Digital Hälsa

Shop ‘Til You Drop finns nu ute i handeln

Vilken fest det blev! I onsdags firade jag att min nya bok “Shop ‘Til You Drop” släptes i handeln. Det blev många vänner, kollegor och släkt som ville komma och fira med mig. Denna bok är jag stolt över och känner är viktig i dagens samhälle.

Shoppingmissbruket har ökat kraftigt de senaste åren. Förmodligen för att det blivit mycket enklare att hamna i ett sådant missbruk på grund av alla nya möjligheter att handla på internet och den flora av erbjudanden om snabba telefonlån som dykt upp. ”Man behöver inte ens gå ut för att få en kick längre!”, som någon träffande beskrev situationen. Alla former av beroende och missbruk har en orsak. Det vi ser – beteendet – är bara ett symtom på en bakomliggande problematik. Shoppingmissbruk är för övrigt inte alltid så lätt att få syn på. Det är enkelt att dölja. Eftersom alla shoppar blir det extra svårt att se om en person handlar för mycket, om man inte ständigt är närvarande. Så en dag är det kanske för sent. Personen sitter i skuldfällan, kanske för resten av sitt liv, och riskerar att bli av med boende och till och med i förlängningen sitt jobb. Detta händer just nu, i skrivande stund, och varje dag, överallt. De allra flesta av oss får en kick av att handla nya saker utan att för den skull vara beroende eller på något sätt missbrukare. Nästan alla blir lite extra glada när de till exempel köpt ett nytt klädesplagg eller en ny bil. Det känns skönt helt enkelt, och det är naturligtvis helt okej. Men så finns det de som går för långt, som aldrig kan låta bli att handla, som struntar i om de faktiskt har råd eller ens behöver köpa något.

 



Tips för att bryta ditt shoppingmissbruk

Tips för att bryta ditt shoppingmissbruk

Om du verkligen vill ta itu med ditt shoppingmissbruk kommer du att behöva anstränga dig och du kommer att behöva göra förändringar. Det räcker inte med att bara komma till insikt om ditt problem. Du måste också ta det praktiska steget och sätta igång en förändring.

Använd hellre kontanter
Idag är det inte så vanligt med kontanter, och det finns butiker som inte längre tar emot kontanter. Inte ens bankerna tar i allmänhet emot kontanter. Men för dig kan det vara bra att använda kontanter och undvik framförallt kreditkort men gärna också betalkort. Hyran, el och lån och vissa andra tjänster betalar vi ju oftast genom nätbanken, och det kan du självfallet fortsätta med. Men om du minimerar dina kortköp och istället betalar kontant kommer du att undvika många fällor. Om du inte har pengar att köpa något du behöver, är det – även om det tar ett tag – bättre att spara och köpa när du fått ihop pengarna. Du kommer att må bra av att du faktiskt har ett sparande. Du undviker dessutom att göra en massa spontana köp om du låter bli dina kreditkort.

Förstör och avregistrera alla kreditkort utom ett
Detta enda kort får bara användas i akuta ärenden. Att göra dig av med de flesta betalkorten kommer att hjälpa dig avsevärt. Riskerna för återfall minskar avsevärt. Och du samlar inte på dig nya skulder.

Legitima motiveringar
Du måste inse skillnaden på vad du faktiskt behöver och vad du inte behöver. Om du ser en dyr kostym eller klänning, känns det kanske som att du bara måste ha den. Okey, men innan du köper den bör du tänka på sannolikheten för att du verkligen kommer att bli inbjuden till en fest eller elegantare middag. Behöver jag verkligen den där kostymen/klänningen eller har jag bara en massa ursäkter för att kunna fullfölja mitt köp. Som till exempel: ” Jag förtjänar verkligen den där klänningen, den skulle passa perfekt på mig, eller hur?

Trettiodagarsregeln
Denna regel är till för dem som behöver urskilja vad som är ett behov eller mera en önskan. Om du inte behöver den tilltänkta produkten efter att ha väntat ti trettio dagar är det med säkerhet så att du inte behöver den. Skulle det visa sig att du fortfarande vill ha produkten, ja då är det ett behov som du kan tillfredsställa, om du har råd. Detta är ett sätt att utesluta onödiga köp och ge dig möjlighet att reflektera över om du verkligen behöver det du eftertraktar. Var det bara ett begär som väcktes, kommer med stor sannolikhet detta sug inte vara kvar efter 30 dagar. Detta gäller alla köp oavsett om de är på nätet eller i butik.

