De sticker hål på myten om psykopaten

Fakta

Namn: Karolina Sörman och Marianne Kristiansson
Yrke: Karolina Sörman är medicine doktor, forskare vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska institutet och enhetschef för Fortbildningen vid Centrum för psykiatriforskning. Hon forskar bland annat om känslokyla och psykopatiska drag i ungdomsgrupper och Marianne Kristiansson är leg. läkare och specialist inom rättspsykiatri. Hon är avdelningschef och överläkare på Rättsmedicinalverket samt adjungerad professor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet. Hon forskar bland annat om riskbeteende i samhället.
Aktuella med: Boken "Psykopaten – verkligheten bortom myten" på Natur och kultur förlag.

Tror du att din chef är psykopat? Eller din granne eller din pojkvän? Sannolikheten är stor att du misstar dig. Vi lever i en tid då myterna om psykopater frodas som aldrig förr, det är något forskarna Marianne Kristiansson och Karolina Sörman, båda med stor kunskap i ämnet vill råda bot på. Kurera ställde några frågor till författarna till boken ”Psykopaten”.

Begreppet psykopat har blivit så vanligt att det är lätt att tro att var och varannan människa är det – eller har drabbats av en. Men faktum är att till skillnad mot vad populärvetenskapliga böcker och ibland även vissa media vill göra gällande är psykopater förhållandevis få och sannolikheten att råka ut för en är tämligen liten. Om man inte jobbar inom fångvården, då kriminalitet är ett av kriterierna är de är överrepresenterade bland kriminella, Därmed inte sagt att någon inte kan ha psykopatiska drag och det kan vara nog så obehagligt.

Definierades på 1940-talet
Begreppet härstammar från psykiatern Hervey Cleckleys observationer av psykiatriska patienter i Georgia, USA. Utifrån dessa formulerade han 16 kriterier för psykopati i sin bok “The mask of sanity” som gavs ut första gången 1941, berättar psykiatriforskaren Karolina Sörman och läkaren Marianne Kristiansson som är specialist inom rättspsykiatri. Något de också går in på mer i sin bok ”"Psykopaten – verkligheten bortom myten" som nyligen kom ut på Natur & Kultur förlag. Där beskriver de även olika karaktärer och tar död på de vanligaste myterna och missförstånden om psykopati.

 

Hur ser ni på att vi slänger oss med begreppet så lättvindligt och att det blivit så vanligt i den populärvetenskapliga litteraturen, tidningar och på nätet där det lätt går att hitta tester som hjälper oss ta reda på om vår kollega, chef eller partner är psykopat?
– Det är bekymmersamt om det blir ett begrepp som gemene man slänger sig med för att sätta etikett på personer man är allmänt irriterad på. Om en person uppfyller kriterier för psykopati är det väldigt allvarligt och det är endast fåtal personer – uppskattningsvis 1 procent av manliga befolkningen – som kan förväntas uppfylla kriterier för psykopati, eftersom det ligger i begreppets natur att personen har ett kriminellt beteende.

LÄS OCKSÅ: “Jag har förlorat min dotter till en psykopatisk man”

Finns det en risk med att det är så vanligt inom populärkulturen i exempelvis deckare och filmer och så vidare? Kan det bidra till en normalisering? Eller att sprida onödig rädsla?
– Vissa skildringar av “psykopatiska karaktärer” inom populärkulturen är någorlunda träffsäkra. Att det finns litteratur och filmer som beskriver psykopatiska karaktärer, samt att sådana personer beskrivs i olika berättartraditioner över hela världen är ju en sorts fingervisning om att den här typen av personer finns på olika platser och sammanhang och att vi kan känna igen personens beteenden. Sedan finns det ju även många överdrivna och felaktiga gestaltningar av “psykopaten” inom populärmedia som nog bidrar till att det blir ett begrepp vi kan tendera att både tjusas av men också vill skjuta ifrån oss. På så sätt kan det nog öka på en viss rädsla för det “onda” eller “okända”.

Har det blivit vanligare med psykopater nu är tidigare?
– Det finns inga belägg för att det skulle ha blivit vanligare. Ute i samhällskontext finns det endast ett fåtal välgjorda forskningsstudier och de indikerar att det kan röra sig om cirka 1 procent av den manliga befolkningen. Personer som uppfyller kriterier för psykopati har ett kriminellt beteende så inom kriminalvård är förekomsten betydligt högre – cirka 20 procent.

