Mobiler i skolan?

Det finns ingen tvekan om att dagens telefoner har funktioner som kan främja elevernas lärande. Men sanningen är att de inte förmår begränsa användandet till skollärandet utan ägnar sig ofta åt att chatta, spela och kolla på Youtube under skollektionerna. Helt enkelt för att de tycker att det är roligare.

I en publicerad Common Sense Media-rapport, konstateras att barnen i första hand använder sina telefoner för underhållning. Kanske behöver skolan förändra pedagogik och hitta en kompromiss mellan analog och digital undervisning.

En mamma till en tonåring beskrev sitt dilemma: Hon hade tänkt att telefonen med den senaste tekniken skulle underlätta skolarbetet, men allt den hade gjort var att distrahera honom under lektionerna och bara gjort det svårare att fokusera på ämnet. Hans slutbetyg räckte nu inte för att han skulle kunna komma in på det gymnasium han ursprungligen hade velat gå på.

Enligt forskarna kan den yngre generationen behålla koncentrationsförmågan i 8 sekunder, jämfört med en guldfisk som klarar 9 sekunder. En längre undersökning med 2 000 deltagare, där man studerade hjärnaktiviteterna hos försökspersonerna, visade sig att det genomsnittliga resultatet på några år har sjunkit från 12 sekunder till 8 sekunder. Eleverna blir alltmer vana att scrolla och sortera ut information.

Men det är svårare att få dem att bli intresserade. Om jag ska vara krass, har du alltså 8 sekunder på dig att fånga deras uppmärksamhet. Bara denna omständighet är i sig en stor utmaning för våra skolor, som i stort sett har en föråldrad pedagogik.

Cheferna som driver de främsta högteknologiska företagen i Silicon Valley borde väl vara angelägna att få in sina barn på skolor som verkligen är fullproppad med den senaste tekniken, kan man tycka. Men enligt New York Times göra alltså som jag tidigare påpekat många Silicon Valley-föräldrar, inklusive eBay:s chefstekniker, en av Googles grundare och flera chefer från Apple, det motsatta. De skickar sina barn till Waldorfskolor som inte har någon teknologi överhuvudtaget i sina klassrum.

Nu säger jag inte att alla ska sätta sina barn i Waldorf- skolor. Självfallet ska vi ha teknologi i skolan, men frågan är hur vi använder den på bästa sätt. Jag tycker att barnen ska få använda den nya teknologin som ett verktyg men inte som ett nöje under lektionerna.

Enligt min erfarenhet finns det flera skolor som är exemplariska föredömen och förbjuder mobiler under skoltiden. Vissa lärare som jag har varit i kontakt kunde snabbt se en markant skillnad efter förbudet. De såg tydligt att distraktionerna i klassrummen blev färre, och resultaten allt bättre.

Många föräldrar och barn vill ställa ett högre krav på skolan för en bättre utbildning. Jag är övertygad om att de snart kommer att inse att distraktionerna som telefonerna skapar inte har någon plats i skolan.

Skolledning och lärare måste därför arbeta tillsammans för att hjälpa elever och föräldrar att inse de stora fördelarna med att hålla telefonerna borta under skoltiden. 


Ökad skärmtid under pandemin

Som terapeut får jag konstant frågor kring hur man bör hantera barnens skärmtid under dessa omständigheter som vi befinner oss just nu.

Man skulle ju tro att nu med Corona, föräldrar hemma, barnen hemma, familjen samlad, att det skulle bidra till mer kvalitets tid, och där man nu kommer umgås mer med varandra… Vi ser tyvärr ett beteende som visar tvärtom.. Situationen kallas för  ”technoference”, där en elektronisk enhet avbryter eller styr interaktionen mellan föräldrar och barn.

Denna karantän har blivit ”dödens kyss” för barn som redan var i riskzonen gällande problematisk skärmanvändning. Pandemin har lett till att barn som är i riskzonen har utvecklats till ett fullständigt skärmberoende.

Varje rutinändring som ger ett barn mer skärmstid kan göra det barnet mer mottagligt för missbruk. VI ser en tydlig ökning gällande försäljning med ca 40 % under pandemin vilket tydligt visar att vi spenderar mer inomhus.

