Ill. SaraMara

Det händer i kroppen när du inte får tillräckligt med sömn

Sömn har blivit ett stort problem för många i västvärlden – och till stor del hänger det ihop med vår livsstil.
Sömnforskaren Christian Benedict förklarar vad som händer när du inte får sova ut.

Vi behöver sova. Framförallt behöver både hjärnan och kroppen bearbeta allt som vi gör och upplever den tid vi är vakna. Under sömnen får hjärnan tid att bearbeta och sortera de intryck och den information vi har fått under dagen. Man kan säga att hjärnan fungerar lite som en hårddisk. För att det ska få plats med nya kunskaper och ny information så behöver oviktiga saker raderas. Annars blir hårddisken full och kraschar.  

 – Vår vakna tid behöver vi till att lära oss nya saker och vidareutveckla oss, men sömnen krävs för att vi ska få en paus och bearbeta dagens information. Sömnen gör att minnen befästs, hjärnan får då också chansen att sortera bort det som inte är relevant. Hjärnan är under denna tid inåtriktad i sin bearbetning, förklarar Christian Benedict  som är docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet och forskar på sömnens betydelse. 

LÄS OCKSÅ: Vad händer i kroppen när vi sover?

Hjärnan repareras under natten
Han har nyligen gett ut boken "Sömn, sömn, sömnhur minne, immunförsvar, vikt, koncentration och dina känslor hör ihop med din sömn" tillsammans med  journalisten Minna Tunberger. Boken förklarar varför sömnen är så viktig och vad som händer i kroppen när vi sover - och när vi inte sover.

Foto: Stefan Tell

Hjärnan repareras under natten och om du inte sover tillräckligt fungerar inte denna process optimalt. När skräpet inte rensas ut kan din hjärna åldras snabbare och du löper större risk att skadas. 

 

 –  Under rensningsprocessen pumpas vatten från hjärnvätskan runt i kanaler och spolar igenom hjärnvävnader, vilket gör att hjärnan rensas från skräpvävnader. Bland annat amyloid beta peptider, som har kopplats till Alzheimers, sköljs bort.  

LÄS OCKSÅ: Balansera ditt hormonsystem med god sömn

Immunsystemet sitter till stor del i tarmen
Men det är inte bara hjärnan som är i behov av sömn för att återhämta sig. Hela kroppen vill ha vilan. Till exempel behöver både hjärt-kärlsystemet och matsmältningssystemet sömnen för att repareras. Immunsystemet sitter till stor del i tarmen och även det kräver nattens vila för att arbeta ostört i andra delar av kroppen. 

– Vi behöver ta en paus i belastningen av kroppens olika system. När du äter belastas till exempel mag-tarmsystemet, dessutom är maten inte steril så samtidigt som du smälter maten måste immunsystemet jobba aktivt i tarmarna. Immunförsvaret arbetar även när du möter andra människors virus och bakterier och när du under natten tar en paus från att träffa människor kan ditt immunförsvar återhämtas och byggas upp, säger  han.

Mörkerhormonet melatonin är en förutsättning för att hjärtat ska kunna slå långsammare under natten och att du ska komma ned i puls och därmed få den där återhämtande effekten av sömnen. Man har i experiment sett att människor med högt blodtryck som har lågt melatoninpåslag inte får samma puls-och blodtryckssänkande effekt på natten som friska människor. 

– Musklerna kan skadas av oxidativ stress och de behöver vila för att proteiner i musklerna ska  repareras. Hjärtat är en muskel och sömnen gör att pulsen och blodtrycket går ner. I studier har man sett att skadade proteiner i hjärtat byts ut mot nya fräscha under sömnen, säger Christian Benedict. 

LÄS OCKSÅ: Bli av med dina sömnproblem - på naturlig väg

Nedbrytning av muskelvävnaden
Om du inte sover tillräckligt löper du också på sikt en större risk för att öka i fettmassa och samtidigt minska i muskelmassa.
En studie som Christian Benedict och hans kollegor på Uppsala universitet gjort, visar att försökspersonerna som inte hade fått sova en hel natt fick en förändrad metabolism i fettvävnaden, vilket ökade fettinlagringen. I samma studie såg man tecken på ökad nedbrytning av muskelvävnaden. 