LÄS OCKSÅ: Ny rapport: Mobbning kostar samhället många miljarder

Hur skapas en psykopat? Kan de egenskaper som uppmuntras i vårt moderna prestations- och tävlingsinriktade samhälle göra att fler utvecklar sådana drag eller är det en medfödd personlighetstyp?
– Enligt vår uppfattning föds ingen som psykopat. I Sverige talar man aldrig om att barn eller unga “är psykopater” däremot kan en ung person ha vissa psykopatiska drag, exempelvis känslokyla – som sedan kan utvecklas åt många olika håll utifrån hur hjärnan utvecklas och mognar samt en rad olika faktorer i personens miljö. Tvillingstudier från olika länder har indikerat att psykopatiska drag kan förklaras av både genetiska och miljömässiga faktorer.

 

Det är säkert så att vårt prestationsinriktade samhälle främjar vissa drag, till exempel att vi ska vara extroverta, ta för oss och på så sätt vara ganska orädda samt marknadsföra oss i sociala medier. Sådana beteenden har en viss likhet med att vara djärv, orädd och socialt dominant som kan räknas in som psykopatiska drag. Väldigt viktigt att påpeka är dock att bara för att en person har sådana beteenden innebär det inte att hen uppfyller kriterier för psykopati.

Går det att bota en psykopat?
– Psykopati är ingen sjukdom så frågan kan inte ställas så. Vissa negativa effekter av tillståndet kan möjligen påverkas med pedagogiska metoder men forskning saknas.
Däremot kan vissa psykopater ha vilja till förändring om det gynnar dem, menar Karolina Sörman och Marianne Kristiansson.

LÄS OCKSÅ: Min fru är tom på känslor och vill separera – vad ska jag göra?

Vilken skada kan en psykopat ställa till med exempelvis på en arbetsplats?
– En person med psykopatiska drag som också är charmig och tilldragande kan potentiellt ställa till med skada på en arbetsplats, exempelvis genom att strunta i olika överenskommelser, mobba andra och det kan också handla om att personen förfalskar uppgifter, fuskar eller begår olika ekonomiska brott. Gemensamt för sådana beteenden är att personen inte bryr sig om hur det egna beteendet påverkar andra samt är ute efter egen vinning. I boken beskriver vi den mytologiska karaktären “trickstern” som är en kommunikativ, drifting person som lätt tar sig in i olika sammanhang och också exploaterar dessa tills hen upptäcks. Det finns vissa likheter mellan en sådan karaktär och psykopatiska drag.

Borde HR-avdelningar att ha en strategi för att handskas med den typer av medarbetare och de problem som kan uppstå?
– Ökad medvetenhet om psykopatiska drag kan vara till nytta.

 

Vilka är era bästa råd till den som trots allt lever eller arbetar nära en psykopat och far illa i den relationen?
– Berätta för andra och om man saknar vänner, ta kontakt med någon hjälplinje.

De vanligaste myterna om psykopater enligt författarna
• Alla spektakulära brott begås av en psykopat.
• “Psykopater lurar lite varstans” – att det är relativt vanligt med psykopater ute i samhället.
• Alla psykopater är våldsamma.
• Många chefer är psykopater.
• Psykopater är extra intelligenta.

Slutligen, vad är det för skillnad på en psykopat och sociopat?
– Sociopat är ett daterat begrepp. Det kommer bland annat från forskning på 1960 och 70-talen då det fanns en uppfattning att det var olika faktorer i samhället som orsakade att en person utvecklade ett avvikande beteende.

Av Nina Törmark


Fakta

Namn: Karolina Sörman och Marianne Kristiansson
Yrke: Karolina Sörman är medicine doktor, forskare vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska institutet och enhetschef för Fortbildningen vid Centrum för psykiatriforskning. Hon forskar bland annat om känslokyla och psykopatiska drag i ungdomsgrupper och Marianne Kristiansson är leg. läkare och specialist inom rättspsykiatri. Hon är avdelningschef och överläkare på Rättsmedicinalverket samt adjungerad professor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet. Hon forskar bland annat om riskbeteende i samhället.
Aktuella med: Boken "Psykopaten – verkligheten bortom myten" på Natur och kultur förlag.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Ny studie: Fåglar flyttar tio dagar efter fullmåne

Övrigt

Svårt att sova vid fullmåne? Ja, hävdar en del och är tvärsäkra, men analyser och vetenskapliga studier säger oftast, men inte alltid, det motsatta. Och huruvida månen påverkar oss människor eller inte är en debatt som lär fortsätta. Flyttfåglarna, de rör i alla fall på sig i måncykler. Vid Lunds universitet har man sett att nattskärror påverkas av månens sken och de synkroniserar sin flytt söderut tio dagar efter fullmånen.

Därför påverkas du av mörker och sömnbrist

Forskning

Sömnen är enormt viktigt för hälsan och den som sovit dåligt några nätter kan vittna om att både kropp och själ inte mår bra. Och när mörkret sänker sig över vårt vinterlandskap – ja, då blir vi ännu tröttare. Maria Nordin som är forskare vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet berättar varför och ur den mörka årstiden påverkar oss och varför en dålig sömn är så farligt för oss.

