Digital Hälsa

Vad är Google-effekten?

När hände det senast att du glömde något och gick direkt till Google, eller skrev frågan på Facebook? Om du är som jag har du förmodligen redan besökt Google flera gånger i dag. Vi vet att vi genom ett klick kan få fram i stort sett vilken information som helst på bara några sekunder.

Uttrycket Google-effekten betyder att vi glömmer bort den information som kan hittas på nätet med hjälp av sökmotorer. Vi väljer helt enkelt bort den, omedvetet, och behöver således lite hjälp på traven när vi ska hitta den igen. Vi behöver Google, helt enkelt.

Den första studien av just Googleeffekten, gjord av psykologen Betsy Sparrow vid Columbia University, visar mycket riktigt att människor får mycket svårare att komma ihåg detaljer som de tror kommer att vara till- gängliga på nätet. Men, och det är viktigt att säga, studien hävdar också att människor inte förlorar sin förmåga att lära sig nya saker offline. Det är bara minnet som påverkas.

Man kan också ställa frågan så här: Är vårt behov av sökmotorer något som i längden gör det svårare för oss att komma ihåg information av egen kraft? Det är just den frågan psykologer försöker hitta svaret på, men än så länge har man inte fått några entydiga resultat. Enligt den forskning som gjorts, och som har publicerats i tidningen Science, är det snarare så att internet nu används som en personlig minnesbank för att hitta information.

Vi har alltså blivit symbiotiska med våra datorverktyg och växt in i de sammankopplade systemen. Vi har blivit beroende av systemen i samma grad som vi är beroende av den kunskap vi får från våra vänner och arbets- kamrater – och som vi förlorar när de är onåbara.

Med så mycket information tillgänglig finns det mindre behov av att komma ihåg allt, speciellt när verktyg som Google gör det möjligt för oss att hitta det vi behöver. Resultatet? Internet har blivit ett externt minne för människor. Vad det betyder får framtiden utvisa.



Varningssignaler när digitala beroendet tar över i klassrummet?

“Facebook, Youtube, ett samtal med en vän, lyssna på musik – jag gör alltihop samtidigt. Jag gör verkligen en miljon saker på en gång, precis som många andra i min ålder. Ibland säger jag till mig själv: Jag måste sluta med det här och göra mitt skolarbete, men jag kan inte.” Kalle, 19 år

Skolundervisningen idag utmanas av att elever tappar fokus, söker roligare uttryck eller blir uttråkade av för långsamt tempo.

Lärare för en ständig kamp om elevernas uppmärksamhet i form av distraktioner som dataspel, gambling eller sociala medier. Idag finns det dessutom nästan alltid snabba genvägar att ta för eleverna och det är oerhört svårt att konkurrera med. Hur kommer man runt detta och når fram till någon som är digitalt beroende?

WHO (Världshälsoorganisationen) har klassificerat dataspelsberoende som en sjukdom. Detta tyder på allvaret i frågan och visar verkligen att det är hög tid att ta tag i det stadigt växande problemet.

Listan här nedan utgör bara några av de problem dagens lärare stöter på hos eleverna:

Utmattade/sömnbrist från sena kvällar med dataspel

Problem att fokusera eftersom digitala kanaler ständigt tävlar om uppmärksamheten

Blir snabbt uttråkade eftersom de är vana vid multitasking med flera enheter samtidigt

Motivationsproblem ”Varför ska jag LÄSA en bok när jag kan se resumén på YouTube istället?”

Ständigt behov av kickar och dopaminpåslag från likes eller kommentarer i sociala medier

För att definiera ett digitalt beroende ser man till ett flertal olika faktorer, såväl psykiska som fysiska. Det går att hitta tydliga drag från liknande beroendeformer som de hos missbrukare av alkohol eller spel om pengar och att vara digitalt beroende är allvarligt.



Tips för att kunna skära ner på din teknik under julen!