Dom frågorna som vanligtvis dyker upp är "Hur mycket är för mycket skärmtid?" och "Kan skärmtid vara bra i vissa fall? En förälder ringde mig för en vecka sen och sa ”Jaha, där ryker nu alla skärmreglerna i hemmet med tanke på Corona viruset, eftersom föräldrarna som kontaktar oss redan kämpar mycket med att hitta tillbaks till rutiner och regler, känner sig kluvna till den nya situationen. 

ÖKADE VARNINGSIGNALER 

INGA RUTINER; VÄNDER HELT PÅ DYGNET - Allt blir skärmtid oftast…

ÖKAD SKÄRMTID - Gör oss lata, vi blir passiva, orkar inte göra saker som kräver uthållighet, tålamod och tolerans

INGEN RÖRELSE - UTOMHUS - Kroppen tar stryk, vi blir deppiga (depressiva tillstånd) - huvudvärk, migrän attacker är inte ovanligt 

ÄTER MAT I SITT RUM - Blir ännu mer isolerad, istället för att äta tillsammans äter man nu mer i sitt rum ensam

FÖRSÄMRAD HYGIEN - Orkar inte ta hand om sig, känns onödigt, man är ju ändå bara framför skärmen får man höra ofta..

Under denna pandemi är det nog rimligt att säga att dom flesta familjerutinerna kan förändras. Det är förståeligt att barn och vuxna använder skärmar, tv, surfplattor och, datorer mobiler mer än de vanligtvis skulle göra, eller överskrider de rekommenderade gränserna. MEN…..Vi behöver tänka om och hur vi använder våra skärmar och vår tid. Vi har nu en stor möjlighet att kunna skapa meningsfulla möjligheter inom familjen.

TIPS 

GÖR VARIERANDE SAKER - Ställ er istället frågan om era barn gör andra varierande saker, t ex läser de? Rör dom sin kropp, tränar dom? Utövar dom kreativa projekt? Om svaret på alla dessa frågor är ja, då har du ingenting att oroa dig för. Men det finns en problematik om det saknas rutiner, och andra saker som stimulerar våra kroppar och vårt välbefinnande.

TA HAND OM VÅR MENTALA HÄLSA - Vi borde verkligen se till att hand om vår mentala hälsa. Struktur och tydliga scheman är något att rekommendera. Struktur ger barnen en känsla att allt inte är kaos. Dom kan förlita sig på att det finns en struktur att luta sig mot, en trygghet med att det finns ordning. T ex att man kliver upp varje morgonen en viss tid, och att dom vet att frukosten kommer vara på bordet vid en viss tid. Detta skickar signaler till våra barn att bara för att vi har en pandemi så betyder inte det att det semester. Även om det förståeligt att föräldrar lossar på skärmtiden under COVID-19, vill vi samtidigt inte slänga bort reglerna helt och hållet.

RÖRELSE - Att bibehålla rörelse och träning är viktigt. När vi sitter stilla hela tiden samlar vi på oss en massa energi som behövs att få släppas ut. Om vi inte fått utlopp för denna energi så kan lätt hända att vi börjar agera utåt istället, starka känslor som tar över där vi tappar humöret och lättare hamnar i konflikter. Rekommendationen är att motstå frestelsen att sätta barnen framför en Ipad, och få familjer att röra på sig mer och tränar varje dag, vare sig det är med online-videos, sätta på musik i vardagsrummet eller där det finns aktiva spel där man behöver röra på sig.

ANVÄND SKÄRMAR PÅ RÄTT SÄTT - Många riktlinjer som kommer specifikt från barnläkare uppmuntrar oss att använda videochattar och våra kameror till att knyta an med vår familj, släkt och vänner. Det gäller även för unga och spädbarn. Att kunna socialisera sig på detta sätt bör anses som något hälsosamt. Några exempel på hur detta skulle kunna användas är att sjunga, dansa eller läsa en berättelse för våra barn eller barnbarn.


Vad är digital stress och hur påverkar det er organisation?

Vad är digital stress och hur påverkar det er organisation?

Silicon Valley styr och påverkar idag över miljontals människors tankar dagligen. Vi reagerar inte längre på detta för det är en naturlig del av vår vardag. Teknikstress är ett paraplybegrepp för en massa olika negativa effekter på vårt psyke som teknik- förändringarna åstadkommer. Som exempel på digital stress kan nämnas sådant som bl a: oro för att inte bli nådd på mobilen, insomningsproblem, informationsöverflöd, Facebookutmattning.

