Spelar ditt barn för mycket under sommaren?

Nu är sommarlovet här och när skolan, fritidshem eller de vanliga fritidsaktiviteterna inte är igång styr många barn själva över sin tid. Är barnen dessutom hemma själva medan föräldrarna arbetar minskar möjligheterna att ha koll på vad de sysslar med. En del barn kommer att välja att sitta många timmar framför en skärm av någon typ; datorn, spelkonsol eller sin mobiltelefon.

Många vuxna tycker att barn och unga sitter alldeles för mycket med mobilen eller framför datorn. I vissa fall kan det vara ett verkligt problem. Till exempel om spelandet går ut över barnens sociala liv, sömn eller om barnet blir aggressivt när det förlorar eller inte får spela så mycket som det vill.

Föräldrar som har kontaktat oss säger att barnen vänder på dygnet. Att de inte vill följa med på semester och resor. Att kompisarna ska åka och bada, men de vill inte följa med. Allt det som föräldrarna vill, att barnen ska vara ute i solen och ha roligt, det blir ingenting av det,

Många föräldrar upplever en stor maktlöshet. De kanske har fixat sommarjobb åt barnen via bekanta, men sen ställer barnen inte upp på det. När de går in och försöker sätta stopp för spelandet kan de mötas av aggressivitet och hot. Om de struntar i sin kropp och aldrig rör på sig. Slutar duscha, borsta tänderna, äta med familjen. Det är varningssignaler man ska se upp med.

Vi kommer att köra igång ett utomhusprogram med terapeutiska inslag, som har döpts till "sommarlägret med temat ”koppa upp, koppla ner, koppla av”. Ett effektivt program där vi processar med tonåringar som brottas med dataspelsmissbruk. Vi kommer att vistas i skogen och ute i naturen vilket bidrar till att ungdomarna får möjlighet att fokusera på de bakomliggande orsakerna som har bidragit till att de har blivit tvångsmässiga spelare. 

Många av dessa tonåringar har ofta aldrig upplevt meningsfull tid i naturen. Många av dem har låst in sig i sina sovrum där de spelar spel långt in på natten. Sommarlägret lär sig tonåringarna att uppskatta tid med sig själva och naturen, samt att komma bort från datorn och all elektronik. 

Denna terapeutiska, "back to basics" metod hjälper tonåringarna att få bort sina destruktiva inlärda beteenden och börja om på nytt. Här ges många tillfällen att upptäcka och utveckla sina resurser, göra nya erfarenheter och ha roligt tillsammans. 

Genom gemensamma erfarenheter lär sig deltagarna värdet utav lagarbete, dem börjar luta sig mot varandra och börjar bygga meningsfulla relationer med andra tonåringar. 

När deltagarna lär sig hantera nya verkliga uppgifter och blir mer erfarna kommer vi att ha olika sittningar där vi diskuterar hur dessa lärdomar kan appliceras till livet där hemma. 

Genom att delta i sommarlägret upptäcker tonåringarna att de kan vistas i alla miljöer, även utan all elektronik som finns i hemmet. När datorer, tv- apparater, tv-spel och andra distraktioner tas bort är tonåringarna kvar med sig själva och stillheten i naturen och kan börja reflektera över sina liv, sina val, och sina relationer. De lär sig att uppskatta de enkla sakerna; vatten, mat, en varm plats att sova, och så småningom vänner och familj. För tonåringar som har isolerat sig i en virtuell värld är denna återanslutning med andra människor en viktig del av helandeprocessen. 

Sommarlägret är en fin upplevelse för en tonåring. Vid slutet av detta program är avsikten att tonåringarna börjar utveckla en stark känsla utav prestation och personlig utveckling, och smått bli rustade att komma ut i det verkliga livet där hemma. 

Sommarlägret erbjuder många möjligheter till både vila och aktiviteter. Vi kommer att bada, fiska, åka på utflykter, teater etc. Detta kommer att kombineras med terapeutiska inslag. Vi kommer att ha fasta tider för frukost, lunch och middag, utflykter, lek och samlingar. 