Julen förknippas med god mat, vila från vardagens arbete, fest, julpynt och julklappar. Det är en tid då man söker gemenskap och glädje. Man ser julen som en familjehögtid i första hand. Hur ska vi tänka för att kunna känna julefrid? Studier visar att vi tar upp vår telefon ca 150 ggr per dag och att vi alltmer blir distraherade och frånvarande i sociala sammanhang pga vår teknik. Vi ger dig enkla och konkreta alternativ hur du kan förhålla dig lättare under julen gällande din teknik. Öka din medvetenhet och närvaro bland dina nära och kära.

1. Planera tid för familjen under jultid.

Bra tillfälle att spendera tid tillsammans, njuta av nya eller gamla traditioner utan telefoner, TV eller annan teknik. Jag hörde någon säga en gång, "Kvalitetstid kommer från mängden tid", vilket innebär att man behöver investera tid att få dessa dyrbara minnen som varar livet ut. Först och främst använd mobillådan (hemmagjord eller köpt) ! Se över ditt eget beteende och bli mer aktiv och närvarande under juletid. Lägg undan mobiler och skärmplattor. Föräldrar tillämpar samma skärmbruksregler på sig själva och till exempel lämnar mobilen i mobillådan under juldagarna. T ex ät julmåltider utan att ha era telefoner eller skärmplattor i närheten, undvik att lägga den på bordet. Ett tips är att samla alla telefoner på samma plats, t ex en byrålåda

2. Hjälp barnet att hitta ersättningsalternativ till dataspel under julen.

Återintroducera gamla familjetraditioner t ex sällskapsspel eller aktiviteter som inkluderar hela familjen. Vad sägs om charader? Var kreativ.

3. Stäng av din telefon (inte bara sätta den på tystläge).

När ni pyntar granen eller gör iordning julmaten. Lämna din telefon i ditt rum eller i byrålådan när du umgås med din familj och förbereder inför juldagarna.

4. Ha inte mobilen eller skärmplattor i ert sovrum under juldagarna.

Tillåt er själva att få slappna av och sova ut ordentligt. Många använder sin mobil som en alarmklocka, detta ökar frestelsen att vilja titta på sina emails och sociala medier (t ex Facebook & Twitter). Köp eller önska till julklapp en vanlig väckarklocka med batteri och placera din mobil någonstans neutralt utanför sovrummet.

5. Planera era tech-tider.

Du behöver inte ”teknik svälta" under denna period, men försök att skära ner då denna tid är till för gemenskap, vila och närvaro. Så skapa en flexibilitet för dig gällande dina vanor, sms:a, hänga på sociala medier, lägga ut bilder på snapchat, Instagram eller snapchat.. Helt ok då och då men försök då att göra det tillsammans. Undvik att låta dina barn försvinna till sina rum flera timmar i sträck spelande. Låt inte tekniken ersätta din närvaro.

6. Sov bättre

Det finns en hel del bevis som visar att det blåa ljuset från skärmarna påverkar kvaliteten och kvantiteten gällande sömnen vi får. Mörkret är en naturlig del för att våra kroppar skall kunna få sömn men där det finns en tendens att vi kringgår detta genom stirra på våra skärmar det sista vi gör innan läggdags. Sömnforskare rekommenderar att du stänger av din teknik två timmar innan läggdags. Undvik att ha din mobil eller teknik i ditt sovrum.

Då passar jag även på och önskar er alla en riktig God jul!



Vad är digital stress och hur påverkar det er organisation?

Vad är digital stress och hur påverkar det er organisation?

ÖVERFLÖD AV INFORMATION

Digital stress är kort och gott överflöd av information. Vi blir också stressade om vi inte tittar på mobilen. Detta beskrivs som fear of missing out (FOMO). Då handlar det alltså även om bristen på information istället för överflöd av information.

KRIGET OM DIN UPPMÄRKSAMHET

Digital stress beror både på vår oförmåga att personligen förhålla oss hälsosamt till tekniken och den miljard industri som inget hellre vill än att just du ska spendera din tid i olika sociala nätverk, appar, shopping- sajter och dylikt.

