Har en åttaåring verkligen behov av en telefon?

Spelar det någon roll om barn får sitta med sin padda, dator eller mobil i flera timmar om dagen? Behöver vi oroa oss eller räds vi bara det nyaste nya?

Nya riktlinjer har precis släppts från WHO, som lyder att barn som är under fem år ska högst tillbringa en timme framför skärmar som mobil, padda eller tv och är de under två år ska de helst inte ha någon skärmtid alls.

Det är både mängden tid och innehållets kvalitet som avgör om aktiviteten är bra för barnets utveckling. Föräldern bör vara uppmärksam på vad barnet tittar på. Barn är lättpåverkade och deras upplevelser i tidig ålder kan skapa negativa konsekvenser längre fram i livet.

Varför köper föräldrar mobiler även till de yngre barnen? Vilken ålder är lämplig? Har en åttaåring verkligen behov av en telefon? Är det för säkerhetens skull? Vilka säkerhetsåtgärder behövs, när de egentligen inte ens är kapabla att vara utomhus självständigt.

Bland 7–8 åringarna är det drygt var tredje som har en egen mobiltelefon. Trots det tycker majoriteten av föräldrarna som svarat, att 10 är en lämplig ålder att få sin första mobil. 40 procent av föräldrarna säger att de ofta diskuterar ämnet. Att ha en mobil och därmed tillgång till allt är kanske inte så hälsosamt för någon som är bara 8–9 år gammal. Med en knapptryckning är hen i värsta fall ute och kan porrsurfa, och som förälder får man inte vara så naiv att man inte förstår att barnen kommer vara nyfikna. Eller att de tittar på våldsamma klipp, och egentligen vad som helst. Det ligger i deras natur att undersöka och utforska. 

Vid vilken ålder ska vi ge våra barn teknologi, som mobiler och surfplattor för första gången? I våra mobiler får vi fri tillgång till internet, och självfallet finns det många fördelar med det. Men faktum kvarstår att det i princip inte finns några som helst riktlinjer eller sanktionerade regler för hur vi ska förhålla oss till nätet, eller hur? Så fort vi håller i en mobil i dagens läge har vi tillgång till allt som finns på nätet. Det finns inga restriktioner. Det är inte som att köra en bil, där man måste ha körkort för att vara ute på vägarna.

Jag är orolig för att våra barn kan växa upp med empatistörningar. Att inte förstå hur beteendet påverkar är inte okej. Hur ska de lära sig vad medkänsla är om de inte längre ser människor och vilken effekt deras agerande har? Digital kommunikation fångar inte in den känslomässiga aspekten av tillvaron.

Varför denna brådska att sätta barnen framför skärmar i unga år? Oftast grundar den sig kanske, i en önskan att hålla barnen tysta och fogliga, vilket ju egentligen inte är så mycket bättre än att droga dem. Dagens vuxengeneration utför i praktiken ett massexperiment på sina barn genom att ge dem gränslöst med skärmtid utan att ha en aning om vad konsekvenserna kan bli.

Vi måste uppmuntra barnens egna, naturliga förmåga att engagera alla sina sinnen fullt ut. Det kommer att göra dem mer självständiga och kreativa. Barn behöver utveckla sina inre resurser, egenskaper som nyfikenhet, uthållighet, lekfullhet, intresse och förtroende. Det är resurser som hjälper dem att utforska världen, som utvecklar deras förmåga till koncentration och ger dem möjligheter att ta in sin omgivning och vara kreativa. Det kommer också att lära dem tålamod, så att de inte ger upp vid första försöket. Genom att vi uppmuntrar den här typen av utveckling skapar vi livslånga värden. 


Låt barnen ha tråkigt – det är en gåva

Att ha tråkigt är verkligen en gåva som inte tas tillvara idag. Många föräldrar gör allt för att hela tiden underhålla och hålla våra barn upptagna med något. Vi ger dem mobiler, iPads och allsköns program och spel. Men vad skulle hända om vi tillät och uppmuntrade våra barn att inte göra något, låta dem få ha tråkigt?

