Debatt: “Gilla grisar – men på rätt sätt!”

Fakta

Namn: Åsa Hagelstedt
Gör:
Generalsekreterare Djurskyddet Sverige
Vad:  En ideell förening som arbetar för att förbättra situationen för alla djur, oavsett om djuren hålls för sällskap, inom livsmedelsproduktionen eller lever vilt. Vi arbetar med politisk påverkan, sprider information till konsumenter och blivande djurägare samt hjälper hemlösa djur till nya kärleksfulla hem genom våra lokala djurhem.
Vi är drygt 10 000 medlemmar och får inga statliga bidrag (eller EU-bidrag) utan är helt beroende av medlemsavgifter och gåvor från privatpersoner. Vi är partipolitiskt och religilst obundna och arbetar enbart med lagliga metoder.

I höst pågår en kampanj som under rubriken ”Gilla gris” ska få framför allt yngre svenskar att äta mer griskött. Samtidigt försämras djurskyddet och intressen verkar för att kultingar ska separeras tidigare från suggan, något som ökar risken för sjukdom vilket leder till att mer antibiotika behöver användas. Det skriver Åsa Hagelstedt, generalsekreterare i Djurskyddet Sverige som slår ett slag för en mer medveten köttproduktion och konsumtion.

Kampanjen ”Gilla gris” finansieras med EU-medel, inte mindre än 26,9 miljoner har EU bidragit med.  Men samtidigt som denna kampanj från Svenskt Kött och danska Landbrug & Fødevar rullar tvingas vi konstatera att svensk grisproduktion nu genomförs med ett försämrat djurskydd. För snart två år sedan ändrades föreskrifterna – det vill säga Jordbruksverkets regler om hur djur får hållas – för gris och man tillåter numera att ett antal griskultingar tas tidigare från sin mamma. Regelverket sa tidigare 28 dagar men numera kan upp till 10 procent av kultingarna plockas ifrån suggan redan vid 21 dagar. 28 dagar är tidigt redan det, vi kan jämföra med hundvalpar som inte får skiljas från sin mamma före åtta veckors ålder och kattungar inte före tolv veckors ålder.

Att smågrisarna skiljs från suggan redan efter fyra  veckor beror på att grisarna hålls inne i ganska trånga boxar och när kultingarna växer blir det trångt och därmed påfrestande för suggan. I naturlig grishållning, precis som för andra djur, kan mamman efter en tid lämna sina ungar ensamma en stund för att sedan komma tillbaks och dia. Men dagens industriella grisuppfödning ger inte sådana möjligheter. Och då blir ”lösningen” för att skona suggan och göra henne redo för att bli dräktig på nytt att avvänja smågrisarna tidigare. En annan ”lösning” som diskuterats är fixering av suggan så att hon inte ska ligga ihjäl sina små. Det förslaget avslogs men kommer troligen att återkomma i en något förändrad variant.

LÄS OCKSÅ: Ny rapport: Vad vi äter är avgörande för planetens framtid

I Sverige finns numera ett vetenskapligt råd i djurskyddsfrågor. Rådet kom innan sommaren med sina slutsatser om en tidigare avvänjning av smågrisar. Man skriver i sin rapport att avvänjningsåldern i inte bör få understiga 25 dagar för någon individ. Framför allt för att griskultingens matsmältningssystem och immunförsvar inte är tillräckligt utvecklat vid tre veckors ålder. Genom en låg avvänjningsålder riskerar vi därför att grisarna blir sjuka och därmed ökar risken för att mer antibiotika behöver användas.

 

LÄS OCKSÅ: Svenskens köttkonsumtion minskar

Jordbruksverkets förra generaldirektör lovade när förändringen av föreskrifterna infördes att man hade ”lyssnat på kritiken, men känner oss trygga med att förslaget kan genomföras med bibehållen djurvälfärd.” Nu visar det vetenskapliga rådets rapport att så inte var fallet. Vi har därför skrivit till Jordbruksverket och föreslagit att verket ska ta bort undantaget som tillåter avvänjning vid 21 dagar. Men än så länge finns inga sådana signaler från den ansvariga myndigheten och under tiden fortsätter grisfabrikerna att producera fler och fler grisar på bekostnad av djurhälsa och djurvälfärd.

