Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Därför ska du inte äta ägg i påsk!

Fakta

Camilla Björkbom har suttit i Djurens Rätts förbundsstyrelse sedan 2010.
Hennes egen väg till att engagera sig i organisationen gick via en häst vid namn Helge. Hon satt i ridbyxor och åt hamburgare när hon tänkte att det var konstigt att hon ena stunden ryktade och älskade hästen Helge för att i nästa stund äta ett annat djur. Hon visste det inte då men det var kanske den enskilt viktigaste tanke hon tänkt, menar hon. När hon bestämde sig för att sluta äta djur gjorde hon en förändring som spar 500 djurliv per år, har hon senare insett.

Djurens Rätt bildades för 130 år sedan och är idag en folkrörelse som arbetar för alla djurs rättigheter. De arbetar för att förmedla ett budskap som upplevs som radikalt men som de anser borde vara självklart: respekten för andra levande varelser.
De menar att frågan om människans behandling av djuren är en av dagens viktigaste etiska frågor.

I Sverige äter vi cirka 64 miljoner ägg – enbart under påskveckan. Men det är inte många som känner till hur äggindustrin verkligen ser ut eller vad den innebär för djuren. Få vet till exempel att tuppar dödas direkt vid födseln eller att många hönor ofta plågas oerhört under sina liv och i samband med slakt får sina huvuden nerdoppade i strömförande vattenbad.
Det är dags att tänka om – och sluta förknippa påsken med att äta ägg. 

Det menar Djurens Rätts förbundsordförande Camilla Björkbom och berättar mer om den svenska äggindustrin i ett inlägg på Kurera debatt.

Påsken väntar runt hörnet och konsumtionen av ägg fördubblas under påskveckan. Det konsumeras cirka 4000 ton ägg, vilket motsvarar cirka 64 miljoner ägg –  enbart under påskveckan. Sammanlagt äter en person i Sverige cirka 222 ägg per år (1). Men – det är än idag inte många som känner till hur den svenska äggindustrin ser ut och vad den innebär för djuren.
Frågan är: vill du veta? Ja, om du kallar dig en medveten konsument borde du åtminstone läsa den här texten.

Det är dags att tänka om
Tillhör du dem som tror att några hönor krafsar runt på gräset på grannens bondgård? Då är det dags att tänka om. Äggindustrin är idag ett storskaligt djurutnyttjande med många mörka sidor. Vill du vara en medveten konsument som bryr dig om djuren gör du klokast i att helt välja bort äggen från påskbordet. Låt mig berätta lite om hönornas historia och hur deras liv ser ut idag.

Camilla Björkbom, förbundsordförande Djurens Rätt

Camilla Björkbom, förbundsordförande Djurens Rätt

 

Hönor har starka sociala band till varandra
Dagens tamhöns härstammar från djungelhönan som ursprungligen kommer från Sydostasien. Där lever hönsen i en flock som består av cirka 4–30 individer, individerna i flocken har starka sociala band till varandra. På natten sover de uppflugna på trädgrenar för att undvika rovdjur. Omkring 60 procent av sin tid spenderas med att krafsa och sprätta i marken, ett beteende som visat sig vara väldigt viktigt för hönsen. I en studie fick hönor “jobba” för att komma åt olika resurser som exempelvis mat, vatten eller en strötäckt yta och att få krafsa på ströytan var någonting hönorna jobbade hårt för. Det understryker hur viktigt det här beteendet är för dem.

► Läs också: Vegokost minskar risken för hjärtsjukdom och cancer

Viktigare att hitta en bra plats att värpa på än att äta
Det har observerats att djungelhönsen också, som många andra fåglar, njuter av att rengöra sin fjäderdräkt genom att rulla sig i sand, det som kallas för att sandbada. Hönorna spenderar också mycket tid med att hitta en bra plats att värpa. Studier har visat att hönor anstränger sig mer för att hitta en bra plats att värpa på än att äta, trots flera timmar utan mat. Hönor är, som alla individer, unika och har olika kriterier när de letar efter en plats att bygga sitt rede.