DET ÄR INNE ATT. VARA UTE 🙂


Digital Detox Camp – För att bryta sitt skärmmissbruk

Dataspelsakuten, som ligger bakom Digital Detox Camp, är till för unga som blivit beroende av datorspel eller internet. Med hjälp av terapeuter kan ungdomarna bryta en negativ spiral där de tillbringar allt mer av sin tid framför datorn.

Vissa är fast i rankningssystem och fullt upptagna för att bibehålla rankingen i ett spel. Men för andra kan det handla om att allt annat uppfattas som tråkigt, det enda som är stimulerande är datorn. Sedan kan det vara vad som helst – film, youtubeklipp eller spel.

Det digitala beroendet kan leda till sömnproblem, migränattacker, att ungdomarna slutar med idrott och att träffa vänner. Och skolarbetet blir ofta lidande.

Man får sämre uppmärksamhetsspann. De är vana vid snabba informationsflöden med snabba belöningar. Det oväntade momentet är det som ger dopamin, som i spelautomater, det är samma sak med dataspel – det sker oförutsedda händelser. Har vi då ett skolsystem där de ska slå upp sid 45 i historieboken och läsa blir det svårt för dem.

Ofta är det föräldrarna som kontaktar oss på Dataspelsakuten.

Vi har program där vi jobbar mer terapeutiskt med KBT parallellt med föräldrarna. Det gäller att hitta sunda ersättningsalternativ för att balansera det så att all vaken tid inte blir framför skärmarna.

För den som vill ha något mer än terapiträffar är Digital Detox Camp en möjlighet att bryta invanda mönster, lära känna nya människor och reflektera över sitt liv. På lägret får ungdomarna ingå i matlag, gå och bada, spela fotboll och ägna sig åt andra analoga aktiviteter. Samtal i grupp är också ett viktigt inslag.

Vi samlas i ringar och kör sharingrundor framför en lägereld. Vad är det mest jobbiga med att vara tonåring? Vad är det vi saknar hos våra föräldrar? – vi har olika teman som vi pratar kring. De här ungdomarna har ofta en antisocial ådra, de kan ha svårt att interagera med människor. De är lite blyga, då skapar vi en sfär där alla får yttra sig och vara som de är.

Många av ungdomarna som kommer till lägren lever ganska isolerade liv och är vana att bli serverade mat i hemmet. Därför kretsar många aktiviteter kring att göra saker tillsammans och att ta ansvar.

Vi jobbar också med passageriter, som är uråldriga traditioner. Det är en transformering där man går igenom olika faser. Vi lämnar något gammalt och går in i något nytt. De får känna sig stolta över att klara av något svårt.

Betonar att det inte är något renodlat behandlingsläger, det är mer ett kollo med terapeutiska inslag.


Varningssignaler när digitala beroendet tar över i klassrummet?

“Facebook, Youtube, ett samtal med en vän, lyssna på musik – jag gör alltihop samtidigt. Jag gör verkligen en miljon saker på en gång, precis som många andra i min ålder. Ibland säger jag till mig själv: Jag måste sluta med det här och göra mitt skolarbete, men jag kan inte.” Kalle, 19 år

Skolundervisningen idag utmanas av att elever tappar fokus, söker roligare uttryck eller blir uttråkade av för långsamt tempo.

Lärare för en ständig kamp om elevernas uppmärksamhet i form av distraktioner som dataspel, gambling eller sociala medier. Idag finns det dessutom nästan alltid snabba genvägar att ta för eleverna och det är oerhört svårt att konkurrera med. Hur kommer man runt detta och når fram till någon som är digitalt beroende?

WHO (Världshälsoorganisationen) har klassificerat dataspelsberoende som en sjukdom. Detta tyder på allvaret i frågan och visar verkligen att det är hög tid att ta tag i det stadigt växande problemet.

Listan här nedan utgör bara några av de problem dagens lärare stöter på hos eleverna:

Utmattade/sömnbrist från sena kvällar med dataspel

Problem att fokusera eftersom digitala kanaler ständigt tävlar om uppmärksamheten

Blir snabbt uttråkade eftersom de är vana vid multitasking med flera enheter samtidigt

Motivationsproblem ”Varför ska jag LÄSA en bok när jag kan se resumén på YouTube istället?”

