Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Digital Hälsa

Hur vet man om man är en shoppingmissbrukare?

HUR VET MAN OM MAN ÄR EN SHOPPINGMISSBRUKARE?

Som närstående ska man hålla koll på varningstecken som impulsiva köp, överdrivna lyckokänslor i samband med köp samt ekonomisk oro. Brev från inkasso eller sms-lånegivare brukar vara ganska säkra tecken på ett begynnande missbruk. Men även missbrukarens psykologiska tillstånd såklart.

Som shoppingmissbrukare shoppar man när man känner sig nere. Man handlar för att få en mental kick, vilken kan jämföras med en att känna sig hög på samma sätt som drogmissbrukare gör. Vissa missbrukare lyckas kontrollera sig själva under långa perioder, för att sedan plötsligt halka dit igen – exempelvis under semestern eller när det är ”tillåtet” att shoppa överdrivet som exempelvis jultider.

Kvinnor är generellt sett oftare shoppingmissbrukare än män. Många missbrukare hittar alltid något att köpa och inte sällan är det saker som de egentligen inte behöver. Skor, köksattiraljer och kläder är sådant som shoppingmissbrukare inte sällan spenderar mycket pengar på.

Du känner ofta igen en shoppingmissbrukare om hen har en sämre impulskontroll, handlar saker som du vet att personen inte behöver. Att det hänger kläder i en garderob med prislappar som fortfarande finns kvar eller nya saker i förrådet som aldrig använts. Tecknen finns där och det gäller bara att vara uppmärksam. Tecknen är i stort sett signaler på att en person mår dåligt och det kan bero på andra orsaker än just missbruk, dom kriser i familjen, överansträngning och liknande men ihopsatt med annat finns det ofta ett missbruk i bilden. I första hand handlar det om att identifiera det psykologiska tillståndet.

Humörsvängningar
Personen kan svänga kraftigt och ofta mellan upprymdhet och nedstämdhet. I ena sekunden kan personen kännas mentalt närvarande för att i nästa bortkopplad. Omotiverad ilska är ett vanligt tecken.

Rastlöshet
Personen känns orolig och har svårt att sitta still nästan i paritet med abstinensbesvär. Personen känns orolig.

Hålla tider
Personen har svårare och svårare att hålla tiden, är borta kortare perioder, sjukanmäler sig oftare och speciellt på måndagar. Kan försvinna i perioder och glömma bort avtalade möten.

Koncentration och fokus
Du märker att personen har slutat bry sig om sina uppgifter, barn, förhållande och/eller vänskap. Allt det viktiga blir underordnat och personen verkar ganska less på sitt liv och jobb.

Prestation
Personen lägger inte lika mycket energi och kraft på sitt jobb eller hemmet. Hen orkar eller hinner inte göra samma saker längre och kan glömma att hålla löften, göra mindre bra ifrån sig på jobbet och de uppgifter som är förknippade med det.

Trötthet
Personen jobbar långsammare än vanligt, gäspar ofta och hänger inte riktigt med i samtal. Säger själv att hen är trött.

Tillbakadragande
Personen drar sig undan, vill inte vara med på AW eller hänga med vänner som tidigare. Är inte med i gemenskaper eller i vänskapsgänget lika mycket längre.

Sanningar
Personer börjar ljuga om småsaker. Ljuger om sitt humör, trötthet, frånvaro, missade möten och så vidare. Skarvar om sin ekonomi och liknande för att inte belysa sina egna problem.

Ekonomi
Personen börjar låna pengar privat oftare, till konsumtion. Säljer saker och pengar verkar vara mycket viktigare än tidigare. Ber om förskott på lön, struntar i att följa med på luncher och många börjar oftare prata om pengar, om man bara vann den där miljonen, pratar om människor som är rika eller haft tur på spel och liknande. Får fler brev från inkasso eller Kronofogden. Börjar spela oftare. Kan stjäla saker.

Alkohol
Personen dricker allt oftare. Luktar alkohol dagen efter och vill gärna gå ut efter jobbet och helst ses oftare på ställen där det finns alkohol. Blir fullare än vanligt och gör större inköp på Systembolaget.