Tillbringar sina liv i bur och manipuleras att ständigt vara i ett äggläggande stadium
För mindre än 100 år sedan levde hönorna i Sverige någorlunda fritt och i små flockar. Det ansågs både självklart och nödvändigt att hönorna hade tillgång till tuppar, sittpinnar, grönbete, sandbad och värpreden. De fick i regel också en varierat kost som givetvis är viktigt för alla allätare. Ägg lade hönorna under en viss period av året. Så hur se äggindustrin ut i dagens Sverige då?
Verkligheten i dagens svenska äggindustri skiljer sig markant från detta. De flesta av de drygt 7,5 miljoner hönor som idag lever i Sverige tillbringar hela sina liv i burar eller frigående inomhus i stora hallar med tusentals andra individer med mycket små möjligheter att få utlopp för sitt naturliga beteende. Bland annat utsätts de för strikta ljusprogram för att styra hönornas biologi och få dem att ständigt befinna sig i ett äggläggande stadium.

► Läs också: 9 alternativ till komjölksprodukter

Lever sina liv på en yta stor som ett A4-ark
De burar som är tillåtna i Sverige innehåller så kallad inredning som ska fungera som sandbad, rede och sittpinnar. Det får vara högst 16 hönor i en sådan bur och ytan per höna är knappt ett A4-ark. Det begränsade utrymmet gör att fåglarna inte kan sträcka på benen och vingarna. Det finns bara ett "rede", med gallergolv och utan bäddmaterial, som alla hönor i buren ska samsas om.

 

Bidrar till onormala beteenden som fjäderplockning, hackning och kannibalism 
Sittpinnarna är för nära golvet för att fungera som en upphöjd sovplats där hönorna kan känna sig trygga. Den största delen av hönorna hålls “frigående” inomhus i grupper på tusentals hönor. De stora gruppstorlekarna innebär att hönorna utsätts för en social situation som de inte är anpassade för.
Ett allvarligt problem i stora grupper är att onormala beteenden som till exempel fjäderplockning och hackning börjar att äga rum - och om fjäderplockning, hackning eller kannibalism utbryter sprider sig beteendet snabbt och många individer kan bli utsatta. Det kan bli hög ammoniakhalt och dålig luftkvalitet i de stora hallarna.

► Läs också: Här hittar du näringen i vegomat

Tuppar dödas direkt efter att de kläckts
Hälften av alla kycklingar som kläcks inom äggindustrin är tuppar. Vad händer med dem? Eftersom de inte lägger ägg dödas de direkt efter att de kläckts. Ungefär 15 000 nykläckta tuppkycklingar dödas varje dag bara i Sverige. Hönorna dödas när de är cirka 1,5 år gamla. Då anses de inte längre lönsamma i produktionen.

...och hönorna får 1,5 år senare huvudet nerdoppat i ett strömförande vattenbad eller gasas ihjäl 
Drygt hälften av hönorna dödas på slakteri, efter en ofta lång transport utan mat och vatten. Under 2015 självdog 10 514 hönor i samband med transport till slakt. På slakteriet bedövas hönorna genom att hängas upp i benen vid fullt medvetande och sedan få huvudet nerdoppat i ett strömförande vattenbad. Efter det skärs halsen upp. De hönor som inte dödas på slakteri dödas genom att gasas ihjäl på gården. Detta innebär ett omfattande lidande vid själva gasningen, då hönorna kippar efter luft och blir gradvis medvetslösa under en timmes gasfyllning av stallet. Ett annat alternativ är att uttjänta värphöns gasas ihjäl i ett mobilt slakteri, "Chickpulp", som sedan maler ner de döda hönsen till minkfoder.