Ständigt behov av kickar och dopaminpåslag från likes eller kommentarer i sociala medier

För att definiera ett digitalt beroende ser man till ett flertal olika faktorer, såväl psykiska som fysiska. Det går att hitta tydliga drag från liknande beroendeformer som de hos missbrukare av alkohol eller spel om pengar och att vara digitalt beroende är allvarligt.


Tips för att kunna skära ner på din teknik under julen!

Julen förknippas med god mat, vila från vardagens arbete, fest, julpynt och julklappar. Det är en tid då man söker gemenskap och glädje. Man ser julen som en familjehögtid i första hand. Hur ska vi tänka för att kunna känna julefrid? Studier visar att vi tar upp vår telefon ca 150 ggr per dag och att vi alltmer blir distraherade och frånvarande i sociala sammanhang pga vår teknik. Vi ger dig enkla och konkreta alternativ hur du kan förhålla dig lättare under julen gällande din teknik. Öka din medvetenhet och närvaro bland dina nära och kära.

1. Planera tid för familjen under jultid.

Bra tillfälle att spendera tid tillsammans, njuta av nya eller gamla traditioner utan telefoner, TV eller annan teknik. Jag hörde någon säga en gång, "Kvalitetstid kommer från mängden tid", vilket innebär att man behöver investera tid att få dessa dyrbara minnen som varar livet ut. Först och främst använd mobillådan (hemmagjord eller köpt) ! Se över ditt eget beteende och bli mer aktiv och närvarande under juletid. Lägg undan mobiler och skärmplattor. Föräldrar tillämpar samma skärmbruksregler på sig själva och till exempel lämnar mobilen i mobillådan under juldagarna. T ex ät julmåltider utan att ha era telefoner eller skärmplattor i närheten, undvik att lägga den på bordet. Ett tips är att samla alla telefoner på samma plats, t ex en byrålåda

2. Hjälp barnet att hitta ersättningsalternativ till dataspel under julen.

Återintroducera gamla familjetraditioner t ex sällskapsspel eller aktiviteter som inkluderar hela familjen. Vad sägs om charader? Var kreativ.

3. Stäng av din telefon (inte bara sätta den på tystläge).

När ni pyntar granen eller gör iordning julmaten. Lämna din telefon i ditt rum eller i byrålådan när du umgås med din familj och förbereder inför juldagarna.

4. Ha inte mobilen eller skärmplattor i ert sovrum under juldagarna.

Tillåt er själva att få slappna av och sova ut ordentligt. Många använder sin mobil som en alarmklocka, detta ökar frestelsen att vilja titta på sina emails och sociala medier (t ex Facebook & Twitter). Köp eller önska till julklapp en vanlig väckarklocka med batteri och placera din mobil någonstans neutralt utanför sovrummet.

5. Planera era tech-tider.

Du behöver inte ”teknik svälta" under denna period, men försök att skära ner då denna tid är till för gemenskap, vila och närvaro. Så skapa en flexibilitet för dig gällande dina vanor, sms:a, hänga på sociala medier, lägga ut bilder på snapchat, Instagram eller snapchat.. Helt ok då och då men försök då att göra det tillsammans. Undvik att låta dina barn försvinna till sina rum flera timmar i sträck spelande. Låt inte tekniken ersätta din närvaro.

6. Sov bättre

Det finns en hel del bevis som visar att det blåa ljuset från skärmarna påverkar kvaliteten och kvantiteten gällande sömnen vi får. Mörkret är en naturlig del för att våra kroppar skall kunna få sömn men där det finns en tendens att vi kringgår detta genom stirra på våra skärmar det sista vi gör innan läggdags. Sömnforskare rekommenderar att du stänger av din teknik två timmar innan läggdags. Undvik att ha din mobil eller teknik i ditt sovrum.

Då passar jag även på och önskar er alla en riktig God jul!


Ökad skärmtid under pandemin

Som terapeut får jag konstant frågor kring hur man bör hantera barnens skärmtid under dessa omständigheter som vi befinner oss just nu.