Undvik att falla för rabattkampanjer
Vill du verkligen ha det? Oftast kan en frestelse dyka upp så fort vi ser ett fynd eller en rabatt, ett klipp som vi upplever att vi inte får missa. Men behöver du verkligen den här produkten? Är det en produkt du har tänt på tidigare, något du tidigare velat köpa? Om inte, kanske det är ett onödigt köp. Oftast är det själva skylten, orden ”rabatt”, ”klipp”, ”passa på nu”, ”erbjudande”, ”utförsäljning” et cetera, som triggar igång begäret. Om du börjar ifrågasätta detta och reflektera över dina avsikter har du större chans att få fatt i din egen vilja och slippa bli slav under känslorna så fort du ser skyltarna. Du kommer då istället att få fatt på din vilja och kunna bestämma utifrån den. Du får helt enkelt kontroll över situationen.

Lista ner sårbara situationer
Skapa en lista på situationer som väcker din lust att shoppa. Det kan vara specifika sajter du besöker, reklamkampanjer, köpcenter, en speciell gata eller område. Med den kunskapen är det lättare att i framtiden undvika dessa områden när man kan. När du har skapat din totala lista kan du betygsätta ditt sug att handla från 1 till 10 (1 = inget sug, 10 = mycket), då ser du sen lättare vad du i första hand bör undvika.

Lycka till! 🙂



Hur du undviker spontanshopping!

Hitta din trigger….

Oavsett vilken typ av missbruk en person har, finns alltid en chans att göra förändringar i sitt liv till det bättre. Det är alltid utifrån en djupare förståelse till varför det har blivit så och hur det utlöser ett behov, ett sug, ett begär. Endast då kan vi börja göra en förändring. Det första vi bör göra är att förstå var våra ”triggers” kommer ifrån. Ta reda på vad som triggar dig, väcker ett sug, ett begär inom vissa specifika situationer och tillfällen. Är det på grund av att du har skulder? Är det för att du har tråkigt. Är det andra känslor som är inblandade? ilska eller sorg? Ibland kanske vi handlar för att vi vill förändra vårt humör till det bättre. Kanske är när du är i ett varuhus, eller när du vaknar, när du går ut på nätet och se reklambanners som du gillar. Oavsett vad det är som triggar dig, så är det bra att vi börjar lära känna precis när suget, eller det vi kallar för ”trigger” sätts igång. Det första steget är att lära känna sig vid när dessa känslor dyker upp. Nästa steg är att identifiera känslorna i kroppen, vad är det för slags känslor som dyker upp, vart någonstans finns de i kroppen. Vilken temperatur har känslorna? Om känslan hade en form, vilken form skulle den få då? Vilken färg? Är den stilla eller rör den sig runt i kroppen?

Alla dessa frågor för att bli mer nyfiken på vad det är för slags känsla som detta begär, sug uppfattas som. Detta är ett sätt att avidentifiera sig från känslan, dvs vi har en känsla men vi är inte känslan, därav kan vi också mer och mer få mer makt över oss själva. Det är som att vi får ett helikopter perspektiv över vår kropp. Vi kan uppfatta det, vi kan se från ett avstånd och få ett större perspektiv från våra känslor. Detta gäller även våra tankar. Är det kopplat till tankar, vilka tankar är det som dyker upp, och vad säger dessa tankar. Det är inte ovanligt att tankar som ”Du borde ju få kunna unna dig dessa skor, det har du ju förtjänat”, eller ”Dom där tallrikarna skulle ju helt klart matcha din samling i hemmet”, även om du egentligen inte behöver köpa den då du har redan dussintals med samma saker. Du hittar alltså tankar som är ursäkter för att fullfölja ditt köp, du rättfärdigar dig själv.

