Digital Hälsa

Hur du skall undvika lyxfällan?

Känns spännande att få vara programledare för lyxfällan, där mitt första avsnitt sänds den 15e februari. Då jag kommer vara aktuell med min nya bok ”Shop til you drop” som släpps i April, tänkte jag dela med mig mina reflektioner kring hur vi kan undvika lyxfällan.

Skapa plan över sina utgifter. En viktig del är att skilja riktiga behov och önskemål kring materiella saker. Vi behöver hitta de saker som är viktiga i våra liv och utesluta det som bara är saker som vi önskar oss. Ekonomi före önskemål måste vara mantrat när vi ska göra förändringar. För att skilja behov och önskemål åt kan vi titta på hur vi bor, en lägenhet och en flashig villa ute i djurgården fyller samma behov av skydd men där den flashiga villan snarare är ett ”önskemål”. Självfallet behöver det inte betyda att man vill leva i ett fint hus eller lägenhet för att det kostar mer, men kontra till sin egen ekonomi och de resurser som man har och hitta en balans med det man köper. Framförallt om man besitter med mycket lån och skulder.

Både att betala sina skulder samt att börja spara på en månadsbasis är nödvändigt. Båda två sakerna behöver finnas med i en utgiftsplan. I början, när man vill göra en förändring, vill man gärna betala så mycket som möjligt och det är förståeligt. Men att spara skapar även motivation. Det är inte en balanserad lösning att bara betala av skulder. En balanserad strategi för att kunna återhämta sig ekonomiskt är i grunden extern rådgivning för att få bukt med en strategisk plan för att kunna börja bearbeta sina skulder. Det är lätt att klienten oftast blir frustrerad över att skulden inte snabbt blir betald.

Viktigt att förstå att skuldåterbetalningen är bara en aspekt för att skapa en ny mer balanserad ekonomi. Även om det finns ett överflöd av ekonomer, revisorer och bankirer som kan ge olika kreditrådgivningssessioner så kommer dessa inte kunna hjälpa någon som har fastnat i ett shoppingmissbruk. Det räcker inte bara med den finansiella delen, även om den delen är viktig. Kunskaper krävs för att ta itu med de bakomliggande faktorerna med hjälp av terapi, samt hur man ska kunna bryta negativa vanor. Man behöver se till utifrån den hela bilden, den finansiella upplägget och struktur kring ekonomin, men även terapi för att undvika återfall. Endast en helhetssyn kan minska för risken för återfall.

Det stora hoppet om att rådgivning och en insikt är inte tillräckligt. Det stoppar inte beteendet. Alla stegen i beroendecykeln behöver identifieras och där man etablerar alla ”triggers”, sina tankar samt beteenden som leder till konsekvenser i ens vardagliga liv. Personen behöver lära sig att arbeta med varje steg i processen att bryta sitt beroende, så att man kan ta tillbaka kontrollen, sin vilja att kunna själv bestämma utifrån ett mer hälsosamt perspektiv och få mer kontroll på problemet. Utifrån detta perspektiv så liknar denna typ av process densamma som med andra typer av beroenden, som till exempel alkohol och spelberoendeproblematik.

Dock är återhämtningen från shoppingmissbruk annorlunda från substansbaserad problematik, som alkohol, läkemedel och narkotika är det total avhållsamhet som oftast gäller. När det gäller shopping handlar det om att hitta ett sunt förhållningssätt, då det är omöjligt att helt vara från att köpa saker här i livet. Vi behöver snarare hitta ett sundare och mer balanserat sätt att förhålla sig till shoppingen. Alla måste ju handla.



Varför flyr vi in i shopping?

Visste ni om att varje dag hamnar 160 människor hos Kronofogden på grund av sms-lån. Det är cirka 58000 personer per år. Enligt Konsumentverket kan de avgifter som tas ut för sms-lånen motsvara en effektiv årsränta på 700 till 800 procent.

Varför fortsätter vi då med ett beteende som kostar oss våra relationer, ekonomi, vår hälsa och jobb?