Man skulle ju tro att nu med Corona, föräldrar hemma, barnen hemma, familjen samlad, att det skulle bidra till mer kvalitets tid, och där man nu kommer umgås mer med varandra… Vi ser tyvärr ett beteende som visar tvärtom.. Situationen kallas för  ”technoference”, där en elektronisk enhet avbryter eller styr interaktionen mellan föräldrar och barn.

Denna karantän har blivit ”dödens kyss” för barn som redan var i riskzonen gällande problematisk skärmanvändning. Pandemin har lett till att barn som är i riskzonen har utvecklats till ett fullständigt skärmberoende.

Varje rutinändring som ger ett barn mer skärmstid kan göra det barnet mer mottagligt för missbruk. VI ser en tydlig ökning gällande försäljning med ca 40 % under pandemin vilket tydligt visar att vi spenderar mer inomhus.

Dom frågorna som vanligtvis dyker upp är "Hur mycket är för mycket skärmtid?" och "Kan skärmtid vara bra i vissa fall? En förälder ringde mig för en vecka sen och sa ”Jaha, där ryker nu alla skärmreglerna i hemmet med tanke på Corona viruset, eftersom föräldrarna som kontaktar oss redan kämpar mycket med att hitta tillbaks till rutiner och regler, känner sig kluvna till den nya situationen. 

ÖKADE VARNINGSIGNALER 

INGA RUTINER; VÄNDER HELT PÅ DYGNET - Allt blir skärmtid oftast…

ÖKAD SKÄRMTID - Gör oss lata, vi blir passiva, orkar inte göra saker som kräver uthållighet, tålamod och tolerans

INGEN RÖRELSE - UTOMHUS - Kroppen tar stryk, vi blir deppiga (depressiva tillstånd) - huvudvärk, migrän attacker är inte ovanligt 

ÄTER MAT I SITT RUM - Blir ännu mer isolerad, istället för att äta tillsammans äter man nu mer i sitt rum ensam

FÖRSÄMRAD HYGIEN - Orkar inte ta hand om sig, känns onödigt, man är ju ändå bara framför skärmen får man höra ofta..

Under denna pandemi är det nog rimligt att säga att dom flesta familjerutinerna kan förändras. Det är förståeligt att barn och vuxna använder skärmar, tv, surfplattor och, datorer mobiler mer än de vanligtvis skulle göra, eller överskrider de rekommenderade gränserna. MEN…..Vi behöver tänka om och hur vi använder våra skärmar och vår tid. Vi har nu en stor möjlighet att kunna skapa meningsfulla möjligheter inom familjen.

TIPS 

GÖR VARIERANDE SAKER - Ställ er istället frågan om era barn gör andra varierande saker, t ex läser de? Rör dom sin kropp, tränar dom? Utövar dom kreativa projekt? Om svaret på alla dessa frågor är ja, då har du ingenting att oroa dig för. Men det finns en problematik om det saknas rutiner, och andra saker som stimulerar våra kroppar och vårt välbefinnande.

TA HAND OM VÅR MENTALA HÄLSA - Vi borde verkligen se till att hand om vår mentala hälsa. Struktur och tydliga scheman är något att rekommendera. Struktur ger barnen en känsla att allt inte är kaos. Dom kan förlita sig på att det finns en struktur att luta sig mot, en trygghet med att det finns ordning. T ex att man kliver upp varje morgonen en viss tid, och att dom vet att frukosten kommer vara på bordet vid en viss tid. Detta skickar signaler till våra barn att bara för att vi har en pandemi så betyder inte det att det semester. Även om det förståeligt att föräldrar lossar på skärmtiden under COVID-19, vill vi samtidigt inte slänga bort reglerna helt och hållet.

RÖRELSE - Att bibehålla rörelse och träning är viktigt. När vi sitter stilla hela tiden samlar vi på oss en massa energi som behövs att få släppas ut. Om vi inte fått utlopp för denna energi så kan lätt hända att vi börjar agera utåt istället, starka känslor som tar över där vi tappar humöret och lättare hamnar i konflikter. Rekommendationen är att motstå frestelsen att sätta barnen framför en Ipad, och få familjer att röra på sig mer och tränar varje dag, vare sig det är med online-videos, sätta på musik i vardagsrummet eller där det finns aktiva spel där man behöver röra på sig.