GRÄNSLÖST ARBETE

Den moderna tekniken har medfört många fördelar. Dock finns det outtalade förväntningar på distansarbete och väldigt många upplever att de har en konflikt mellan arbete och privatliv.

LEDER TILL FÖRSÄMRAD LÖNSAMHET

På de arbetsplatser där digital stress förekommer ökar risken för sjukskrivningar, cyberslacking (privat surfande under arbets- tid), dålig sömn och låg återhämtning samt överanvändning av smartphones vilket ofta leder till försämrad kreativitet, produktivitet, effektivitet och lönsamhet för företagen.

 



Shoppingmissbruk som hejas på av samhället

Shoppingmissbruk har ökat kraftigt de senaste åren har blivit mycket enklare tack vare Internet och snabblån. Man behöver inte ens gå ut få en kick längre ...

Alla former av beroende och missbruk har en orsak. Det vi ser är bara symtomen. Shoppingmissbruk är ett av missbruken som är enklast att dölja, man ser inte på en person att just den missbrukar, förrän det är försent vill säga. När skulderna kastar ut en från hemmet och man sitter i skuldfällan för resten av ens liv. Det händer just nu, varje dag, över allt. Och de allra flesta får en kick av att handla nya saker, utan att för den skulle vara beroende eller missbrukare på något sätt. Nästan alla blir glada när de köpt ett nytt klädesplagg eller en ny bil. Det känns skönt helt enkelt, och det är såklart okej. Men så finns det de som tar det ett snäpp längre, som inte kan låta bli, som struntar i om det faktiskt har råd eller ens behöver köpa något. De som missbrukar...

Shoppingmissbruk är kanske det enda missbruket som hejas på av samhället och staten på ett sätt. För att det ska gå bra samhällsekonomiskt måste vi köpa mer, följa trender, ha de finaste och dyraste kläderna, äta ute, ha den senaste tekniken, den där fina bilen och så vidare. Skuld och shopping har blivit en levnadsstandard.

Tack vare tidningsreportage och program som Lyxfällan har många fler blivit medvetna om detta nya fenomen som är en bieffekt av vårt konsumtionssamhälle. Många människor låter shoppingen bli som en väldigt kostsam och destruktiv behandling mot mer djupgående psykiska problem, menar forskarna.

Den svenska konsumtionen har tredubblats sedan 1950-talet. Allra tydligast märks det när det kommer till våra klädinköp. Bara under de senaste tjugo åren har svenskarnas klädkonsumtion ökat med 68 procent. Shoppingberoende går att jämföra med andra typer av beroenden och kan få ödesdigra konsekvenser.

De senaste åren har jag och andra som jobbar med missbruk märkt en kraftig ökning av just shoppingmissbruk och jag tror att tekniken och sociala medier är en av orsakerna till det. Det har blivit enklare helt enkelt. Vi kan handla saker från butiker, grossister och fabriker i hela världen, gå på auktioner, handla låtsasmynt i mobilen så vi kan låsa upp en ny bana i ett mobilspel eller handla saker till en fiktiv person där vi leker att vi är en bonde. Allt det här för att slå ihjäl tid, för att vi vill döva den där klumpen i magen, eller så är det naturligt, för de allra flesta.

Vi flyr oftast in i saker så fort vi vill undvika jobbiga känslor, vi gör det genom att shoppa och köpa saker, lyckas vi förändra vårt tillstånd kortsiktig, men tyvärr är det dömt att misslyckas. Precis som med alla andra typer av beroenden, behöver vi mer och mer för att fylla tomheten tills det till slut blir ohanterligt och vi kraschar på olika sätt. För att göra en förändring i vårt beteende behöver vi ändra en del saker. Dels hur vi lever våra liv, rent praktiskt, men även göra en inre resa, och titta på vem vi är och hur vi kan bygga vår självkänsla och uppskatta vårt egna värde.