Vi flyr oftast in i saker så fort vi vill undvika jobbiga känslor, vi gör det genom att shoppa och köpa saker, lyckas vi förändra vårt tillstånd kortsiktig, men tyvärr är det dömt att misslyckas. Precis som med alla andra typer av beroenden, behöver vi mer och mer för att fylla tomheten tills det till slut blir ohanterligt och vi kraschar på olika sätt.

För att göra en förändring i vårt beteende behöver vi ändra en del saker. Dels hur vi lever våra liv, rent praktiskt, men även göra en inre resa, och titta på vem vi är och hur vi kan bygga vår självkänsla och uppskatta vårt egna värde. Ju mer vi fokuserar på det materiella kommer vi att gräva ett större hål för oss själva.

Min erfarenhet efter att ha jobbat med många som lider av ett shoppingmissbruk, dels genom att jobba med klienter som har ett missbruksbeteende men även genom att prata med forskare, läst böcker, och arbetat med behandlingshem.

Dagens tips är följande:

Lista ner sårbara situationer

Skapa en lista på situationer som skapar ett begär att vilja shoppa. Det kan vara specifika sajter du besöker, reklamkampanjer, köpcenter, en speciell gata, eller område. Skaffa dig ett block och skriv lista ner samtliga ställen som har fått dig till att handla. Genom att sen ha kunskap vart och när vi får ett sug, kan vi lättare undvika dessa områdena. Här handlar det om att kartlägga ner allt för att skapa en tydlighet som gynnar dig. När du har skapat din lista kan du nu betygsätta ditt sug, begär att vilja handla från 1 till 10 (1 är inget sug – 10 är mycket), för varje ställe så kan du ny se med tydlighet vad du behöver undvika för att detta tvångsbeteende ska undvikas.

Lycka till!



Hur vet man om man är en shoppingmissbrukare?

HUR VET MAN OM MAN ÄR EN SHOPPINGMISSBRUKARE?

Som närstående ska man hålla koll på varningstecken som impulsiva köp, överdrivna lyckokänslor i samband med köp samt ekonomisk oro. Brev från inkasso eller sms-lånegivare brukar vara ganska säkra tecken på ett begynnande missbruk. Men även missbrukarens psykologiska tillstånd såklart.

Som shoppingmissbrukare shoppar man när man känner sig nere. Man handlar för att få en mental kick, vilken kan jämföras med en att känna sig hög på samma sätt som drogmissbrukare gör. Vissa missbrukare lyckas kontrollera sig själva under långa perioder, för att sedan plötsligt halka dit igen – exempelvis under semestern eller när det är ”tillåtet” att shoppa överdrivet som exempelvis jultider.

Kvinnor är generellt sett oftare shoppingmissbrukare än män. Många missbrukare hittar alltid något att köpa och inte sällan är det saker som de egentligen inte behöver. Skor, köksattiraljer och kläder är sådant som shoppingmissbrukare inte sällan spenderar mycket pengar på.

Du känner ofta igen en shoppingmissbrukare om hen har en sämre impulskontroll, handlar saker som du vet att personen inte behöver. Att det hänger kläder i en garderob med prislappar som fortfarande finns kvar eller nya saker i förrådet som aldrig använts. Tecknen finns där och det gäller bara att vara uppmärksam. Tecknen är i stort sett signaler på att en person mår dåligt och det kan bero på andra orsaker än just missbruk, dom kriser i familjen, överansträngning och liknande men ihopsatt med annat finns det ofta ett missbruk i bilden. I första hand handlar det om att identifiera det psykologiska tillståndet.

Humörsvängningar
Personen kan svänga kraftigt och ofta mellan upprymdhet och nedstämdhet. I ena sekunden kan personen kännas mentalt närvarande för att i nästa bortkopplad. Omotiverad ilska är ett vanligt tecken.

Rastlöshet
Personen känns orolig och har svårt att sitta still nästan i paritet med abstinensbesvär. Personen känns orolig.