Vi blir tillfälligt lyckliga när vi shoppar och spenderar. Här kan det vara bra att ha ett block och penna tillgänglig på dig, och där du kan skriva ner varje gång du blir frestad eller triggad. Kanske det är när du går förbi ett köpcenter eller tittar på en sajt där det dyker upp någon reklam som väcker ditt intresse. Där har du en möjlighet att registrera vad det är som dyker upp för dig just där och då. Vilka tankar får du, vad säger tankarna till dig? Det kanske är i still med ”Det där är något som jag verkligen skulle behöva, det skulle verkligen passa in i mitt kök”. kanske det är känslor som dyker upp, blir var mi kroppen, du beröra få en välbefinnande känsla, försök då att lokalisera var den känslan befinner sig i kroppen. När ett sugs väcks, så kan du ta och blunda dina ögon, ta ett djupt andetag och känna i sina tankar och känslor och därefter skriva ner detta i ditt block. Om du gör detta regelbundet och kontinuerligt så kommer du att börja kunna se ett mönster samt kunna mer tydligt identifiera vilka tillfällen som du blir triggad. När du väl vet mer tydligt om dina triggers och bekantar dig mer om dem, så kommer du även lättare kunna undvika situationer samt kunna få större kontroll över dem.

Bli medveten på hur det känns när suget dyker upp. Svara på följande frågor gällande detta.

1. Hur vet kroppen om att du vill handla? (Skakar den, är den spänd, mjuk, varmt eller kallt, svettig?

2. Finns det några negativa eller positiva tankar, känslor, bilder eller minnen som dyker upp? Om så är fallet, vilka är de?

3. Vad tror du utlöser det? Fråga dig själv dessa frågor. Detta är för att du ska börja bli uppmärksam hur din kropp reagerar, och vilka tankar som dyker upp, så att nästa gång din kropp reagerat starkt så kan du bli medveten på ett nytt sätt, då du redan har reflekterat kring detta tidigare. Du kan då, få ett större perspektiv, titta på dina tankar och känslor istället för att vara uppslukad i dem. Ta det lugnt nästa gång du får ett sug, gå igenom dessa frågor när du väl får ett sug.



Shoppingberoende benämndes på 1920-talet!

Visste ni om att behovet av att spendera pengar på saker som du aldrig kommer använda, är ett tillstånd som kallas oniomania (shopogolizm)? Kommer från grekiskan och betyder “galen köpa” – att påträngande och oemotståndlig ha lust handla, utan att matcha behovet av konsekvenserna. Oniomania är den medicinska termen för shoppingmissbruk. Inom psykiatrin och psykologin förlitar vi oss helt på DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) för att bedöma huruvida någon är psykiskt sjuk. Oniomania är inte erkänt i DSM. Den växande forskningen inom detta område är fortfarande splittrad om det är en beroende, ett tvångssyndrom, eller impulsstörningar.

Shoppingberoende benämndes för första gången till allmänheten på 1920-talet; det diskuterades i flertal tidskrifter av på den tiden respekterade psykologen vid namn Emil Kraepelin. Detta problem var så viktig att bejaka att den ingick i tidiga psykiatriska läroböcker. Men intresset för beteendet avtog genom åren. Idag anses oniomani vara ett stort problem, och många är överens att en sådan sjukdom är svår att diagnostisera.

Även om det har dokumenterats i medicinska tidskrifter i över hundra års tid så har inte American Psychiatric Association, APA, som använder sig av DSM, officiellt erkänt att shoppingmissbruk existerar, åtminstone inte utifrån ett diagnostiskt perspektiv. Forskare fortsätter att diskutera det bästa sättet hur man ska förklara och beskriva ett tvångsmässigt beteende. Är det beroendeframkallande, brist på impuls-kontroll eller affektiva störningar?

Även om missbrukstermen i sig är ett diagnostiskt uttryck, och beskriver en sjukdom, så väljer jag att använda den termen ändå, fast mer för att göra det enkelt för läsaren att förstå vad jag menar. Men, när jag beskriver det som en shoppingmissbrukare, så gör jag det inte för att sjukdomsdiagnostisera det utan mer för att beskriva en problematik.



Hur du skall undvika lyxfällan?

Känns spännande att få vara programledare för lyxfällan, där mitt första avsnitt sänds den 15e februari. Då jag kommer vara aktuell med min nya bok “Shop til you drop” som släpps i April, tänkte jag dela med mig mina reflektioner kring hur vi kan undvika lyxfällan.

Skapa plan över sina utgifter. En viktig del är att skilja riktiga behov och önskemål kring materiella saker. Vi behöver hitta de saker som är viktiga i våra liv och utesluta det som bara är saker som vi önskar oss. Ekonomi före önskemål måste vara mantrat när vi ska göra förändringar. För att skilja behov och önskemål åt kan vi titta på hur vi bor, en lägenhet och en flashig villa ute i djurgården fyller samma behov av skydd men där den flashiga villan snarare är ett ”önskemål”. Självfallet behöver det inte betyda att man vill leva i ett fint hus eller lägenhet för att det kostar mer, men kontra till sin egen ekonomi och de resurser som man har och hitta en balans med det man köper. Framförallt om man besitter med mycket lån och skulder.

