Skål med olika färgglada kryddor i

Det visste du inte om kryddor

I tusentals år har människan runt om i hela världen använt sig av örter och kryddor för dess läkande verkan och för smaksättning av maten. Kryddor och örter är perfekta i soppor, grytor, wokade rätter, i såser och till och med till efterrätter. Kryddor är en bra källa för magnesium och andra mineral. Generellt sett kan man säga att ju starkare kryddan är desto mer magnesium innehåller den.

Förutom att örterna ger det där lilla extra i maten är de en del av en hälsosam diet eftersom de innehåller mängder av läkande substanser. Forskare på amerikanska jordbruksverket gjorde nyligen en studie på vanliga örter och kryddor. Studien visar att många populära kryddor och örter är en bra källa för naturliga antioxidanter. Dessutom visade det sig att det totala fenolinnehållet i örterna var högre än både bär, frukt och grönsaker, dock äter man inte samma mängder kryddor som grönsaker.

"Många bäckar små..."
Antioxidantkoncentrationen i växtdelarna är hög, så även om man oftast äter relativt små mängder av kryddor kan det bli en hel del under en vecka. ”Många bäckar små…”. Den samlade effekten på hälsan vid användning av mer eller mindre kryddor i matlagningen kan bli kraftfull. Det är särskilt positivt att ersätta en del av saltkonsumtionen med kryddor. Användning av mer, och en bred variation av, kryddor bidrar till ett bättre hälsotillstånd.

 

Extra mängder av kryddor i maten kan fylla många viktiga funktioner, bland dem har vi:

1. Smaksättning
Kryddor gör att maten smakar gott. Det är naturligtvis en smaksak men våra smaklökar kan lära sig uppskatta nya kryddblandningar och maträtter. Kryddning gör att födoämnen med neutral smak som: ris, tofu och nudlar kan bli en fantastisk smakupplevelse.

2. Saltersättning
Många som saltar mycket kan lära sig uppskatta kryddkombinationer istället för salt. Här i Europa äter många för mycket salt och för få grönsaker. Att dra ned på saltet och öka på intag av kryddor och grönsaker är en bra investering i sin egen hälsa.

3. Variation
Med kryddning så kan man använda samma basmat och få en stor variation.

4. Konserverande
Kryddor innehåller antioxidanter och fungerar som naturliga konserveringsmedel. Det gör att maträtterna håller sig fräscha längre. Rosmarin är ett bra exempel på en krydda med mycket starkt innehåll av antioxidanter och naturliga konserveringsämnen.

5. Stimulerar matsmältningen
Kryddor ökar salivutsöndringen, som i sin tur stimulerar andra matsmältningsenzymer.

 

6. Väderfördelande
Kryddor i bakverk motarbetar gasbildning. Kryddor som kummin och anis är vanliga i bröd och bakverk. De ger intressanta smakupplevelser samt minskar gasbildning.

7. Skyddar från mikrober
Kryddor används som skydd mot bakterie och parasitangrepp. Exempelvis wasabi, en grön pepparrot som ofta ingår i japansk sushi, skyddar från eventuella parasiter i rå fisk. I heta länder som Indien är det tack vare ätande av stark curry som magen klarar av bakterier, som ofta finns i mat där man har dåliga kylmöjligheter samt undermålig hygien.

8. Ökar förbränningen
Många örter och kryddor, till exempel cayenne, ingefära och senap, ökar kroppens förbränning av kalorier.

9. Medicinska egenskaper
Att krydda mera med vissa kryddor kan ha en stärkande effekt på fysiologiska funktioner. De kan förebygga eller förbättra sjukdomsstillstånd. Exempelvis kanel på morgongröten, har en stabiliserande effekt på högt blodsocker. Cayenne har en mycket gynnsam effekt på cirkulationen med mera.

 

Var försiktig vid magbesvär och utbrändhet
Många är inte vana vid att använda kryddor. Vissa med känsliga magar bör vara mycket försiktiga med kryddning, där andra kan vara mer ohämmade. Det bästa för flertalet är att successivt öka sin kryddningsdos. De flesta klarar av att successiv arbeta sig fram från en mycket mild currykryddning, till en måttligt stark kryddning inom några månader genom att successivt ökar styrkan. Vid magbesvär eller utbrändhet bör man vara försiktig och inte överstimulera med kryddor.
Färska örter är mindre stimulerande men mer näringsrika än torkade kryddor, och bör användas så mycket som möjligt. De är rika på vitaminer, mineraler och andra hälsobefrämjande substanser.

