Digital Hälsa

Vad är digital stress och hur påverkar det er organisation?

Vad är digital stress och hur påverkar det er organisation?

Silicon Valley styr och påverkar idag över miljontals människors tankar dagligen. Vi reagerar inte längre på detta för det är en naturlig del av vår vardag. Teknikstress är ett paraplybegrepp för en massa olika negativa effekter på vårt psyke som teknik- förändringarna åstadkommer. Som exempel på digital stress kan nämnas sådant som bl a: oro för att inte bli nådd på mobilen, insomningsproblem, informationsöverflöd, Facebookutmattning.

ÖVERFLÖD AV INFORMATION

Digital stress är kort och gott överflöd av information. Vi blir också stressade om vi inte tittar på mobilen. Detta beskrivs som fear of missing out (FOMO). Då handlar det alltså även om bristen på information istället för överflöd av information.

KRIGET OM DIN UPPMÄRKSAMHET

Digital stress beror både på vår oförmåga att personligen förhålla oss hälsosamt till tekniken och den miljard industri som inget hellre vill än att just du ska spendera din tid i olika sociala nätverk, appar, shopping- sajter och dylikt.

GRÄNSLÖST ARBETE

Den moderna tekniken har medfört många fördelar. Dock finns det outtalade förväntningar på distansarbete och väldigt många upplever att de har en konflikt mellan arbete och privatliv.

LEDER TILL FÖRSÄMRAD LÖNSAMHET

På de arbetsplatser där digital stress förekommer ökar risken för sjukskrivningar, cyberslacking (privat surfande under arbets- tid), dålig sömn och låg återhämtning samt överanvändning av smartphones vilket ofta leder till försämrad kreativitet, produktivitet, effektivitet och lönsamhet för företagen.



Fantomsyndromet

Fantomsyndromet

Du har haft det, hundratals gånger. Alla har det. Låt oss föreställa oss ett typiskt ögonblick under min dag. Jag är på jobbet och har min Iphone i bakfickan. Plötsligt vibrerar den. Jag kontrollerar den, men det finns inget där. Inga samtal. Inget meddelande. Inga mejl, inget från Facebook. Med andra ord: Inget som kan ha fått telefonen att vibrera. Hur kommer det sig då att det upplevdes så verkligt?

Fantomvibrationssyndrom, eller fantomringning, innefattar känslan och tron på att mobiltelefonen vibrerar eller ringer, när den i själva verket inte gör det. Fenomenet har bara funnits sedan den moderna mobilåldern uppstod för cirka fem år sedan, som ett tecken på hur teknologin har trängt in i våra liv. 

Fantomvibrationer orsakar självfallet ingen skada, men kan vara störande och upplevas stressande. Om det känns besvärligt och blir för mycket för dig kan du enkelt stoppa fenomenet genom att placera din telefon någon annanstans än i fickan eller helt enkelt stänga av vibrationerna. Det kan i längden leda till att fantomvibrationerna avtar och upphör. En studie som genomfördes av Rothberg visade att medicinsk personal på ett amerikanskt sjukhus blev 75 procent mer nöjda efter att ha stängt av vibrationerna. Och bara genom att lägga mobilen på ett annat ställe blev 63 procent mer nöjda. 

För att undvika stress kan du byta ringsignal en gång i veckan. Då kommer du inte att rycka till och öka stressnivån på samma sätt. Du kommer att få en mer avslappnad inställning till din ringsignal. Du kan även stänga av alla notiser från alla appar så är det inget som tänder skärmen hela tiden. Efter ett tag kommer det kännas befriande och du kommer frigöra massa tid till annat.



Vad är Nomophobia?

 

Nomophobia

Erkänn, visst blir även du lite nojjig när du inte hittar mobilen? Jag blir det ibland. Som när man inte hittar nycklarna och har bråttom. Pulsen som ökar, irritationen som växer, svordomarna som ... ja, du fattar.

En del människor är riktigt rädda för att vara utan sin mobil. Det kallas för Nomophobia.

Uttrycket kommer från termen no-mobile-phone-phobia. Eller nomofobi på svenska. Beteendet utlöses när telefonen är inaktiv, inte har uppkoppling, har låg mottagning, tomt batteri eller när man glömt mobilen hemma eller på kontoret eller att den bara ligger mellan soffkuddarna och man inte hittar den.