LÄS OCKSÅ: Nu införs nya regler mot antibiotika i kött

Det är således inte bara av klimatskäl och hälsoskäl för oss människor som vi behöver minska vår köttkonsumtion. Även djurhälsan behöver att vi äter mindre kött men betalar mer för det kött vi äter. För orsaken till att grisar föds upp under dessa förhållanden stavas helt enkelt lönsamhet. Att låta djuren växa långsammare och mer naturligt på större ytor innebär större kostnader och mindre intäkter. Så jag uppmanar också alla som äter kött att gilla gris. Och att just därför välja att enbart äta fläskkött från djur som fått gå ute och böka i jorden och där griskultingarna får vara kvar hos suggan i minst fyra veckor. Det är det enda hållbara sättet att gilla gris(kött).

Åsa Hagelstedt, Generalsekreterare Djurskyddet Sverige

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.


Fakta

Namn: Åsa Hagelstedt
Gör:
Generalsekreterare Djurskyddet Sverige
Vad:  En ideell förening som arbetar för att förbättra situationen för alla djur, oavsett om djuren hålls för sällskap, inom livsmedelsproduktionen eller lever vilt. Vi arbetar med politisk påverkan, sprider information till konsumenter och blivande djurägare samt hjälper hemlösa djur till nya kärleksfulla hem genom våra lokala djurhem.
Vi är drygt 10 000 medlemmar och får inga statliga bidrag (eller EU-bidrag) utan är helt beroende av medlemsavgifter och gåvor från privatpersoner. Vi är partipolitiskt och religilst obundna och arbetar enbart med lagliga metoder.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Anders lyckades sluta snusa – nu vill han hjälpa andra

Mental hälsa

Att sluta snusa kan vara svårt, det vet Anders Åkerman som försökte ett otal gånger innan han slutligen lyckades. Då genom att bokstavligen tänka om helt. Med hjälp av KBT och den egenutvecklade metoden NJUT skiftade han fokus till vinsterna med att sluta – då vände det. Med boken "Snusfri" vill han nu hjälpa andra.

sanna ehdin

Sanna Ehdin: Antioxidanter är inte farligt vid cancer

Debatt

Professor Martin Bergö varnade i måndags i Studio P1 för ”ingefära, gurkmeja – den där shotskulturen. Han påstod att "ju mer mat av detta man äter desto större är risken att man skyddar en tumörcell inne i kroppen – som du ännu inte upptäckt”. Han hävdade vidare att ”vi vet tydligt att tumörer mår bra om man ger dem antioxidanter, varvid tumören tillväxer fortare och sprider sig fortare.” Bergö stöder detta på deras nya studier publicerad i prestigefyllda journalen Cell – men stämmer detta verkligen, frågar sig immunologen, forskaren och författaren Sanna Ehdin? Professor Per-Arne Öckerman menar att Bergös forskning om antioxidanter och cancer är ”ovetenskaplig med oetiska slutsatser”. Andra näringsexperter varnar för hans slutsatser.

 

Naturliga ämnen håller hjärtat i form

Forskning

1,8 miljoner svenskar har någon form av hjärt- kärlsjukdom. Det är vår vanligaste dödsorsak, fyra dödsfall av tio beror på hjärt- kärlproblem. Men bättre diagnoser och behandlingar räddar liv. Är forskarna på rätt spår kan dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar komma att halveras. Åtminstone om man får tro KiSel-10-studien som visade att Q10 i kombination med selen kunde minska dödligheten med hela 54 procent.

Är det riskfritt att använda deodorant med aluminiumklorid?

Hud

Aluminiumklorid skyddar dig från att svettas under armarna – men det är inte helt riskfritt. Förutom att det kan orsaka klåda, eksem och andra hudirritationer misstänks aluminiumklorid kunna öka risken för sjukdomar som bröstcancer och Alzheimer. Ett miljövänligt alternativ är ett klokare val.

 

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

 

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.