ÖVERFLÖD AV INFORMATION

Digital stress är kort och gott överflöd av information. Vi blir också stressade om vi inte tittar på mobilen. Detta beskrivs som fear of missing out (FOMO). Då handlar det alltså även om bristen på information istället för överflöd av information.

KRIGET OM DIN UPPMÄRKSAMHET

Digital stress beror både på vår oförmåga att personligen förhålla oss hälsosamt till tekniken och den miljard industri som inget hellre vill än att just du ska spendera din tid i olika sociala nätverk, appar, shopping- sajter och dylikt.

GRÄNSLÖST ARBETE

Den moderna tekniken har medfört många fördelar. Dock finns det outtalade förväntningar på distansarbete och väldigt många upplever att de har en konflikt mellan arbete och privatliv.

LEDER TILL FÖRSÄMRAD LÖNSAMHET

På de arbetsplatser där digital stress förekommer ökar risken för sjukskrivningar, cyberslacking (privat surfande under arbets- tid), dålig sömn och låg återhämtning samt överanvändning av smartphones vilket ofta leder till försämrad kreativitet, produktivitet, effektivitet och lönsamhet för företagen.


Fantomsyndromet

Fantomsyndromet

Du har haft det, hundratals gånger. Alla har det. Låt oss föreställa oss ett typiskt ögonblick under min dag. Jag är på jobbet och har min Iphone i bakfickan. Plötsligt vibrerar den. Jag kontrollerar den, men det finns inget där. Inga samtal. Inget meddelande. Inga mejl, inget från Facebook. Med andra ord: Inget som kan ha fått telefonen att vibrera. Hur kommer det sig då att det upplevdes så verkligt?

Fantomvibrationssyndrom, eller fantomringning, innefattar känslan och tron på att mobiltelefonen vibrerar eller ringer, när den i själva verket inte gör det. Fenomenet har bara funnits sedan den moderna mobilåldern uppstod för cirka fem år sedan, som ett tecken på hur teknologin har trängt in i våra liv. 

Fantomvibrationer orsakar självfallet ingen skada, men kan vara störande och upplevas stressande. Om det känns besvärligt och blir för mycket för dig kan du enkelt stoppa fenomenet genom att placera din telefon någon annanstans än i fickan eller helt enkelt stänga av vibrationerna. Det kan i längden leda till att fantomvibrationerna avtar och upphör. En studie som genomfördes av Rothberg visade att medicinsk personal på ett amerikanskt sjukhus blev 75 procent mer nöjda efter att ha stängt av vibrationerna. Och bara genom att lägga mobilen på ett annat ställe blev 63 procent mer nöjda. 

För att undvika stress kan du byta ringsignal en gång i veckan. Då kommer du inte att rycka till och öka stressnivån på samma sätt. Du kommer att få en mer avslappnad inställning till din ringsignal. Du kan även stänga av alla notiser från alla appar så är det inget som tänder skärmen hela tiden. Efter ett tag kommer det kännas befriande och du kommer frigöra massa tid till annat.


Vad är Nomophobia?

 

Nomophobia

Erkänn, visst blir även du lite nojjig när du inte hittar mobilen? Jag blir det ibland. Som när man inte hittar nycklarna och har bråttom. Pulsen som ökar, irritationen som växer, svordomarna som ... ja, du fattar.

En del människor är riktigt rädda för att vara utan sin mobil. Det kallas för Nomophobia.

Uttrycket kommer från termen no-mobile-phone-phobia. Eller nomofobi på svenska. Beteendet utlöses när telefonen är inaktiv, inte har uppkoppling, har låg mottagning, tomt batteri eller när man glömt mobilen hemma eller på kontoret eller att den bara ligger mellan soffkuddarna och man inte hittar den.

I en nyligen publicerad undersökning i Storbritannien kunde man konstatera att över hälften att de tillfrågade led av nomofobi. 54 procent av de tusenpersoner som deltog i undersökningen uppgav att de kände sig oroliga när de inte hade tillgång till sin mobil.