Våra barn behöver få möjligheten att kunna bli uttråkade. Det är inget fel med att ha tråkigt, det är som sagt faktiskt en gåva, där vi måste lösa vår tristess. Detta är vad vi bör ge våra barn – gåvan att kunna få ha tråkigt. 

I många kretsar anses tristess vara ett problem, ett tomrum som ska fyllas. I dagens samhälle och kultur har vår upptagna tillvaro blivit den perfekta distraktionen från jobbiga känslor som ångest och oro. Det leder till att vi förlorar möjligheten att ta reda på vilka vi är, vad vi egentligen vill med våra liv, och hur vi mår just nu. Vi hinner sällan med det eftersom vi konstant håller på med något som tar bort vår uppmärksamhet från oss själva. Vi känner oss konstiga så fort vi har en stund ledig tid.

Ibland behöver vi få vara tillsammans med våra negativa känslor, få tid att reflektera kring vilka vi är och vad vi vill. Då kan vi paradoxalt nog snabbare och enklare återfinna lyckan, och bli ännu mera kreativa. Om vi fortsätter att trycka undan våra känslor, kommer behovet bara att bli ännu starkare

Kreativitet föds ur att inte göra någonting! Sluta därför att se på barnens tristess som ett misslyckande. Det tål att upprepas: Att ha tråkigt är faktiskt en gåva! 

Att hålla på med datorn, söka information eller andra organiserade aktiviteter, kan säkert gynna ett barns kognitiva, kulturella och sociala utveckling. Men barn behöver också tid för sig själva – för att stänga av omvärlden och få möjligheten att dagdrömma, följa sina egna tankars vindlingar, upptäcka personliga intressen och behov. Att låta våra tan- kar vandra fritt är livsviktigt. 

En studie har visat att om vi ibland satsar på lättsamma aktiviteter och hittar plats för stillhet, så blir vi samtidigt mer förmögna att komma upp med fantasifulla idéer och finna lösningar på våra problem. Alltså är det bra för barn att lära sig att njuta av att bara vara – och inte behöva växa upp med förväntningar om att behöva vara på språng eller underhållas av teknik. 

Att ha tråkigt är verkligen en gåva som inte tas tillvara idag. Många föräldrar gör allt för att hela tiden underhålla och hålla våra barn upptagna med något. Vi ger dem mobiler, iPads och spel. Men vad skulle hända om vi tillät och uppmuntrade våra barn att inte göra något, låta dem få ha tråkigt?

Den kunskapen skulle vi faktiskt alla kunna applicera i våra liv. Konsten att stänga av, inte göra någonting och låta tankarna vandra fritt. 


Digital Detox Camp nu i sommar!

Ser fram emot att köra igång igen denna sommar för sjätte året i rad. Denna terapeutiska metod hjälper barnen att få bort sina tvångsmässiga beteenden och börja om på ny kula. Ett sommarläger för tonåringar och ungvuxna som brottas med dataspels- och internetmissbruk.

Många av dessa tonåringar har aldrig spenderat tid i naturen. De har istället låst in sig i sina sovrum och spelat långt in på nätterna. I programmet utvecklar tonåringarna en uppskattning över att vara med sig själva och över att få känna kraften som naturen ger. Denna terapeutiska "back to basics method" kan hjälpa tonåringarna att börja socialisera mer och ta ett större ansvar för sina liv. De kommer att ges möjlighet att uppleva sina liv på ett nytt och mycket spännande sätt.

Detta är en mycket uppskattad och rolig vecka där vi ägnar oss åt många olika aktiviteter som fotboll, teater, fiske, gitarrspel, bad och matlagning. Vi kombinerar naturligtvis detta med terapeutiska inslag. Lägret är för dom som är mellan 12 och 23 år gammal.