ANVÄND SKÄRMAR PÅ RÄTT SÄTT - Många riktlinjer som kommer specifikt från barnläkare uppmuntrar oss att använda videochattar och våra kameror till att knyta an med vår familj, släkt och vänner. Det gäller även för unga och spädbarn. Att kunna socialisera sig på detta sätt bör anses som något hälsosamt. Några exempel på hur detta skulle kunna användas är att sjunga, dansa eller läsa en berättelse för våra barn eller barnbarn.


DOPAMIN-FASTA UNDER JULEN!

Botmedlet mot den överstimulerade generationen 
Dopamin-fasta har blivit Silicon Valleys heta nya trend. Vi på Internetakuten följer på den trenden och uppmuntrar alla att testa en dopamin-fasta, speciellt under julen..!
Tanken med att dopaminfasta är att vi kanske får för mycket av det goda när det gäller vår teknik, mobiler, sociala medier och där uppmärksamhetsekonomin på våra sociala medier fångar vår uppmärksamhet genom att använda sig utav starka psykologiska lagar. Detta har lett till att vi har idag en hjärna idag som är van vid ”direkta tillfredsställelser”, det som många kallar får ”instant gradification”, att vi orkar oftast enbart ta dom snabba genvägarna. Vår hjärna har blivit van vid att bli bombarderad med information, kattvideos, texter, likes, hjärtan, allt som drar till oss vår uppmärksamhet och som gör att vi kan spendera timmar på saker som vi egentligen inte hade tid med. Vi CYBERSLACKAR helt enkelt.
Vi har även ett uppmärksamhetspann som har blivit kortare, från att ha varit 12 sekunder har den nu kortats ner till  8 sekunder. Vilket innebär att vi har inte längre samma tålamod och uthållighet som vi hade tidigare. Vår hjärna har blivit beroende av mobiler, scrollandet, internet och spel. Det som kan ge oss snabba kickar…
Poängen med dopaminfasta är att öka ens flexibilitet kring invanda beteenden, detta gör vi  genom att minska våra impulsiva beteenden under längre perioder. Genom att undvika den kompulsiva kontrollen vi har med vår teknik kan vi istället lära oss att kontrollera våra känslor när tristess, ångest eller ensamhet dyker upp. Lära oss att vi inte behöver fly eller psykoaktivt påverka våra känslor, utan vi kan faktiskt stanna kvar i dom.
Genom tid så kan vi bryta dessa negativa beteenden.
Därför uppmuntrar vi en dopamin-fasta under julen. Att skära ner på vår teknik och lära oss att vara mer närvarande, med sin familj, få dom där naturliga kickarna genom samtal, gemenskap, god mat och umgänge. Vi behöver få tillbaks kontrollen över hur vi tillbringar vår tid.
1.
Först och främst använd mobillådan (hemmagjord eller köpt)! Se över ditt eget beteende och bli mer aktiv och närvarande under juletid. Lägg undan mobiler och skärmplattor. Föräldrar tillämpar samma skärmbruksregler på sig själva och till exempel lämnar mobilen i mobillådan under juldagarna. T ex ät julmåltider utan att ha era telefoner eller skärmplattor i närheten, undvik att lägga den på bordet. Ett tips är att samla alla telefoner på samma plats, t ex en byrålåda
2.
Stäng av din telefon (inte bara sätta den på tystläge) när ni pyntar granen eller gör iordning julmaten. Lämna din telefon i ditt rum eller i byrålådan när du umgås med din familj och förbereder inför juldagarna.
3.
Hjälp barnet att hitta ersättningsalternativ till dataspel under julen. Återintroducera gamla familjetraditioner t ex sällskapsspel eller aktiviteter som inkluderar hela familjen. Vad sägs om charader? Var kreativ.
4.
Ha inte mobilen eller skärmplattor i ert sovrum under juldagarna. Tillåt er själva att få slappna av och sova ut ordentligt. Många använder sin mobil som en alarmklocka, detta ökar frestelsen att vilja titta på sina emails och sociala medier (t ex Facebook & Twitter). Köp eller önska till julklapp en vanlig väckarklocka med batteri och placera din mobil någonstans neutralt utanför sovrummet.

