Digital Hälsa

Går spelandet ut över skola och fritidsintressen?

"Gejming" är inte längre en hobby för en nischad grupp. Enligt intresse­ organisationen Dataspelsbranschen an­ vänder mer än 70 procent av svenskarna mellan 16 och 34 år någon form av spel på mobil, dator eller tv. Av dem är nästan hälften tjejer. Men gejmingvågen har en baksida, och i fjol valde Världshälsoorganisationen, WHO, att sjukdomsklassa okontrollerat dataspelande för att uppmärksamma det växande problemet.

Barn är särskilt sårbara, då de ännu inte hunnit utveckla sitt konsekvenstänkande. Den största risken med moderna spel är att de kräver mer och mer tid av spe­laren. Många spel i dag är ändlösa, om man inte presterar varje dag faller man i rankning. Man tvingas vara upp­ kopplad för att behålla sin identitet.

Ofta är det inte utpräglat våldsamma spel som skapar mest beroendeproble­ matik. De största bovarna just nu stavas Fortnite, Counter­ strike, League of Legends och Minecraft – av vilka bara en titel innehåller realistiskt våld. – Vid utveckling av spelen tar man hjälp av psykologer för att stimulera så många sinnen som möjligt, maximera dop­ aminutsöndringen och skapa psykologiska krokar. Det är en enorm makt som föräldrar måste kämpa emot. Hur många som lider av så kallad gaming disorder i Sverige är inte kart­ lagt, men europeiska studier indikerar att det rör sig om närmare två procent av alla aktiva. Den som spelar mycket dator­ och tv­spel i ung ålder löper dess­ utom större risk att senare i livet börjar spela om pengar.

13 VARNINGSTECKEN

Försämrad kontroll över spelandet.

Spelandet sträcker sig till sent på kvällen.

Minskat intresse för social interaktion.

Vill helst äta mat på rummet.

Aggressiva utbrott när man inte presterar i spelet.

Andra aktiviteter tappar sin dragningskraft.

Familjerelationer som präglas av begränsad kommunikation.

Spelandet leder till problem med skolarbetet.

Bristande hygien.

Huvudvärk och migrän.

Sömnsvårigheter.

Försämrad självkänsla.

Depression.

 

SÅ KAN DU SKYDDA DITT BARN

 

Bekanta dig med spelvärlden. Ägna en halvtimme i veckan åt att prata med dina barn om spelen de är intresserade av och om deras spelvanor.

 

Hindra barnet från att genomföra köp. Gå aldrig med på att spel- plattformen sparar ditt betalkort – informationen kan användas till köp inne i spelen.

 

Läs på om spelen. Gå in på pegi.info och sök upp spelet. Där kan du se från vilken ålder spelet rekommenderas och varför

 

Sätt gränser. Räkna ut hur många timmar andra aktiviteter och behov kräver – avsätt därefter speltid

 

Delta själv! Hitta något du också kan spela. Ni får en rolig aktivitet och kan diskutera spelvanor på samma våglängd.



Hur minskar du din multitasking?

Multitasking ökar helt enkelt stresshormonerna kortisol och adrenalin. Kroppen förbereder sig på fara och systemet kickas i gång, vilket gör oss stressade och orsakar depressiva tillstånd – och ibland också sömnsvårigheter.

Att multitasking skapar stress vet vi säkert i dag, och vi vet även att långvarig stress kan få allvarliga hälsoeffekter. Stresshormoner kan också minska korttidsminnet. Det är välkänt att det område i hjärnan som aktiveras mest av multitasking är det som mest sannolikt påverkas av stress. 

När vi byter arbetsuppgifter måste våra sinnen ställa om sig för att kunna klara av den nya informationen. Om vi gör detta snabbt, som när vi multitaskar, kan vi helt enkelt inte koncentrera oss helt på varje uppgift. Och ju mer komplexa och tekniska uppgifter vi utmanar oss med, desto sämre blir resultatet.

