Digital Hälsa

Vad är digital stress och hur påverkar det er organisation?

Vad är digital stress och hur påverkar det er organisation?

ÖVERFLÖD AV INFORMATION

Digital stress är kort och gott överflöd av information. Vi blir också stressade om vi inte tittar på mobilen. Detta beskrivs som fear of missing out (FOMO). Då handlar det alltså även om bristen på information istället för överflöd av information.

KRIGET OM DIN UPPMÄRKSAMHET

Digital stress beror både på vår oförmåga att personligen förhålla oss hälsosamt till tekniken och den miljard industri som inget hellre vill än att just du ska spendera din tid i olika sociala nätverk, appar, shopping- sajter och dylikt.

GRÄNSLÖST ARBETE

Den moderna tekniken har medfört många fördelar. Dock finns det outtalade förväntningar på distansarbete och väldigt många upplever att de har en konflikt mellan arbete och privatliv.

LEDER TILL FÖRSÄMRAD LÖNSAMHET

På de arbetsplatser där digital stress förekommer ökar risken för sjukskrivningar, cyberslacking (privat surfande under arbets- tid), dålig sömn och låg återhämtning samt överanvändning av smartphones vilket ofta leder till försämrad kreativitet, produktivitet, effektivitet och lönsamhet för företagen.

 



Shoppingmissbruk som hejas på av samhället

Shoppingmissbruk har ökat kraftigt de senaste åren har blivit mycket enklare tack vare Internet och snabblån. Man behöver inte ens gå ut få en kick längre ...

Alla former av beroende och missbruk har en orsak. Det vi ser är bara symtomen. Shoppingmissbruk är ett av missbruken som är enklast att dölja, man ser inte på en person att just den missbrukar, förrän det är försent vill säga. När skulderna kastar ut en från hemmet och man sitter i skuldfällan för resten av ens liv. Det händer just nu, varje dag, över allt. Och de allra flesta får en kick av att handla nya saker, utan att för den skulle vara beroende eller missbrukare på något sätt. Nästan alla blir glada när de köpt ett nytt klädesplagg eller en ny bil. Det känns skönt helt enkelt, och det är såklart okej. Men så finns det de som tar det ett snäpp längre, som inte kan låta bli, som struntar i om det faktiskt har råd eller ens behöver köpa något. De som missbrukar...

Shoppingmissbruk är kanske det enda missbruket som hejas på av samhället och staten på ett sätt. För att det ska gå bra samhällsekonomiskt måste vi köpa mer, följa trender, ha de finaste och dyraste kläderna, äta ute, ha den senaste tekniken, den där fina bilen och så vidare. Skuld och shopping har blivit en levnadsstandard.

Tack vare tidningsreportage och program som Lyxfällan har många fler blivit medvetna om detta nya fenomen som är en bieffekt av vårt konsumtionssamhälle. Många människor låter shoppingen bli som en väldigt kostsam och destruktiv behandling mot mer djupgående psykiska problem, menar forskarna.

Den svenska konsumtionen har tredubblats sedan 1950-talet. Allra tydligast märks det när det kommer till våra klädinköp. Bara under de senaste tjugo åren har svenskarnas klädkonsumtion ökat med 68 procent. Shoppingberoende går att jämföra med andra typer av beroenden och kan få ödesdigra konsekvenser.

De senaste åren har jag och andra som jobbar med missbruk märkt en kraftig ökning av just shoppingmissbruk och jag tror att tekniken och sociala medier är en av orsakerna till det. Det har blivit enklare helt enkelt. Vi kan handla saker från butiker, grossister och fabriker i hela världen, gå på auktioner, handla låtsasmynt i mobilen så vi kan låsa upp en ny bana i ett mobilspel eller handla saker till en fiktiv person där vi leker att vi är en bonde. Allt det här för att slå ihjäl tid, för att vi vill döva den där klumpen i magen, eller så är det naturligt, för de allra flesta.

Vi flyr oftast in i saker så fort vi vill undvika jobbiga känslor, vi gör det genom att shoppa och köpa saker, lyckas vi förändra vårt tillstånd kortsiktig, men tyvärr är det dömt att misslyckas. Precis som med alla andra typer av beroenden, behöver vi mer och mer för att fylla tomheten tills det till slut blir ohanterligt och vi kraschar på olika sätt. För att göra en förändring i vårt beteende behöver vi ändra en del saker. Dels hur vi lever våra liv, rent praktiskt, men även göra en inre resa, och titta på vem vi är och hur vi kan bygga vår självkänsla och uppskatta vårt egna värde.