Läs också: Vegetarian eller vegan? Här är näringen du behöver mer av

Men ekologiska ägg då? Samma sak där
Ungefär 16 procent av hönorna i Sverige finns inom den ekologiska äggindustrin. Förhållanderna inom den ekologiska äggindustrin ser ganska lika ut som den konventionella. Hönorna hålls i stallar med stora grupper på upp till 3 000 djur, men de ska ges tillgång till en gräsbevuxen rasthage utomhus under sommarhalvåret. De får vara högst sex hönor per kvadratmeter istället för nio. Det är samma högproducerande raser, samma slaktmetoder och samma kläckerier där tuppkycklingarna dödas som används även inom ekologisk äggproduktion.

 

► Läs också: Fyll påskägget med nyttigare godis

Du som konsument har största makten: Välj bort ägg!
Som konsument har du makten att påverka, välj bort äggen! Tre av fyra ägg som värps av hönor i Sverige säljs som hela ägg till konsumenter. Resten går till restauranger och storkök, eller till produktindustrin.
Eftersom butikskedjorna är länken mellan äggindustrin och konsumenten kan din konsumtion göra stor skillnad. Som med det mesta går det utmärkt att ersätta ägg och äggprodukter med annat. Hitta äggfria påskrecept på vegokoll.se/recept.

Av Camilla Björkbom, förbundsordförande Djurens Rätt

Källor:
1. Pressmeddelande Svensk ägg, 2016-03-15
För resterande källor hänvisas till Djurens Rätts rapport: Hönan eller ägget (2009) som du kan ladda här samt via Djurens Rätts webb.

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt.
Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Camilla Björkbom har suttit i Djurens Rätts förbundsstyrelse sedan 2010.
Hennes egen väg till att engagera sig i organisationen gick via en häst vid namn Helge. Hon satt i ridbyxor och åt hamburgare när hon tänkte att det var konstigt att hon ena stunden ryktade och älskade hästen Helge för att i nästa stund äta ett annat djur. Hon visste det inte då men det var kanske den enskilt viktigaste tanke hon tänkt, menar hon. När hon bestämde sig för att sluta äta djur gjorde hon en förändring som spar 500 djurliv per år, har hon senare insett.

Djurens Rätt bildades för 130 år sedan och är idag en folkrörelse som arbetar för alla djurs rättigheter. De arbetar för att förmedla ett budskap som upplevs som radikalt men som de anser borde vara självklart: respekten för andra levande varelser.
De menar att frågan om människans behandling av djuren är en av dagens viktigaste etiska frågor.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Sex olika balsam som Kureras skönhetspanel har testat

Skönhetspanelen testar: Balsam

Kurera testar

Ge ditt torra och spröda hår en dos kärlek i form av ett återfuktande och glansgivande balsam. Men vilket är bäst – och vilket passar för just ditt hår? Kureras skönhetspanel har testat några naturliga balsam och valt ut en favorit.

 

kvinna badar bastu

Bastubad – en riktig dunderkur för hälsan

Hälsa

Mitt i vintern badar vi extra mycket bastu för att det värmer skönt. Fortsätt med det! Bastubad är inte bara en härlig upplevelse, det kan minska risken för demens, stroke och hjärt-kärlsjukdomar. Regelbundet bastubadande verkar även kunna minska ångest, lindra värk och kan förbättra sömnen.

kvinna på vinterväg sträcker ut armarna

I dag är det kramens dag – lär dig kramas digitalt

Hälsa

Det har snart gått ett år sedan vi uppmanades att hålla social distans för att inte smitta varandra med coronavirus. Baksidan av allt det bra som avstånd mellan varandra medför så saknar nog de allra flesta att kramas. Men du kanske inte visste att musik eller en film som associeras med glädje kan aktivera samma centrum i hjärnan som en verklig kram – så lär dig kramas digitalt.