Går spelandet ut över skola och fritidsintressen?

"Gejming" är inte längre en hobby för en nischad grupp. Enligt intresse­ organisationen Dataspelsbranschen an­ vänder mer än 70 procent av svenskarna mellan 16 och 34 år någon form av spel på mobil, dator eller tv. Av dem är nästan hälften tjejer. Men gejmingvågen har en baksida, och i fjol valde Världshälsoorganisationen, WHO, att sjukdomsklassa okontrollerat dataspelande för att uppmärksamma det växande problemet.

Barn är särskilt sårbara, då de ännu inte hunnit utveckla sitt konsekvenstänkande. Den största risken med moderna spel är att de kräver mer och mer tid av spe­laren. Många spel i dag är ändlösa, om man inte presterar varje dag faller man i rankning. Man tvingas vara upp­ kopplad för att behålla sin identitet.

Ofta är det inte utpräglat våldsamma spel som skapar mest beroendeproble­ matik. De största bovarna just nu stavas Fortnite, Counter­ strike, League of Legends och Minecraft – av vilka bara en titel innehåller realistiskt våld. – Vid utveckling av spelen tar man hjälp av psykologer för att stimulera så många sinnen som möjligt, maximera dop­ aminutsöndringen och skapa psykologiska krokar. Det är en enorm makt som föräldrar måste kämpa emot. Hur många som lider av så kallad gaming disorder i Sverige är inte kart­ lagt, men europeiska studier indikerar att det rör sig om närmare två procent av alla aktiva. Den som spelar mycket dator­ och tv­spel i ung ålder löper dess­ utom större risk att senare i livet börjar spela om pengar.

13 VARNINGSTECKEN

Försämrad kontroll över spelandet.

Spelandet sträcker sig till sent på kvällen.

Minskat intresse för social interaktion.

Vill helst äta mat på rummet.

Aggressiva utbrott när man inte presterar i spelet.

Andra aktiviteter tappar sin dragningskraft.

Familjerelationer som präglas av begränsad kommunikation.

Spelandet leder till problem med skolarbetet.

Bristande hygien.

Huvudvärk och migrän.

Sömnsvårigheter.

Försämrad självkänsla.

Depression.

 

SÅ KAN DU SKYDDA DITT BARN

 

Bekanta dig med spelvärlden. Ägna en halvtimme i veckan åt att prata med dina barn om spelen de är intresserade av och om deras spelvanor.

 

Hindra barnet från att genomföra köp. Gå aldrig med på att spel- plattformen sparar ditt betalkort – informationen kan användas till köp inne i spelen.

 

Läs på om spelen. Gå in på pegi.info och sök upp spelet. Där kan du se från vilken ålder spelet rekommenderas och varför

 

Sätt gränser. Räkna ut hur många timmar andra aktiviteter och behov kräver – avsätt därefter speltid

 

Delta själv! Hitta något du också kan spela. Ni får en rolig aktivitet och kan diskutera spelvanor på samma våglängd.


Barnens prestandaproblem relaterade till teknik!

Efter att under de senaste åtta åren ha föreläst i skolor och kommuner och jobbat med hundratals familjer har jag kommit fram till att inlärningssvårigheter inte nödvändigtvis i första hand hänger ihop med barnens intelligens utan snarare deras förmåga att kunna fokusera och vara på alerten. På Fondberg & Wincent kunde vi snabbt konstatera att barnen ofta var alltför distraherade av sin elektroniska närvaro på nätet för att på ett effektivt sätt kunna lära sig läsa och skriva. 

Enligt många studier runtom i världen är barnens prestandaproblem i skolan relaterade till graden av användning av dataspel, internet, mobiltelefoner och surfplattor. Man har även sett beteendestörningar och försenad utveckling som följd av överdriven användning. 

