Barn och ungdomar i åldrarna 9-18 år anser att deras medieanvändning är ett problem

En ny undersökning från Statens medieråd visar att mer än 50 procent av barn och ungdomar i åldrarna 9-18 år anser att deras medieanvändning är ett problem i förhållande till andra förpliktelser. Framför allt är det användningen av mobiltelefoner och sociala medier som är orsaken och som uppfattas som mest problematiskt. Enligt ungdomarna som deltagit i undersökningen sker det på bekostnad av andra aktiviteter. Förutom sömn och läxläsning är det aktiviteter som sport och läsning som får lida.

Föräldraskap var tillräckligt svårt innan internet och mobilerna landade hos oss, men i dag behöver de flesta mammor och pappor dessutom oroa sig för hur teknik och internet påverkar barnen. När blir en fritidssyssla en heltidssyssla? Och när förvandlas den till en besatthet? Är det sunt att lägga fem - sex timmar eller mer per dag på att titta på film, spela spel eller hänga på sociala medier? Vad tycker du själv?

Brist på sociala sammanhang. Många yngre verkar föredra att kommunicera på nätet framför att talas vid ansikte mot ansikte. När människor som befinner sig i samma rum kommunicerar via sms i stället för att tala med varandra, kan det uppstå problem. Ren text förmedlar inte tonfall, kroppsspråk och ansiktsuttryck och allt annat som hör till, vilket man försöker kompensera med emojis, men det blir aldrig samma sak.

Frågan vi behöver ställa till oss själva är om vi som människor kan hinna med i samma tempo som vår teknik och våra mobiler? Hur är det med oss, avancerar vi lika snabbt framåt varje år? Nej, självfallet inte. Vi har samma kropp och nervsystem som stenåldersmänniskan.

Vi vet idag att fysisk aktivitet är viktig för att uppnå och behålla ett hälsosamt liv, och våra barn år är inte undantagna. Som ung är det viktigt att vara aktiv, för vi vet att när vi blir äldre så blir vi automatiskt mindre aktiva. Vi sätter grunden för vår kondition och livsstil redan i mycket ung ålder. I själva verket är det så att det mesta vi gör då, sätter grunden för resten av vårt liv. Sug på det en stund. Den viktigaste tiden i en människas liv är alltså de första åren. Resten är i stort sett bara ett resultat av uppväxten. Fysiskt och mentalt.

Den nya digitala tekniken är idag på gott och ont en betydande del av våra och våra barns liv. Vår uppgift som förälder är att säkerställa att teknikanvändningen inte tar över helt och hållet och ersätter livet självt. Om du lär dina barn att hantera sin teknik på ett förnuftigt och på ett mer balanserat sätt, kommer det inte att bli några allvarliga problem.

Framtiden får ligga öppen, för vem vet hur det ser ut om tjugo år. Det finns dock en förändring och ett medvetande i luften som visar att en del av oss är på god väg att hitta tillbaks till sina rötter. Meditation, hälsa, träning, kost och familjevärden blir allt viktigare. Upplevelser och resor ökar och många har förstått att den verkliga världen är viktigare än den digitala. Men det är en lång väg kvar innan vi ser ett riktigt trendbrott.

Bara för att vi kan ha tillgång till sociala medier, innebär det inte att vi måste använda dem hela tiden. Koppla ner och håll dig borta från internet under specifika tidsperioder,  särskilt när du är hemma med din familj under helgen eller på semestern. 

Detta problem växer, kanske för att vi inte har lärt oss att hantera det på rätt sätt än. Jag lever ju med det här varje dag och ser det stora mörkertalet. För mig är det solklart att det här redan är en folksjukdom. Vi behöver prata om det här mer öppet.


Skärmtid

I dagens samhälle behöver vi hitta en fungerande balans mellan teknologi och vardagsliv, men hur gör man det? Finns det ett facit?

En undersökning som Nature Science genomförde visade på följande statistik:

• 44 procent sa att skärmarna skapat konflikter i hemmet.

• 80 procent pratar om barnens skärmtid med andra vuxna.

• 84 procent av alla 6–10-åringar sitter minst en gång om dagen framför en skärm.

• 63 procent har dåligt samvete för sina barns skärmtid.

• 51 procent har oroat sig över hur skärmarna påverkar barnen.

• 42 procent har ibland eller alltid skärmregler hemma.

• 41 procent av föräldrarna anser att skärmarna ger barnen en bättre allmänutbildning.

• 50 procent av alla föräldrar menar att skärmarna bidragit till barnens språkutveckling.

Statistiken visar alltså att runt hälften av alla föräldrar oroar sig för sina barns skärmtid. Men vad är egentligen sant och vad är myt? Det är ingen tillfällighet att de mest försiktiga föräldrarna vad gäller den nya teknologin är tech-designers och ingenjörer. Steve Jobs var en ökänt lågteknologisk förälder, ändå vet kanske inte många att han brukade ha digitalfria middagar med sina barn. Googles grundare Sergey Brin och Larry Page satte sina barn i Montessoriskolor, liksom Amazons skapare Jeff Bezos och Wikipedias grundare Jimmy Wales. Många högt uppsatta chefer i Silicon Valley skriver in sina barn vid Waldorfskolor, som använder sig väldigt lite av digitalaredskap. Låt detta sjunka in...

Det handlar inte om att vi ska ge upp vår teknologi och flytta in i en grotta, som våra förfäder. Inte alls! Vi ska uppmuntra användandet. Men kanske ska vi tänka på teknologin som på mat och gå på en digital diet. Frågan vi borde ställa oss är: Vilka är de hälsosamma valen i vår familj?


Vad är Nomophobia?

Känns spännande! Dessa dagar jobbar jag med en ny ljudbok som kommer ut i början på nästa år! Nomophobia - "Rädslan att vara utan sin mobil". Denna ljudbok kommer ha sitt fokus till samtliga skolor & elever runtom i Sverige. Kommer finnas på alla plattformar som Bokus, Adlibris, Storytel, Nextory & Bookbeat.

Vad är Nomophobia?

Rädsla för att bli utan mobiltelefon. – Ordet är en sammandragning av no mobile phone phobia. Det myntades 2011 i en studie som genomfördes på beställning av brittiska postverket. En ny fobi: Nomophobia (Utan-mobil-fobi) vilket innebär att man får panik om man inte kan bli nådd via mobilen.

Denna fobi yttrar sig på så vis att individen blir rädd om han/hon inte har mobilen vid sin sida och därför inte kan följa sitt invanda beteende. Det här beteendet kan också utlösas när personens mobiltelefon är avstängd, täckning för internet saknas, har allmänt dålig täckning för mobilsamtal, batterier råkar vara tomt, eller att individen har glömt telefonen hemma när han/hon är på jobbet.

Att den här fobin är på riktigt visar en studie ifrån Storbritannien. Det var 1000 personer som deltog i undersökningen och hela 54% svarade att de upplevde oro i vardagen om de inte hade tillgång till sin mobil/smartphone omgående. I samma studie så var det hela 20% av de svarande som berättade att de kollade igenom sin mail i mobilen när de ligger i sängen. Dessutom var det så många som 40% som inte klarade av att lämna mobilen hemman när de går till stranden. Vad gäller jobbmobilen så svarade hela 28% att de kollade den utanför hemmet, och hela 25% uppgav att de inte kunde låta bli att pilla på mobilen när de var ute på en dejt.