En tallrik med rött kött och sallad

Svenskt antibiotikafotavtryck är fortsatt stort

Eko/miljö

Antibiotikafotavtrycket är ett begrepp som beskriver den mängd antibiotika som används för att föda upp djur som så småningom blir vår mat. En ny rapport visar att Sverige har mer antibiotika på tallriken än i vår egen djuruppfödning – vilket innebär ett betydande avtryck.

trött mamma häller upp kaffe

10 vanliga tecken på järnbrist

Kost

Sex av tio kvinnor lider av trötthet och många har känt sig trötta under ett år eller mer. En långtidströtthet som de upplever påverkar vardagen. Trötthet kan bero på många saker, men för de kvinnor som är i fertil ålder och känner sig trötta finns en tydlig koppling till järnbrist. Här är tio vanliga tecken på järnbrist.

 

Tre kvinnor med olika etnicitet står bredvid varandra

DNA-test för smartare hudvård?

Hud

Du kan göra det för att optimera din träning eller för att ta reda på mer om din tarmflora – men även för att få skräddarsydd hudvård. Flera företag erbjuder nu DNA-test som utlovar kunskap om hudens genetiska förutsättningar. Är det här framtidens hudvård?

 

Milkshake med saffran, fikon och lime

Chia-milkshake med saffran, pistage och lime

Recept

Saffran kvar efter julhelgerna, men ingen inspiration till vad du ska göra med den? Det här är en god och nästintill rå "milkshake" som passar perfekt som en läskande och exotisk dessert eller som mellanmål. Saffransmaken bryts av med fräsch lime, mynta och söt vanilj!

tofu på skärbräda

5 nyttigheter med tofu

Hälsa

Att välja bort kött eller att minska sin köttkonsumtion blir allt vanligare – och Sverige ligger i framkant. Vegetarisk är trendigt och anledningarna till att fler väljer växtproteiner beror på flera olika saker. Tofu är gjort på soja. Här får du fem nyttiga skäl att äta tofu – och ett recept på rotfrukter och tofu i ugn.

kvinna tittar på mobilen på natten

Var fjärde svensk sover dåligt

Hälsa

Att sova bra är en av de viktiga hörnstenarna för att må bra, både psykiskt som fysiskt. En nyligen gjord Sifo-undersökning visar att en av fyra svenskar sover dåligt. Och många gör ingenting åt sina problem, trots att man via mindfulness och en del tillskott skulle kunna sova bättre.

Vetenksapsjournalisten Henrik Enbart

Henrik Ennart: ”Den enklaste maten är den mest hälsosamma”

Kost

Den allra enklaste maten är också den mest hälsosamma – som gör både våra tarmbakterier och oss själva lyckliga. Och den visar sig komma från en liten region, tillika blå zon, söder om Rom! Henrik Ennart, aktuell med boken ”Happy food green”, berättar om den ursprungliga medelhavskosten, som äts av de som lever längst.

 

Råkostsallad med syrade morötter

Recept

Vad sägs om en probiotisk dundersallad som gör susen för mag-tarmkanalen? Här är en god - och nyttig - råkostsallad, signerad kost- och hälsocoachen Tina Haldorsson aktuell med kokboken "Läkande dundermat".

Sockerfria ballerinakakor

Så lyckas du med sockerfri bakning

Kost

Anna Winér är ägare av ett populärt Instagram-konto där hon delar med sig av frestande recept på veganska sötsaker och bakverk, som alla är fria från både vitt socker och gluten. Nu släpper hon en bok med sina 20 bästa recept och vi vill veta: hur lyckas man med den här sortens bakning?

 

Kakan kärleksmums mot svart botten

Sockerfria kärleksmums med superkrafter

Recept

På ytan må den se ut som en vanlig kärleksmums (och vem älskar inte det?) – men med kvarg och zucchini bland ingredienserna bidrar den med helt andra saker än en traditionell kaka. Exempelvis stabiliserar den blodsockret. Kanske precis det vi behöver efter jul- och nyårshelgernas alla förlustelser.