Tv4 nyheter var och gästade oss för ett par år sedan

https://www.youtube.com/watch?v=85e84c-WESc

Datum - 7-11 AUGUST 2019
Plats - Flatenbaden - Stockholm - Sweden

Om intresse finns maila till info@dataspelsakuten.se


Den mänskliga mjukvaran

Den principiella skillnaden mellan teknik och biologisk evolution är att den biologiska evolutionen drivs av att den starkaste överlever, adaptiva egenskaper befrämjar överlevnad och fortplantning i en befolkning. Det kanske inte är perfekt, men gynnar de organismer som är anpassade till sina miljöer. Den tekniska utvecklingen har en annan driv- kraft, drivs av andra faktorer. Inte minst av vår vilja, som till sitt väsen är motsatt det adaptiva. Vi människor vill gärna undvika tråkiga saker, minska smärta och maximera det behagliga för oss. Och vi vill att tekniken både ska förenkla vårt liv och stimulera oss så vi inte blir uttråkade.

Varför denna brådska att sätta barnen framför skärmar i unga år? Oftast grundar den sig kanske, i en önskan att hålla barnen tysta och fogliga, vilket ju egentligen inte är så mycket bättre än att droga dem. Da- gens vuxengeneration utför i praktiken ett massexperiment på sina barn genom att ge dem gränslöst med skärmtid utan att ha en aning om vad konsekvenserna kan bli. Jag tror att det skulle vara bra om vi började föregå med gott exempel. 

Hur många av oss är limmade till våra skärmar samtidigt som vi förväntar oss att barnen ska bete sig annorlunda? Visst kan det vara så att vi ibland behöver vara uppkopplade för vårt arbete, men när det inte är nödvändigt, se till att du blir en förebild och greppa inte tag i mobilen i fickan så fort du hör ett pling. 

Det finns ingen anledning att tala om för våra barn hur de ska göra om vi själva ständigt stirrar på våra telefonskärmar. Som föräldrar behöver vi ifrågasätta hur vi använder tekniken, och hur vårt beteende kan ha påverkat och fortsätter att påverka våra barn och deras förhållningssätt. 

Låt oss finjustera våra barns ”mänskliga mjukvara” och bidra till våra barns hälsa och välmående.


Närvaro och fokus med min klocka

Att tekniken är fantastisk är något jag alltid har hävdat. Vi ska verkligen inte gå bakåt i tiden utan snarare framåt. Men vi ska inte heller bli slavar inför vår teknologi, därför tycker jag det är spännande när vi kan använda tekniken för att bli mer närvarande, mer fokuserad och mindre stressad..Det är en ganska vanlig syn i vårt samhälle idag, att det ligger ett bunt med mobiler på bordet medan man äter. Då och då tänds skärmarna för att personerna runt bordet vill kolla vad klockan är, se om någon ringt eller skickat meddelanden.

Jag har precis börjat använda min nya Apple Watch och märker att jag är mer närvarande och låter bli min telefon mycket lättare.  Alla notifikationer kommer istället till min handled vilket är fantastiskt då jag sällan tittar på min klocka under längre stunder. Rekommenderar den verkligen då "fällan" med mobilen är att när du väl kollat vad klockan är är det lätt hänt att du också kollar dina sociala medier och vips, kan 20 minuter ha gått. Annars är det lätt stänga av notifikationerna och välja själv när du vill titta.

T ex kan vara bra om du inte orkar läsa längre meddelanden eller mejl exmpelvis. Att läsa från klockan tar bara en sekund för att se om det är viktigt nog för dig att ta dig till en större skärm eller om det kan vänta. Ofta kan det vänta...

Tänker testa några meditationsappar som finns på klockan, mer om det nån gång längre fram.


Uppmärksamhetsekonomin har vilselett oss!

Kritiken gäller hur stora plattformar som Facebook använder olika knep för att sluka så mycket av vår uppmärksamhet, och därmed skärmtid, som möjligt. Digital stress beror både på vår oförmåga att personligen förhålla oss hälsosamt till tekniken och den miljard industri som inget hellre vill än att just du ska spendera din tid i olika sociala nätverk, appar, shoppingsajter och dylikt. En undersökning på 200.000 personer visade att över hälften använde tjänsterna mer än de själva ville.