Det är både mängden tid och innehållets kvalitet som avgör om aktiviteten är bra för barnets utveckling. Föräldern bör vara uppmärksam på vad barnet tittar på. Barn är lättpåverkade och deras upplevelser i tidig ålder kan skapa negativa konsekvenser längre fram i livet. 

All skärmtid är inte dålig för de små barnen. Forskare har sett att iPads och mobiler kan hjälpa dem att lära sig på samma sätt som analoga interaktiva spel gör. Men National Institute for Health and Care Excellence (NICE) i Storbritannien rekommenderar att man bör ha skärmfria dagar och begränsa skärmtiden till högst två timmar om dagen. Det finns dock andra undersökningar som komplicerar bilden, forskaren dr Deirdre Kelly, lyfter i Archives of Disease in childhood plockar fram fördelarna med att de flesta yngre barn, till exempel 2-åringar, som har tillgång till iPads och smartphones redan kan scrolla, låsa upp och aktivt söka efter appar och funktioner. Och att denna interaktivitet har positiva effekter för deras utveckling. Detta gäller främst då appar och program med substans och pedagogiskt värde. Men även hon varnar för det passiva tittandet, som knappast är vare sig utvecklande eller stimulerande. Så även om det finns mycket som är positivt med program som stimulerar barnens utveckling, måste vi fråga oss själva vad barnen tittar på. De flesta tittar på filmer och spelar olika typer av spel som inte stimulerar deras utveckling. Vad vi ser är att de här familjerna ofta saknar en struktur och riktlinjer för vad barnen får titta på. Men det tjänar inget till att skuldbelägga föräldrarna eftersom de inte vet vad som är bra och mindre bra när det gäller skärmtid och spel.

I barnens liv måste det finnas föräldrar som har tydliga avsikter och är interaktiva. Min största oro är bristen på vuxenvägledning. Om hälften av alla 2-åringar använder mobil media varje dag, utan någon eller liten involvering från vuxna, är det en stor anledning till oro. Vi måste få vuxna att bli medvetna om problemet och bli mer aktiva i barnens liv. Jag poängterar att oron inte ligger i att våra barn använder pedagogiska spel, utan i masskonsumtionen och bristen på föräldrarnas tillsyn, särskilt när barnen är under 3 år.

Som föräldrar behöver vi ifrågasätta hur vi använder tekniken, och hur vårt beteende kan ha påverkat och fortsätter att påverka våra barn och deras förhållningssätt.


Uppdatera spellagen!

Föreställ dig att hela familjen sitter runt köksbordet och äter frukost, du öppnar en bunt räkningar som du har framför dig, plötsligt får du syn på en oväntad räkning på över 15 000 kronor som har dragits från ditt konto, där en massa mikrotransaktioner har gjorts från ett flertal spelföretag. Första tanken som dyker upp är att du har råkat ut för en stöld och att någon har hackat in sig i ditt bankkonto. Plötsligt börjar en av barnen se hyfsat skyldig ut och drar ihop sig av skam.

Om du inte har spelat spel de senaste åren kommer du bli förvånad över hur speltillverkarnas affärsmodell har förändrats. Massor av spel är idag t ex gratis för att fånga in spelaren i början, där man nu tillför olika typer av beroendeframkallande loopar och sociala tryck i spelen som tvingar dig till att köpa virtuella egenskaper, kläder vapen och energifält som kostar pengar.

I moderna spel har man nu även placerat in det som kallas för loot-lådor, digitala priser som har i princip samma mekanismer som finns i slotmaskiner. Det finns redan länder i Europa som har förbjudit loot-lådor i dataspel. Idag använder sig spelföretagen utav tekniker som psykologer beskriver som "beroendeframkallande" och som byggs på ”psykologiska lagar”.

Detta scenario är tyvärr väldigt vanligt idag. Vi får in 10 - 20 samtal per dag med denna typ av problem. En klient sa till mig - När din hjärna fungerar som min kan du helt enkelt inte sluta, det finns alltid en liten röst i mitt huvud som säger ”du borde ju sluta nu efter att ha köpt 30 lådor”. Men även när jag har bestämt mig för att sluta så kan jag inte låta bli att klicka, köpa, och öppna dessa lådor.