Hålla tider
Personen har svårare och svårare att hålla tiden, är borta kortare perioder, sjukanmäler sig oftare och speciellt på måndagar. Kan försvinna i perioder och glömma bort avtalade möten.

Koncentration och fokus
Du märker att personen har slutat bry sig om sina uppgifter, barn, förhållande och/eller vänskap. Allt det viktiga blir underordnat och personen verkar ganska less på sitt liv och jobb.

Prestation
Personen lägger inte lika mycket energi och kraft på sitt jobb eller hemmet. Hen orkar eller hinner inte göra samma saker längre och kan glömma att hålla löften, göra mindre bra ifrån sig på jobbet och de uppgifter som är förknippade med det.

Trötthet
Personen jobbar långsammare än vanligt, gäspar ofta och hänger inte riktigt med i samtal. Säger själv att hen är trött.

Tillbakadragande
Personen drar sig undan, vill inte vara med på AW eller hänga med vänner som tidigare. Är inte med i gemenskaper eller i vänskapsgänget lika mycket längre.

Sanningar
Personer börjar ljuga om småsaker. Ljuger om sitt humör, trötthet, frånvaro, missade möten och så vidare. Skarvar om sin ekonomi och liknande för att inte belysa sina egna problem.

Ekonomi
Personen börjar låna pengar privat oftare, till konsumtion. Säljer saker och pengar verkar vara mycket viktigare än tidigare. Ber om förskott på lön, struntar i att följa med på luncher och många börjar oftare prata om pengar, om man bara vann den där miljonen, pratar om människor som är rika eller haft tur på spel och liknande. Får fler brev från inkasso eller Kronofogden. Börjar spela oftare. Kan stjäla saker.

Alkohol
Personen dricker allt oftare. Luktar alkohol dagen efter och vill gärna gå ut efter jobbet och helst ses oftare på ställen där det finns alkohol. Blir fullare än vanligt och gör större inköp på Systembolaget.

Fysik
Personen tränar inte längre. Kroppen sjunker ihop och axlar sluttar, personen går upp i vikt och allting går långsammare. Det blir tydligare att personen oftare äter snabbmat och onyttigt. Ögonen ser ledsna ut och personen skrattar inte lika ofta. Sjukskriver sig längre perioder.

Alla de här delarna kan såklart förklaras med annat än just missbruk. Det kan finnas förklaringar som att personen är utbränd, har problem i förhållandet eller i andra relationer, har en livskris eller att någon nära dött nyligen, är mobbad eller har en vanlig depression, har en sjukdom eller någon i familjen har ekonomiska problem, är överbelastad på jobbet eller andra typer av problem som kan påverka personens situation.

Det är viktigt att veta att även dessa saker kan trigga igång ett missbruk, för att man vill fly eller känna kickar och att man lever. Som vanligt är det bäst att faktiskt prata om det innan det går för långt.



Tips för att skära ner din teknik under julen

Julen förknippas med god mat, vila från vardagens arbete, fest, julpynt och julklappar. Det är en tid då man söker gemenskap och glädje. Man ser julen som en familjehögtid i första hand. Hur ska vi tänka för att kunna känna julefrid? Studier visar att vi tar upp vår telefon ca 150 ggr per dag och att vi alltmer blir distraherade och frånvarande i sociala sammanhang pga vår teknik. Jag ger dig enkla och konkreta alternativ hur du kan förhålla dig lättare under julen gällande din teknik. Öka din medvetenhet och närvaro bland dina nära och kära.