Det finns gott om appar som hjälper användaren uppnå hälsosamma mål som rör träning, meditation eller liknande – det vill säga ”beteendepåverkan på ett bra sätt.”Samtidigt vänder många spel och sociala plattformar våra egna belöningssystem mot oss”, säger Tove Blomgren- creative director på Doberman.

Att vi dras till mobilens appar är inte konstigt – tjänsterna utnyttjar våra mänskliga svagheter för att vi ska bli beroende av dem. Det är viktigt att vi blir mer medvetna över vår intention när vi utför saker, och att vi tar tillbaks kontrollen.

Här ger jag några tips för att kunna minimera ett digitalt beroende...!

Mobil detox i sex steg:
1. Stäng av mobilen på möten, luncher och raster.
2. Lägg den inte på bordet när du äter.
3. Motstå frestelsen att använda sociala medier under arbetstid.
4. Ta en promenad och lämna mobilen hemma eller på kontoret.
5. Ägna mer tid åt att prata med kolleger och vänner ansikte mot ansikte.
6. Köp en väckarklocka och bannlys mobilen helt från ditt sovrum.


Lyxfällan-podden: Nätspelandet ökar dramatiskt

Nätspelandet har fördubblats sen år 1997 och är för många ett tidsfördriv, en bästa kompis och en plattform för snabba dopamin-kickar. Men att vara spelberoende kan jämföras med att vara alkoholist. Vi diskuterar här i podden fenomenet nätspelsberoende i detta avsnitt. Varför blir vissa spelmissbrukare och hur kan det gå så långt att det drabbar både familj och vänner? Vad är det för faktorer som kan leda till denna ohälsosamma fälla och framförallt: hur kan man ta sig ur nätspelande, som i takt med digitaliseringen blir mer och mer tillgängligt för både vuxna och barn

Vad kännetecknar en som är i ett spelberoende?

• Man tänker ofta på spel
• Man ökar insatserna samtidigt som förlusterna blir större, man försöker vinna tillbaka förlorade pengar.
• Man misslyckas med att sluta spela
• Man spelar för att slippa tänka på andra problem
• Man ljuger för sina nära och kära om sitt spelande
• Man begår brott för att finansiera sitt spelande
• Man förlorar sociala kontakter
• Man lånar pengar för att kunna spela

Finns tre vägar in i ett spelberoende.
1. Den första börjar i en grundläggande psykiatrisk problematik, då man har en diagnos, exempelvis adhd, som gör det svårare att kontrollera impulser.

2. Den andra vägen är ängsliga personer som använder spel som lugnande medel, ett sätt att slappna av.

3. Den tredje vägen handlar om miljö och betingning, där spelet efter hand som man spelar ofta och mycket ”kidnappar” hjärnans belöningssystem och får den att hamna i banor som är svåra att ta sig ur. De tre vägarna kan dessutom kombineras, vilket ytterligare ökar risken.

>Här nedan finner du länken till Lyxfällan-podden om du vill lyssna: https://www.ilikeradio.se/podcasts/lyxfallan/14106/

 

 


Är du digitalt stressad efter semestern?

Tillbaks från semestern... Är du utvilad eller stressad?

Innan semestern startade rensade du bort allt från kontoret, skickade dina sista mails, städade skrivbordet, sa adjö till dina kollegor, och nu äntligen började din semester. Kanske hade du fötterna i sanden med din favoritdryck i handen. Plötsligt hörde du din telefon vibrera, nytt email från din chef, strax därefter dök det upp ett par sms från dina kollegor, pling pling, mobilen vibrerar, notifikationer från dina sociala medier som hypnotiskt kallar på dig, informerar dig att det finns en bunt nya likes, hjärtan, och meddelanden som väntar på dig.! Dina barn ryckte i dig för att dom ville leka med dig i poolen, men du var för upptagen med att besvara dina mails. Innan du visste ordet av det så blev din semester en stressfylld tillvaro. Men, det positiva är ju att du har ju inte 250 oöppnade emails som väntar på dig på kontoret, för du har ju redan besvarat dom under semestern.

