100 år sedan levde hönorna i Sverige någorlunda fritt och i små flockar. Det ansågs både självklart och nödvändigt att hönorna hade tillgång till tuppar, sittpinnar, grönbete, sandbad och värpreden. De fick i regel också en varierat kost som givetvis är viktigt för alla allätare. Ägg lade hönorna under en viss period av året. Så hur se äggindustrin ut i dagens Sverige då?
Verkligheten i dagens svenska äggindustri skiljer sig markant från detta. De flesta av de drygt 7,5 miljoner hönor som idag lever i Sverige tillbringar hela sina liv i burar eller frigående inomhus i stora hallar med tusentals andra individer med mycket små möjligheter att få utlopp för sitt naturliga beteende. Bland annat utsätts de för strikta ljusprogram för att styra hönornas biologi och få dem att ständigt befinna sig i ett äggläggande stadium.

► Läs också: 9 alternativ till komjölksprodukter

Lever sina liv på en yta stor som ett A4-ark
De burar som är tillåtna i Sverige innehåller så kallad inredning som ska fungera som sandbad, rede och sittpinnar. Det får vara högst 16 hönor i en sådan bur och ytan per höna är knappt ett A4-ark. Det begränsade utrymmet gör att fåglarna inte kan sträcka på benen och vingarna. Det finns bara ett ”rede”, med gallergolv och utan bäddmaterial, som alla hönor i buren ska samsas om.

Bidrar till onormala beteenden som fjäderplockning, hackning och kannibalism 
Sittpinnarna är för nära golvet för att fungera som en upphöjd sovplats där hönorna kan känna sig trygga. Den största delen av hönorna hålls “frigående” inomhus i grupper på tusentals hönor. De stora gruppstorlekarna innebär att hönorna utsätts för en social situation som de inte är anpassade för.
Ett allvarligt problem i stora grupper är att onormala beteenden som till exempel fjäderplockning och hackning börjar att äga rum – och om fjäderplockning, hackning eller kannibalism utbryter sprider sig beteendet snabbt och många individer kan bli utsatta. Det kan bli hög ammoniakhalt och dålig luftkvalitet i de stora hallarna.

► Läs också: Här hittar du näringen i vegomat

Tuppar dödas direkt efter att de kläckts
Hälften av alla kycklingar som kläcks inom äggindustrin är tuppar. Vad händer med dem? Eftersom de inte lägger ägg dödas de direkt efter att de kläckts. Ungefär 15 000 nykläckta tuppkycklingar dödas varje dag bara i Sverige. Hönorna dödas när de är cirka 1,5 år gamla. Då anses de inte längre lönsamma i produktionen.

…och hönorna får 1,5 år senare huvudet nerdoppat i ett strömförande vattenbad eller gasas ihjäl 
Drygt hälften av hönorna dödas på slakteri, efter en ofta lång transport utan mat och vatten. Under 2015 självdog 10 514 hönor i samband med transport till slakt. På slakteriet bedövas hönorna genom att hängas upp i benen vid fullt medvetande och sedan få huvudet nerdoppat i ett strömförande vattenbad. Efter det skärs halsen upp. De hönor som inte dödas på slakteri dödas genom att gasas ihjäl på gården. Detta innebär ett omfattande lidande vid själva gasningen, då hönorna kippar efter luft och blir gradvis medvetslösa under en timmes gasfyllning av stallet. Ett annat alternativ är att uttjänta värphöns gasas ihjäl i ett mobilt slakteri, ”Chickpulp”, som sedan maler ner de döda hönsen till minkfoder.

Läs också: Vegetarian eller vegan? Här är näringen du behöver mer av

Men ekologiska ägg då? Samma sak där
Ungefär 16 procent av hönorna i Sverige finns inom den ekologiska äggindustrin. Förhållanderna inom den ekologiska äggindustrin ser ganska lika ut som den konventionella. Hönorna hålls i stallar med stora grupper på upp till 3 000 djur, men de ska ges tillgång till en gräsbevuxen rasthage utomhus under sommarhalvåret. De får vara högst sex hönor per kvadratmeter istället för nio. Det är samma högproducerande raser, samma slaktmetoder och samma kläckerier där tuppkycklingarna dödas som används även inom ekologisk äggproduktion.