I en nyligen publicerad undersökning i Storbritannien kunde man konstatera att över hälften att de tillfrågade led av nomofobi. 54 procent av de tusenpersoner som deltog i undersökningen uppgav att de kände sig oroliga när de inte hade tillgång till sin mobil.

Enligt Fred Touchette på AppRiver, som gjorde studien, var det också 17 procent vanligare att kvinnor led av nomofobi. Cirka 20 procent av de tillfrågade kollade sin mejl i sängen via mobilen, 42 procent tog med sig mobilen till stranden, 28 procent kollade sin jobbmejl utanför hemmet och 25 procent kunde tänka sig att pilla på telefonen samtidigt som de var på dejt.

Det här har blivit en folksjukdom men samtidigt det mest fantastiska hjälpmedlet i historien. Det har skapat depression, folk har hittat sin livspartner, en del har förlorat sin livspartner, andra har förlorat vänner, många har hittat nya vänner, andra har hittat jobb medan andra har fått sparken och så vidare. Mobilen har blivit en del av livet och nästan en del av vår kropp. Den har både styrkor och svagheter och allt handlar om hur vi använder den, Och att vi är medvetna om var gränserna går.



Oniomani är den medicinska termen för shoppingmissbruk

Behovet av att spendera pengar på saker som man aldrig kommer att använda är ett uttryck för ett beteende som också brukar kallas shopoholism och syftar på en påträngande och oemotståndlig lust att handla utan att tanke på konsekvenserna.

Inom psykiatrin och psykologin förlitar man sig helt på DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) för att bedöma om någon är psykiskt sjuk, och oniomani finns ännu inte med i manualen. Den växande forskningen inom området är fortfarande för splittrad och det råder oenighet om oniomani ska klassas som ett beroende, ett tvångssyndrom eller en impulsstörning.

Den australienske psykoanalytikern och terapeuten Adam Szmerling, som behandlat många personer med oniomani, säger att hans klienter ofta berättar att handlandet försätter dem i ett tranceliknande tillstånd, ”...man är väldigt närvarande och fylls av en känsla av upprymdhet.”

Oniomani har ofta en bakgrund i ett stört förhållande till ens föräldrar, vilket ofta leder till bortträngda känslor och en dålig självkänsla. När man försöker hjälpa någon att komma över sitt shoppingberoende bör man dock känna till att det finns olika typer av shoppingmissbrukare. Alla är inte lika, människor hamnar i dessa problem av olika skäl. Kunskap ger alltid en djupare förståelse för människor som hamnat i ett beroende.

Shoppingmissbrukarna kan lätt uppfattas som egotrippade och själviska, men det är viktigt att vi försöker se vad som döljer sig bakom ytan och förstår de bakomliggande faktorerna – det här är människor som behöver hjälp. Det är också viktigt att förstå att det precis som vid alla andra typer av missbruk tar tid att övervinna beroendet. Första steget är alltid att man måste bli medveten om och erkänna sin problematik. Nästa steg är att man måste göra de förändringar i tillvaron och det egna beteendet som krävs för att man ska hitta tillbaka till ett mer balanserat och ansvarsfullt liv.

Forskningen idag bekräftar vad psykologen Paulus Wachtel redan 1983 skrev i sin bok The poverty of affluence: ”Ju mer benägen du är att tro att lyckan kommer från materiell rikedom, desto mer sannolikt är det att du kommer att bli deprimerad, ängslig och orolig.”



DOPAMIN-FASTA UNDER JULEN!