Både att betala sina skulder samt att börja spara på en månadsbasis är nödvändigt. Båda två sakerna behöver finnas med i en utgiftsplan. I början, när man vill göra en förändring, vill man gärna betala så mycket som möjligt och det är förståeligt. Men att spara skapar även motivation. Det är inte en balanserad lösning att bara betala av skulder. En balanserad strategi för att kunna återhämta sig ekonomiskt är i grunden extern rådgivning för att få bukt med en strategisk plan för att kunna börja bearbeta sina skulder. Det är lätt att klienten oftast blir frustrerad över att skulden inte snabbt blir betald.

Viktigt att förstå att skuldåterbetalningen är bara en aspekt för att skapa en ny mer balanserad ekonomi. Även om det finns ett överflöd av ekonomer, revisorer och bankirer som kan ge olika kreditrådgivningssessioner så kommer dessa inte kunna hjälpa någon som har fastnat i ett shoppingmissbruk. Det räcker inte bara med den finansiella delen, även om den delen är viktig. Kunskaper krävs för att ta itu med de bakomliggande faktorerna med hjälp av terapi, samt hur man ska kunna bryta negativa vanor. Man behöver se till utifrån den hela bilden, den finansiella upplägget och struktur kring ekonomin, men även terapi för att undvika återfall. Endast en helhetssyn kan minska för risken för återfall.

Det stora hoppet om att rådgivning och en insikt är inte tillräckligt. Det stoppar inte beteendet. Alla stegen i beroendecykeln behöver identifieras och där man etablerar alla ”triggers”, sina tankar samt beteenden som leder till konsekvenser i ens vardagliga liv. Personen behöver lära sig att arbeta med varje steg i processen att bryta sitt beroende, så att man kan ta tillbaka kontrollen, sin vilja att kunna själv bestämma utifrån ett mer hälsosamt perspektiv och få mer kontroll på problemet. Utifrån detta perspektiv så liknar denna typ av process densamma som med andra typer av beroenden, som till exempel alkohol och spelberoendeproblematik.

Dock är återhämtningen från shoppingmissbruk annorlunda från substansbaserad problematik, som alkohol, läkemedel och narkotika är det total avhållsamhet som oftast gäller. När det gäller shopping handlar det om att hitta ett sunt förhållningssätt, då det är omöjligt att helt vara från att köpa saker här i livet. Vi behöver snarare hitta ett sundare och mer balanserat sätt att förhålla sig till shoppingen. Alla måste ju handla.



Varför flyr vi in i shopping?

Visste ni om att varje dag hamnar 160 människor hos Kronofogden på grund av sms-lån. Det är cirka 58000 personer per år. Enligt Konsumentverket kan de avgifter som tas ut för sms-lånen motsvara en effektiv årsränta på 700 till 800 procent.

Varför fortsätter vi då med ett beteende som kostar oss våra relationer, ekonomi, vår hälsa och jobb?

Vi flyr oftast in i saker så fort vi vill undvika jobbiga känslor, vi gör det genom att shoppa och köpa saker, lyckas vi förändra vårt tillstånd kortsiktig, men tyvärr är det dömt att misslyckas. Precis som med alla andra typer av beroenden, behöver vi mer och mer för att fylla tomheten tills det till slut blir ohanterligt och vi kraschar på olika sätt.

För att göra en förändring i vårt beteende behöver vi ändra en del saker. Dels hur vi lever våra liv, rent praktiskt, men även göra en inre resa, och titta på vem vi är och hur vi kan bygga vår självkänsla och uppskatta vårt egna värde. Ju mer vi fokuserar på det materiella kommer vi att gräva ett större hål för oss själva.

Min erfarenhet efter att ha jobbat med många som lider av ett shoppingmissbruk, dels genom att jobba med klienter som har ett missbruksbeteende men även genom att prata med forskare, läst böcker, och arbetat med behandlingshem.