Glutamin kan hjälpa överviktiga att gå ner i vikt

Forskning

En studie gjord vid Karolinska Institutet och universitet i Oxford visade att aminosyran glutamin kan reducera fettvävnad men också minska inflammation i fettväven. Överviktiga personer hade i genomsnitt lägre nivåer av glutamin i fettväven än normalviktiga personer. Mer forskning krävs innan glutamin kan rekommenderas som ett kosttillskott vid fetma.

Träning kan minska risken för att utveckla epilepsi

Forskning

Träning mår vi riktigt bra av. Våra blodkärl säger tack när vi rör på oss, skelettet blir starkare och vår mentala hälsa stärks. Samtidigt minskar träning risken för flera av våra stora folksjukdomar. När forskare i Skåne jämförde Vasaloppsåkare med övrig befolkning upptäckte de att risken att utveckla epilepsi var hälften så stor hos längdskidåkarna.

 

Maria Helander: “Hälsa börjar med en vilja att ta hand om sig själv”

Mental hälsa

Att vara snäll mot sig själv, vad är det egentligen? Är det att unna sig bakelser och shopping? Nej, det är betydligt mindre glamouröst men mer angeläget och innebär bland annat att bli bättre på att säga nej till andras önskemål och att känna efter vad du själv vill. Samtalsterapeuten och beteendevetaren Maria Helander som skrivit boken ”Självsnäll” om varför det är viktigt och tipsar om hur vi kan bli bättre på det.

Detta händer i hjärnan när vi slutar vara kära

Mental hälsa

När vi blir kära sätter det igång en rad reaktioner i kroppen men också i hjärnan. Ett flertal hormoner och signalsubstanser är inblandade och bildar tillsammans en veritabel cocktail i hjärnan som gör att förälskelsen slår de flesta känslor. Men vet du vad det är som händer när vi slutar vara kära?

kvinna i mössa

Därför gör hampa under för din hud

Hälsa

Trendingrediensen hampa är på allas läppar och används i alltifrån kläder till livsmedel. Men även hud, hår och naglar får en rejäl boost av hampa. Här tipsar Kureras skönhetsexpert Johanna Bjurström om hur du använder oljan på bästa sätt.

Finalisterna i “Årets matbluff” utsedda

Eko/miljö

För fjärde året i rad har den ideella konsumentföreningen Äkta vara tagit fram fem finalister till antipriset ”Årets matbluff”. Sojagrädde med två procent soja och glutenfritt teff- och bovetemjöl med tre procent teff är två av finalisterna av de totalt 162 nomineringarna som kommit in från allmänheten.

 

Ny rapport ska öka kunskap om minnessjukdomar

Forskning

Idag har ungefär 160 000 svenskar en demenssjukdom. Antalet demenssjuka väntas öka till 250 000 inom 30 år. Detta på grund av att det stora antalet personer som föddes på 1940-talet då uppnår en hög ålder. Alzheimerfonden har därför tagit fram Sveriges första vetenskapliga alzheimerrapport som ska kunna läsas av gemene man för att öka kunskapen om minnessjukdomarna.

Hittade du också en halsduk eller ett par vantar?

Allmänt

Medlemmar i svenska kyrkan har stickat vantar, halsdukar och strumpor och lagt ut för att visa på kraften i goda handlingar. I gryningen till den 14 januari lades deras stickade alster ut i hela landet. På lapparna stod det till exempel: Fryser du? Den här halsduken är inte borttappad, den handgjord. Ta den, varsågod.

Studie: Apor föredrar socker framför alkohol

Forskning

Har du någonsin undrat varför djur äter jäst frukt som innehåller alkohol? Vi drar ofta slutsatsen att det beror på att de i likhet med oss människor skulle tycka om att berusa sig. Nu har forskare undersökt om apors beteende kan avlöja något om människans benägenhet till alkoholism.

Hella gör rent hus utan gifter och kemikalier


Eko/miljö

För tre år sedan kom Hella Nathorst-Böös ut med boken "Häxans hus" full av tips på hur man lever mer giftfritt både när det kommer till hemmet men också hygien och hudvård. Sedan dess har intresset bara ökat och nu ges boken ut på nytt. Kurera växlade några ord med Hella om varför det är så viktigt att detoxa sitt hem och fick några användbara tips.

Nu kan Maja svälja sina tabletter

Övrigt

Maja, 11 år, har alltid haft stora besvär att svälja tabletter, som till exempel Ipren och Alvedon. Sedan provade Majas mamma Eva att trä över tabletterna med ett litet hölje med god smak. Då kunde Maja svälja utan problem. – De smakar jättegott. Mina har kolasmak, säger Maja.