En spelare kommer vilja satsa på loot-lådorna i hopp om att det ska resultera till en bra affär, men det är inte hur spel fungerar idag”. Huset vinner alltid.

Spela-för-att vinna-mekaniken i spel riktade mot minderåriga borde vara förbjudna. Detta inkluderar ”progression system” som uppmuntrar folk att spendera pengar där dom i gengäld avancerar sig i spelet i en högre takt. Oavsett speltillverkarens affärsmodeller är det en sak som är säker, det finns ingen ursäkt för att utnyttja barn genom sådana metoder. När ett spel är utformat för barn bör spelbolagen inte få ha möjligheten att tjäna pengar på missbruk. Spelbolag som medvetet utnyttjar barn borde få rättsliga konsekvenser mot sig. I dag klassas inte lootlådor som lotteri enligt lotterilagen, men det borde de göra.

Konsumentverket ska nu kartlägga loot-lådorna och lotteri/kasinoliknande inslag i spel, och inhämta synpunkter från Folkhälsomyndigheten.

Det finns många människor som har fastnat i ett spelmissbruk och som hamnar i den här typen av spelande och förlorar pengar på det. Därför behöver regeringen vidta åtgärder och agera med en nationell lagstiftning. Det är viktigt att vi har ett bra konsumentskydd inte minst när minderåriga finns på marknaden.


Minimera digital stress genom meditation

För många som är vana vid att få stimulans genom datorer och andra elektroniska apparater kan det vara svårt att sitta stilla under tystnad. Barn och tonåringar kan bli rastlösa och irriterade när de inte har en dator eller en skärm framför sig. Detta har i många fall blivit ett beteende som lett till att de sällan vilar hjärnan.

Utmana dig själv: Var ensam med dig själv under en halvtimme om dagen och gör absolut ingenting. Försök att planera in en stund där du lägger ifrån dig precis allting. Du ska inte göra något. För många kan det här vara svårt och det kan även tyckas meningslöst. Än en gång – håll ut! Var uppmärksam på vilka tankar som dyker upp i ditt huvud: Vad är detta för pinsam övning, så meningslöst detta är, vad ska jag nu göra, vad tråkigt jag har, hur lång tid har det gått.

Alla dessa tankar kommer med stor sannolikhet att dyka upp. Låt dem få vara där, det är normalt.

Syftet med övningen är att träna på att ha tråkigt. Att lära sig att ha kontroll över sin kropp, sin hjärna och sina känslor. När vi tränar oss själva på att bara vara i nuet utan att bli stimulerade av yttre faktorer, blir vi mer medvetna om våra kroppar och tankar. Samtidigt får du lära dig att allting inte är roligt – att ha tråkigt är en del av livet. Njut därför av tråkigheten också – så ofta du kan.

Om du ständigt upplever digital stress, oavsett om det är på ditt jobb, på tunnelbanan eller hemma, så kanske du behöver prova följande:

  • Försök med djupandningsövningar eller avslappningsövningar. När du blir stressad blir din andning snabb och ytlig. Du kan minska din stress genom att medvetet praktisera rätt andning.
  • Försök att hitta en plats där du kan vara för dig själv. Om du är på en öppen plats, eller hemma, och det finns människor runt dig,försök då att gå därifrån och ta en timeout.
  • Jag använder ofta appen "andas” på min Apple Watch klocka, som påminner mig att slappna av och andas rätt. Denna app är kopplad till att öka mitt välmående eller på ett enkelt sätt påminna mig dagligen att praktisera mindfulness". Det funkar verkligen och är förvånadsvärt effektfullt.

Om du använder ett eller flera av dessa exempel kommer det garanterat att leda till mindre stress och spänningar. Det kommer även att hjälpa dig att återfå kontroll och balans.Du sänker blodtryck, puls och du mår bättre samtidigt som du faktiskt minskar riken för att drabbas av sjukdomar. Du kan själva ställa in längden på dina andningssessioner och du kan göra dem till lite längre pass.

Sätt dig ner och andas i bland – du kommer att må betydligt bättre.