Ju mer vi fokuserar på det materiella kommer vi att gräva ett större hål för oss själva.



Mobiler i skolan?

Det finns ingen tvekan om att dagens telefoner har funktioner som kan främja elevernas lärande. Men sanningen är att de inte förmår begränsa användandet till skollärandet utan ägnar sig ofta åt att chatta, spela och kolla på Youtube under skollektionerna. Helt enkelt för att de tycker att det är roligare.

I en publicerad Common Sense Media-rapport, konstateras att barnen i första hand använder sina telefoner för underhållning. Kanske behöver skolan förändra pedagogik och hitta en kompromiss mellan analog och digital undervisning.

En mamma till en tonåring beskrev sitt dilemma: Hon hade tänkt att telefonen med den senaste tekniken skulle underlätta skolarbetet, men allt den hade gjort var att distrahera honom under lektionerna och bara gjort det svårare att fokusera på ämnet. Hans slutbetyg räckte nu inte för att han skulle kunna komma in på det gymnasium han ursprungligen hade velat gå på.

Enligt forskarna kan den yngre generationen behålla koncentrationsförmågan i 8 sekunder, jämfört med en guldfisk som klarar 9 sekunder. En längre undersökning med 2 000 deltagare, där man studerade hjärnaktiviteterna hos försökspersonerna, visade sig att det genomsnittliga resultatet på några år har sjunkit från 12 sekunder till 8 sekunder. Eleverna blir alltmer vana att scrolla och sortera ut information.

Men det är svårare att få dem att bli intresserade. Om jag ska vara krass, har du alltså 8 sekunder på dig att fånga deras uppmärksamhet. Bara denna omständighet är i sig en stor utmaning för våra skolor, som i stort sett har en föråldrad pedagogik.

Cheferna som driver de främsta högteknologiska företagen i Silicon Valley borde väl vara angelägna att få in sina barn på skolor som verkligen är fullproppad med den senaste tekniken, kan man tycka. Men enligt New York Times göra alltså som jag tidigare påpekat många Silicon Valley-föräldrar, inklusive eBay:s chefstekniker, en av Googles grundare och flera chefer från Apple, det motsatta. De skickar sina barn till Waldorfskolor som inte har någon teknologi överhuvudtaget i sina klassrum.

Nu säger jag inte att alla ska sätta sina barn i Waldorf- skolor. Självfallet ska vi ha teknologi i skolan, men frågan är hur vi använder den på bästa sätt. Jag tycker att barnen ska få använda den nya teknologin som ett verktyg men inte som ett nöje under lektionerna.

Enligt min erfarenhet finns det flera skolor som är exemplariska föredömen och förbjuder mobiler under skoltiden. Vissa lärare som jag har varit i kontakt kunde snabbt se en markant skillnad efter förbudet. De såg tydligt att distraktionerna i klassrummen blev färre, och resultaten allt bättre.

Många föräldrar och barn vill ställa ett högre krav på skolan för en bättre utbildning. Jag är övertygad om att de snart kommer att inse att distraktionerna som telefonerna skapar inte har någon plats i skolan.

Skolledning och lärare måste därför arbeta tillsammans för att hjälpa elever och föräldrar att inse de stora fördelarna med att hålla telefonerna borta under skoltiden. 



Ökad skärmtid under pandemin

Som terapeut får jag konstant frågor kring hur man bör hantera barnens skärmtid under dessa omständigheter som vi befinner oss just nu.

Man skulle ju tro att nu med Corona, föräldrar hemma, barnen hemma, familjen samlad, att det skulle bidra till mer kvalitets tid, och där man nu kommer umgås mer med varandra… Vi ser tyvärr ett beteende som visar tvärtom.. Situationen kallas för  ”technoference”, där en elektronisk enhet avbryter eller styr interaktionen mellan föräldrar och barn.

Denna karantän har blivit ”dödens kyss” för barn som redan var i riskzonen gällande problematisk skärmanvändning. Pandemin har lett till att barn som är i riskzonen har utvecklats till ett fullständigt skärmberoende.

Varje rutinändring som ger ett barn mer skärmstid kan göra det barnet mer mottagligt för missbruk. VI ser en tydlig ökning gällande försäljning med ca 40 % under pandemin vilket tydligt visar att vi spenderar mer inomhus.