MINSKA DIN MULTITASKING 

  1. Planera din dag i förväg. Ange specifika och detaljerade tider när du ska besvara dina mejl, samtal och så vidare. Ha fasta tider för allt som går att ha fasta tider för. Det kommer underlätta ditt liv och göra att du inte ständigt är alert och på stand by.
  2. Hantera dina distraktioner och avbrott. Skapa en logg där du skriver ner de saker som bryter din koncentration, samt gradera hur viktiga och brådskande sakerna är.
  3. Lär dig hur du kan förbättra din koncentration, så att du kan fokusera på en uppgift i taget. Det kan kännas obekvämt i början om du är van att göra flera saker samtidigt. Men du kommer att bli förvånad över hur mycket du får gjort bara genom att koncentrera dig på en sak i taget.
  4. Varje gång du vill kontrollera dina mejl eller svara på ett samtal under tiden du gör något annat, ta då ett djupt andetag och motstå frestelsen. Fokusera på din ursprungliga uppgift.
  5. Om du brukar ha notifikationer/pushmeddelanden påslagna på datorn och mobilen är det en fördel om du stänger av dem. Alla dessa ljud och vibrationer gör att du blir distraherad. Genom att stänga av dem undviker du frestelsen att ständigt kolla din inkorg.
  6. När du kommer på dig själv med att multitaska, sluta omedelbart.
    Ta fem minuter för dig själv och sitt tyst vid skrivbordet med ögonen stängda. Även korta pauser kan få ditt sinne att bli mer fokuserat, och du kommer att kunna sänka dina stressnivåer och förbättra din koncentration. Det ger din hjärna ett välkommet avbrott under en hektisk dag.


Barn och ungdomar i åldrarna 9-18 år anser att deras medieanvändning är ett problem

En ny undersökning från Statens medieråd visar att mer än 50 procent av barn och ungdomar i åldrarna 9-18 år anser att deras medieanvändning är ett problem i förhållande till andra förpliktelser. Framför allt är det användningen av mobiltelefoner och sociala medier som är orsaken och som uppfattas som mest problematiskt. Enligt ungdomarna som deltagit i undersökningen sker det på bekostnad av andra aktiviteter. Förutom sömn och läxläsning är det aktiviteter som sport och läsning som får lida.

Föräldraskap var tillräckligt svårt innan internet och mobilerna landade hos oss, men i dag behöver de flesta mammor och pappor dessutom oroa sig för hur teknik och internet påverkar barnen. När blir en fritidssyssla en heltidssyssla? Och när förvandlas den till en besatthet? Är det sunt att lägga fem - sex timmar eller mer per dag på att titta på film, spela spel eller hänga på sociala medier? Vad tycker du själv?

Brist på sociala sammanhang. Många yngre verkar föredra att kommunicera på nätet framför att talas vid ansikte mot ansikte. När människor som befinner sig i samma rum kommunicerar via sms i stället för att tala med varandra, kan det uppstå problem. Ren text förmedlar inte tonfall, kroppsspråk och ansiktsuttryck och allt annat som hör till, vilket man försöker kompensera med emojis, men det blir aldrig samma sak.

Frågan vi behöver ställa till oss själva är om vi som människor kan hinna med i samma tempo som vår teknik och våra mobiler? Hur är det med oss, avancerar vi lika snabbt framåt varje år? Nej, självfallet inte. Vi har samma kropp och nervsystem som stenåldersmänniskan.

Vi vet idag att fysisk aktivitet är viktig för att uppnå och behålla ett hälsosamt liv, och våra barn år är inte undantagna. Som ung är det viktigt att vara aktiv, för vi vet att när vi blir äldre så blir vi automatiskt mindre aktiva. Vi sätter grunden för vår kondition och livsstil redan i mycket ung ålder. I själva verket är det så att det mesta vi gör då, sätter grunden för resten av vårt liv. Sug på det en stund. Den viktigaste tiden i en människas liv är alltså de första åren. Resten är i stort sett bara ett resultat av uppväxten. Fysiskt och mentalt.