En studie som genomfördes av Travelbag.co.uk visar att anställda tänker minst 15 minuter om dagen på jobbrelaterade saker även under semestern. 29 % av dessa 2000 som deltog i studien upplevde att deras semester var mer stressfylld än avkopplande.

Ingen som förnekar att ha en mobil under semestern kan underlätta för oss på många olika sätt. Naturligtvis finns det gott om giltiga skäl att inte stänga av våra telefoner helt medan du är borta. Vi har t ex tillgång till Google, vi kan översätta språk på plats, eller GPS som hjälper oss att hitta fram till nya områden och gator. Du har nytta av många saker i våra mobiler som kan minimera tid och kan göra oss mer effektiva under vår semester.

Men…….

Den största bieffekten med att ha våra telefoner med oss under semestern är just rädslan att vi skulle missa något (FOMO - fear of missing out), vilket är orsaken till varför vi tar upp vår telefon mer än nödvändigt. Studier visar att vi tar upp vår telefon 150 ggr per dag. Det skapar en ångest att inte kunna fylla varje ögonblick med våra telefoner. Vi har blivit så vana vid att bli stimulerade av dessa notifikationer, sms, emails och som ständigt ger oss dessa dopamin förstärkningar från våra ”likes”, att vi knappt längre kan klara av tystnaden och att vara närvarande med sig själv. Vi är inte längre vana att vara ensamma med våra tankar.

Människan har en primitiv instinkt att alltid ha kontroll över vår omgivning, det har vi haft sen stenåldern, detta för att kunna ha koll på om det skulle dyka upp någon fara. När vi då får en liten manick som mobiltelefonen som ger oss den kontrollen så har vi en tendens att ta upp vår telefon hela tiden för att se om det är något nytt som har hänt. Det har ju gått trots allt 10 minuter sen jag tog upp telefonen sist, man kan ju ha missat något!?

Tills slut blir våra hjärnor överbelastade med information.

Semester stoppar utbrändhet, att ta ledigt har bevisats ha en helande kraft, t ex en semester kan minska risken för hjärtinfarkt hos män med 30% (Gump) och hos kvinnor som tar mer än en semester per år med 50% (Framingham Heart Study). Det finns ingen bättre hälsoboost därute som kan ge dig den fördelen.

Kanske nästa semester kan vi tänka till lite extra. Är inte hela poängen med att ha semester att komma bort från vardagens stress och bort från allt arbete..?


Shop ’til you drop – En bok om shoppingmissbruk

Här går det undan. Snart färdig med min nya bok "Shop 'til you drop". Har suttit hemma isolerad dom senaste veckorna och skrivit på min bok som kommer släppas i April. Men nu börjar det nära sig sitt slut. Är så stolt över denna bok, för den behövs. Verkligen! Många som vi behandlar i vår mottagning sitter verkligen i klistret just för att dom shoppar för mycket, skulder över öronen, isolerad och avskärmat sig från sin omgivning. Men.. Det behöver inte vara tvångsmässiga beteenden, utan även bara en dålig vana och onödiga köp som leder till ångest eller skuld.

Bara under de senaste 20 åren har svenskarnas klädkonsumtion ökat med 68 procent. Vi shoppar idag som aldrig förr och inbillar oss att det senaste modet, den hetaste tekniken eller den nyaste bilen är nyckeln till framgång och lycka. Den svenska konsumtionen har tredubblats sedan 1950-talet. Allra tydligast märks det när det kommer till teknik och klädköp.

Att shoppa kan ge en kick och dämpa ångest. Känslan av upprymdhet efter att ha shoppat är inte olikt en spelmissbrukares upplevelse. Personen upplever en känsla av eufori och tillfredsställelse. Ju mer man handlar, desto större ”kick”. Tyvärr krävs det så småningom allt mer ”kickar” för att behålla spänningen och tillfredsställelsen. Dyrare varor, mer frekvent shoppande.

