Digital Hälsa

Hur vet man om man är en shoppingmissbrukare?

HUR VET MAN OM MAN ÄR EN SHOPPINGMISSBRUKARE?

Som närstående ska man hålla koll på varningstecken som impulsiva köp, överdrivna lyckokänslor i samband med köp samt ekonomisk oro. Brev från inkasso eller sms-lånegivare brukar vara ganska säkra tecken på ett begynnande missbruk. Men även missbrukarens psykologiska tillstånd såklart.

Som shoppingmissbrukare shoppar man när man känner sig nere. Man handlar för att få en mental kick, vilken kan jämföras med en att känna sig hög på samma sätt som drogmissbrukare gör. Vissa missbrukare lyckas kontrollera sig själva under långa perioder, för att sedan plötsligt halka dit igen – exempelvis under semestern eller när det är ”tillåtet” att shoppa överdrivet som exempelvis jultider.

Kvinnor är generellt sett oftare shoppingmissbrukare än män. Många missbrukare hittar alltid något att köpa och inte sällan är det saker som de egentligen inte behöver. Skor, köksattiraljer och kläder är sådant som shoppingmissbrukare inte sällan spenderar mycket pengar på.

Du känner ofta igen en shoppingmissbrukare om hen har en sämre impulskontroll, handlar saker som du vet att personen inte behöver. Att det hänger kläder i en garderob med prislappar som fortfarande finns kvar eller nya saker i förrådet som aldrig använts. Tecknen finns där och det gäller bara att vara uppmärksam. Tecknen är i stort sett signaler på att en person mår dåligt och det kan bero på andra orsaker än just missbruk, dom kriser i familjen, överansträngning och liknande men ihopsatt med annat finns det ofta ett missbruk i bilden. I första hand handlar det om att identifiera det psykologiska tillståndet.

Humörsvängningar
Personen kan svänga kraftigt och ofta mellan upprymdhet och nedstämdhet. I ena sekunden kan personen kännas mentalt närvarande för att i nästa bortkopplad. Omotiverad ilska är ett vanligt tecken.

Rastlöshet
Personen känns orolig och har svårt att sitta still nästan i paritet med abstinensbesvär. Personen känns orolig.

Hålla tider
Personen har svårare och svårare att hålla tiden, är borta kortare perioder, sjukanmäler sig oftare och speciellt på måndagar. Kan försvinna i perioder och glömma bort avtalade möten.

Koncentration och fokus
Du märker att personen har slutat bry sig om sina uppgifter, barn, förhållande och/eller vänskap. Allt det viktiga blir underordnat och personen verkar ganska less på sitt liv och jobb.

Prestation
Personen lägger inte lika mycket energi och kraft på sitt jobb eller hemmet. Hen orkar eller hinner inte göra samma saker längre och kan glömma att hålla löften, göra mindre bra ifrån sig på jobbet och de uppgifter som är förknippade med det.

Trötthet
Personen jobbar långsammare än vanligt, gäspar ofta och hänger inte riktigt med i samtal. Säger själv att hen är trött.

Tillbakadragande
Personen drar sig undan, vill inte vara med på AW eller hänga med vänner som tidigare. Är inte med i gemenskaper eller i vänskapsgänget lika mycket längre.

Sanningar
Personer börjar ljuga om småsaker. Ljuger om sitt humör, trötthet, frånvaro, missade möten och så vidare. Skarvar om sin ekonomi och liknande för att inte belysa sina egna problem.

Ekonomi
Personen börjar låna pengar privat oftare, till konsumtion. Säljer saker och pengar verkar vara mycket viktigare än tidigare. Ber om förskott på lön, struntar i att följa med på luncher och många börjar oftare prata om pengar, om man bara vann den där miljonen, pratar om människor som är rika eller haft tur på spel och liknande. Får fler brev från inkasso eller Kronofogden. Börjar spela oftare. Kan stjäla saker.

Alkohol
Personen dricker allt oftare. Luktar alkohol dagen efter och vill gärna gå ut efter jobbet och helst ses oftare på ställen där det finns alkohol. Blir fullare än vanligt och gör större inköp på Systembolaget.

Fysik
Personen tränar inte längre. Kroppen sjunker ihop och axlar sluttar, personen går upp i vikt och allting går långsammare. Det blir tydligare att personen oftare äter snabbmat och onyttigt. Ögonen ser ledsna ut och personen skrattar inte lika ofta. Sjukskriver sig längre perioder.

Alla de här delarna kan såklart förklaras med annat än just missbruk. Det kan finnas förklaringar som att personen är utbränd, har problem i förhållandet eller i andra relationer, har en livskris eller att någon nära dött nyligen, är mobbad eller har en vanlig depression, har en sjukdom eller någon i familjen har ekonomiska problem, är överbelastad på jobbet eller andra typer av problem som kan påverka personens situation.

