Långtidsstudier på svenskarnas hälsa ser dyster ut. Inte bara pandemin har satt sina spår. De senaste 30 åren har svenskens hälsa försämrats. Men det finns yrken där det allmänna välmåendet är bättre. Du kanske har ett sådant yrke.
Många företag erbjuder de anställda hälsoundersökningar. En av de mest populära är Hälsoprofilbedömning. Denna metod består av frågor om bland annat aktivitet och levnadsvanor, om fysiologiska mätningar som längd, vikt, bukomfång, viloblodtryck samt ett konditionstest på cykel för beräkning av syreupptagning.
Det gör att vi idag har över 600 000 hälsoprofiler sparade i en databas. De första är från 1987 och varje år tillkommer runt 40 000 nya hälsoundersökningar.
En stor grupp av svenskarna har fått sämre kondition, mer övervikt och fetma samt sämre upplevd hälsa under de senaste 30 åren.
När man i november 2020 sammanställde information om ohälsofaktorer som dålig kondition, högt blodtryck och rökning varierade det en hel del mellan ett stort antal yrkesgrupper.
LÄS OCKSÅ: Monika Björn: ”Få vet vilken träning kvinnor över 40 behöver”
Högutbildade mår bättre
De som jobbar inom vård- och omsorg som undersköterskor, vårdbiträden och barnskötare samt lastbils- och bussförare inom transportbranschen hade högst risk för vad man kallar för samlad ohälsa, vilket betyder tre eller fler ohälsofaktorer.
Yrken som har krav på fördjupad högskolekompetens inom naturvetenskap och teknik hade den lägsta risken för ohälsa, resultat som var förväntade.
Forskarna såg skillnader mellan olika yrken bland de högskoleutbildade.
Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare hade högre ohälsa än de högskoleutbildade inom naturvetenskap och teknik, främst ingenjörer och de inom hälso- och sjukvård som arbetade som sjuksköterskor och läkare.
Av Inger Palm
Läs mer här: Idrottsforskning