Dom frågorna som vanligtvis dyker upp är "Hur mycket är för mycket skärmtid?" och "Kan skärmtid vara bra i vissa fall? En förälder ringde mig för en vecka sen och sa ”Jaha, där ryker nu alla skärmreglerna i hemmet med tanke på Corona viruset, eftersom föräldrarna som kontaktar oss redan kämpar mycket med att hitta tillbaks till rutiner och regler, känner sig kluvna till den nya situationen. 

ÖKADE VARNINGSIGNALER 

INGA RUTINER; VÄNDER HELT PÅ DYGNET - Allt blir skärmtid oftast…

ÖKAD SKÄRMTID - Gör oss lata, vi blir passiva, orkar inte göra saker som kräver uthållighet, tålamod och tolerans

INGEN RÖRELSE - UTOMHUS - Kroppen tar stryk, vi blir deppiga (depressiva tillstånd) - huvudvärk, migrän attacker är inte ovanligt 

ÄTER MAT I SITT RUM - Blir ännu mer isolerad, istället för att äta tillsammans äter man nu mer i sitt rum ensam

FÖRSÄMRAD HYGIEN - Orkar inte ta hand om sig, känns onödigt, man är ju ändå bara framför skärmen får man höra ofta..

Under denna pandemi är det nog rimligt att säga att dom flesta familjerutinerna kan förändras. Det är förståeligt att barn och vuxna använder skärmar, tv, surfplattor och, datorer mobiler mer än de vanligtvis skulle göra, eller överskrider de rekommenderade gränserna. MEN…..Vi behöver tänka om och hur vi använder våra skärmar och vår tid. Vi har nu en stor möjlighet att kunna skapa meningsfulla möjligheter inom familjen.

TIPS 

GÖR VARIERANDE SAKER - Ställ er istället frågan om era barn gör andra varierande saker, t ex läser de? Rör dom sin kropp, tränar dom? Utövar dom kreativa projekt? Om svaret på alla dessa frågor är ja, då har du ingenting att oroa dig för. Men det finns en problematik om det saknas rutiner, och andra saker som stimulerar våra kroppar och vårt välbefinnande.

TA HAND OM VÅR MENTALA HÄLSA - Vi borde verkligen se till att hand om vår mentala hälsa. Struktur och tydliga scheman är något att rekommendera. Struktur ger barnen en känsla att allt inte är kaos. Dom kan förlita sig på att det finns en struktur att luta sig mot, en trygghet med att det finns ordning. T ex att man kliver upp varje morgonen en viss tid, och att dom vet att frukosten kommer vara på bordet vid en viss tid. Detta skickar signaler till våra barn att bara för att vi har en pandemi så betyder inte det att det semester. Även om det förståeligt att föräldrar lossar på skärmtiden under COVID-19, vill vi samtidigt inte slänga bort reglerna helt och hållet.

RÖRELSE - Att bibehålla rörelse och träning är viktigt. När vi sitter stilla hela tiden samlar vi på oss en massa energi som behövs att få släppas ut. Om vi inte fått utlopp för denna energi så kan lätt hända att vi börjar agera utåt istället, starka känslor som tar över där vi tappar humöret och lättare hamnar i konflikter. Rekommendationen är att motstå frestelsen att sätta barnen framför en Ipad, och få familjer att röra på sig mer och tränar varje dag, vare sig det är med online-videos, sätta på musik i vardagsrummet eller där det finns aktiva spel där man behöver röra på sig.

ANVÄND SKÄRMAR PÅ RÄTT SÄTT - Många riktlinjer som kommer specifikt från barnläkare uppmuntrar oss att använda videochattar och våra kameror till att knyta an med vår familj, släkt och vänner. Det gäller även för unga och spädbarn. Att kunna socialisera sig på detta sätt bör anses som något hälsosamt. Några exempel på hur detta skulle kunna användas är att sjunga, dansa eller läsa en berättelse för våra barn eller barnbarn.



Shoppingmissbruk under karantäntider

Vi shoppar under dessa karantän tider som aldrig förr.  Men håller du inte ibland tillbaka impulsen att öppna plånboken kan du faktiskt få ekonomiska svårigheter. Det är svårt att motstå den där kicken, som de flesta av oss faktiskt upplever när vi handlar något vi vill eller tror oss vilja ha.