► Läs också: Fyll påskägget med nyttigare godis

Du som konsument har största makten: Välj bort ägg!
Som konsument har du makten att påverka, välj bort äggen! Tre av fyra ägg som värps av hönor i Sverige säljs som hela ägg till konsumenter. Resten går till restauranger och storkök, eller till produktindustrin.
Eftersom butikskedjorna är länken mellan äggindustrin och konsumenten kan din konsumtion göra stor skillnad. Som med det mesta går det utmärkt att ersätta ägg och äggprodukter med annat. Hitta äggfria påskrecept på vegokoll.se/recept.

Av Camilla Björkbom, förbundsordförande Djurens Rätt

Källor:
1. Pressmeddelande Svensk ägg, 2016-03-15
För resterande källor hänvisas till Djurens Rätts rapport: Hönan eller ägget (2009) som du kan ladda här samt via Djurens Rätts webb.

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt.
Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Fakta

Camilla Björkbom har suttit i Djurens Rätts förbundsstyrelse sedan 2010.
Hennes egen väg till att engagera sig i organisationen gick via en häst vid namn Helge. Hon satt i ridbyxor och åt hamburgare när hon tänkte att det var konstigt att hon ena stunden ryktade och älskade hästen Helge för att i nästa stund äta ett annat djur. Hon visste det inte då men det var kanske den enskilt viktigaste tanke hon tänkt, menar hon. När hon bestämde sig för att sluta äta djur gjorde hon en förändring som spar 500 djurliv per år, har hon senare insett.

Djurens Rätt bildades för 130 år sedan och är idag en folkrörelse som arbetar för alla djurs rättigheter. De arbetar för att förmedla ett budskap som upplevs som radikalt men som de anser borde vara självklart: respekten för andra levande varelser.
De menar att frågan om människans behandling av djuren är en av dagens viktigaste etiska frågor.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

ensam man sedd bakifrån går mitt i väg i regn

”Mineralet litium skulle kunna förbättra den mentala folkhälsan radikalt”

Mental hälsa

I början av året skrev Pehr-Johan Fager en krönika om mineralet litium. Kurera fick så mycket läsarfrågor på det inlägget, och blev själva så nyfikna, att vi ville följa upp det med en längre intervju. Det gör vi här. "Trots att man visat att litium har viktig betydelse för allt levande har det fastnat i facket för läkemedel. Det gör att man inte får sälja litium som kosttillskott, inte ens i doser hundra gånger lägre än läkemedelsdosen. Det är synd eftersom mineralet skulle kunna förbättra den mentala folkhälsan radikalt. Studier visar till exempel att man i områden med mer litium i dricksvattnet har lägre frekvens av självmord", säger Pehr-Johan, kemist och författare till boken ”Litium – det nya hälsomineralet”. 

Peter Wilhelmsson

Du är vad du äter

Krönikan

Vi har alla hört uttrycket ”Du är vad du äter”. Det är en bra påminnelse för att motivera människor att äta bättre, men är samtidigt en grov förenkling av verkligheten. ”Du är vad du äter, smälter och absorberar” är en mer korrekt påminnelse om att det är viktigt att både äta bättre och smälta maten bättre för en optimal hälsa. Här är min detaljerade topp 12-lista för att öka medvetenheten om hur intag av livsmedel påverkar din hälsa.

Karl Dyall i danspose

Karl Dyall om vägen tillbaka från sin svåra tid – och om sin nya kärlek…

Hälsoprofilerna berättar

Karl Dyall är ex-dansaren som skadade sig mitt under en föreställning och sedan botade sin smärta med crossfit. Han blev så biten att han till och med skrev en bok om den högintensiva träningsformen och startade ett crossfit-gym. För Kurera berättar han om vägen tillbaka, hur han håller sig ung och om tilliten till så kallad supernäring. – Jag har privilegiet att ha en fru som är näringsterapeut så jag är väl medveten om vilken roll kost, tillskott och så kallad superfoods kan spela, säger han till Kurera.

Mango i skål

Ericas mangobowl med kokos

Desserter/sötsaker

I sin nya bok "Superfood boost" visar Erica Palmcrantz Aziz att nya, bättre vanor varken behöver vara krångliga eller tidskrävande. Här får läsaren lära sig om råvaror som ger lite extra skjuts åt hälsan – eller enkelt översatt ingredienser som är lika mycket mat som de är medicin. Kureras reporter Emma V Larsson testar ett recept och ger sitt omdöme

Övning: Boosta din energi

Träning

Det är lätt att känna sig trött framåt eftermiddagen och då kan det vara svårt att motstå den där chokladkakan. Byt ut eftermiddagsfikat mot en snabb energihöjande yogaövning istället.

