Annons
Annons

De sticker hål på myten om psykopaten

Tror du att din chef är psykopat? Eller din granne eller din pojkvän? Sannolikheten är stor att du misstar dig. Vi lever i en tid då myterna om psykopater frodas som aldrig förr, det är något Marianne Kristiansson och Karolina Sörman, båda med stor kunskap i ämnet vill råda bot på. Kurera ställde några frågor till författarna till boken ”Psykopaten”.

Redaktionen

3 november, 2019
De sticker hål på myten om psykopaten
Dela inlägget

Tror du att din chef är psykopat? Eller din granne eller din pojkvän? Sannolikheten är stor att du misstar dig. Vi lever i en tid då myterna om psykopater frodas som aldrig förr, det är något forskarna Marianne Kristiansson och Karolina Sörman, båda med stor kunskap i ämnet vill råda bot på. Kurera ställde några frågor till författarna till boken ”Psykopaten”.

Begreppet psykopat har blivit så vanligt att det är lätt att tro att var och varannan människa är det – eller har drabbats av en. Men faktum är att till skillnad mot vad populärvetenskapliga böcker och ibland även vissa media vill göra gällande är psykopater förhållandevis få och sannolikheten att råka ut för en är tämligen liten. Om man inte jobbar inom fångvården, då kriminalitet är ett av kriterierna är de är överrepresenterade bland kriminella, Därmed inte sagt att någon inte kan ha psykopatiska drag och det kan vara nog så obehagligt.

Definierades på 1940-talet
Begreppet härstammar från psykiatern Hervey Cleckleys observationer av psykiatriska patienter i Georgia, USA. Utifrån dessa formulerade han 16 kriterier för psykopati i sin bok “The mask of sanity” som gavs ut första gången 1941, berättar psykiatriforskaren Karolina Sörman och läkaren Marianne Kristiansson som är specialist inom rättspsykiatri. Något de också går in på mer i sin bok ””Psykopaten – verkligheten bortom myten” som nyligen kom ut på Natur & Kultur förlag. Där beskriver de även olika karaktärer och tar död på de vanligaste myterna och missförstånden om psykopati.

Hur ser ni på att vi slänger oss med begreppet så lättvindligt och att det blivit så vanligt i den populärvetenskapliga litteraturen, tidningar och på nätet där det lätt går att hitta tester som hjälper oss ta reda på om vår kollega, chef eller partner är psykopat?
– Det är bekymmersamt om det blir ett begrepp som gemene man slänger sig med för att sätta etikett på personer man är allmänt irriterad på. Om en person uppfyller kriterier för psykopati är det väldigt allvarligt och det är endast fåtal personer – uppskattningsvis 1 procent av manliga befolkningen – som kan förväntas uppfylla kriterier för psykopati, eftersom det ligger i begreppets natur att personen har ett kriminellt beteende.

LÄS OCKSÅ: “Jag har förlorat min dotter till en psykopatisk man”

Finns det en risk med att det är så vanligt inom populärkulturen i exempelvis deckare och filmer och så vidare? Kan det bidra till en normalisering? Eller att sprida onödig rädsla?
– Vissa skildringar av “psykopatiska karaktärer” inom populärkulturen är någorlunda träffsäkra. Att det finns litteratur och filmer som beskriver psykopatiska karaktärer, samt att sådana personer beskrivs i olika berättartraditioner över hela världen är ju en sorts fingervisning om att den här typen av personer finns på olika platser och sammanhang och att vi kan känna igen personens beteenden. Sedan finns det ju även många överdrivna och felaktiga gestaltningar av “psykopaten” inom populärmedia som nog bidrar till att det blir ett begrepp vi kan tendera att både tjusas av men också vill skjuta ifrån oss. På så sätt kan det nog öka på en viss rädsla för det “onda” eller “okända”.

Har det blivit vanligare med psykopater nu är tidigare?
– Det finns inga belägg för att det skulle ha blivit vanligare. Ute i samhällskontext finns det endast ett fåtal välgjorda forskningsstudier och de indikerar att det kan röra sig om cirka 1 procent av den manliga befolkningen. Personer som uppfyller kriterier för psykopati har ett kriminellt beteende så inom kriminalvård är förekomsten betydligt högre – cirka 20 procent.