Den nya digitala tekniken är idag på gott och ont en betydande del av våra och våra barns liv. Vår uppgift som förälder är att säkerställa att teknikanvändningen inte tar över helt och hållet och ersätter livet självt. Om du lär dina barn att hantera sin teknik på ett förnuftigt och på ett mer balanserat sätt, kommer det inte att bli några allvarliga problem.

Framtiden får ligga öppen, för vem vet hur det ser ut om tjugo år. Det finns dock en förändring och ett medvetande i luften som visar att en del av oss är på god väg att hitta tillbaks till sina rötter. Meditation, hälsa, träning, kost och familjevärden blir allt viktigare. Upplevelser och resor ökar och många har förstått att den verkliga världen är viktigare än den digitala. Men det är en lång väg kvar innan vi ser ett riktigt trendbrott.

Bara för att vi kan ha tillgång till sociala medier, innebär det inte att vi måste använda dem hela tiden. Koppla ner och håll dig borta från internet under specifika tidsperioder,  särskilt när du är hemma med din familj under helgen eller på semestern. 

Detta problem växer, kanske för att vi inte har lärt oss att hantera det på rätt sätt än. Jag lever ju med det här varje dag och ser det stora mörkertalet. För mig är det solklart att det här redan är en folksjukdom. Vi behöver prata om det här mer öppet.



Barnens prestandaproblem relaterade till teknik!

Efter att under de senaste åtta åren ha föreläst i skolor och kommuner och jobbat med hundratals familjer har jag kommit fram till att inlärningssvårigheter inte nödvändigtvis i första hand hänger ihop med barnens intelligens utan snarare deras förmåga att kunna fokusera och vara på alerten. På Fondberg & Wincent kunde vi snabbt konstatera att barnen ofta var alltför distraherade av sin elektroniska närvaro på nätet för att på ett effektivt sätt kunna lära sig läsa och skriva. 

Enligt många studier runtom i världen är barnens prestandaproblem i skolan relaterade till graden av användning av dataspel, internet, mobiltelefoner och surfplattor. Man har även sett beteendestörningar och försenad utveckling som följd av överdriven användning. 

Det är både mängden tid och innehållets kvalitet som avgör om aktiviteten är bra för barnets utveckling. Föräldern bör vara uppmärksam på vad barnet tittar på. Barn är lättpåverkade och deras upplevelser i tidig ålder kan skapa negativa konsekvenser längre fram i livet. 

All skärmtid är inte dålig för de små barnen. Forskare har sett att iPads och mobiler kan hjälpa dem att lära sig på samma sätt som analoga interaktiva spel gör. Men National Institute for Health and Care Excellence (NICE) i Storbritannien rekommenderar att man bör ha skärmfria dagar och begränsa skärmtiden till högst två timmar om dagen. Det finns dock andra undersökningar som komplicerar bilden, forskaren dr Deirdre Kelly, lyfter i Archives of Disease in childhood plockar fram fördelarna med att de flesta yngre barn, till exempel 2-åringar, som har tillgång till iPads och smartphones redan kan scrolla, låsa upp och aktivt söka efter appar och funktioner. Och att denna interaktivitet har positiva effekter för deras utveckling. Detta gäller främst då appar och program med substans och pedagogiskt värde. Men även hon varnar för det passiva tittandet, som knappast är vare sig utvecklande eller stimulerande. Så även om det finns mycket som är positivt med program som stimulerar barnens utveckling, måste vi fråga oss själva vad barnen tittar på. De flesta tittar på filmer och spelar olika typer av spel som inte stimulerar deras utveckling. Vad vi ser är att de här familjerna ofta saknar en struktur och riktlinjer för vad barnen får titta på. Men det tjänar inget till att skuldbelägga föräldrarna eftersom de inte vet vad som är bra och mindre bra när det gäller skärmtid och spel.

I barnens liv måste det finnas föräldrar som har tydliga avsikter och är interaktiva. Min största oro är bristen på vuxenvägledning. Om hälften av alla 2-åringar använder mobil media varje dag, utan någon eller liten involvering från vuxna, är det en stor anledning till oro. Vi måste få vuxna att bli medvetna om problemet och bli mer aktiva i barnens liv. Jag poängterar att oron inte ligger i att våra barn använder pedagogiska spel, utan i masskonsumtionen och bristen på föräldrarnas tillsyn, särskilt när barnen är under 3 år.