Erica Palmcrantz Aziz håller ett mangoldblad

Ericas 10 hälsofavoriter

Hälsa

Erica Palmcrantz Aziz delar med sig av sina tio absoluta hälsofavoriter. Träning och det japanska matchatéet hamnar högt upp på listan andra kärlekar är skratt och att göra egna ansiktskrämer. Erica är lika noga ned vad hon har på utsidan som vad hon stoppar i kroppen.

Lyckad semester med adaptogener

Hälsa

När det är dags för semester brukar Ann-Sofi Kronvall, 53 år, alltid rasa ihop. Antingen blir hon förkyld eller så sover hon sig igenom den första veckan. Men förra året laddade Ann-Sofi med så kallade adaptogener, naturliga ämnen som bland annat förbättrar kroppens återhämtningsförmåga och resultatet blev helt annorlunda.

Pinus maritima tallskog i norra portugal

Därför bör du upptäcka pyknogenol

Naturlig hälsa

Har du upptäckt ämnet pyknogenol än? Om inte är det dags nu. Det helt naturliga ämnet, som kommer från barken från en specifik typ av tall, är den mest kraftfulla naturliga antioxidant man idag känner till. Pyknogenol gör nytta på en lång rad områden. Här är några av dem.

Karin Isberg

Exklusivt för Kureras läsare: En artikelserie om effektiv stresshantering

Mental hälsa

Karin Isberg är författare och stressexpert. När Kurera hösten 2015 intervjuade henne i en artikel om utmattning blev den snabbt en av sajtens absolut mest lästa artiklar någonsin och fick till och med fick Kureras server att krascha. Nu har Karin skrivit boken "15 sätt att bli fri från stress" där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. Under sommaren kommer du som besöker Kurera.se att få ta del av den.

Jerry Brännmyr

”Din kropp är perfekt men fungerar inte perfekt om du inte tar hand om den”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra – ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själva. Det har blivit dags för Kureras kanske mest åsiktsfulle krönikör att säga sitt: Varsågod Jerry Brännmyr.

johanna bjurström

Hur kan jag minska på stressen?

Krönikan

Stress påverkar din kropp mycket negativt. Att hitta lugna stunder med återhämtning arbetar jag mest personligen med, det är min stora svaghet. Som egenföretagare med många idéer är det en utmaning att kunna hitta stödsystem att luta sig mot för att inte stressen ska påverka mig så mycket. Här ska jag berätta mer om hur jag gör.

brun kvinna i gul bikini vid strandkant med röd drink

Effektivt solskydd – från insidan

Hud

När vi solar förbrukas mängder av E-vitamin och betakaroten som finns naturligt i huden. Genom att tillföra dessa ämnen kan huden lättare skydda sig och behålla sin naturliga balans. Betakarotenet ger dessutom huden en lätt solkysst ton. Här får du veta mer om betakarotenets – och andra näringsämnens förmåga att skydda mot solen.

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Är noga med att tillskotten är naturliga och fria från tillsatser”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien ”Hälsoprofilerna berättar”, där näringsexperter av olika slag får berätta om hur de tänker kring näring och näringstillskott – ur ett generellt perspektiv. Och så klart avslöja vilka eventuella tillskott de själva äter. Det har blivit dags för den tionde intervjupersonen i serien: Kureras egna näringsexpert Zarah Öberg.

Erica Palmcrantz Aziz

Ericas 8 skäl till att börja superfoodboosta dig

Hälsa

Raw foodinspiratören och kokboksförfattaren Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med en nya boken "Superfood boost". Här listar hon de åtta främsta fördelarna med att boosta sitt näringsintag med näringstäta livsmedel eller så kallade superfoods. Fördelar som bland annat inbegriper viktminskning, bättre hälsa och mer energi.

Maya Nestorov

Maya Nestorov – om bästa verktygen för att läka och stärka sig själv

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar", där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv. Och vilka tillskott de själva äter. Det har blivit dags för Maya Nestorov – känd hälsobloggare och "Youtuber".

Mia Hagenmalm i köket

Mia Hagenmalm: ”Ta hand om din mage, sedan kommer allt annat”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själv. Det har blivit dags för vår alldeles egna Kurerabloggare, Mia Hagenmalm.

Fredrik Paulún

Fredrik Paulún: ”Omega-3 bygger upp hjärnan och minskar inflammationer”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilka kosttillskott de anser att gemene man bör prioritera och - inte minst - vilka de är noga med att få i sig själva. Sjunde personen ut: Näringsfysiologen och författaren Fredrik Paulún.