Botmedlet mot den överstimulerade generationen 
Dopamin-fasta har blivit Silicon Valleys heta nya trend. Vi på Internetakuten följer på den trenden och uppmuntrar alla att testa en dopamin-fasta, speciellt under julen..!
Tanken med att dopaminfasta är att vi kanske får för mycket av det goda när det gäller vår teknik, mobiler, sociala medier och där uppmärksamhetsekonomin på våra sociala medier fångar vår uppmärksamhet genom att använda sig utav starka psykologiska lagar. Detta har lett till att vi har idag en hjärna idag som är van vid ”direkta tillfredsställelser”, det som många kallar får ”instant gradification”, att vi orkar oftast enbart ta dom snabba genvägarna. Vår hjärna har blivit van vid att bli bombarderad med information, kattvideos, texter, likes, hjärtan, allt som drar till oss vår uppmärksamhet och som gör att vi kan spendera timmar på saker som vi egentligen inte hade tid med. Vi CYBERSLACKAR helt enkelt.
Vi har även ett uppmärksamhetspann som har blivit kortare, från att ha varit 12 sekunder har den nu kortats ner till  8 sekunder. Vilket innebär att vi har inte längre samma tålamod och uthållighet som vi hade tidigare. Vår hjärna har blivit beroende av mobiler, scrollandet, internet och spel. Det som kan ge oss snabba kickar…
Poängen med dopaminfasta är att öka ens flexibilitet kring invanda beteenden, detta gör vi  genom att minska våra impulsiva beteenden under längre perioder. Genom att undvika den kompulsiva kontrollen vi har med vår teknik kan vi istället lära oss att kontrollera våra känslor när tristess, ångest eller ensamhet dyker upp. Lära oss att vi inte behöver fly eller psykoaktivt påverka våra känslor, utan vi kan faktiskt stanna kvar i dom.
Genom tid så kan vi bryta dessa negativa beteenden.
Därför uppmuntrar vi en dopamin-fasta under julen. Att skära ner på vår teknik och lära oss att vara mer närvarande, med sin familj, få dom där naturliga kickarna genom samtal, gemenskap, god mat och umgänge. Vi behöver få tillbaks kontrollen över hur vi tillbringar vår tid.
1.
Först och främst använd mobillådan (hemmagjord eller köpt)! Se över ditt eget beteende och bli mer aktiv och närvarande under juletid. Lägg undan mobiler och skärmplattor. Föräldrar tillämpar samma skärmbruksregler på sig själva och till exempel lämnar mobilen i mobillådan under juldagarna. T ex ät julmåltider utan att ha era telefoner eller skärmplattor i närheten, undvik att lägga den på bordet. Ett tips är att samla alla telefoner på samma plats, t ex en byrålåda
2.
Stäng av din telefon (inte bara sätta den på tystläge) när ni pyntar granen eller gör iordning julmaten. Lämna din telefon i ditt rum eller i byrålådan när du umgås med din familj och förbereder inför juldagarna.
3.
Hjälp barnet att hitta ersättningsalternativ till dataspel under julen. Återintroducera gamla familjetraditioner t ex sällskapsspel eller aktiviteter som inkluderar hela familjen. Vad sägs om charader? Var kreativ.
4.
Ha inte mobilen eller skärmplattor i ert sovrum under juldagarna. Tillåt er själva att få slappna av och sova ut ordentligt. Många använder sin mobil som en alarmklocka, detta ökar frestelsen att vilja titta på sina emails och sociala medier (t ex Facebook & Twitter). Köp eller önska till julklapp en vanlig väckarklocka med batteri och placera din mobil någonstans neutralt utanför sovrummet.


Black Friday – Hur du undviker fällan!

Black Friday närmar sig för sjunde gången i Sverige. 2017 satte rekord på konsumtionen. Under ett dygn uppskattas svenskarna ha handlat för över fem miljarder kronor, enligt en färsk undersökning, och enligt Dibs beräkningar handlar hälften av svenskarna under black Friday.

Utförsäljningssäsonger, som till exempel Black Friday, kan utlösa en högre köpfrekvens hos människor som inte är tvångsmässiga köpare under resten av året. Den som lider av ett tvångsmässigt beteende har inte en säsong utan köper året runt. Människor som lider av detta har ofta kläder med prislapparna kvar i garderoben, plagg de aldrig ens använt. De går till köpcentret med avsikten att bara köpa en eller två artiklar och kommer hem med betydligt fler saker.

Vissa upplever en ”känslomässig blackout”. Precis som när alkoholister dricker för mycket och inte minns flera timmar på grund av för stort intag.

De allra flesta av oss får en kick av att handla nya saker utan att för den skull vara beroende eller på något sätt missbrukare. Nästan alla blir lite extra glada när de till exempel köpt ett nytt klädesplagg eller en ny bil. Det känns skönt helt enkelt, och det är naturligtvis helt okej. Men så finns det de som går för långt, som aldrig kan låta bli att handla, som struntar i om de faktiskt har råd eller ens behöver köpa något.

Att samla prylar har aldrig gjort någon lycklig. Hur många grejer behöver vi egentligen? De basala behoven för att kunna förverkliga sig själv är tak över huvudet, värme, mat, kärlek och ett socialt sammanhang. Har du det så behöver du egentligen inte fler saker.

Några saker som du kan tänka och förbereda dig på innan Black Friday kickar igång..