Man säger att den perfekta sömnen är mellan sju och nio timmar för en vuxen, men Christian Benedict är noga med att förklara att det finns normala variationer och det finns de som har en högkvalitativ sömn och därför inte behöver lika mycket sömn. Sömnbehovet varierar även i olika åldrar och från män till kvinnor.

Det finns studier som visar att de som sover mer än nio timmar per natt lever kortare. Det tror man däremot inte beror på att de sover för mycket utan för att de har dålig sömnkvalitet. De kanske inte kommer ner i djupsömn utan vaknar ofta och sover oroligt. Sedan finns det en del människor som troligtvis har bättre förutsättningar för att kunna hantera mindre sömn. De kan ha en genetisk profil som innebär att de inte behöver sova så mycket. 

 

 – Sömnbehovet är svårt att bedöma och det är lätt att tro att man har sömnproblem bara för att man inte sover rätt antal timmar enligt studier som gjorts. Att prata om en perfekt sömn leder bara till stress, säger Christian Benedict. 

Vår prestation minskar om man inte sover
En svensk studie som publicerades i tidskriften  Journal of Sleep Research 2018,  visade att de som sover mindre än de rekommenderade sju till nio timmarna under veckodagarna, men sover i kapp på helgerna inte har någon ökad dödlighet jämfört med dem som sover enligt de rådande rekommendationerna.

Studien visade emellertid inte hur deltagarna mådde och senare studier visar att viktiga funktioner som uppmärksamhet och reaktionsförmåga behöver flera nätter av återställande sömn för att förbli intakta. 

– Vår prestation minskar om man inte sover och vi får sämre stresshantering, impulskontroll och inlärning, samt får svårare att koncentrera sig och sämre uppmärksamhet, förklarar Christian Benedict. 

Känslolivet påverkas också när du inte är utsövd. Du kommer att bli argare och mer ångestfylld, mer impulsiv och känslig – vilket naturligtvis påverkar både dig själv och dina relationer. 

 LÄS OCKSÅ: Nobelpriset i medicin till mat-och-sov-klockan

Dygnsrytm och vår inre klocka
Vi människor är också anpassade efter dagsljuset och utifrån det har vår inre klocka justerats. Vi vilade när det var mörkt och letade mat när det var ljust. Det allra viktigaste för en normal dygnsrytm är dagsljuset. Det påverkar oss mest positivt på morgonen, då det kickar igång oss och får oss att bli pigga. 

 – Idag har vi har förstört vår dygnsrytm. Vi äter för sent, tränar för sent och anpassar oss inte längre efter dagsljuset som vi gjorde förr.

Vår inre klocka är inte bara en, utan en hel orkester av inre klockor som styrs av en chefsklocka. Chefsklockan som sitter i hjärnans hypotalamus skickar signaler till resten av cellernas klockor samt till olika hjärnområden. Den dirigerar även kroppen med hjälp av hormoner som melatonin, kortisol och adrenalin, samt styr sänkningen av kroppstemperaturen under natten och ökningen av den igen under dagen. 

 

På kvällen är du extra känslig för ljus. Då vill kroppen att det ska var mörkt, för att du ska kunna sova och vila hjärnan och kroppen. 

– Ju större skillnaden är mellan dagsljus och kvällsljus under dagen, desto lättare för din chefsklocka att tajma vakenhet och sömn, säger  Christian Benedict. 

 LÄS OCKSÅ: Sömnen påverkar vårt immunförsvar

Ingen myt med morgonmänniskor och kvällsmänniskor
Det är ingen myt att det finns morgonmänniskor och kvällsmänniskor. Är du en morgonmänniska säger de inre klockorna åt kroppen att sänka kroppstemperaturen och frisätta melatonin tidigare på kvällen än hos genomsnittet. Du klarar också av att prestera bättre på morgonen. 

Är du kvällsmänniska går melatoninutsöndringen och kroppstemperaturen ned senare på kvällen än hos genomsnittsmänniskan.