Enligt Fred Touchette på AppRiver, som gjorde studien, var det också 17 procent vanligare att kvinnor led av nomofobi. Cirka 20 procent av de tillfrågade kollade sin mejl i sängen via mobilen, 42 procent tog med sig mobilen till stranden, 28 procent kollade sin jobbmejl utanför hemmet och 25 procent kunde tänka sig att pilla på telefonen samtidigt som de var på dejt.

Det här har blivit en folksjukdom men samtidigt det mest fantastiska hjälpmedlet i historien. Det har skapat depression, folk har hittat sin livspartner, en del har förlorat sin livspartner, andra har förlorat vänner, många har hittat nya vänner, andra har hittat jobb medan andra har fått sparken och så vidare. Mobilen har blivit en del av livet och nästan en del av vår kropp. Den har både styrkor och svagheter och allt handlar om hur vi använder den, Och att vi är medvetna om var gränserna går.


DOPAMIN-FASTA UNDER JULEN!

Botmedlet mot den överstimulerade generationen 
Dopamin-fasta har blivit Silicon Valleys heta nya trend. Vi på Internetakuten följer på den trenden och uppmuntrar alla att testa en dopamin-fasta, speciellt under julen..!
Tanken med att dopaminfasta är att vi kanske får för mycket av det goda när det gäller vår teknik, mobiler, sociala medier och där uppmärksamhetsekonomin på våra sociala medier fångar vår uppmärksamhet genom att använda sig utav starka psykologiska lagar. Detta har lett till att vi har idag en hjärna idag som är van vid ”direkta tillfredsställelser”, det som många kallar får ”instant gradification”, att vi orkar oftast enbart ta dom snabba genvägarna. Vår hjärna har blivit van vid att bli bombarderad med information, kattvideos, texter, likes, hjärtan, allt som drar till oss vår uppmärksamhet och som gör att vi kan spendera timmar på saker som vi egentligen inte hade tid med. Vi CYBERSLACKAR helt enkelt.
Vi har även ett uppmärksamhetspann som har blivit kortare, från att ha varit 12 sekunder har den nu kortats ner till  8 sekunder. Vilket innebär att vi har inte längre samma tålamod och uthållighet som vi hade tidigare. Vår hjärna har blivit beroende av mobiler, scrollandet, internet och spel. Det som kan ge oss snabba kickar…
Poängen med dopaminfasta är att öka ens flexibilitet kring invanda beteenden, detta gör vi  genom att minska våra impulsiva beteenden under längre perioder. Genom att undvika den kompulsiva kontrollen vi har med vår teknik kan vi istället lära oss att kontrollera våra känslor när tristess, ångest eller ensamhet dyker upp. Lära oss att vi inte behöver fly eller psykoaktivt påverka våra känslor, utan vi kan faktiskt stanna kvar i dom.
Genom tid så kan vi bryta dessa negativa beteenden.
Därför uppmuntrar vi en dopamin-fasta under julen. Att skära ner på vår teknik och lära oss att vara mer närvarande, med sin familj, få dom där naturliga kickarna genom samtal, gemenskap, god mat och umgänge. Vi behöver få tillbaks kontrollen över hur vi tillbringar vår tid.
1.
Först och främst använd mobillådan (hemmagjord eller köpt)! Se över ditt eget beteende och bli mer aktiv och närvarande under juletid. Lägg undan mobiler och skärmplattor. Föräldrar tillämpar samma skärmbruksregler på sig själva och till exempel lämnar mobilen i mobillådan under juldagarna. T ex ät julmåltider utan att ha era telefoner eller skärmplattor i närheten, undvik att lägga den på bordet. Ett tips är att samla alla telefoner på samma plats, t ex en byrålåda
2.
Stäng av din telefon (inte bara sätta den på tystläge) när ni pyntar granen eller gör iordning julmaten. Lämna din telefon i ditt rum eller i byrålådan när du umgås med din familj och förbereder inför juldagarna.
3.
Hjälp barnet att hitta ersättningsalternativ till dataspel under julen. Återintroducera gamla familjetraditioner t ex sällskapsspel eller aktiviteter som inkluderar hela familjen. Vad sägs om charader? Var kreativ.
4.
Ha inte mobilen eller skärmplattor i ert sovrum under juldagarna. Tillåt er själva att få slappna av och sova ut ordentligt. Många använder sin mobil som en alarmklocka, detta ökar frestelsen att vilja titta på sina emails och sociala medier (t ex Facebook & Twitter). Köp eller önska till julklapp en vanlig väckarklocka med batteri och placera din mobil någonstans neutralt utanför sovrummet.