Som föräldrar behöver vi ifrågasätta hur vi använder tekniken, och hur vårt beteende kan ha påverkat och fortsätter att påverka våra barn och deras förhållningssätt.



Har en åttaåring verkligen behov av en telefon?

Spelar det någon roll om barn får sitta med sin padda, dator eller mobil i flera timmar om dagen? Behöver vi oroa oss eller räds vi bara det nyaste nya?

Nya riktlinjer har precis släppts från WHO, som lyder att barn som är under fem år ska högst tillbringa en timme framför skärmar som mobil, padda eller tv och är de under två år ska de helst inte ha någon skärmtid alls.

Det är både mängden tid och innehållets kvalitet som avgör om aktiviteten är bra för barnets utveckling. Föräldern bör vara uppmärksam på vad barnet tittar på. Barn är lättpåverkade och deras upplevelser i tidig ålder kan skapa negativa konsekvenser längre fram i livet.

Varför köper föräldrar mobiler även till de yngre barnen? Vilken ålder är lämplig? Har en åttaåring verkligen behov av en telefon? Är det för säkerhetens skull? Vilka säkerhetsåtgärder behövs, när de egentligen inte ens är kapabla att vara utomhus självständigt.

Bland 7–8 åringarna är det drygt var tredje som har en egen mobiltelefon. Trots det tycker majoriteten av föräldrarna som svarat, att 10 är en lämplig ålder att få sin första mobil. 40 procent av föräldrarna säger att de ofta diskuterar ämnet. Att ha en mobil och därmed tillgång till allt är kanske inte så hälsosamt för någon som är bara 8–9 år gammal. Med en knapptryckning är hen i värsta fall ute och kan porrsurfa, och som förälder får man inte vara så naiv att man inte förstår att barnen kommer vara nyfikna. Eller att de tittar på våldsamma klipp, och egentligen vad som helst. Det ligger i deras natur att undersöka och utforska. 

Vid vilken ålder ska vi ge våra barn teknologi, som mobiler och surfplattor för första gången? I våra mobiler får vi fri tillgång till internet, och självfallet finns det många fördelar med det. Men faktum kvarstår att det i princip inte finns några som helst riktlinjer eller sanktionerade regler för hur vi ska förhålla oss till nätet, eller hur? Så fort vi håller i en mobil i dagens läge har vi tillgång till allt som finns på nätet. Det finns inga restriktioner. Det är inte som att köra en bil, där man måste ha körkort för att vara ute på vägarna.

Jag är orolig för att våra barn kan växa upp med empatistörningar. Att inte förstå hur beteendet påverkar är inte okej. Hur ska de lära sig vad medkänsla är om de inte längre ser människor och vilken effekt deras agerande har? Digital kommunikation fångar inte in den känslomässiga aspekten av tillvaron.

Varför denna brådska att sätta barnen framför skärmar i unga år? Oftast grundar den sig kanske, i en önskan att hålla barnen tysta och fogliga, vilket ju egentligen inte är så mycket bättre än att droga dem. Dagens vuxengeneration utför i praktiken ett massexperiment på sina barn genom att ge dem gränslöst med skärmtid utan att ha en aning om vad konsekvenserna kan bli.

Vi måste uppmuntra barnens egna, naturliga förmåga att engagera alla sina sinnen fullt ut. Det kommer att göra dem mer självständiga och kreativa. Barn behöver utveckla sina inre resurser, egenskaper som nyfikenhet, uthållighet, lekfullhet, intresse och förtroende. Det är resurser som hjälper dem att utforska världen, som utvecklar deras förmåga till koncentration och ger dem möjligheter att ta in sin omgivning och vara kreativa. Det kommer också att lära dem tålamod, så att de inte ger upp vid första försöket. Genom att vi uppmuntrar den här typen av utveckling skapar vi livslånga värden. 