Därför behöva du vakna senare på dygnet för att få den sömn du behöver. I studier har man sett att kvällsmänniskor presterar sämre än morgonmänniskor på morgonen. 

Kvällsmänniskor har även större risk att få mindre dagsljus och mer artificiellt  ljus under kvällen. För kvällsmänniskor är det lättast att resa västerut. Det är enklare att förskjuta dygnsrytmen för dem eftersom deras dygnsrytm redan är förskjuten. 

 – För att få så bra sömn på natten, och vakenhet på dagen, bör du vara ute i dagsljuset på förmiddagen, eller försöka sitta nära ett fönster, motionera under den ljusa delen av dygnet och undvika att träna för sent. Och ät gärna enligt uttrycket ”som en kung på morgonen, som en prins till lunch och som en fattigman på kvällen” så att ditt matsmältningssystem får vila på natten, avslutar Christian Benedict. 

 Av Malin Holm

 


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Här kan du lämna in dina överblivna läkemedel

Eko/miljö

Har du överblivna läkemedel hemma? Ta en sväng förbi apoteket och lämna in dem. Varje år blir cirka 15 000 ton läkemedel över och ungefär 250 ton av dessa hamnar i hushållssoporna och i avloppet – skadar miljön. Våra svenska reningsverk är från början inte byggda för att rena de lite tyngre läkemedlen. Därför behöver du hjälpa till.

Byt ut kaffet – gör en nyttig kvällsdryck som ger mättnad

Hälsa

För 20 år sedan blev smoothies en hälsosam innedryck. Då gjordes den krämiga drycken mest på frukt och bär. I dag slänger vi ner alla möjliga grönsaker i mixern för att få i oss näringstät mat. En smoothie eller snarare en varm dryck att ersätta kaffe eller te med på kvällen är den populära guld- eller soldrycken. Den ger mättnad samtidigt som den innehåller bland annat kryddor med inflammationshämmande egenskaper. Här får du två olika recept.

Dans ger mer muskler än styrketräning

TRÄNING

Att dansa stärker dina muskler betydligt mer än om du lyfter vikter på gymmet. Det är glada nyheter för dig som inte gillar traditionell styrketräning. Dansträning ger dig också bättre koordination, balans och samverkan med din danspartner skapar inte bara glädje utan din hjärna får arbeta mycket mer än om du upprepar monotona styrkeövningar – och det är bra för minnet.

 

Årets miljöhjälte Magnus Carlson visar vägen till förändring

Eko/miljö

Magnus Carlson, sångare i bandet Weeping willows, utsågs nyligen till årets miljöhjälte och fick ta emot diplom ur kungens hand för sitt enträgna klimatarbete. Magnus lever som han lär, han har nästan helt slutat flyga, bandets turnéer sker med tåg och han slutade nyligen äta kött – för både hälsans och miljöns skull. Kurera växlade några ord med svenskt musiklivs kanske flitigaste miljökämpe. 

Elaine Jenderklint

Elaine fick tillbaka glans och liv i håret igen

Hälsa

För två år sedan kom cancern tillbaka och Elaine Jenderklints ena bröst opererades bort. I efterbehandlingen ingick hormontabletter – som gav starka biverkningar. Kroppen värkte och håret blev tunnare och livlöst, men ett tillskott med bland annat hirs har gett Elaine glansen och hårkvaliteten tillbaka.

 

Fredrik Ölander

Fiskolja lindrar inflammerad tarm

Mage

Inflammatoriska tarmsjukdomar som Chrons sjukdom och ulcerös kolit har en sak gemensamt – de kommer i skov. Studier har visat att ett tillskott av omega-3 är ett sätt att minska inflammation i tarmen och göra skoven färre och lindrigare. – Men var noga med att välja en fiskolja som är stabil och håller hög kvalitet, säger Fredrik Ölander, funktionsmedicinsk terapeut som dagligen träffar klienter med besvärliga magar.

Kaeng phet – röd currygryta med grönsaker

Recept

Denna thailändska gryta är fullproppad med av grönsaker. Detta och många andra goda vegetariska recept från hela världen hittar du i den gröna kokboken boken "Zeinas green kitchen" av matprofilen Zeina Mourtada – känd för sin uppskattade blogg "Zeinas kitchen" och sin medverkan i TV.