Ann-Kristin Sundin: “Mjölk är fortfarande hälsosamt”

Kurera debatt

Alla har en åsikt om mat, oavsett vilka vi är och vad vi arbetar med. Anledningen är så klart enkel – alla äter, och alla påverkas av maten vi väljer att lägga på tallriken. Då är det desto viktigare att de budskap som konsumenter nås av är vetenskapligt behäftade och tål att utmanas och kritiseras. Inte minst diskuteras mjölk och mjölkprodukter i många sammanhang när gäller allt från hjärtkärlhälsa till skeletthälsa, och felaktigheterna som vi möts av är flera.

 

Studie ska undersöka vad fysisk aktivitet kan göra för deprimerade

Forskning

Att fysisk aktivitet gör oss piggare och gladare, det vet alla som motionerar. Men kan även deprimerade och isolerade personer få effekt av fysisk aktivitet och undvika att falla tillbaka i sjukdomen? Det ville forskare vid Lunds universitet ta reda på. Därför startade de en studie där 100 deprimerade patienter med en eller flera depressioner bakom sig får lära och träna.

Stockholm har fått landets första meditationsstudio

Mental hälsa

I New York och San Fransisco rullar sedan några år meditationsbussar på gatorna. I Sverige har kanske meditation främst varit något som utövas i samband med yoga eller på vissa center men nu blir det ändring på det. Mindstory i Stockholm är en studio helt vikt åt olika former av meditation, dit den stressade storstadsbon kan gå för att landa.

kvinna som äter sallad

Ät dig symptomfri från sköldkörtelsjukdom

Forskning

Närmare en halv miljon lider av någon form av sköldkörtelsjukdom i idag – de flesta är kvinnor. Den senaste forskningen visar att du kan minska dina symptom och öka din livskvalitet genom att ställa om din kost. – Redan efter några veckor kan du märka skillnad, säger Karl Hultén, biomedicinare och expert på kost och livsstil vid autoimmun sjukdom.

 

Hund under småbarnsåren kan skydda mot schizofreni

Husdjur

Att växa upp i ett hem med hund kan fungera som ett skydd mot att senare i livet utveckla den svåra psykiska sjukdomen schizofreni, det visar en ny studie. Man undersökte även kopplingen till bipolär sjukdom, dock utan resultat. Även kopplingen mellan tidig exponering för katter och senare risk för psykisk störning undersöktes.

Så gör du din egen hostmedicin

Förkylning

Har du haft influensa eller kanske bara en vanlig förkylning under senhösten och nu under vintern? Då kanske du fortfarande dras med rethosta och halsont. Vanlig hostmedicin säljs för flera hundra miljoner varje år men det finns ingen vetenskaplig grund för att dessa fungerar. Honungsvatten med citron eller timjan är en gammal beprövad huskur som kan lindra hosta och halsont.

Helen Alfredsson: ”Jag tycker om att vara tråkig”

Hälsa

Golfproffset Helen Alfredsson har levt sitt liv i resväska. Men nu har hon landat – efter än 30 år år utomlands och en lång rad segrar i golftävlingar världen över har hon hittat lugnet i vardagen i Onsala utanför Göteborg, tillsammans med Kent. Och i hemmet i Florida, för hon är hemma även där.

 

Alpdoktorns idéer är idag vetenskapligt bevisade

Hälsa

Den schweiziska hälsopionjären Alfred Vogel ägnade hela sitt liv åt att örter, naturmediciner och patienter. För ”alpdoktorn” var hälsa en harmonisk kombination och en välbalanserad livsstil –  god sömn, sunda matvanor, motion och livsglädje.  I dag är flera av Alfred Vogels upptäckter vetenskapligt bevisade.

Behöver vi gå 10 000 steg om dagen för att må bra?

TRÄNING

Det har väl inte undgått någon att vi rekommenderas att gå 10 000 steg om dagen, vilket är mellan sju och åtta kilometer, för att må bra. Men behöver vi verkligen gå så långt? Och vem bestämde att 10 000 steg är optimalt? Ny forskning visar faktiskt att det troligtvis räcker att gå 6 000 steg om dagen, vilket är mellan fyra och fem kilometer, för att uppnå en större hälsovinst.

Hjärnforskaren om beröring – det är livsviktigt!

Mental hälsa

Närhet och beröring är inte bara en fråga om kramar och sex, vi behöver beröring för att fungera som människor och det är ofta de små gesterna som betyder mest. Kurera ställde några frågor till hjärnforskaren Helena Backlund Wasling som i sin bok ”Närmare” ger en förståelse för varför det är så vikitigt att vi faktiskt tar i varandra.