Dagens tips är följande:

Lista ner sårbara situationer

Skapa en lista på situationer som skapar ett begär att vilja shoppa. Det kan vara specifika sajter du besöker, reklamkampanjer, köpcenter, en speciell gata, eller område. Skaffa dig ett block och skriv lista ner samtliga ställen som har fått dig till att handla. Genom att sen ha kunskap vart och när vi får ett sug, kan vi lättare undvika dessa områdena. Här handlar det om att kartlägga ner allt för att skapa en tydlighet som gynnar dig. När du har skapat din lista kan du nu betygsätta ditt sug, begär att vilja handla från 1 till 10 (1 är inget sug – 10 är mycket), för varje ställe så kan du ny se med tydlighet vad du behöver undvika för att detta tvångsbeteende ska undvikas.

Lycka till!



Hur vet man om man är en shoppingmissbrukare?

HUR VET MAN OM MAN ÄR EN SHOPPINGMISSBRUKARE?

Som närstående ska man hålla koll på varningstecken som impulsiva köp, överdrivna lyckokänslor i samband med köp samt ekonomisk oro. Brev från inkasso eller sms-lånegivare brukar vara ganska säkra tecken på ett begynnande missbruk. Men även missbrukarens psykologiska tillstånd såklart.

Som shoppingmissbrukare shoppar man när man känner sig nere. Man handlar för att få en mental kick, vilken kan jämföras med en att känna sig hög på samma sätt som drogmissbrukare gör. Vissa missbrukare lyckas kontrollera sig själva under långa perioder, för att sedan plötsligt halka dit igen – exempelvis under semestern eller när det är ”tillåtet” att shoppa överdrivet som exempelvis jultider.

Kvinnor är generellt sett oftare shoppingmissbrukare än män. Många missbrukare hittar alltid något att köpa och inte sällan är det saker som de egentligen inte behöver. Skor, köksattiraljer och kläder är sådant som shoppingmissbrukare inte sällan spenderar mycket pengar på.

Du känner ofta igen en shoppingmissbrukare om hen har en sämre impulskontroll, handlar saker som du vet att personen inte behöver. Att det hänger kläder i en garderob med prislappar som fortfarande finns kvar eller nya saker i förrådet som aldrig använts. Tecknen finns där och det gäller bara att vara uppmärksam. Tecknen är i stort sett signaler på att en person mår dåligt och det kan bero på andra orsaker än just missbruk, dom kriser i familjen, överansträngning och liknande men ihopsatt med annat finns det ofta ett missbruk i bilden. I första hand handlar det om att identifiera det psykologiska tillståndet.

Humörsvängningar
Personen kan svänga kraftigt och ofta mellan upprymdhet och nedstämdhet. I ena sekunden kan personen kännas mentalt närvarande för att i nästa bortkopplad. Omotiverad ilska är ett vanligt tecken.

Rastlöshet
Personen känns orolig och har svårt att sitta still nästan i paritet med abstinensbesvär. Personen känns orolig.

Hålla tider
Personen har svårare och svårare att hålla tiden, är borta kortare perioder, sjukanmäler sig oftare och speciellt på måndagar. Kan försvinna i perioder och glömma bort avtalade möten.

Koncentration och fokus
Du märker att personen har slutat bry sig om sina uppgifter, barn, förhållande och/eller vänskap. Allt det viktiga blir underordnat och personen verkar ganska less på sitt liv och jobb.

Prestation
Personen lägger inte lika mycket energi och kraft på sitt jobb eller hemmet. Hen orkar eller hinner inte göra samma saker längre och kan glömma att hålla löften, göra mindre bra ifrån sig på jobbet och de uppgifter som är förknippade med det.

Trötthet
Personen jobbar långsammare än vanligt, gäspar ofta och hänger inte riktigt med i samtal. Säger själv att hen är trött.

Tillbakadragande
Personen drar sig undan, vill inte vara med på AW eller hänga med vänner som tidigare. Är inte med i gemenskaper eller i vänskapsgänget lika mycket längre.

Sanningar
Personer börjar ljuga om småsaker. Ljuger om sitt humör, trötthet, frånvaro, missade möten och så vidare. Skarvar om sin ekonomi och liknande för att inte belysa sina egna problem.

Ekonomi
Personen börjar låna pengar privat oftare, till konsumtion. Säljer saker och pengar verkar vara mycket viktigare än tidigare. Ber om förskott på lön, struntar i att följa med på luncher och många börjar oftare prata om pengar, om man bara vann den där miljonen, pratar om människor som är rika eller haft tur på spel och liknande. Får fler brev från inkasso eller Kronofogden. Börjar spela oftare. Kan stjäla saker.