En dag i taget. Planera din dag så fort du vaknar. Genom att göra en inventering och gå igenom hur din dag kommer att se ut minskar du sannolikheten för att du shoppar i onödan. Tänk ”Idag ska jag inte shoppa en massa onödiga saker”, men undvik att tänk på ”för evigt”. En dag i taget är ett bra motto. Idag ska jag inte shoppa, imorgon kan jag inte svara på. Men idag förbinder jag mig att inte ägna mig åt shopping.

Bestäm summan i förväg. Bestäm dig redan innan du går in i en butik eller strösurfar i webbshoppen hur mycket pengar du har tillåtelse att spendera. Då får du en tydligare mental bild av dina begränsningar och kommer därmed lättare att undvika spontana köp som överskrider din budget.

Undvik att falla för rabattkampanjer. Vill du verkligen ha det? Oftast kan en frestelse dyka upp så fort vi ser ett fynd eller en rabatt, ett klipp som vi upplever att vi inte får missa. Men behöver du verkligen den här produkten? Är det en produkt du har tänt på tidigare, något du tidigare velat köpa? Om inte, kanske det är ett onödigt köp.

Oftast är det själva skylten, orden ”rabatt”, ”klipp”, ”passa på nu”, ”erbjudande”, ”utförsäljning” et cetera, som triggar igång begäret. Om du börjar ifrågasätta detta och reflek- tera över dina avsikter har du större chans att få fatt i din egen vilja och slippa bli slav under känslorna så fort du ser skyltarna. Du kommer då istället att få fatt på din vilja och kunna bestämma utifrån den. Du får helt enkelt kontroll över situationen.

Gå inte på stan ensam. Många shoppingmissbrukare vill gärna shoppa ensamma. De känner då att de har kontroll över situationen och slipper dessutom känna skam eller skuld inför någon annan. Gör till vana att alltid ta med någon vän eller bekant när du går ut på stan, det kommer med stor sannolikhet att leda till att du inte kommer att shoppa.

Legitima motiveringar. Du måste inse skillnaden på vad du faktiskt behöver och vad du inte behöver. Om du ser en dyr kostym eller klänning, känns det kanske som att du bara måste ha den. Men innan du köper den bör du tänka på sannolikheten för att du verkligen kommer att bli inbjuden till en fest eller elegantare middag. Behöver jag verkligen den där kostymen/klänning- en eller har jag bara en massa ursäkter för att kunna fullfölja mitt köp. Som till exempel: ”Jag förtjänar verkligen den där klänningen, den skulle passa perfekt på mig, eller hur?”

Använd hellre kontanter. Idag är det inte så vanligt med kontanter, och det finns bu- tiker som inte längre tar emot kontanter. Inte ens bankerna gör det alltid. Men för dig kan det vara bra att använda kon- tanter där det går och framförallt undvika kreditkort men gärna också betalkort. Hyran, el och lån och vissa andra tjänster betalar vi ju oftast genom nätbanken, och det kan du självfallet fortsätta med. Men om du minimerar dina kortköp och istället betalar kontant kommer du att und- vika många fällor. Om du inte har pengar att köpa något du behöver, är det – även om det tar ett tag – bättre att spara och köpa när du fått ihop pengarna. Du kommer att må bra av att du faktiskt har ett sparande. Du undviker dessutom att göra en massa spontana köp om du låter bli dina kreditkort.

Vad var intentionen bakom ditt köp? Varför köpte du den här produkten? Behövde du den verkli- gen? Eller köpte du den för att den väckte ett ”habegär” som i sin tur väckte en känsla av välbehag? Kanske såg du ett par fina skor eller en klänning och tänkte att om du var klädd i det här skulle du bli mer accepterad och kanske bli inbjuden till fler fester. Tror du verkligen det? Tänk efter. Ponera att det verkligen var så, då kanske de där vännerna som mest tycks bry sig om vilka kläder du har egentligen inte är så bra vänner. Det kanske handlar om din självkänsla, som verkar bräcklig om det är så att sådana yttre attribut behövs för att du ska boosta dig själv. I så fall behöver du jobba med din självkänsla tills du förstår att du är unik och inte behöver dessa saker för att vara värdefull.