Om du nu ändå är hemma mycket, ta en titt i ditt hem, gå en runda, kolla i lådor, i garderoberna, i förrådet. Hur mycket av allt du ser behöver du egentligen? Alltså för att överleva? Hur många av alla de här sakerna behöver du för att leva ett bra liv? Och då kommer följdfrågan: Vad anser du vara ett bra liv?

Hur ofta köper du saker på impuls nu under dessa tider? Hur många bra-att- ha-saker har du där hemma? Hur ofta köper du kläder som du aldrig eller nästan aldrig använder? Handlar du ibland saker bara för att du kan?

Ett tips är att applicera 30-dagarsregeln....

Denna regel är till för dem som behöver urskilja vad som är ett behov eller mera en önskan. Om du inte behöver den tilltänkta produkten efter att ha väntat 30 dagar är det med säkerhet så att du inte behöver den. Skulle det visa sig att du fortfarande vill ha produkten, ja, då är det ett behov som du kan tillfredsställa, om du har råd. Detta är ett sätt att utesluta onödiga köp och ge dig möjlighet att reflektera över om du verkligen behöver det du eftertraktar. Var det bara ett begär som väcktes, kommer detta sug med stor sannolikhet inte vara kvar efter 30 dagar. Detta gäller alla köp oavsett om de är på nätet eller i butik.

Lycka till 🙂



Spelbolagen behöver agera mer ansvarsfullt

Under den senaste månaden har våra liv vänts upp och ner. Den här nya verkligheten är för många inte lätt att uthärda. Vi är på väg in i den värsta krisen sedan andra världskriget.

De flesta av oss kommer att bli uttråkade och längta tillbaka till vår frihet – som att shoppa, träna, äta på restaurang, gå på konsert eller bio eller slappa i parken med vänner nu når våren närmar sig. Men verkligheten är att vi just nu befinner oss hemma i karantän med vår teknik som enda utlopp för att kunna socialisera oss med resten av världen.

För många drivs även skolundervisningen digitalt i hemmet och för att bryta ensamheten och hålla kontakten med nära och kära har våra mobiler och datorer blivit ett allt viktigare verktyg. Och det är såklart fantastiskt men nu ser vi även baksidorna av det.

Eftersom vi inte kan gå ut i samma utsträckning som förut så tillbringas allt fler timmar framför datorn och mobilen. Och spelbranschen har fått ett uppsving – för att folk har tråkigt eller är desperata efter en uppsägning.

Samtidigt som arbetslösheten sveper över hela Sverige lockar spelbolagen nya kunder med sina aggressiva marknadskampanjer på samtliga tv-kanaler och sociala medier.

På grund av coronapandemin spelas knappt några fotbolls- och ishockeymatcher vilket leder till ett minskat utbud på idrottsspel. Men, bara för att fotbollssäsongen och diverse events har upphört betyder inte det att marknadsföringen hos spelbolagen har stannats upp. Spelföretagen har snabbt insett fördelarna med karantänen och använder det till sin egen fördel.

För spelbolagen är krisen en enorm möjlighet att öka sina vinstmarginaler. Vi ser tydliga tecken på spelandet ökat i andra länder och att konsumenter lockas till nätkasinon i allt större grad.

För vissa människor kan onlinespel vara en distraktion från den verkliga världen - ett tillfälligt avbrott från en monoton vardag men även en chans att tjäna” pengar – ett sista hopp helt enkelt, och vi har gång på gång sett hur gränslös spelbranschen kan vara, där pengar verkar betyda mer än spelarnas välbefinnande.

Många sitter hemma just nu i karantän och känner ekonomisk oro på grund av krisen ... det är precis då risken är störst att man hamnar i ett problematiskt spelande.

Just nu befinner vi oss i desperata tider och en spelare kommer att ta till sig desperata metoder för att försöka lösa ekonomiska svårigheter. Vi kommer börja se alltfler före detta spelmissbrukare som har tillfrisknat för att tyvärr falla tillbaka i gamla mönster och desperat börja spela igen, men även nya spelare, som hoppas på att vinna pengar för att fixa sina ekonomiska problem.

Den senaste veckan har vi blivit nedringda av desperata människor som har tagit återfall, börjat spela bort en massa pengar igen och känner sig maktlösa för att de upplever att det är svårare att få stöd kring sin spelproblematik.