Alkohol
Personen dricker allt oftare. Luktar alkohol dagen efter och vill gärna gå ut efter jobbet och helst ses oftare på ställen där det finns alkohol. Blir fullare än vanligt och gör större inköp på Systembolaget.

Fysik
Personen tränar inte längre. Kroppen sjunker ihop och axlar sluttar, personen går upp i vikt och allting går långsammare. Det blir tydligare att personen oftare äter snabbmat och onyttigt. Ögonen ser ledsna ut och personen skrattar inte lika ofta. Sjukskriver sig längre perioder.

Alla de här delarna kan såklart förklaras med annat än just missbruk. Det kan finnas förklaringar som att personen är utbränd, har problem i förhållandet eller i andra relationer, har en livskris eller att någon nära dött nyligen, är mobbad eller har en vanlig depression, har en sjukdom eller någon i familjen har ekonomiska problem, är överbelastad på jobbet eller andra typer av problem som kan påverka personens situation.

Det är viktigt att veta att även dessa saker kan trigga igång ett missbruk, för att man vill fly eller känna kickar och att man lever. Som vanligt är det bäst att faktiskt prata om det innan det går för långt.



Tips för att skära ner din teknik under julen

Julen förknippas med god mat, vila från vardagens arbete, fest, julpynt och julklappar. Det är en tid då man söker gemenskap och glädje. Man ser julen som en familjehögtid i första hand. Hur ska vi tänka för att kunna känna julefrid? Studier visar att vi tar upp vår telefon ca 150 ggr per dag och att vi alltmer blir distraherade och frånvarande i sociala sammanhang pga vår teknik. Jag ger dig enkla och konkreta alternativ hur du kan förhålla dig lättare under julen gällande din teknik. Öka din medvetenhet och närvaro bland dina nära och kära.

1. Planera tid för familjen under jultid.

Bra tillfälle att spendera tid tillsammans, njuta av nya eller gamla traditioner utan telefoner, TV eller annan teknik. Jag hörde någon säga en gång, “Kvalitetstid kommer från mängden tid”, vilket innebär att man behöver investera tid att få dessa dyrbara minnen som varar livet ut. Välj ut en ”Mobilansvarig” som får stå för fotograferandet och sen kan dela med sig utav bilderna (tagga – sociala medier). Men hitta sätt att vara tillsammans som inte nödvändigtvis kräver teknik. T ex gå ut och gör en snögubbe. Ta en promenad tillsammans, pynta granen, spela ett brädspel eller packa in presenterna tillsammans-

2. Planera era tech-tider.

Du behöver inte ”teknik svälta” under denna period, men försök att skära ner då denna tid är till för gemenskap, vila och närvaro. Så skapa en flexibilitet för dig gällande dina vanor, sms:a, hänga på sociala medier, lägga ut bilder på snapchat, Instagram eller snapchat.. Helt ok då och då men försök då att göra det tillsammans. Undvik att låta dina barn försvinna till sina rum flera timmar i sträck spelande. Låt inte tekniken ersätta din närvaro.

3. Spela brädspel med varandra

För många är julen en tid att träffas och umgås och vad passar då inte bättre än att spela sällskapsspel? Det kan ses som den optimala julklappen som inkluderar en stor del av släkten och de allra flesta av oss har säkerligen fått ett sällskapsspel i julklapp någon jul. Detta är ett perfekt sätt att umgås tillsammans. Olika tips, t ex 1. Monopol, Diamanten, Alfapet, sänka skepp, hitta ordet, det borde.

4. Måltider utan teknik

Ät era måltider under julen utan att ha din telefon i närheten, undvik att lägga den på bordet.

5. Sov bättre

Det finns en hel del bevis som visar att det blåa ljuset från skärmarna påverkar kvaliteten och kvantiteten gällande sömnen vi får. Mörkret är en naturlig del för att våra kroppar skall kunna få sömn men där det finns en tendens att vi kringgår detta genom stirra på våra skärmar det sista vi gör innan läggdags. Sömnforskare rekommenderar att du stänger av din teknik två timmar innan läggdags. Undvik att ha din mobil eller teknik i ditt sovrum.