Att bli medveten om den verkliga intentionen bakom dina köp är det första steget till ett bättre liv. Är du oftast inriktad på en viss produkt? Vill du helt enkelt köpa något redan innan du går i butiken eller börjar nätsurfa, bara för att du har möjligheten? Eller vill du helt enkelt spendera dina pengar för att ha roligt? Ta först reda på vad det är som styr dina handlingar ge- nom att inventera möjliga alternativ. Det är oftast då du möter det riktiga problemet.

Ta med en begränsad summa pengar. Det gör att du undviker risken att göra oplanerade extra- köp. Men det förutsätter också att du lämnat dina betal- och kreditkort hemma. Håll dig till din inköpslista när du är i butiken. Om du inte har pengar så blir det ju svårt att köpa det där extra, eller hur? Ännu bättre är om du avregistrerar alla onödiga bankkort och kreditkort helt och hållet, så minimerar du risken att överhandla.

Lycka till!



Går spelandet ut över skola och fritidsintressen?

"Gejming" är inte längre en hobby för en nischad grupp. Enligt intresse­ organisationen Dataspelsbranschen an­ vänder mer än 70 procent av svenskarna mellan 16 och 34 år någon form av spel på mobil, dator eller tv. Av dem är nästan hälften tjejer. Men gejmingvågen har en baksida, och i fjol valde Världshälsoorganisationen, WHO, att sjukdomsklassa okontrollerat dataspelande för att uppmärksamma det växande problemet.

Barn är särskilt sårbara, då de ännu inte hunnit utveckla sitt konsekvenstänkande. Den största risken med moderna spel är att de kräver mer och mer tid av spe­laren. Många spel i dag är ändlösa, om man inte presterar varje dag faller man i rankning. Man tvingas vara upp­ kopplad för att behålla sin identitet.

Ofta är det inte utpräglat våldsamma spel som skapar mest beroendeproble­ matik. De största bovarna just nu stavas Fortnite, Counter­ strike, League of Legends och Minecraft – av vilka bara en titel innehåller realistiskt våld. – Vid utveckling av spelen tar man hjälp av psykologer för att stimulera så många sinnen som möjligt, maximera dop­ aminutsöndringen och skapa psykologiska krokar. Det är en enorm makt som föräldrar måste kämpa emot. Hur många som lider av så kallad gaming disorder i Sverige är inte kart­ lagt, men europeiska studier indikerar att det rör sig om närmare två procent av alla aktiva. Den som spelar mycket dator­ och tv­spel i ung ålder löper dess­ utom större risk att senare i livet börjar spela om pengar.

13 VARNINGSTECKEN

Försämrad kontroll över spelandet.

Spelandet sträcker sig till sent på kvällen.

Minskat intresse för social interaktion.

Vill helst äta mat på rummet.

Aggressiva utbrott när man inte presterar i spelet.

Andra aktiviteter tappar sin dragningskraft.

Familjerelationer som präglas av begränsad kommunikation.

Spelandet leder till problem med skolarbetet.

Bristande hygien.

Huvudvärk och migrän.

Sömnsvårigheter.

Försämrad självkänsla.

Depression.

 

SÅ KAN DU SKYDDA DITT BARN

 

Bekanta dig med spelvärlden. Ägna en halvtimme i veckan åt att prata med dina barn om spelen de är intresserade av och om deras spelvanor.

 

Hindra barnet från att genomföra köp. Gå aldrig med på att spel- plattformen sparar ditt betalkort – informationen kan användas till köp inne i spelen.

 

Läs på om spelen. Gå in på pegi.info och sök upp spelet. Där kan du se från vilken ålder spelet rekommenderas och varför

 

Sätt gränser. Räkna ut hur många timmar andra aktiviteter och behov kräver – avsätt därefter speltid

 

Delta själv! Hitta något du också kan spela. Ni får en rolig aktivitet och kan diskutera spelvanor på samma våglängd.



Hur minskar du din multitasking?

Multitasking ökar helt enkelt stresshormonerna kortisol och adrenalin. Kroppen förbereder sig på fara och systemet kickas i gång, vilket gör oss stressade och orsakar depressiva tillstånd – och ibland också sömnsvårigheter.

Att multitasking skapar stress vet vi säkert i dag, och vi vet även att långvarig stress kan få allvarliga hälsoeffekter. Stresshormoner kan också minska korttidsminnet. Det är välkänt att det område i hjärnan som aktiveras mest av multitasking är det som mest sannolikt påverkas av stress. 