Låt barnen ha tråkigt – det är en gåva

Att ha tråkigt är verkligen en gåva som inte tas tillvara idag. Många föräldrar gör allt för att hela tiden underhålla och hålla våra barn upptagna med något. Vi ger dem mobiler, iPads och allsköns program och spel. Men vad skulle hända om vi tillät och uppmuntrade våra barn att inte göra något, låta dem få ha tråkigt?

Våra barn behöver få möjligheten att kunna bli uttråkade. Det är inget fel med att ha tråkigt, det är som sagt faktiskt en gåva, där vi måste lösa vår tristess. Detta är vad vi bör ge våra barn – gåvan att kunna få ha tråkigt. 

I många kretsar anses tristess vara ett problem, ett tomrum som ska fyllas. I dagens samhälle och kultur har vår upptagna tillvaro blivit den perfekta distraktionen från jobbiga känslor som ångest och oro. Det leder till att vi förlorar möjligheten att ta reda på vilka vi är, vad vi egentligen vill med våra liv, och hur vi mår just nu. Vi hinner sällan med det eftersom vi konstant håller på med något som tar bort vår uppmärksamhet från oss själva. Vi känner oss konstiga så fort vi har en stund ledig tid.

Ibland behöver vi få vara tillsammans med våra negativa känslor, få tid att reflektera kring vilka vi är och vad vi vill. Då kan vi paradoxalt nog snabbare och enklare återfinna lyckan, och bli ännu mera kreativa. Om vi fortsätter att trycka undan våra känslor, kommer behovet bara att bli ännu starkare

Kreativitet föds ur att inte göra någonting! Sluta därför att se på barnens tristess som ett misslyckande. Det tål att upprepas: Att ha tråkigt är faktiskt en gåva! 

Att hålla på med datorn, söka information eller andra organiserade aktiviteter, kan säkert gynna ett barns kognitiva, kulturella och sociala utveckling. Men barn behöver också tid för sig själva – för att stänga av omvärlden och få möjligheten att dagdrömma, följa sina egna tankars vindlingar, upptäcka personliga intressen och behov. Att låta våra tan- kar vandra fritt är livsviktigt. 

En studie har visat att om vi ibland satsar på lättsamma aktiviteter och hittar plats för stillhet, så blir vi samtidigt mer förmögna att komma upp med fantasifulla idéer och finna lösningar på våra problem. Alltså är det bra för barn att lära sig att njuta av att bara vara – och inte behöva växa upp med förväntningar om att behöva vara på språng eller underhållas av teknik. 

Att ha tråkigt är verkligen en gåva som inte tas tillvara idag. Många föräldrar gör allt för att hela tiden underhålla och hålla våra barn upptagna med något. Vi ger dem mobiler, iPads och spel. Men vad skulle hända om vi tillät och uppmuntrade våra barn att inte göra något, låta dem få ha tråkigt?

Den kunskapen skulle vi faktiskt alla kunna applicera i våra liv. Konsten att stänga av, inte göra någonting och låta tankarna vandra fritt. 



Uppdatera spellagen!

Föreställ dig att hela familjen sitter runt köksbordet och äter frukost, du öppnar en bunt räkningar som du har framför dig, plötsligt får du syn på en oväntad räkning på över 15 000 kronor som har dragits från ditt konto, där en massa mikrotransaktioner har gjorts från ett flertal spelföretag. Första tanken som dyker upp är att du har råkat ut för en stöld och att någon har hackat in sig i ditt bankkonto. Plötsligt börjar en av barnen se hyfsat skyldig ut och drar ihop sig av skam.

Om du inte har spelat spel de senaste åren kommer du bli förvånad över hur speltillverkarnas affärsmodell har förändrats. Massor av spel är idag t ex gratis för att fånga in spelaren i början, där man nu tillför olika typer av beroendeframkallande loopar och sociala tryck i spelen som tvingar dig till att köpa virtuella egenskaper, kläder vapen och energifält som kostar pengar.