Jag är djupt oroad över hur den kommer se ut nu när vi går vidare i krisen och där allt fler människor kommer att vända sig till onlinespel som en distraktion eller i ett hopp att tjäna snabba pengar.

Eftersom det idag saknas en lagstiftning i den här frågan uppmanar jag spelbolagen att själva agera mer ansvarsfullt. Förslag på åtgärder är att: införa dagliga utgiftsgränser, begränsa spelarens möjligheter, bromsa spelens hastighet och agera mer proaktivt och därmed förhindra problematiska spelbeteenden.

Jag har försökt ha en dialog med vissa människor inom branschen men jag upplever att det inte finns någon förståelse eller vilja kring dessa frågor.

Isoleringen kommer att uppmuntra många till ett spelberoende. Vi måste skydda de som är sårbara. Jag håller med vår socialförsäkringsminister Ardalan Shejarabi när han uppmanar Svenska spel, ATG och alla andra aktörer att omedelbart vidta åtgärder.

Vi behöver vara proaktiva – innan det spårar ut helt.



Vad är digital stress och hur påverkar det er organisation?

Vad är digital stress och hur påverkar det er organisation?

Silicon Valley styr och påverkar idag över miljontals människors tankar dagligen. Vi reagerar inte längre på detta för det är en naturlig del av vår vardag. Teknikstress är ett paraplybegrepp för en massa olika negativa effekter på vårt psyke som teknik- förändringarna åstadkommer. Som exempel på digital stress kan nämnas sådant som bl a: oro för att inte bli nådd på mobilen, insomningsproblem, informationsöverflöd, Facebookutmattning.

ÖVERFLÖD AV INFORMATION

Digital stress är kort och gott överflöd av information. Vi blir också stressade om vi inte tittar på mobilen. Detta beskrivs som fear of missing out (FOMO). Då handlar det alltså även om bristen på information istället för överflöd av information.

KRIGET OM DIN UPPMÄRKSAMHET

Digital stress beror både på vår oförmåga att personligen förhålla oss hälsosamt till tekniken och den miljard industri som inget hellre vill än att just du ska spendera din tid i olika sociala nätverk, appar, shopping- sajter och dylikt.

GRÄNSLÖST ARBETE

Den moderna tekniken har medfört många fördelar. Dock finns det outtalade förväntningar på distansarbete och väldigt många upplever att de har en konflikt mellan arbete och privatliv.

LEDER TILL FÖRSÄMRAD LÖNSAMHET

På de arbetsplatser där digital stress förekommer ökar risken för sjukskrivningar, cyberslacking (privat surfande under arbets- tid), dålig sömn och låg återhämtning samt överanvändning av smartphones vilket ofta leder till försämrad kreativitet, produktivitet, effektivitet och lönsamhet för företagen.



Fantomsyndromet

Fantomsyndromet

Du har haft det, hundratals gånger. Alla har det. Låt oss föreställa oss ett typiskt ögonblick under min dag. Jag är på jobbet och har min Iphone i bakfickan. Plötsligt vibrerar den. Jag kontrollerar den, men det finns inget där. Inga samtal. Inget meddelande. Inga mejl, inget från Facebook. Med andra ord: Inget som kan ha fått telefonen att vibrera. Hur kommer det sig då att det upplevdes så verkligt?

Fantomvibrationssyndrom, eller fantomringning, innefattar känslan och tron på att mobiltelefonen vibrerar eller ringer, när den i själva verket inte gör det. Fenomenet har bara funnits sedan den moderna mobilåldern uppstod för cirka fem år sedan, som ett tecken på hur teknologin har trängt in i våra liv. 

Fantomvibrationer orsakar självfallet ingen skada, men kan vara störande och upplevas stressande. Om det känns besvärligt och blir för mycket för dig kan du enkelt stoppa fenomenet genom att placera din telefon någon annanstans än i fickan eller helt enkelt stänga av vibrationerna. Det kan i längden leda till att fantomvibrationerna avtar och upphör. En studie som genomfördes av Rothberg visade att medicinsk personal på ett amerikanskt sjukhus blev 75 procent mer nöjda efter att ha stängt av vibrationerna. Och bara genom att lägga mobilen på ett annat ställe blev 63 procent mer nöjda. 