Hur minskar du din multitasking?

Multitasking ökar helt enkelt stresshormonerna kortisol och adrenalin. Kroppen förbereder sig på fara och systemet kickas i gång, vilket gör oss stressade och orsakar depressiva tillstånd – och ibland också sömnsvårigheter.

Att multitasking skapar stress vet vi säkert i dag, och vi vet även att långvarig stress kan få allvarliga hälsoeffekter. Stresshormoner kan också minska korttidsminnet. Det är välkänt att det område i hjärnan som aktiveras mest av multitasking är det som mest sannolikt påverkas av stress. 

När vi byter arbetsuppgifter måste våra sinnen ställa om sig för att kunna klara av den nya informationen. Om vi gör detta snabbt, som när vi multitaskar, kan vi helt enkelt inte koncentrera oss helt på varje uppgift. Och ju mer komplexa och tekniska uppgifter vi utmanar oss med, desto sämre blir resultatet.

MINSKA DIN MULTITASKING 

  1. Planera din dag i förväg. Ange specifika och detaljerade tider när du ska besvara dina mejl, samtal och så vidare. Ha fasta tider för allt som går att ha fasta tider för. Det kommer underlätta ditt liv och göra att du inte ständigt är alert och på stand by.
  2. Hantera dina distraktioner och avbrott. Skapa en logg där du skriver ner de saker som bryter din koncentration, samt gradera hur viktiga och brådskande sakerna är.
  3. Lär dig hur du kan förbättra din koncentration, så att du kan fokusera på en uppgift i taget. Det kan kännas obekvämt i början om du är van att göra flera saker samtidigt. Men du kommer att bli förvånad över hur mycket du får gjort bara genom att koncentrera dig på en sak i taget.
  4. Varje gång du vill kontrollera dina mejl eller svara på ett samtal under tiden du gör något annat, ta då ett djupt andetag och motstå frestelsen. Fokusera på din ursprungliga uppgift.
  5. Om du brukar ha notifikationer/pushmeddelanden påslagna på datorn och mobilen är det en fördel om du stänger av dem. Alla dessa ljud och vibrationer gör att du blir distraherad. Genom att stänga av dem undviker du frestelsen att ständigt kolla din inkorg.
  6. När du kommer på dig själv med att multitaska, sluta omedelbart.
    Ta fem minuter för dig själv och sitt tyst vid skrivbordet med ögonen stängda. Även korta pauser kan få ditt sinne att bli mer fokuserat, och du kommer att kunna sänka dina stressnivåer och förbättra din koncentration. Det ger din hjärna ett välkommet avbrott under en hektisk dag.

Barn och ungdomar i åldrarna 9-18 år anser att deras medieanvändning är ett problem

En ny undersökning från Statens medieråd visar att mer än 50 procent av barn och ungdomar i åldrarna 9-18 år anser att deras medieanvändning är ett problem i förhållande till andra förpliktelser. Framför allt är det användningen av mobiltelefoner och sociala medier som är orsaken och som uppfattas som mest problematiskt. Enligt ungdomarna som deltagit i undersökningen sker det på bekostnad av andra aktiviteter. Förutom sömn och läxläsning är det aktiviteter som sport och läsning som får lida.

Föräldraskap var tillräckligt svårt innan internet och mobilerna landade hos oss, men i dag behöver de flesta mammor och pappor dessutom oroa sig för hur teknik och internet påverkar barnen. När blir en fritidssyssla en heltidssyssla? Och när förvandlas den till en besatthet? Är det sunt att lägga fem - sex timmar eller mer per dag på att titta på film, spela spel eller hänga på sociala medier? Vad tycker du själv?

Brist på sociala sammanhang. Många yngre verkar föredra att kommunicera på nätet framför att talas vid ansikte mot ansikte. När människor som befinner sig i samma rum kommunicerar via sms i stället för att tala med varandra, kan det uppstå problem. Ren text förmedlar inte tonfall, kroppsspråk och ansiktsuttryck och allt annat som hör till, vilket man försöker kompensera med emojis, men det blir aldrig samma sak.