1. Planera tid för familjen under jultid.

Bra tillfälle att spendera tid tillsammans, njuta av nya eller gamla traditioner utan telefoner, TV eller annan teknik. Jag hörde någon säga en gång, ”Kvalitetstid kommer från mängden tid”, vilket innebär att man behöver investera tid att få dessa dyrbara minnen som varar livet ut. Välj ut en ”Mobilansvarig” som får stå för fotograferandet och sen kan dela med sig utav bilderna (tagga – sociala medier). Men hitta sätt att vara tillsammans som inte nödvändigtvis kräver teknik. T ex gå ut och gör en snögubbe. Ta en promenad tillsammans, pynta granen, spela ett brädspel eller packa in presenterna tillsammans-

2. Planera era tech-tider.

Du behöver inte ”teknik svälta” under denna period, men försök att skära ner då denna tid är till för gemenskap, vila och närvaro. Så skapa en flexibilitet för dig gällande dina vanor, sms:a, hänga på sociala medier, lägga ut bilder på snapchat, Instagram eller snapchat.. Helt ok då och då men försök då att göra det tillsammans. Undvik att låta dina barn försvinna till sina rum flera timmar i sträck spelande. Låt inte tekniken ersätta din närvaro.

3. Spela brädspel med varandra

För många är julen en tid att träffas och umgås och vad passar då inte bättre än att spela sällskapsspel? Det kan ses som den optimala julklappen som inkluderar en stor del av släkten och de allra flesta av oss har säkerligen fått ett sällskapsspel i julklapp någon jul. Detta är ett perfekt sätt att umgås tillsammans. Olika tips, t ex 1. Monopol, Diamanten, Alfapet, sänka skepp, hitta ordet, det borde.

4. Måltider utan teknik

Ät era måltider under julen utan att ha din telefon i närheten, undvik att lägga den på bordet.

5. Sov bättre

Det finns en hel del bevis som visar att det blåa ljuset från skärmarna påverkar kvaliteten och kvantiteten gällande sömnen vi får. Mörkret är en naturlig del för att våra kroppar skall kunna få sömn men där det finns en tendens att vi kringgår detta genom stirra på våra skärmar det sista vi gör innan läggdags. Sömnforskare rekommenderar att du stänger av din teknik två timmar innan läggdags. Undvik att ha din mobil eller teknik i ditt sovrum.



Shop ‘til you drop – En bok om shoppingmissbruk

Här går det undan. Snart färdig med min nya bok ”Shop ‘til you drop”. Har suttit hemma isolerad dom senaste veckorna och skrivit på min bok som kommer släppas i April. Men nu börjar det nära sig sitt slut. Är så stolt över denna bok, för den behövs. Verkligen! Många som vi behandlar i vår mottagning sitter verkligen i klistret just för att dom shoppar för mycket, skulder över öronen, isolerad och avskärmat sig från sin omgivning. Men.. Det behöver inte vara tvångsmässiga beteenden, utan även bara en dålig vana och onödiga köp som leder till ångest eller skuld.

Bara under de senaste 20 åren har svenskarnas klädkonsumtion ökat med 68 procent. Vi shoppar idag som aldrig förr och inbillar oss att det senaste modet, den hetaste tekniken eller den nyaste bilen är nyckeln till framgång och lycka. Den svenska konsumtionen har tredubblats sedan 1950-talet. Allra tydligast märks det när det kommer till teknik och klädköp.

Att shoppa kan ge en kick och dämpa ångest. Känslan av upprymdhet efter att ha shoppat är inte olikt en spelmissbrukares upplevelse. Personen upplever en känsla av eufori och tillfredsställelse. Ju mer man handlar, desto större ”kick”. Tyvärr krävs det så småningom allt mer ”kickar” för att behålla spänningen och tillfredsställelsen. Dyrare varor, mer frekvent shoppande.

Utbytet av tjänster och varor är ett av samhällets fundament, men håller du inte ibland tillbaka impulsen att öppna plånboken kan du riskera att bli beroende. Många människor låter shoppingen bli som en väldigt kostsam och destruktiv behandling mot mer djupgående psykiska problem. I USA har det gjorts mycket forskning på ämnet och där har man länge uppmärksammat shoppingberoende som ett samhällsproblem som drabbar ca 17 miljoner amerikaner.

Du kanske kan ställa dig själv dom följande frågorna och se om det stämmer överens med dig?

Handlar du för att få en kick eller för att fly från dina känslor?