Fysik
Personen tränar inte längre. Kroppen sjunker ihop och axlar sluttar, personen går upp i vikt och allting går långsammare. Det blir tydligare att personen oftare äter snabbmat och onyttigt. Ögonen ser ledsna ut och personen skrattar inte lika ofta. Sjukskriver sig längre perioder.

Alla de här delarna kan såklart förklaras med annat än just missbruk. Det kan finnas förklaringar som att personen är utbränd, har problem i förhållandet eller i andra relationer, har en livskris eller att någon nära dött nyligen, är mobbad eller har en vanlig depression, har en sjukdom eller någon i familjen har ekonomiska problem, är överbelastad på jobbet eller andra typer av problem som kan påverka personens situation.

Det är viktigt att veta att även dessa saker kan trigga igång ett missbruk, för att man vill fly eller känna kickar och att man lever. Som vanligt är det bäst att faktiskt prata om det innan det går för långt.


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Skriv ut artikel


Spelar ditt barn för mycket under sommaren?

Spelar ditt barn för mycket under sommaren?

Dataspelsmissbruk

Nu är sommarlovet här och när skolan, fritidshem eller de vanliga fritidsaktiviteterna inte är igång styr många barn själva över sin tid. Är barnen dessutom hemma själva medan föräldrarna arbetar minskar möjligheterna att ha koll på vad de sysslar med. En del barn kommer att välja att sitta många timmar framför en skärm av någon […]

Digital Detox Camp – För att bryta sitt skärmmissbruk

Dataspelsmissbruk

Dataspelsakuten, som ligger bakom Digital Detox Camp, är till för unga som blivit beroende av datorspel eller internet. Med hjälp av terapeuter kan ungdomarna bryta en negativ spiral där de tillbringar allt mer av sin tid framför datorn. Vissa är fast i rankningssystem och fullt upptagna för att bibehålla rankingen i ett spel. Men för […]

Hur teknologin påverkar vårt långtidsminne och korttidsminne

digital stress

När vi jonglerar olika uppgifter, som vi ofta gör i dag med vår teknologi, delar vi upp vår uppmärksamhet i flera delar. Det hindrar vårt lärande och blockerar vårt korttidsminne. ”Tekniken gör att vi belastar vår hjärna mer i dag än vad vi gjorde förut”, säger neurologen Adam Gazzaley vid University of California. Så … tekniken förändrar vårt […]

Vad är Google-effekten?

digital stress

När hände det senast att du glömde något och gick direkt till Google, eller skrev frågan på Facebook? Om du är som jag har du förmodligen redan besökt Google flera gånger i dag. Vi vet att vi genom ett klick kan få fram i stort sett vilken information som helst på bara några sekunder. Uttrycket […]

Vad är digital stress och hur påverkar det er organisation?

Okategoriserade

Vad är digital stress och hur påverkar det er organisation? ÖVERFLÖD AV INFORMATION Digital stress är kort och gott överflöd av information. Vi blir också stressade om vi inte tittar på mobilen. Detta beskrivs som fear of missing out (FOMO). Då handlar det alltså även om bristen på information istället för överflöd av information. KRIGET […]

Shoppingmissbruk som hejas på av samhället

Black friday

Shoppingmissbruk har ökat kraftigt de senaste åren har blivit mycket enklare tack vare Internet och snabblån. Man behöver inte ens gå ut få en kick längre … Alla former av beroende och missbruk har en orsak. Det vi ser är bara symtomen. Shoppingmissbruk är ett av missbruken som är enklast att dölja, man ser inte […]

Mobiler i skolan?

digital stress

Det finns ingen tvekan om att dagens telefoner har funktioner som kan främja elevernas lärande. Men sanningen är att de inte förmår begränsa användandet till skollärandet utan ägnar sig ofta åt att chatta, spela och kolla på Youtube under skollektionerna. Helt enkelt för att de tycker att det är roligare. I en publicerad Common Sense […]

Ökad skärmtid under pandemin

Dataspelsmissbruk

Som terapeut får jag konstant frågor kring hur man bör hantera barnens skärmtid under dessa omständigheter som vi befinner oss just nu. Man skulle ju tro att nu med Corona, föräldrar hemma, barnen hemma, familjen samlad, att det skulle bidra till mer kvalitets tid, och där man nu kommer umgås mer med varandra… Vi ser […]

Error, group does not exist! Check your syntax! (ID: 3)