När vi byter arbetsuppgifter måste våra sinnen ställa om sig för att kunna klara av den nya informationen. Om vi gör detta snabbt, som när vi multitaskar, kan vi helt enkelt inte koncentrera oss helt på varje uppgift. Och ju mer komplexa och tekniska uppgifter vi utmanar oss med, desto sämre blir resultatet.

MINSKA DIN MULTITASKING 

  1. Planera din dag i förväg. Ange specifika och detaljerade tider när du ska besvara dina mejl, samtal och så vidare. Ha fasta tider för allt som går att ha fasta tider för. Det kommer underlätta ditt liv och göra att du inte ständigt är alert och på stand by.
  2. Hantera dina distraktioner och avbrott. Skapa en logg där du skriver ner de saker som bryter din koncentration, samt gradera hur viktiga och brådskande sakerna är.
  3. Lär dig hur du kan förbättra din koncentration, så att du kan fokusera på en uppgift i taget. Det kan kännas obekvämt i början om du är van att göra flera saker samtidigt. Men du kommer att bli förvånad över hur mycket du får gjort bara genom att koncentrera dig på en sak i taget.
  4. Varje gång du vill kontrollera dina mejl eller svara på ett samtal under tiden du gör något annat, ta då ett djupt andetag och motstå frestelsen. Fokusera på din ursprungliga uppgift.
  5. Om du brukar ha notifikationer/pushmeddelanden påslagna på datorn och mobilen är det en fördel om du stänger av dem. Alla dessa ljud och vibrationer gör att du blir distraherad. Genom att stänga av dem undviker du frestelsen att ständigt kolla din inkorg.
  6. När du kommer på dig själv med att multitaska, sluta omedelbart.
    Ta fem minuter för dig själv och sitt tyst vid skrivbordet med ögonen stängda. Även korta pauser kan få ditt sinne att bli mer fokuserat, och du kommer att kunna sänka dina stressnivåer och förbättra din koncentration. Det ger din hjärna ett välkommet avbrott under en hektisk dag.


Barn och ungdomar i åldrarna 9-18 år anser att deras medieanvändning är ett problem

En ny undersökning från Statens medieråd visar att mer än 50 procent av barn och ungdomar i åldrarna 9-18 år anser att deras medieanvändning är ett problem i förhållande till andra förpliktelser. Framför allt är det användningen av mobiltelefoner och sociala medier som är orsaken och som uppfattas som mest problematiskt. Enligt ungdomarna som deltagit i undersökningen sker det på bekostnad av andra aktiviteter. Förutom sömn och läxläsning är det aktiviteter som sport och läsning som får lida.

Föräldraskap var tillräckligt svårt innan internet och mobilerna landade hos oss, men i dag behöver de flesta mammor och pappor dessutom oroa sig för hur teknik och internet påverkar barnen. När blir en fritidssyssla en heltidssyssla? Och när förvandlas den till en besatthet? Är det sunt att lägga fem - sex timmar eller mer per dag på att titta på film, spela spel eller hänga på sociala medier? Vad tycker du själv?

Brist på sociala sammanhang. Många yngre verkar föredra att kommunicera på nätet framför att talas vid ansikte mot ansikte. När människor som befinner sig i samma rum kommunicerar via sms i stället för att tala med varandra, kan det uppstå problem. Ren text förmedlar inte tonfall, kroppsspråk och ansiktsuttryck och allt annat som hör till, vilket man försöker kompensera med emojis, men det blir aldrig samma sak.

Frågan vi behöver ställa till oss själva är om vi som människor kan hinna med i samma tempo som vår teknik och våra mobiler? Hur är det med oss, avancerar vi lika snabbt framåt varje år? Nej, självfallet inte. Vi har samma kropp och nervsystem som stenåldersmänniskan.

Vi vet idag att fysisk aktivitet är viktig för att uppnå och behålla ett hälsosamt liv, och våra barn år är inte undantagna. Som ung är det viktigt att vara aktiv, för vi vet att när vi blir äldre så blir vi automatiskt mindre aktiva. Vi sätter grunden för vår kondition och livsstil redan i mycket ung ålder. I själva verket är det så att det mesta vi gör då, sätter grunden för resten av vårt liv. Sug på det en stund. Den viktigaste tiden i en människas liv är alltså de första åren. Resten är i stort sett bara ett resultat av uppväxten. Fysiskt och mentalt.