I moderna spel har man nu även placerat in det som kallas för loot-lådor, digitala priser som har i princip samma mekanismer som finns i slotmaskiner. Det finns redan länder i Europa som har förbjudit loot-lådor i dataspel. Idag använder sig spelföretagen utav tekniker som psykologer beskriver som "beroendeframkallande" och som byggs på ”psykologiska lagar”.

Detta scenario är tyvärr väldigt vanligt idag. Vi får in 10 - 20 samtal per dag med denna typ av problem. En klient sa till mig - När din hjärna fungerar som min kan du helt enkelt inte sluta, det finns alltid en liten röst i mitt huvud som säger ”du borde ju sluta nu efter att ha köpt 30 lådor”. Men även när jag har bestämt mig för att sluta så kan jag inte låta bli att klicka, köpa, och öppna dessa lådor.

En spelare kommer vilja satsa på loot-lådorna i hopp om att det ska resultera till en bra affär, men det är inte hur spel fungerar idag”. Huset vinner alltid.

Spela-för-att vinna-mekaniken i spel riktade mot minderåriga borde vara förbjudna. Detta inkluderar ”progression system” som uppmuntrar folk att spendera pengar där dom i gengäld avancerar sig i spelet i en högre takt. Oavsett speltillverkarens affärsmodeller är det en sak som är säker, det finns ingen ursäkt för att utnyttja barn genom sådana metoder. När ett spel är utformat för barn bör spelbolagen inte få ha möjligheten att tjäna pengar på missbruk. Spelbolag som medvetet utnyttjar barn borde få rättsliga konsekvenser mot sig. I dag klassas inte lootlådor som lotteri enligt lotterilagen, men det borde de göra.

Konsumentverket ska nu kartlägga loot-lådorna och lotteri/kasinoliknande inslag i spel, och inhämta synpunkter från Folkhälsomyndigheten.

Det finns många människor som har fastnat i ett spelmissbruk och som hamnar i den här typen av spelande och förlorar pengar på det. Därför behöver regeringen vidta åtgärder och agera med en nationell lagstiftning. Det är viktigt att vi har ett bra konsumentskydd inte minst när minderåriga finns på marknaden.



Digital Detox Camp nu i sommar!

Ser fram emot att köra igång igen denna sommar för sjätte året i rad. Denna terapeutiska metod hjälper barnen att få bort sina tvångsmässiga beteenden och börja om på ny kula. Ett sommarläger för tonåringar och ungvuxna som brottas med dataspels- och internetmissbruk.

Många av dessa tonåringar har aldrig spenderat tid i naturen. De har istället låst in sig i sina sovrum och spelat långt in på nätterna. I programmet utvecklar tonåringarna en uppskattning över att vara med sig själva och över att få känna kraften som naturen ger. Denna terapeutiska "back to basics method" kan hjälpa tonåringarna att börja socialisera mer och ta ett större ansvar för sina liv. De kommer att ges möjlighet att uppleva sina liv på ett nytt och mycket spännande sätt.

Detta är en mycket uppskattad och rolig vecka där vi ägnar oss åt många olika aktiviteter som fotboll, teater, fiske, gitarrspel, bad och matlagning. Vi kombinerar naturligtvis detta med terapeutiska inslag. Lägret är för dom som är mellan 12 och 23 år gammal.

Tv4 nyheter var och gästade oss för ett par år sedan

https://www.youtube.com/watch?v=85e84c-WESc

Datum - 7-11 AUGUST 2019
Plats - Flatenbaden - Stockholm - Sweden

Om intresse finns maila till info@dataspelsakuten.se



Minimera digital stress genom meditation

För många som är vana vid att få stimulans genom datorer och andra elektroniska apparater kan det vara svårt att sitta stilla under tystnad. Barn och tonåringar kan bli rastlösa och irriterade när de inte har en dator eller en skärm framför sig. Detta har i många fall blivit ett beteende som lett till att de sällan vilar hjärnan.