Ju mer vi fokuserar på det materiella kommer vi att gräva ett större hål för oss själva.



Mobiler i skolan?

Det finns ingen tvekan om att dagens telefoner har funktioner som kan främja elevernas lärande. Men sanningen är att de inte förmår begränsa användandet till skollärandet utan ägnar sig ofta åt att chatta, spela och kolla på Youtube under skollektionerna. Helt enkelt för att de tycker att det är roligare.

I en publicerad Common Sense Media-rapport, konstateras att barnen i första hand använder sina telefoner för underhållning. Kanske behöver skolan förändra pedagogik och hitta en kompromiss mellan analog och digital undervisning.

En mamma till en tonåring beskrev sitt dilemma: Hon hade tänkt att telefonen med den senaste tekniken skulle underlätta skolarbetet, men allt den hade gjort var att distrahera honom under lektionerna och bara gjort det svårare att fokusera på ämnet. Hans slutbetyg räckte nu inte för att han skulle kunna komma in på det gymnasium han ursprungligen hade velat gå på.

Enligt forskarna kan den yngre generationen behålla koncentrationsförmågan i 8 sekunder, jämfört med en guldfisk som klarar 9 sekunder. En längre undersökning med 2 000 deltagare, där man studerade hjärnaktiviteterna hos försökspersonerna, visade sig att det genomsnittliga resultatet på några år har sjunkit från 12 sekunder till 8 sekunder. Eleverna blir alltmer vana att scrolla och sortera ut information.

Men det är svårare att få dem att bli intresserade. Om jag ska vara krass, har du alltså 8 sekunder på dig att fånga deras uppmärksamhet. Bara denna omständighet är i sig en stor utmaning för våra skolor, som i stort sett har en föråldrad pedagogik.

Cheferna som driver de främsta högteknologiska företagen i Silicon Valley borde väl vara angelägna att få in sina barn på skolor som verkligen är fullproppad med den senaste tekniken, kan man tycka. Men enligt New York Times göra alltså som jag tidigare påpekat många Silicon Valley-föräldrar, inklusive eBay:s chefstekniker, en av Googles grundare och flera chefer från Apple, det motsatta. De skickar sina barn till Waldorfskolor som inte har någon teknologi överhuvudtaget i sina klassrum.

Nu säger jag inte att alla ska sätta sina barn i Waldorf- skolor. Självfallet ska vi ha teknologi i skolan, men frågan är hur vi använder den på bästa sätt. Jag tycker att barnen ska få använda den nya teknologin som ett verktyg men inte som ett nöje under lektionerna.

Enligt min erfarenhet finns det flera skolor som är exemplariska föredömen och förbjuder mobiler under skoltiden. Vissa lärare som jag har varit i kontakt kunde snabbt se en markant skillnad efter förbudet. De såg tydligt att distraktionerna i klassrummen blev färre, och resultaten allt bättre.

Många föräldrar och barn vill ställa ett högre krav på skolan för en bättre utbildning. Jag är övertygad om att de snart kommer att inse att distraktionerna som telefonerna skapar inte har någon plats i skolan.

Skolledning och lärare måste därför arbeta tillsammans för att hjälpa elever och föräldrar att inse de stora fördelarna med att hålla telefonerna borta under skoltiden. 



Ökad skärmtid under pandemin

Som terapeut får jag konstant frågor kring hur man bör hantera barnens skärmtid under dessa omständigheter som vi befinner oss just nu.

Man skulle ju tro att nu med Corona, föräldrar hemma, barnen hemma, familjen samlad, att det skulle bidra till mer kvalitets tid, och där man nu kommer umgås mer med varandra… Vi ser tyvärr ett beteende som visar tvärtom.. Situationen kallas för  ”technoference”, där en elektronisk enhet avbryter eller styr interaktionen mellan föräldrar och barn.