Köper du ofta saker som du inte behöver eller har råd med?

Brukar ditt köpbeteende påverka din omgivning och dina relationer negativt?

Har du försökt att sluta men inte kunnat?

Om du känner igen dig så kanske du behöver titta över dina beteenden och ändra dina vanor. Föj gärna min blogg, för i kommnade inlägg så kommer jag även att ge er konkreta tips och råd för att kunna hantera ens köpande på ett mer balanserat sätt.

Må gott, och önskar er alla en fin helg,

Patrik



Skärmtid

I dagens samhälle behöver vi hitta en fungerande balans mellan teknologi och vardagsliv, men hur gör man det? Finns det ett facit?

En undersökning som Nature Science genomförde visade på följande statistik:

• 44 procent sa att skärmarna skapat konflikter i hemmet.

• 80 procent pratar om barnens skärmtid med andra vuxna.

• 84 procent av alla 6–10-åringar sitter minst en gång om dagen framför en skärm.

• 63 procent har dåligt samvete för sina barns skärmtid.

• 51 procent har oroat sig över hur skärmarna påverkar barnen.

• 42 procent har ibland eller alltid skärmregler hemma.

• 41 procent av föräldrarna anser att skärmarna ger barnen en bättre allmänutbildning.

• 50 procent av alla föräldrar menar att skärmarna bidragit till barnens språkutveckling.

Statistiken visar alltså att runt hälften av alla föräldrar oroar sig för sina barns skärmtid. Men vad är egentligen sant och vad är myt? Det är ingen tillfällighet att de mest försiktiga föräldrarna vad gäller den nya teknologin är tech-designers och ingenjörer. Steve Jobs var en ökänt lågteknologisk förälder, ändå vet kanske inte många att han brukade ha digitalfria middagar med sina barn. Googles grundare Sergey Brin och Larry Page satte sina barn i Montessoriskolor, liksom Amazons skapare Jeff Bezos och Wikipedias grundare Jimmy Wales. Många högt uppsatta chefer i Silicon Valley skriver in sina barn vid Waldorfskolor, som använder sig väldigt lite av digitalaredskap. Låt detta sjunka in…

Det handlar inte om att vi ska ge upp vår teknologi och flytta in i en grotta, som våra förfäder. Inte alls! Vi ska uppmuntra användandet. Men kanske ska vi tänka på teknologin som på mat och gå på en digital diet. Frågan vi borde ställa oss är: Vilka är de hälsosamma valen i vår familj?



Vad är Nomophobia?

Känns spännande! Dessa dagar jobbar jag med en ny ljudbok som kommer ut i början på nästa år! Nomophobia – ”Rädslan att vara utan sin mobil”. Denna ljudbok kommer ha sitt fokus till samtliga skolor & elever runtom i Sverige. Kommer finnas på alla plattformar som Bokus, Adlibris, Storytel, Nextory & Bookbeat.

Vad är Nomophobia?

Rädsla för att bli utan mobiltelefon. – Ordet är en sammandragning av no mobile phone phobia. Det myntades 2011 i en studie som genomfördes på beställning av brittiska postverket. En ny fobi: Nomophobia (Utan-mobil-fobi) vilket innebär att man får panik om man inte kan bli nådd via mobilen.

Denna fobi yttrar sig på så vis att individen blir rädd om han/hon inte har mobilen vid sin sida och därför inte kan följa sitt invanda beteende. Det här beteendet kan också utlösas när personens mobiltelefon är avstängd, täckning för internet saknas, har allmänt dålig täckning för mobilsamtal, batterier råkar vara tomt, eller att individen har glömt telefonen hemma när han/hon är på jobbet.

Att den här fobin är på riktigt visar en studie ifrån Storbritannien. Det var 1000 personer som deltog i undersökningen och hela 54% svarade att de upplevde oro i vardagen om de inte hade tillgång till sin mobil/smartphone omgående. I samma studie så var det hela 20% av de svarande som berättade att de kollade igenom sin mail i mobilen när de ligger i sängen. Dessutom var det så många som 40% som inte klarade av att lämna mobilen hemman när de går till stranden. Vad gäller jobbmobilen så svarade hela 28% att de kollade den utanför hemmet, och hela 25% uppgav att de inte kunde låta bli att pilla på mobilen när de var ute på en dejt.