Det är viktigt att veta att även dessa saker kan trigga igång ett missbruk, för att man vill fly eller känna kickar och att man lever. Som vanligt är det bäst att faktiskt prata om det innan det går för långt.


Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Skriv ut artikel


Ökad skärmtid under pandemin

Dataspelsmissbruk

Som terapeut får jag konstant frågor kring hur man bör hantera barnens skärmtid under dessa omständigheter som vi befinner oss just nu. Man skulle ju tro att nu med Corona, föräldrar hemma, barnen hemma, familjen samlad, att det skulle bidra till mer kvalitets tid, och där man nu kommer umgås mer med varandra… Vi ser […]

Shoppingmissbruk under karantäntider

Shoppingmissbruk

Vi shoppar under dessa karantän tider som aldrig förr.  Men håller du inte ibland tillbaka impulsen att öppna plånboken kan du faktiskt få ekonomiska svårigheter. Det är svårt att motstå den där kicken, som de flesta av oss faktiskt upplever när vi handlar något vi vill eller tror oss vilja ha. Om du nu ändå […]

Spelbolagen behöver agera mer ansvarsfullt

Spelbolagen behöver agera mer ansvarsfullt

Okategoriserade

Under den senaste månaden har våra liv vänts upp och ner. Den här nya verkligheten är för många inte lätt att uthärda. Vi är på väg in i den värsta krisen sedan andra världskriget. De flesta av oss kommer att bli uttråkade och längta tillbaka till vår frihet – som att shoppa, träna, äta på […]

Vad är digital stress och hur påverkar det er organisation?

digital stress

Vad är digital stress och hur påverkar det er organisation? Silicon Valley styr och påverkar idag över miljontals människors tankar dagligen. Vi reagerar inte längre på detta för det är en naturlig del av vår vardag. Teknikstress är ett paraplybegrepp för en massa olika negativa effekter på vårt psyke som teknik- förändringarna åstadkommer. Som exempel på […]

Fantomsyndromet

digital stress

Fantomsyndromet Du har haft det, hundratals gånger. Alla har det. Låt oss föreställa oss ett typiskt ögonblick under min dag. Jag är på jobbet och har min Iphone i bakfickan. Plötsligt vibrerar den. Jag kontrollerar den, men det finns inget där. Inga samtal. Inget meddelande. Inga mejl, inget från Facebook. Med andra ord: Inget som […]

Vad är Nomophobia?

digital stress

  Nomophobia Erkänn, visst blir även du lite nojjig när du inte hittar mobilen? Jag blir det ibland. Som när man inte hittar nycklarna och har bråttom. Pulsen som ökar, irritationen som växer, svordomarna som … ja, du fattar. En del människor är riktigt rädda för att vara utan sin mobil. Det kallas för Nomophobia. […]

Oniomani är den medicinska termen för shoppingmissbruk

Oniomani är den medicinska termen för shoppingmissbruk

Shoppingmissbruk

Behovet av att spendera pengar på saker som man aldrig kommer att använda är ett uttryck för ett beteende som också brukar kallas shopoholism och syftar på en påträngande och oemotståndlig lust att handla utan att tanke på konsekvenserna. Inom psykiatrin och psykologin förlitar man sig helt på DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental […]

DOPAMIN-FASTA UNDER JULEN!

Dataspelsmissbruk

Botmedlet mot den överstimulerade generationen  Dopamin-fasta har blivit Silicon Valleys heta nya trend. Vi på Internetakuten följer på den trenden och uppmuntrar alla att testa en dopamin-fasta, speciellt under julen..! Tanken med att dopaminfasta är att vi kanske får för mycket av det goda när det gäller vår teknik, mobiler, sociala medier och där uppmärksamhetsekonomin […]

Black Friday – Hur du undviker fällan!

Black friday

Black Friday närmar sig för sjunde gången i Sverige. 2017 satte rekord på konsumtionen. Under ett dygn uppskattas svenskarna ha handlat för över fem miljarder kronor, enligt en färsk undersökning, och enligt Dibs beräkningar handlar hälften av svenskarna under black Friday. Utförsäljningssäsonger, som till exempel Black Friday, kan utlösa en högre köpfrekvens hos människor som […]

Går spelandet ut över skola och fritidsintressen?

Dataspelsmissbruk

“Gejming” är inte längre en hobby för en nischad grupp. Enligt intresse­ organisationen Dataspelsbranschen an­ vänder mer än 70 procent av svenskarna mellan 16 och 34 år någon form av spel på mobil, dator eller tv. Av dem är nästan hälften tjejer. Men gejmingvågen har en baksida, och i fjol valde Världshälsoorganisationen, WHO, att sjukdomsklassa okontrollerat dataspelande […]