Denna karantän har blivit ”dödens kyss” för barn som redan var i riskzonen gällande problematisk skärmanvändning. Pandemin har lett till att barn som är i riskzonen har utvecklats till ett fullständigt skärmberoende.

Varje rutinändring som ger ett barn mer skärmstid kan göra det barnet mer mottagligt för missbruk. VI ser en tydlig ökning gällande försäljning med ca 40 % under pandemin vilket tydligt visar att vi spenderar mer inomhus.

Dom frågorna som vanligtvis dyker upp är "Hur mycket är för mycket skärmtid?" och "Kan skärmtid vara bra i vissa fall? En förälder ringde mig för en vecka sen och sa ”Jaha, där ryker nu alla skärmreglerna i hemmet med tanke på Corona viruset, eftersom föräldrarna som kontaktar oss redan kämpar mycket med att hitta tillbaks till rutiner och regler, känner sig kluvna till den nya situationen. 

ÖKADE VARNINGSIGNALER 

INGA RUTINER; VÄNDER HELT PÅ DYGNET - Allt blir skärmtid oftast…

ÖKAD SKÄRMTID - Gör oss lata, vi blir passiva, orkar inte göra saker som kräver uthållighet, tålamod och tolerans

INGEN RÖRELSE - UTOMHUS - Kroppen tar stryk, vi blir deppiga (depressiva tillstånd) - huvudvärk, migrän attacker är inte ovanligt 

ÄTER MAT I SITT RUM - Blir ännu mer isolerad, istället för att äta tillsammans äter man nu mer i sitt rum ensam

FÖRSÄMRAD HYGIEN - Orkar inte ta hand om sig, känns onödigt, man är ju ändå bara framför skärmen får man höra ofta..

Under denna pandemi är det nog rimligt att säga att dom flesta familjerutinerna kan förändras. Det är förståeligt att barn och vuxna använder skärmar, tv, surfplattor och, datorer mobiler mer än de vanligtvis skulle göra, eller överskrider de rekommenderade gränserna. MEN…..Vi behöver tänka om och hur vi använder våra skärmar och vår tid. Vi har nu en stor möjlighet att kunna skapa meningsfulla möjligheter inom familjen.

TIPS 

GÖR VARIERANDE SAKER - Ställ er istället frågan om era barn gör andra varierande saker, t ex läser de? Rör dom sin kropp, tränar dom? Utövar dom kreativa projekt? Om svaret på alla dessa frågor är ja, då har du ingenting att oroa dig för. Men det finns en problematik om det saknas rutiner, och andra saker som stimulerar våra kroppar och vårt välbefinnande.

TA HAND OM VÅR MENTALA HÄLSA - Vi borde verkligen se till att hand om vår mentala hälsa. Struktur och tydliga scheman är något att rekommendera. Struktur ger barnen en känsla att allt inte är kaos. Dom kan förlita sig på att det finns en struktur att luta sig mot, en trygghet med att det finns ordning. T ex att man kliver upp varje morgonen en viss tid, och att dom vet att frukosten kommer vara på bordet vid en viss tid. Detta skickar signaler till våra barn att bara för att vi har en pandemi så betyder inte det att det semester. Även om det förståeligt att föräldrar lossar på skärmtiden under COVID-19, vill vi samtidigt inte slänga bort reglerna helt och hållet.

RÖRELSE - Att bibehålla rörelse och träning är viktigt. När vi sitter stilla hela tiden samlar vi på oss en massa energi som behövs att få släppas ut. Om vi inte fått utlopp för denna energi så kan lätt hända att vi börjar agera utåt istället, starka känslor som tar över där vi tappar humöret och lättare hamnar i konflikter. Rekommendationen är att motstå frestelsen att sätta barnen framför en Ipad, och få familjer att röra på sig mer och tränar varje dag, vare sig det är med online-videos, sätta på musik i vardagsrummet eller där det finns aktiva spel där man behöver röra på sig.