Skärmberoende och spelmissbruk

Tvångsmässigt dataspelande blir ett stort problem när relationerna i spelens värld blir viktigare än de med familj och vänner. För de flesta ungdomar som spelar spel på en dator, spelkonsol eller mobiltelefon är gaming bara en fritidsaktivitet. De kan med andra ord balansera de många kraven från skola, arbete och familj. I dag har spelandet flyttat sig från sin statiska plats hemma i rummet till mobila plattformar, som till exempel mobilen. Alla kan spela var som helst och när som helst. Allt från längre strategiska spel som Clash of Clans eller Boom Beach till enklare spel som Candy Crush eller Tetris.

Det har blivit enklare att spela spel när man vill fördriva tid: när man sitter på bussen eller tåget, eller står i kö i matbutiken. Alla nya MMO-spel som finns på mobilerna går också att pausa för stunden. Det skapar ett kontinuerligt sammanhang som gör det lätt för en spelare att motivera sitt spelande och sträva efter nya vinster. Du kan betala för att låsa upp nya banor, köpa mer liv och saker. Speltillverkarna tjänar pengar på snabba belöningar. Först får de fast en spelare genom att erbjuda spelet gratis, men sedan tar de betalt när man behöver snabba belöningar.

Elever som missbrukar kan få hjälp av sjukvården och socialtjänsten för att bli kvitt sitt beroende. Men vad kan lärare och rektor göra om det handlar om elever som sitter och spelar dataspel hela nätterna och kommer efter i skolan? I detta program förmedlar jag om metoder för att förhindra skärmberoende och spelmissbruk. Nedan finner du länken om du vill lyssna.

UR skola: Skärmberoende och spelmissbruk

Önskar er en fantastisk vecka!



En tävling för familjen: Mobilhögen

Det är 10 år sedan Steve Jobs introducerade för oss multi-touch teknologin och gjorde den komersiell för hela världen. Vi kan nu p.g.a denna teknik navigera oss genom att trycka på skärmarna och med enkelhet kunna koppla upp oss på nätet. Ett årtionde senare ser vi nu allt fler föräldrar som har problem med att hantera sina teknologismarta barn, och nu är barnen ännu mer omgivna av teknologi. Flera studier visar att spädbarn och småbarn rutinmässigt använder teknologi i sina liv. Och föräldrarna vet inte hur de ska hantera barnen, som hellre vill knappa på sin telefon eller surfplatta än leka med icke-tekniska leksaker, vara med sina föräldrar, leka med jämnåriga eller titta på tv. Det är en ny värld, som dagligen kan iakttas när små barn får utbrott då deras förälder försöker motivera dom med även andra saker som inte innefattar mobilen eller paddan. Det har aldrig varit svårare att vara förälder än i vår tid. Och det faktum att många unga föräldrar själva växt upp omgivna av teknologi gör det inte lättare.

Det finns ingen superförälder! Så är det bara. Det är mycket som ska pusslas ihop: jobb, matlagning, städning, träning, socialt liv med släkt och vänner. Vi ska hinna med så mycket för att få allt att gå ihop samtidigt som vi ska vara bra föräldrar. Det är ibland en ekvation som inte går ihop. Idag går dessutom livet mycket fortare än vad det gjorde förr och ibland blir vi stressade, trötta och kanske till och med deprimerade av sådant som händer i vardagen och påverkar våra, och våra barns, liv. När vi lånar ut en mobil eller padda för att få lite lugn och ro oroar vi oss samtidigt för våra barns digitala användande. Det är inte så konstigt egentligen. För ibland är det för lätt att ta till, och lika lätt att det går lite för långt. Innan vi vet ordet av så sitter barnen flera timmar om dagen medan vi inbillar oss att det bara är bra att de lär sig att bli digitala, och det är det ju, på många sätt. Men … och det finns en del men. Var går gränsen? Vilka är de positiva och de negativa följderna när man låter sina barn hålla på med en mobil, padda eller en dator? Få vet vad som egentligen är rätt eller fel, vi får som oftast följa vårt sunda förnuft.