Utbytet av tjänster och varor är ett av samhällets fundament, men håller du inte ibland tillbaka impulsen att öppna plånboken kan du riskera att bli beroende. Många människor låter shoppingen bli som en väldigt kostsam och destruktiv behandling mot mer djupgående psykiska problem. I USA har det gjorts mycket forskning på ämnet och där har man länge uppmärksammat shoppingberoende som ett samhällsproblem som drabbar ca 17 miljoner amerikaner.

Du kanske kan ställa dig själv dom följande frågorna och se om det stämmer överens med dig?

Handlar du för att få en kick eller för att fly från dina känslor?

Köper du ofta saker som du inte behöver eller har råd med?

Brukar ditt köpbeteende påverka din omgivning och dina relationer negativt?

Har du försökt att sluta men inte kunnat?

Om du känner igen dig så kanske du behöver titta över dina beteenden och ändra dina vanor. Föj gärna min blogg, för i kommnade inlägg så kommer jag även att ge er konkreta tips och råd för att kunna hantera ens köpande på ett mer balanserat sätt.

Må gott, och önskar er alla en fin helg,

Patrik


Lämna mobilerna utanför sovrummet

Mitt första blogginlägg här på kurera! Känns spännande! Kommer dyka rakt in i detta och berätta allmänt om vad som händer i mitt liv. Befann mig i Kungsängen igår och föreläste för föräldrar, lärare samt för elevhälsan. Det var roligt, engagerande och med en massa humor. Vi pratade om "digital balans", vilka fördelar som vår teknik kan tillföra oss samt vilka riskfaktorer är det som vi nu börjar se. Tekniken går framåt i en rasande fart för varje år, medan vi människor är densamma sen stenåldern, vi har ju inte förändrats. Vi hara samma hjärna, nervystem och kropp. Det är rätt logist att förstå att teknik och människa kan krocka i vissa sammanhang. Frågan är när och hur vi kan motverka detta.

Patrik Wincent - Föreläsning - Kungsängen - Källskolan

Sömn: Att det är svårt att somna om när man precis har kollat på en skärm är inte så svårt att förstå. Vi blir ju piggare av att spela spel eller interagera på en skärm. En annan anledning, som många dock inte känner till, är att ljuset från skärmen påverkar hjärnan negativt. Skärmar strålar ut ett blått ljus på en frekvens som lurar hjärnan att tro att det är dag, enligt sömnforskaren

Fride Rångtell vid Uppsala universitet. När det är mörkt och vi ska lägga oss ökar sömnhormonet melatonin, och det blåa ljuset från skärmen trycker tillbaka just melatoninnivån. Men även minnet påverkas av att vi får svårt att somna och av antalet timmar vi sover. Man har kommit fram till att det är bättre att stänga av skärmen en timme eller två innan man somnar. Det är bättre att läsa en bok, vilket får oss att somna fortare och sova bättre. Har man sömnsvårigheter beror det ofta på ljuset från en skärm, men om vi druckit kaffe, eller använt nikotin, spelar också stor roll. Det har visat sig att man sover bättre om man har fasta rutiner kring sömnen, men om man använder en skärm innan man lägger sig slår det ut fördelarna.

Aktiviteten på skärmen har också betydelse. Det där spelet fortsätter fast man har stängt av och man ser färgglada aktiviteter dansa framför ögonen, vilket håller hjärnan aktiverad. Det är därför man inte ska spela spel en till två timmar innan man lägger sig. Så att hjärnan hinner trappa ner.

Det finns inger rätt eller fel, utan bara rekommendationer. Det blir oftast bra diskussioner när jag låter frågan få vara fri och vi får ha en öppen diskussion kring detta.

Även ett stort tack till Källskolan som överraskade mig med blommor. Tack för en fin kväll!