Shop ’til you drop – En bok om shoppingmissbruk

Här går det undan. Snart färdig med min nya bok “Shop ’til you drop”. Har suttit hemma isolerad dom senaste veckorna och skrivit på min bok som kommer släppas i April. Men nu börjar det nära sig sitt slut. Är så stolt över denna bok, för den behövs. Verkligen! Många som vi behandlar i vår mottagning sitter verkligen i klistret just för att dom shoppar för mycket, skulder över öronen, isolerad och avskärmat sig från sin omgivning. Men.. Det behöver inte vara tvångsmässiga beteenden, utan även bara en dålig vana och onödiga köp som leder till ångest eller skuld.

Bara under de senaste 20 åren har svenskarnas klädkonsumtion ökat med 68 procent. Vi shoppar idag som aldrig förr och inbillar oss att det senaste modet, den hetaste tekniken eller den nyaste bilen är nyckeln till framgång och lycka. Den svenska konsumtionen har tredubblats sedan 1950-talet. Allra tydligast märks det när det kommer till teknik och klädköp.

Att shoppa kan ge en kick och dämpa ångest. Känslan av upprymdhet efter att ha shoppat är inte olikt en spelmissbrukares upplevelse. Personen upplever en känsla av eufori och tillfredsställelse. Ju mer man handlar, desto större ”kick”. Tyvärr krävs det så småningom allt mer ”kickar” för att behålla spänningen och tillfredsställelsen. Dyrare varor, mer frekvent shoppande.

Utbytet av tjänster och varor är ett av samhällets fundament, men håller du inte ibland tillbaka impulsen att öppna plånboken kan du riskera att bli beroende. Många människor låter shoppingen bli som en väldigt kostsam och destruktiv behandling mot mer djupgående psykiska problem. I USA har det gjorts mycket forskning på ämnet och där har man länge uppmärksammat shoppingberoende som ett samhällsproblem som drabbar ca 17 miljoner amerikaner.

Du kanske kan ställa dig själv dom följande frågorna och se om det stämmer överens med dig?

Handlar du för att få en kick eller för att fly från dina känslor?

Köper du ofta saker som du inte behöver eller har råd med?

Brukar ditt köpbeteende påverka din omgivning och dina relationer negativt?

Har du försökt att sluta men inte kunnat?

Om du känner igen dig så kanske du behöver titta över dina beteenden och ändra dina vanor. Föj gärna min blogg, för i kommnade inlägg så kommer jag även att ge er konkreta tips och råd för att kunna hantera ens köpande på ett mer balanserat sätt.

Må gott, och önskar er alla en fin helg,

Patrik



Skärmtid

I dagens samhälle behöver vi hitta en fungerande balans mellan teknologi och vardagsliv, men hur gör man det? Finns det ett facit?

En undersökning som Nature Science genomförde visade på följande statistik:

• 44 procent sa att skärmarna skapat konflikter i hemmet.

• 80 procent pratar om barnens skärmtid med andra vuxna.

• 84 procent av alla 6–10-åringar sitter minst en gång om dagen framför en skärm.

• 63 procent har dåligt samvete för sina barns skärmtid.

• 51 procent har oroat sig över hur skärmarna påverkar barnen.

• 42 procent har ibland eller alltid skärmregler hemma.

• 41 procent av föräldrarna anser att skärmarna ger barnen en bättre allmänutbildning.

• 50 procent av alla föräldrar menar att skärmarna bidragit till barnens språkutveckling.

Statistiken visar alltså att runt hälften av alla föräldrar oroar sig för sina barns skärmtid. Men vad är egentligen sant och vad är myt? Det är ingen tillfällighet att de mest försiktiga föräldrarna vad gäller den nya teknologin är tech-designers och ingenjörer. Steve Jobs var en ökänt lågteknologisk förälder, ändå vet kanske inte många att han brukade ha digitalfria middagar med sina barn. Googles grundare Sergey Brin och Larry Page satte sina barn i Montessoriskolor, liksom Amazons skapare Jeff Bezos och Wikipedias grundare Jimmy Wales. Många högt uppsatta chefer i Silicon Valley skriver in sina barn vid Waldorfskolor, som använder sig väldigt lite av digitalaredskap. Låt detta sjunka in…

Det handlar inte om att vi ska ge upp vår teknologi och flytta in i en grotta, som våra förfäder. Inte alls! Vi ska uppmuntra användandet. Men kanske ska vi tänka på teknologin som på mat och gå på en digital diet. Frågan vi borde ställa oss är: Vilka är de hälsosamma valen i vår familj?