ANVÄND SKÄRMAR PÅ RÄTT SÄTT - Många riktlinjer som kommer specifikt från barnläkare uppmuntrar oss att använda videochattar och våra kameror till att knyta an med vår familj, släkt och vänner. Det gäller även för unga och spädbarn. Att kunna socialisera sig på detta sätt bör anses som något hälsosamt. Några exempel på hur detta skulle kunna användas är att sjunga, dansa eller läsa en berättelse för våra barn eller barnbarn.



Shoppingmissbruk under karantäntider

Vi shoppar under dessa karantän tider som aldrig förr.  Men håller du inte ibland tillbaka impulsen att öppna plånboken kan du faktiskt få ekonomiska svårigheter. Det är svårt att motstå den där kicken, som de flesta av oss faktiskt upplever när vi handlar något vi vill eller tror oss vilja ha.

Om du nu ändå är hemma mycket, ta en titt i ditt hem, gå en runda, kolla i lådor, i garderoberna, i förrådet. Hur mycket av allt du ser behöver du egentligen? Alltså för att överleva? Hur många av alla de här sakerna behöver du för att leva ett bra liv? Och då kommer följdfrågan: Vad anser du vara ett bra liv?

Hur ofta köper du saker på impuls nu under dessa tider? Hur många bra-att- ha-saker har du där hemma? Hur ofta köper du kläder som du aldrig eller nästan aldrig använder? Handlar du ibland saker bara för att du kan?

Ett tips är att applicera 30-dagarsregeln....

Denna regel är till för dem som behöver urskilja vad som är ett behov eller mera en önskan. Om du inte behöver den tilltänkta produkten efter att ha väntat 30 dagar är det med säkerhet så att du inte behöver den. Skulle det visa sig att du fortfarande vill ha produkten, ja, då är det ett behov som du kan tillfredsställa, om du har råd. Detta är ett sätt att utesluta onödiga köp och ge dig möjlighet att reflektera över om du verkligen behöver det du eftertraktar. Var det bara ett begär som väcktes, kommer detta sug med stor sannolikhet inte vara kvar efter 30 dagar. Detta gäller alla köp oavsett om de är på nätet eller i butik.

Lycka till 🙂



Spelbolagen behöver agera mer ansvarsfullt

Under den senaste månaden har våra liv vänts upp och ner. Den här nya verkligheten är för många inte lätt att uthärda. Vi är på väg in i den värsta krisen sedan andra världskriget.

De flesta av oss kommer att bli uttråkade och längta tillbaka till vår frihet – som att shoppa, träna, äta på restaurang, gå på konsert eller bio eller slappa i parken med vänner nu når våren närmar sig. Men verkligheten är att vi just nu befinner oss hemma i karantän med vår teknik som enda utlopp för att kunna socialisera oss med resten av världen.

För många drivs även skolundervisningen digitalt i hemmet och för att bryta ensamheten och hålla kontakten med nära och kära har våra mobiler och datorer blivit ett allt viktigare verktyg. Och det är såklart fantastiskt men nu ser vi även baksidorna av det.

Eftersom vi inte kan gå ut i samma utsträckning som förut så tillbringas allt fler timmar framför datorn och mobilen. Och spelbranschen har fått ett uppsving – för att folk har tråkigt eller är desperata efter en uppsägning.

Samtidigt som arbetslösheten sveper över hela Sverige lockar spelbolagen nya kunder med sina aggressiva marknadskampanjer på samtliga tv-kanaler och sociala medier.

På grund av coronapandemin spelas knappt några fotbolls- och ishockeymatcher vilket leder till ett minskat utbud på idrottsspel. Men, bara för att fotbollssäsongen och diverse events har upphört betyder inte det att marknadsföringen hos spelbolagen har stannats upp. Spelföretagen har snabbt insett fördelarna med karantänen och använder det till sin egen fördel.

För spelbolagen är krisen en enorm möjlighet att öka sina vinstmarginaler. Vi ser tydliga tecken på spelandet ökat i andra länder och att konsumenter lockas till nätkasinon i allt större grad.