 

Tävling inom familjen.

Om nu skall gå ut och äta någonstans kan ni testa denna tävling som vi kallar för ”Mobil högen”.

Reglerna är enkla. Som namnet antyder, familjen eller du och dina vänner lägger samtliga era telefoner i mitten av bordet under måltidens gång.

Den första personen som vänder på sin telefon förlorar och får betala får alla måltiderna. Detta kan fungera som en motivator och tvinga en själv att inte distrahera sig med sin mobil. Har du inte råd att betala för alla måltider kanske du nu får tvinga dig själv att aktivt intressera dig för Kalle som är mitt emot dig. Låter kanske dumt, men det fungerar! Mobilhögen kommer att få dig att börja bli mer social vid middagarna eller när ni tar en fika. Detta kommer att ta dig åt rätt riktning. Testa!!!

Följande regler gäller:

  1. Tävlingen börjar så få fort ni sätter er vid bordet.
  2. Alla sätter sina telefoner (ansiktet nedåt) i mitten av bordet
  3. Ingen är tillåten att plocka upp telefonen under måltiden
  4. Den första som inte lyckas med detta och tar upp telefonen för ta hela notan och betala
  5. Om alla lyckas att hålla sig från telefonen får alla betala sin egen måltid
  6. Spelet avslutas när notan kommer in.

En fin övning för att öka gemenskap, lycka till! 🙂



Sju dagars utmaning – Skär ner på din teknik

Besökte Real-gymnasiet idag vid Gävle och föreläste för 350 elever. Vi pratade om teknologins fördelar samt baksidan. Det är tydligt att det utspridda användandet av mobila enheter är oroande. Vi lever i en värld där vi ständigt är uppkopplade. Denna föreläsning bidrar till dialogen genom att samtala med elever om hur teknologi förändrar dynamiken i en familj och i skolan. Som samhälle kämpar vi för att hitta en balans mellan teknologins fördelar och missbruket som samma teknologi kan leda till. Denna dialog med eleverna är till för att medvetandegöra problemen och samtidigt ge oss goda strategier för hur vi skall kunna balansera teknik så vi kan ta emot allt det goda det har att erbjuda oss, samt minimera riskerna.

Mot slutet av föreläsningen erbjuder jag eleverna att testa en ”sju dagars utmaning” som ni också kan pröva på om ni vill! Det börjar lättsamt och blir lite svårare mot slutet. Det går att genomföra, tro mig. Vi som är äldre (digitala imigranter) har ju lärt oss att anpassa oss till teknik, och vet hur det var förr när vi inte behövde ha en telefon på oss hela tiden. Det går, tro mig. testa så får ni se. Se det som ett experiment, låtsas att du är en nyfiken forskare som skall utmana sig själv nu en vecka.

Ok, nu kör vi! Lycka till!

Måndag

Sluta följ människor som inte är dina riktiga vänner, avbeställ oönskade e-postlistor, och ta bort program som du inte använder.

 

Tisdag

Stäng av dina push-meddelanden (notifikationer).

 

Onsdag

Motstå frestelsen att titta på din telefon när du vaknar på morgonen (åtminstone en timme).

 

Torsdag

Sätt upp en laddningsstation utanför sovrummet, och titta inte på telefonen en timme innan läggdags.

 

Fredag

Gå ut på kvällen, ät middag, häng med vänner, men… Lämna telefonen hemma.

 

Lördag

Tillbringa din dag utan att titta på eller skicka meddelanden till dina sociala medier (Kik, snapchap, instagram, facebook etc..)

 

Söndag

Stäng av din telefon helt under hela dagen (från morgon till kväll).