Terapeutisk användning
Detta kapitel är avsett att ge information om hur man kan använda mer kryddor i maten för ett bättre hälsotillstånd. Att klippa ned färsk koriander i en sallad ger goda smakförnimmelser samt bra näring. Detta kapitel tar främst upp användning av kryddor i maten. Det är egentligen ingen skillnad mellan örter och kryddor, förutom att kryddor är örter som är mer förknippade med matlagning. Boken presenterar inte en komplett lista men väl några favoriter, samt sådana det finns intressanta medicinska studier på.
Vid terapeutisk användning av örter bör en örtspecialist eller naturläkare konsulteras, samt läkare vid risker för interaktioner med läkemedel eller vid svåra sjukdomar. Däremot är det allmänt stärkande och hälsobefrämjande att använda några teskedar av några olika kryddor dagligen.
Det finns många bra böcker om örtmedicin och följande rekommendation kan ses som ett komplement till Sanna Ehdins kokbok, "Kokkonst för den självläkande människan", och ger bra riktlinjer för användning av kryddor i matlagningen.

Intressant om kryddor:

  • Kanel, kryddnejlika, koriander, ingefära, muskotnöt och kardemumma har alla utvidgande, torkande och värmande egenskaper. Detta förstärker den utvidgande aspekten hos söt mat.
  • Grönbladiga örter som oregano, basilika, timjan, rosmarin och lagerblad har en aromatisk kraft som lättar upp mörkfärgade bönor, ärtor och tunga såser.
  • Persilja, lök, vitlök och gräslök innehåller svavel och andra ämnen som motarbetar bakterier och virus.
  • Fänkålsfrön, anisfrön och spiskummin används ofta i brödbakning. Dessa ger god smak och motarbetar väderspänningar.
  • Kummin och dillfrön ger en pikant smak åt bröd, soppor, kål och betor.
  • Koriander, spiskummin och ingefära är lämpliga i bönrätter för att minska väderspänningar.
  • Vitlök och cayenne är mycket bra i soppa mot förkylningar och är mycket värmande under en kylig höst- eller vinterkväll.
  • Gurkmeja, ingefära och cayenne och diverse curryblandningar är utmärkt för böngrytor, linser, wokade eller lätt stekta rätter, mm.
  • Färsk koriander, persilja och råriven ingefära är utmärkta att ha i sallader.
  • Kardemumma, spiskummin, persilja, anisfrön, basilika, rosmarin och timjan är olika sorters kryddor som passar i salladsdressingar.
  • Vitlök, cayenne, fänkålsfrön, anisfrön, gurkmeja och ingefära är utmärkta att tillsätta i smoothies och juicer.


Odla själv

Köp helst örter och kryddor som inte blivit besprutade. Att odla sina egna kryddörter är ett trevligt nöje och inte särskilt svårt. Har du inte någon trädgård så kan du odla i kruka inomhus eller utomhus på balkong eller terrass.

Av Peter Wilhelmsson


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Anders lyckades sluta snusa – nu vill han hjälpa andra

Mental hälsa

Att sluta snusa kan vara svårt, det vet Anders Åkerman som försökte ett otal gånger innan han slutligen lyckades. Då genom att bokstavligen tänka om helt. Med hjälp av KBT och den egenutvecklade metoden NJUT skiftade han fokus till vinsterna med att sluta – då vände det. Med boken "Snusfri" vill han nu hjälpa andra.

 

sanna ehdin

Sanna Ehdin: Antioxidanter är inte farligt vid cancer

Debatt

Professor Martin Bergö varnade i måndags i Studio P1 för ”ingefära, gurkmeja – den där shotskulturen. Han påstod att "ju mer mat av detta man äter desto större är risken att man skyddar en tumörcell inne i kroppen – som du ännu inte upptäckt”. Han hävdade vidare att ”vi vet tydligt att tumörer mår bra om man ger dem antioxidanter, varvid tumören tillväxer fortare och sprider sig fortare.” Bergö stöder detta på deras nya studier publicerad i prestigefyllda journalen Cell – men stämmer detta verkligen, frågar sig immunologen, forskaren och författaren Sanna Ehdin? Professor Per-Arne Öckerman menar att Bergös forskning om antioxidanter och cancer är ”ovetenskaplig med oetiska slutsatser”. Andra näringsexperter varnar för hans slutsatser.

Naturliga ämnen håller hjärtat i form

Forskning

1,8 miljoner svenskar har någon form av hjärt- kärlsjukdom. Det är vår vanligaste dödsorsak, fyra dödsfall av tio beror på hjärt- kärlproblem. Men bättre diagnoser och behandlingar räddar liv. Är forskarna på rätt spår kan dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar komma att halveras. Åtminstone om man får tro KiSel-10-studien som visade att Q10 i kombination med selen kunde minska dödligheten med hela 54 procent.

 

Är det riskfritt att använda deodorant med aluminiumklorid?

Hud

Aluminiumklorid skyddar dig från att svettas under armarna – men det är inte helt riskfritt. Förutom att det kan orsaka klåda, eksem och andra hudirritationer misstänks aluminiumklorid kunna öka risken för sjukdomar som bröstcancer och Alzheimer. Ett miljövänligt alternativ är ett klokare val.

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

 

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.