För vissa människor kan onlinespel vara en distraktion från den verkliga världen - ett tillfälligt avbrott från en monoton vardag men även en chans att tjäna” pengar – ett sista hopp helt enkelt, och vi har gång på gång sett hur gränslös spelbranschen kan vara, där pengar verkar betyda mer än spelarnas välbefinnande.

Många sitter hemma just nu i karantän och känner ekonomisk oro på grund av krisen ... det är precis då risken är störst att man hamnar i ett problematiskt spelande.

Just nu befinner vi oss i desperata tider och en spelare kommer att ta till sig desperata metoder för att försöka lösa ekonomiska svårigheter. Vi kommer börja se alltfler före detta spelmissbrukare som har tillfrisknat för att tyvärr falla tillbaka i gamla mönster och desperat börja spela igen, men även nya spelare, som hoppas på att vinna pengar för att fixa sina ekonomiska problem.

Den senaste veckan har vi blivit nedringda av desperata människor som har tagit återfall, börjat spela bort en massa pengar igen och känner sig maktlösa för att de upplever att det är svårare att få stöd kring sin spelproblematik.

Jag är djupt oroad över hur den kommer se ut nu när vi går vidare i krisen och där allt fler människor kommer att vända sig till onlinespel som en distraktion eller i ett hopp att tjäna snabba pengar.

Eftersom det idag saknas en lagstiftning i den här frågan uppmanar jag spelbolagen att själva agera mer ansvarsfullt. Förslag på åtgärder är att: införa dagliga utgiftsgränser, begränsa spelarens möjligheter, bromsa spelens hastighet och agera mer proaktivt och därmed förhindra problematiska spelbeteenden.

Jag har försökt ha en dialog med vissa människor inom branschen men jag upplever att det inte finns någon förståelse eller vilja kring dessa frågor.

Isoleringen kommer att uppmuntra många till ett spelberoende. Vi måste skydda de som är sårbara. Jag håller med vår socialförsäkringsminister Ardalan Shejarabi när han uppmanar Svenska spel, ATG och alla andra aktörer att omedelbart vidta åtgärder.

Vi behöver vara proaktiva – innan det spårar ut helt.



Vad är digital stress och hur påverkar det er organisation?

Vad är digital stress och hur påverkar det er organisation?

Silicon Valley styr och påverkar idag över miljontals människors tankar dagligen. Vi reagerar inte längre på detta för det är en naturlig del av vår vardag. Teknikstress är ett paraplybegrepp för en massa olika negativa effekter på vårt psyke som teknik- förändringarna åstadkommer. Som exempel på digital stress kan nämnas sådant som bl a: oro för att inte bli nådd på mobilen, insomningsproblem, informationsöverflöd, Facebookutmattning.

ÖVERFLÖD AV INFORMATION

Digital stress är kort och gott överflöd av information. Vi blir också stressade om vi inte tittar på mobilen. Detta beskrivs som fear of missing out (FOMO). Då handlar det alltså även om bristen på information istället för överflöd av information.

KRIGET OM DIN UPPMÄRKSAMHET

Digital stress beror både på vår oförmåga att personligen förhålla oss hälsosamt till tekniken och den miljard industri som inget hellre vill än att just du ska spendera din tid i olika sociala nätverk, appar, shopping- sajter och dylikt.

GRÄNSLÖST ARBETE

Den moderna tekniken har medfört många fördelar. Dock finns det outtalade förväntningar på distansarbete och väldigt många upplever att de har en konflikt mellan arbete och privatliv.

LEDER TILL FÖRSÄMRAD LÖNSAMHET

På de arbetsplatser där digital stress förekommer ökar risken för sjukskrivningar, cyberslacking (privat surfande under arbets- tid), dålig sömn och låg återhämtning samt överanvändning av smartphones vilket ofta leder till försämrad kreativitet, produktivitet, effektivitet och lönsamhet för företagen.