Frågan vi behöver ställa till oss själva är om vi som människor kan hinna med i samma tempo som vår teknik och våra mobiler? Hur är det med oss, avancerar vi lika snabbt framåt varje år? Nej, självfallet inte. Vi har samma kropp och nervsystem som stenåldersmänniskan.

Vi vet idag att fysisk aktivitet är viktig för att uppnå och behålla ett hälsosamt liv, och våra barn år är inte undantagna. Som ung är det viktigt att vara aktiv, för vi vet att när vi blir äldre så blir vi automatiskt mindre aktiva. Vi sätter grunden för vår kondition och livsstil redan i mycket ung ålder. I själva verket är det så att det mesta vi gör då, sätter grunden för resten av vårt liv. Sug på det en stund. Den viktigaste tiden i en människas liv är alltså de första åren. Resten är i stort sett bara ett resultat av uppväxten. Fysiskt och mentalt.

Den nya digitala tekniken är idag på gott och ont en betydande del av våra och våra barns liv. Vår uppgift som förälder är att säkerställa att teknikanvändningen inte tar över helt och hållet och ersätter livet självt. Om du lär dina barn att hantera sin teknik på ett förnuftigt och på ett mer balanserat sätt, kommer det inte att bli några allvarliga problem.

Framtiden får ligga öppen, för vem vet hur det ser ut om tjugo år. Det finns dock en förändring och ett medvetande i luften som visar att en del av oss är på god väg att hitta tillbaks till sina rötter. Meditation, hälsa, träning, kost och familjevärden blir allt viktigare. Upplevelser och resor ökar och många har förstått att den verkliga världen är viktigare än den digitala. Men det är en lång väg kvar innan vi ser ett riktigt trendbrott.

Bara för att vi kan ha tillgång till sociala medier, innebär det inte att vi måste använda dem hela tiden. Koppla ner och håll dig borta från internet under specifika tidsperioder,  särskilt när du är hemma med din familj under helgen eller på semestern. 

Detta problem växer, kanske för att vi inte har lärt oss att hantera det på rätt sätt än. Jag lever ju med det här varje dag och ser det stora mörkertalet. För mig är det solklart att det här redan är en folksjukdom. Vi behöver prata om det här mer öppet.


Barnens prestandaproblem relaterade till teknik!

Efter att under de senaste åtta åren ha föreläst i skolor och kommuner och jobbat med hundratals familjer har jag kommit fram till att inlärningssvårigheter inte nödvändigtvis i första hand hänger ihop med barnens intelligens utan snarare deras förmåga att kunna fokusera och vara på alerten. På Fondberg & Wincent kunde vi snabbt konstatera att barnen ofta var alltför distraherade av sin elektroniska närvaro på nätet för att på ett effektivt sätt kunna lära sig läsa och skriva. 

Enligt många studier runtom i världen är barnens prestandaproblem i skolan relaterade till graden av användning av dataspel, internet, mobiltelefoner och surfplattor. Man har även sett beteendestörningar och försenad utveckling som följd av överdriven användning. 

Det är både mängden tid och innehållets kvalitet som avgör om aktiviteten är bra för barnets utveckling. Föräldern bör vara uppmärksam på vad barnet tittar på. Barn är lättpåverkade och deras upplevelser i tidig ålder kan skapa negativa konsekvenser längre fram i livet. 

All skärmtid är inte dålig för de små barnen. Forskare har sett att iPads och mobiler kan hjälpa dem att lära sig på samma sätt som analoga interaktiva spel gör. Men National Institute for Health and Care Excellence (NICE) i Storbritannien rekommenderar att man bör ha skärmfria dagar och begränsa skärmtiden till högst två timmar om dagen. Det finns dock andra undersökningar som komplicerar bilden, forskaren dr Deirdre Kelly, lyfter i Archives of Disease in childhood plockar fram fördelarna med att de flesta yngre barn, till exempel 2-åringar, som har tillgång till iPads och smartphones redan kan scrolla, låsa upp och aktivt söka efter appar och funktioner. Och att denna interaktivitet har positiva effekter för deras utveckling. Detta gäller främst då appar och program med substans och pedagogiskt värde. Men även hon varnar för det passiva tittandet, som knappast är vare sig utvecklande eller stimulerande. Så även om det finns mycket som är positivt med program som stimulerar barnens utveckling, måste vi fråga oss själva vad barnen tittar på. De flesta tittar på filmer och spelar olika typer av spel som inte stimulerar deras utveckling. Vad vi ser är att de här familjerna ofta saknar en struktur och riktlinjer för vad barnen får titta på. Men det tjänar inget till att skuldbelägga föräldrarna eftersom de inte vet vad som är bra och mindre bra när det gäller skärmtid och spel.