Den nya digitala tekniken är idag på gott och ont en betydande del av våra och våra barns liv. Vår uppgift som förälder är att säkerställa att teknikanvändningen inte tar över helt och hållet och ersätter livet självt. Om du lär dina barn att hantera sin teknik på ett förnuftigt och på ett mer balanserat sätt, kommer det inte att bli några allvarliga problem.

Framtiden får ligga öppen, för vem vet hur det ser ut om tjugo år. Det finns dock en förändring och ett medvetande i luften som visar att en del av oss är på god väg att hitta tillbaks till sina rötter. Meditation, hälsa, träning, kost och familjevärden blir allt viktigare. Upplevelser och resor ökar och många har förstått att den verkliga världen är viktigare än den digitala. Men det är en lång väg kvar innan vi ser ett riktigt trendbrott.

Bara för att vi kan ha tillgång till sociala medier, innebär det inte att vi måste använda dem hela tiden. Koppla ner och håll dig borta från internet under specifika tidsperioder,  särskilt när du är hemma med din familj under helgen eller på semestern. 

Detta problem växer, kanske för att vi inte har lärt oss att hantera det på rätt sätt än. Jag lever ju med det här varje dag och ser det stora mörkertalet. För mig är det solklart att det här redan är en folksjukdom. Vi behöver prata om det här mer öppet.



Barnens prestandaproblem relaterade till teknik!

Efter att under de senaste åtta åren ha föreläst i skolor och kommuner och jobbat med hundratals familjer har jag kommit fram till att inlärningssvårigheter inte nödvändigtvis i första hand hänger ihop med barnens intelligens utan snarare deras förmåga att kunna fokusera och vara på alerten. På Fondberg & Wincent kunde vi snabbt konstatera att barnen ofta var alltför distraherade av sin elektroniska närvaro på nätet för att på ett effektivt sätt kunna lära sig läsa och skriva. 

Enligt många studier runtom i världen är barnens prestandaproblem i skolan relaterade till graden av användning av dataspel, internet, mobiltelefoner och surfplattor. Man har även sett beteendestörningar och försenad utveckling som följd av överdriven användning. 

Det är både mängden tid och innehållets kvalitet som avgör om aktiviteten är bra för barnets utveckling. Föräldern bör vara uppmärksam på vad barnet tittar på. Barn är lättpåverkade och deras upplevelser i tidig ålder kan skapa negativa konsekvenser längre fram i livet. 

All skärmtid är inte dålig för de små barnen. Forskare har sett att iPads och mobiler kan hjälpa dem att lära sig på samma sätt som analoga interaktiva spel gör. Men National Institute for Health and Care Excellence (NICE) i Storbritannien rekommenderar att man bör ha skärmfria dagar och begränsa skärmtiden till högst två timmar om dagen. Det finns dock andra undersökningar som komplicerar bilden, forskaren dr Deirdre Kelly, lyfter i Archives of Disease in childhood plockar fram fördelarna med att de flesta yngre barn, till exempel 2-åringar, som har tillgång till iPads och smartphones redan kan scrolla, låsa upp och aktivt söka efter appar och funktioner. Och att denna interaktivitet har positiva effekter för deras utveckling. Detta gäller främst då appar och program med substans och pedagogiskt värde. Men även hon varnar för det passiva tittandet, som knappast är vare sig utvecklande eller stimulerande. Så även om det finns mycket som är positivt med program som stimulerar barnens utveckling, måste vi fråga oss själva vad barnen tittar på. De flesta tittar på filmer och spelar olika typer av spel som inte stimulerar deras utveckling. Vad vi ser är att de här familjerna ofta saknar en struktur och riktlinjer för vad barnen får titta på. Men det tjänar inget till att skuldbelägga föräldrarna eftersom de inte vet vad som är bra och mindre bra när det gäller skärmtid och spel.

I barnens liv måste det finnas föräldrar som har tydliga avsikter och är interaktiva. Min största oro är bristen på vuxenvägledning. Om hälften av alla 2-åringar använder mobil media varje dag, utan någon eller liten involvering från vuxna, är det en stor anledning till oro. Vi måste få vuxna att bli medvetna om problemet och bli mer aktiva i barnens liv. Jag poängterar att oron inte ligger i att våra barn använder pedagogiska spel, utan i masskonsumtionen och bristen på föräldrarnas tillsyn, särskilt när barnen är under 3 år.

Som föräldrar behöver vi ifrågasätta hur vi använder tekniken, och hur vårt beteende kan ha påverkat och fortsätter att påverka våra barn och deras förhållningssätt.