För att undvika stress kan du byta ringsignal en gång i veckan. Då kommer du inte att rycka till och öka stressnivån på samma sätt. Du kommer att få en mer avslappnad inställning till din ringsignal. Du kan även stänga av alla notiser från alla appar så är det inget som tänder skärmen hela tiden. Efter ett tag kommer det kännas befriande och du kommer frigöra massa tid till annat.



Vad är Nomophobia?

 

Nomophobia

Erkänn, visst blir även du lite nojjig när du inte hittar mobilen? Jag blir det ibland. Som när man inte hittar nycklarna och har bråttom. Pulsen som ökar, irritationen som växer, svordomarna som ... ja, du fattar.

En del människor är riktigt rädda för att vara utan sin mobil. Det kallas för Nomophobia.

Uttrycket kommer från termen no-mobile-phone-phobia. Eller nomofobi på svenska. Beteendet utlöses när telefonen är inaktiv, inte har uppkoppling, har låg mottagning, tomt batteri eller när man glömt mobilen hemma eller på kontoret eller att den bara ligger mellan soffkuddarna och man inte hittar den.

I en nyligen publicerad undersökning i Storbritannien kunde man konstatera att över hälften att de tillfrågade led av nomofobi. 54 procent av de tusenpersoner som deltog i undersökningen uppgav att de kände sig oroliga när de inte hade tillgång till sin mobil.

Enligt Fred Touchette på AppRiver, som gjorde studien, var det också 17 procent vanligare att kvinnor led av nomofobi. Cirka 20 procent av de tillfrågade kollade sin mejl i sängen via mobilen, 42 procent tog med sig mobilen till stranden, 28 procent kollade sin jobbmejl utanför hemmet och 25 procent kunde tänka sig att pilla på telefonen samtidigt som de var på dejt.

Det här har blivit en folksjukdom men samtidigt det mest fantastiska hjälpmedlet i historien. Det har skapat depression, folk har hittat sin livspartner, en del har förlorat sin livspartner, andra har förlorat vänner, många har hittat nya vänner, andra har hittat jobb medan andra har fått sparken och så vidare. Mobilen har blivit en del av livet och nästan en del av vår kropp. Den har både styrkor och svagheter och allt handlar om hur vi använder den, Och att vi är medvetna om var gränserna går.



Oniomani är den medicinska termen för shoppingmissbruk

Behovet av att spendera pengar på saker som man aldrig kommer att använda är ett uttryck för ett beteende som också brukar kallas shopoholism och syftar på en påträngande och oemotståndlig lust att handla utan att tanke på konsekvenserna.

Inom psykiatrin och psykologin förlitar man sig helt på DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) för att bedöma om någon är psykiskt sjuk, och oniomani finns ännu inte med i manualen. Den växande forskningen inom området är fortfarande för splittrad och det råder oenighet om oniomani ska klassas som ett beroende, ett tvångssyndrom eller en impulsstörning.

Den australienske psykoanalytikern och terapeuten Adam Szmerling, som behandlat många personer med oniomani, säger att hans klienter ofta berättar att handlandet försätter dem i ett tranceliknande tillstånd, ”...man är väldigt närvarande och fylls av en känsla av upprymdhet.”

Oniomani har ofta en bakgrund i ett stört förhållande till ens föräldrar, vilket ofta leder till bortträngda känslor och en dålig självkänsla. När man försöker hjälpa någon att komma över sitt shoppingberoende bör man dock känna till att det finns olika typer av shoppingmissbrukare. Alla är inte lika, människor hamnar i dessa problem av olika skäl. Kunskap ger alltid en djupare förståelse för människor som hamnat i ett beroende.

Shoppingmissbrukarna kan lätt uppfattas som egotrippade och själviska, men det är viktigt att vi försöker se vad som döljer sig bakom ytan och förstår de bakomliggande faktorerna – det här är människor som behöver hjälp. Det är också viktigt att förstå att det precis som vid alla andra typer av missbruk tar tid att övervinna beroendet. Första steget är alltid att man måste bli medveten om och erkänna sin problematik. Nästa steg är att man måste göra de förändringar i tillvaron och det egna beteendet som krävs för att man ska hitta tillbaka till ett mer balanserat och ansvarsfullt liv.

Forskningen idag bekräftar vad psykologen Paulus Wachtel redan 1983 skrev i sin bok The poverty of affluence: ”Ju mer benägen du är att tro att lyckan kommer från materiell rikedom, desto mer sannolikt är det att du kommer att bli deprimerad, ängslig och orolig.”