Utmana dig själv: Var ensam med dig själv under en halvtimme om dagen och gör absolut ingenting. Försök att planera in en stund där du lägger ifrån dig precis allting. Du ska inte göra något. För många kan det här vara svårt och det kan även tyckas meningslöst. Än en gång – håll ut! Var uppmärksam på vilka tankar som dyker upp i ditt huvud: Vad är detta för pinsam övning, så meningslöst detta är, vad ska jag nu göra, vad tråkigt jag har, hur lång tid har det gått.

Alla dessa tankar kommer med stor sannolikhet att dyka upp. Låt dem få vara där, det är normalt.

Syftet med övningen är att träna på att ha tråkigt. Att lära sig att ha kontroll över sin kropp, sin hjärna och sina känslor. När vi tränar oss själva på att bara vara i nuet utan att bli stimulerade av yttre faktorer, blir vi mer medvetna om våra kroppar och tankar. Samtidigt får du lära dig att allting inte är roligt – att ha tråkigt är en del av livet. Njut därför av tråkigheten också – så ofta du kan.

Om du ständigt upplever digital stress, oavsett om det är på ditt jobb, på tunnelbanan eller hemma, så kanske du behöver prova följande:

  • Försök med djupandningsövningar eller avslappningsövningar. När du blir stressad blir din andning snabb och ytlig. Du kan minska din stress genom att medvetet praktisera rätt andning.
  • Försök att hitta en plats där du kan vara för dig själv. Om du är på en öppen plats, eller hemma, och det finns människor runt dig,försök då att gå därifrån och ta en timeout.
  • Jag använder ofta appen "andas” på min Apple Watch klocka, som påminner mig att slappna av och andas rätt. Denna app är kopplad till att öka mitt välmående eller på ett enkelt sätt påminna mig dagligen att praktisera mindfulness". Det funkar verkligen och är förvånadsvärt effektfullt.

Om du använder ett eller flera av dessa exempel kommer det garanterat att leda till mindre stress och spänningar. Det kommer även att hjälpa dig att återfå kontroll och balans.Du sänker blodtryck, puls och du mår bättre samtidigt som du faktiskt minskar riken för att drabbas av sjukdomar. Du kan själva ställa in längden på dina andningssessioner och du kan göra dem till lite längre pass.

Sätt dig ner och andas i bland – du kommer att må betydligt bättre.

 



Den mänskliga mjukvaran

Den principiella skillnaden mellan teknik och biologisk evolution är att den biologiska evolutionen drivs av att den starkaste överlever, adaptiva egenskaper befrämjar överlevnad och fortplantning i en befolkning. Det kanske inte är perfekt, men gynnar de organismer som är anpassade till sina miljöer. Den tekniska utvecklingen har en annan driv- kraft, drivs av andra faktorer. Inte minst av vår vilja, som till sitt väsen är motsatt det adaptiva. Vi människor vill gärna undvika tråkiga saker, minska smärta och maximera det behagliga för oss. Och vi vill att tekniken både ska förenkla vårt liv och stimulera oss så vi inte blir uttråkade.

Varför denna brådska att sätta barnen framför skärmar i unga år? Oftast grundar den sig kanske, i en önskan att hålla barnen tysta och fogliga, vilket ju egentligen inte är så mycket bättre än att droga dem. Da- gens vuxengeneration utför i praktiken ett massexperiment på sina barn genom att ge dem gränslöst med skärmtid utan att ha en aning om vad konsekvenserna kan bli. Jag tror att det skulle vara bra om vi började föregå med gott exempel. 

Hur många av oss är limmade till våra skärmar samtidigt som vi förväntar oss att barnen ska bete sig annorlunda? Visst kan det vara så att vi ibland behöver vara uppkopplade för vårt arbete, men när det inte är nödvändigt, se till att du blir en förebild och greppa inte tag i mobilen i fickan så fort du hör ett pling. 

Det finns ingen anledning att tala om för våra barn hur de ska göra om vi själva ständigt stirrar på våra telefonskärmar. Som föräldrar behöver vi ifrågasätta hur vi använder tekniken, och hur vårt beteende kan ha påverkat och fortsätter att påverka våra barn och deras förhållningssätt. 

Låt oss finjustera våra barns ”mänskliga mjukvara” och bidra till våra barns hälsa och välmående.