LÄS OCKSÅ: Ny rapport: Mobbning kostar samhället många miljarder

Hur skapas en psykopat? Kan de egenskaper som uppmuntras i vårt moderna prestations- och tävlingsinriktade samhälle göra att fler utvecklar sådana drag eller är det en medfödd personlighetstyp?
– Enligt vår uppfattning föds ingen som psykopat. I Sverige talar man aldrig om att barn eller unga “är psykopater” däremot kan en ung person ha vissa psykopatiska drag, exempelvis känslokyla – som sedan kan utvecklas åt många olika håll utifrån hur hjärnan utvecklas och mognar samt en rad olika faktorer i personens miljö. Tvillingstudier från olika länder har indikerat att psykopatiska drag kan förklaras av både genetiska och miljömässiga faktorer.

Det är säkert så att vårt prestationsinriktade samhälle främjar vissa drag, till exempel att vi ska vara extroverta, ta för oss och på så sätt vara ganska orädda samt marknadsföra oss i sociala medier. Sådana beteenden har en viss likhet med att vara djärv, orädd och socialt dominant som kan räknas in som psykopatiska drag. Väldigt viktigt att påpeka är dock att bara för att en person har sådana beteenden innebär det inte att hen uppfyller kriterier för psykopati.

Går det att bota en psykopat?
– Psykopati är ingen sjukdom så frågan kan inte ställas så. Vissa negativa effekter av tillståndet kan möjligen påverkas med pedagogiska metoder men forskning saknas.
Däremot kan vissa psykopater ha vilja till förändring om det gynnar dem, menar Karolina Sörman och Marianne Kristiansson.

LÄS OCKSÅ: Min fru är tom på känslor och vill separera – vad ska jag göra?

Vilken skada kan en psykopat ställa till med exempelvis på en arbetsplats?
– En person med psykopatiska drag som också är charmig och tilldragande kan potentiellt ställa till med skada på en arbetsplats, exempelvis genom att strunta i olika överenskommelser, mobba andra och det kan också handla om att personen förfalskar uppgifter, fuskar eller begår olika ekonomiska brott. Gemensamt för sådana beteenden är att personen inte bryr sig om hur det egna beteendet påverkar andra samt är ute efter egen vinning. I boken beskriver vi den mytologiska karaktären “trickstern” som är en kommunikativ, drifting person som lätt tar sig in i olika sammanhang och också exploaterar dessa tills hen upptäcks. Det finns vissa likheter mellan en sådan karaktär och psykopatiska drag.

Borde HR-avdelningar att ha en strategi för att handskas med den typer av medarbetare och de problem som kan uppstå?
– Ökad medvetenhet om psykopatiska drag kan vara till nytta.

Vilka är era bästa råd till den som trots allt lever eller arbetar nära en psykopat och far illa i den relationen?
– Berätta för andra och om man saknar vänner, ta kontakt med någon hjälplinje.

De vanligaste myterna om psykopater enligt författarna
• Alla spektakulära brott begås av en psykopat.
• “Psykopater lurar lite varstans” – att det är relativt vanligt med psykopater ute i samhället.
• Alla psykopater är våldsamma.
• Många chefer är psykopater.
• Psykopater är extra intelligenta.

Slutligen, vad är det för skillnad på en psykopat och sociopat?
– Sociopat är ett daterat begrepp. Det kommer bland annat från forskning på 1960 och 70-talen då det fanns en uppfattning att det var olika faktorer i samhället som orsakade att en person utvecklade ett avvikande beteende.

Av Nina Törmark

Annons
Fakta

Fakta

Namn: Karolina Sörman och Marianne Kristiansson
Yrke: Karolina Sörman är medicine doktor, forskare vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska institutet och enhetschef för Fortbildningen vid Centrum för psykiatriforskning. Hon forskar bland annat om känslokyla och psykopatiska drag i ungdomsgrupper och Marianne Kristiansson är leg. läkare och specialist inom rättspsykiatri. Hon är avdelningschef och överläkare på Rättsmedicinalverket samt adjungerad professor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet. Hon forskar bland annat om riskbeteende i samhället.
Aktuella med: Boken ”Psykopaten – verkligheten bortom myten” på Natur och kultur förlag.

Annons
Annons