”Jag valde bort medicinen och blev frisk av träning och bra mat”

Hälsa

För tio år sedan när Benny Ottosson fick reda på att blodtrycket var förhöjt valde han bort medicinen och ändrade livsstil. På tre månader lyckades han sänka sitt blodtryck till normal nivå, men för två år sedan, när han fick en hudcancerdiagnos gjorde han en ny och djupare förändring – denna gång i sin inre värld. Om sin hälsoresa berättar Benny Ottosson i boken, "Frisk, lugn, utvilad, stark. Hela livet".

 

Kvinna som sitter i yogaställning

Naturens under lindrar ledbesvär

Forskning

Kådan boswellia och roten gurkmeja har i årtusenden använts inom den ayurvediska medicinen för att lindra ledbesvär. Ny forskning visar att effekten förstärks när de renodlas och används tillsammans så att ett plus ett inte bara blir två – utan tre.

Snart kan vi läsa av psykisk ohälsa i blodet

Mental hälsa

Det kommer ständigt nya siffror på att den psykiska ohälsan bland unga ökar men inte så mycket som visar på varför. Vid Uppsala universitet bedrivs sedan några år en studie som ska öka den kunskapen genom att bland annat studera gener för att göra det möjligt att ställa tidigare diagnoser.

Högt blodtryck – Så funkar det

Hjärt- kärlhälsa

Högt blodtryck är en av våra vanligaste hjärt-kärlsjukdomar, de flesta som drabbas är män. Högt blodtryck kan leda till flera allvarliga sjukdomar och bör därför tas på allvar. Mycket kan göras genom livsstilsförändringar och kostomläggning, hjälper inte det bör man överväga andra behandlingsmetoder.

Skönhetspanelen testar: body scrubs

Hud

Kall och torr luft på ingång betyder att det är dags att vårda huden lite extra. Genom att återfukta – och inte minst skrubba får du både lyster och en len hud. Kureras skönhetspanel har testat några naturliga kroppsskrubbar och hittat en favorit.

 

Glutenintoleranta får oftare selenbrist

Kost

Närmare tre procent av svenskarna har diagnosen celiaki - en autoimmun sjukdom som kräver livslång kostbehandling, och även om man äter rätt kan tarmen ha svårare att ta upp näring. Därför kan glutenintoleranta oftare lida av vitamin- och mineralbrist. Studier visar en tydlig koppling mellan glutenintolerans och bland annat brist på selen.

Peder Gustafsson

“Rödbetan boostar min träning”

Hälsa

Peder Gustafsson har idrottat i hela sitt liv. Numera är skidträningen det han satsar mest på och i årets Vasalopp kom han på 331 plats. Det tackar han åtminstone delvis ett tillskott med rödbetsextrakt för. Med hjälp av det kan han träna hårdare och orka mer.

 

Ann blev kvitt sina ständiga urinvägsinfektioner

Hälsa

Anns urinvägsinfektioner började för tio år sedan och hon har flera gånger om året behandlats med penicillin. – Jag har haft en enda urininfektion i mitt liv tidigare, men efter klimakteriet har det varit tre, fyra gånger om året. Sedan jag hittade tranbärsextraktet har infektionerna försvunnit helt, säger hon.

Växtbaserad kost kan lindra reumatoid artrit

Forskning

En växtbaserad kost kan bidra till att lindra smärtsamma symtom vid reumatid artrit.   Tidigare har man sett förbättringar hos patienter med fibromyalgi, mycket talar nu för att flera autoimmuna sjukdomar kan förebyggas med en kost basesrad på frukt och grönt.

apelsiner och citroner

Därför behöver immunförsvaret C-vitamin

Hälsa

Just nu lider miljontals människor i världen av C-vitaminbrist, en brist som till slut kan leda till olika sjukdomar och i sällsynta fall till döden. Immunologen Sanna Ehdin, forskare, föreläsare och författare, säger att C-vitamin stärker immunförsvaret och ger ökat motstånd mot infektioner, influensa och förkylning