I barnens liv måste det finnas föräldrar som har tydliga avsikter och är interaktiva. Min största oro är bristen på vuxenvägledning. Om hälften av alla 2-åringar använder mobil media varje dag, utan någon eller liten involvering från vuxna, är det en stor anledning till oro. Vi måste få vuxna att bli medvetna om problemet och bli mer aktiva i barnens liv. Jag poängterar att oron inte ligger i att våra barn använder pedagogiska spel, utan i masskonsumtionen och bristen på föräldrarnas tillsyn, särskilt när barnen är under 3 år.

Som föräldrar behöver vi ifrågasätta hur vi använder tekniken, och hur vårt beteende kan ha påverkat och fortsätter att påverka våra barn och deras förhållningssätt.


Uppdatera spellagen!

Föreställ dig att hela familjen sitter runt köksbordet och äter frukost, du öppnar en bunt räkningar som du har framför dig, plötsligt får du syn på en oväntad räkning på över 15 000 kronor som har dragits från ditt konto, där en massa mikrotransaktioner har gjorts från ett flertal spelföretag. Första tanken som dyker upp är att du har råkat ut för en stöld och att någon har hackat in sig i ditt bankkonto. Plötsligt börjar en av barnen se hyfsat skyldig ut och drar ihop sig av skam.

Om du inte har spelat spel de senaste åren kommer du bli förvånad över hur speltillverkarnas affärsmodell har förändrats. Massor av spel är idag t ex gratis för att fånga in spelaren i början, där man nu tillför olika typer av beroendeframkallande loopar och sociala tryck i spelen som tvingar dig till att köpa virtuella egenskaper, kläder vapen och energifält som kostar pengar.

I moderna spel har man nu även placerat in det som kallas för loot-lådor, digitala priser som har i princip samma mekanismer som finns i slotmaskiner. Det finns redan länder i Europa som har förbjudit loot-lådor i dataspel. Idag använder sig spelföretagen utav tekniker som psykologer beskriver som "beroendeframkallande" och som byggs på ”psykologiska lagar”.

Detta scenario är tyvärr väldigt vanligt idag. Vi får in 10 - 20 samtal per dag med denna typ av problem. En klient sa till mig - När din hjärna fungerar som min kan du helt enkelt inte sluta, det finns alltid en liten röst i mitt huvud som säger ”du borde ju sluta nu efter att ha köpt 30 lådor”. Men även när jag har bestämt mig för att sluta så kan jag inte låta bli att klicka, köpa, och öppna dessa lådor.

En spelare kommer vilja satsa på loot-lådorna i hopp om att det ska resultera till en bra affär, men det är inte hur spel fungerar idag”. Huset vinner alltid.

Spela-för-att vinna-mekaniken i spel riktade mot minderåriga borde vara förbjudna. Detta inkluderar ”progression system” som uppmuntrar folk att spendera pengar där dom i gengäld avancerar sig i spelet i en högre takt. Oavsett speltillverkarens affärsmodeller är det en sak som är säker, det finns ingen ursäkt för att utnyttja barn genom sådana metoder. När ett spel är utformat för barn bör spelbolagen inte få ha möjligheten att tjäna pengar på missbruk. Spelbolag som medvetet utnyttjar barn borde få rättsliga konsekvenser mot sig. I dag klassas inte lootlådor som lotteri enligt lotterilagen, men det borde de göra.

Konsumentverket ska nu kartlägga loot-lådorna och lotteri/kasinoliknande inslag i spel, och inhämta synpunkter från Folkhälsomyndigheten.

Det finns många människor som har fastnat i ett spelmissbruk och som hamnar i den här typen av spelande och förlorar pengar på det. Därför behöver regeringen vidta åtgärder och agera med en nationell lagstiftning. Det är viktigt att vi har ett bra konsumentskydd inte minst när minderåriga finns på marknaden.