Spelar ditt barn för mycket under sommaren?

Nu är sommarlovet här och när skolan, fritidshem eller de vanliga fritidsaktiviteterna inte är igång styr många barn själva över sin tid. Är barnen dessutom hemma själva medan föräldrarna arbetar minskar möjligheterna att ha koll på vad de sysslar med. En del barn kommer att välja att sitta många timmar framför en skärm av någon typ; datorn, spelkonsol eller sin mobiltelefon.

Många vuxna tycker att barn och unga sitter alldeles för mycket med mobilen eller framför datorn. I vissa fall kan det vara ett verkligt problem. Till exempel om spelandet går ut över barnens sociala liv, sömn eller om barnet blir aggressivt när det förlorar eller inte får spela så mycket som det vill.

Föräldrar som har kontaktat oss säger att barnen vänder på dygnet. Att de inte vill följa med på semester och resor. Att kompisarna ska åka och bada, men de vill inte följa med. Allt det som föräldrarna vill, att barnen ska vara ute i solen och ha roligt, det blir ingenting av det,

Många föräldrar upplever en stor maktlöshet. De kanske har fixat sommarjobb åt barnen via bekanta, men sen ställer barnen inte upp på det. När de går in och försöker sätta stopp för spelandet kan de mötas av aggressivitet och hot. Om de struntar i sin kropp och aldrig rör på sig. Slutar duscha, borsta tänderna, äta med familjen. Det är varningssignaler man ska se upp med.

Vi kommer att köra igång ett utomhusprogram med terapeutiska inslag, som har döpts till "sommarlägret med temat ”koppa upp, koppla ner, koppla av”. Ett effektivt program där vi processar med tonåringar som brottas med dataspelsmissbruk. Vi kommer att vistas i skogen och ute i naturen vilket bidrar till att ungdomarna får möjlighet att fokusera på de bakomliggande orsakerna som har bidragit till att de har blivit tvångsmässiga spelare. 

Många av dessa tonåringar har ofta aldrig upplevt meningsfull tid i naturen. Många av dem har låst in sig i sina sovrum där de spelar spel långt in på natten. Sommarlägret lär sig tonåringarna att uppskatta tid med sig själva och naturen, samt att komma bort från datorn och all elektronik. 

Denna terapeutiska, "back to basics" metod hjälper tonåringarna att få bort sina destruktiva inlärda beteenden och börja om på nytt. Här ges många tillfällen att upptäcka och utveckla sina resurser, göra nya erfarenheter och ha roligt tillsammans. 

Genom gemensamma erfarenheter lär sig deltagarna värdet utav lagarbete, dem börjar luta sig mot varandra och börjar bygga meningsfulla relationer med andra tonåringar. 

När deltagarna lär sig hantera nya verkliga uppgifter och blir mer erfarna kommer vi att ha olika sittningar där vi diskuterar hur dessa lärdomar kan appliceras till livet där hemma. 

Genom att delta i sommarlägret upptäcker tonåringarna att de kan vistas i alla miljöer, även utan all elektronik som finns i hemmet. När datorer, tv- apparater, tv-spel och andra distraktioner tas bort är tonåringarna kvar med sig själva och stillheten i naturen och kan börja reflektera över sina liv, sina val, och sina relationer. De lär sig att uppskatta de enkla sakerna; vatten, mat, en varm plats att sova, och så småningom vänner och familj. För tonåringar som har isolerat sig i en virtuell värld är denna återanslutning med andra människor en viktig del av helandeprocessen. 

Sommarlägret är en fin upplevelse för en tonåring. Vid slutet av detta program är avsikten att tonåringarna börjar utveckla en stark känsla utav prestation och personlig utveckling, och smått bli rustade att komma ut i det verkliga livet där hemma. 

Sommarlägret erbjuder många möjligheter till både vila och aktiviteter. Vi kommer att bada, fiska, åka på utflykter, teater etc. Detta kommer att kombineras med terapeutiska inslag. Vi kommer att ha fasta tider för frukost, lunch och middag, utflykter, lek och samlingar. 

DET ÄR INNE ATT. VARA UTE 🙂


Digital Detox Camp – För att bryta sitt skärmmissbruk

Dataspelsakuten, som ligger bakom Digital Detox Camp, är till för unga som blivit beroende av datorspel eller internet. Med hjälp av terapeuter kan ungdomarna bryta en negativ spiral där de tillbringar allt mer av sin tid framför datorn.

Vissa är fast i rankningssystem och fullt upptagna för att bibehålla rankingen i ett spel. Men för andra kan det handla om att allt annat uppfattas som tråkigt, det enda som är stimulerande är datorn. Sedan kan det vara vad som helst – film, youtubeklipp eller spel.

Det digitala beroendet kan leda till sömnproblem, migränattacker, att ungdomarna slutar med idrott och att träffa vänner. Och skolarbetet blir ofta lidande.

Man får sämre uppmärksamhetsspann. De är vana vid snabba informationsflöden med snabba belöningar. Det oväntade momentet är det som ger dopamin, som i spelautomater, det är samma sak med dataspel – det sker oförutsedda händelser. Har vi då ett skolsystem där de ska slå upp sid 45 i historieboken och läsa blir det svårt för dem.

Ofta är det föräldrarna som kontaktar oss på Dataspelsakuten.

Vi har program där vi jobbar mer terapeutiskt med KBT parallellt med föräldrarna. Det gäller att hitta sunda ersättningsalternativ för att balansera det så att all vaken tid inte blir framför skärmarna.

För den som vill ha något mer än terapiträffar är Digital Detox Camp en möjlighet att bryta invanda mönster, lära känna nya människor och reflektera över sitt liv. På lägret får ungdomarna ingå i matlag, gå och bada, spela fotboll och ägna sig åt andra analoga aktiviteter. Samtal i grupp är också ett viktigt inslag.

Vi samlas i ringar och kör sharingrundor framför en lägereld. Vad är det mest jobbiga med att vara tonåring? Vad är det vi saknar hos våra föräldrar? – vi har olika teman som vi pratar kring. De här ungdomarna har ofta en antisocial ådra, de kan ha svårt att interagera med människor. De är lite blyga, då skapar vi en sfär där alla får yttra sig och vara som de är.

Många av ungdomarna som kommer till lägren lever ganska isolerade liv och är vana att bli serverade mat i hemmet. Därför kretsar många aktiviteter kring att göra saker tillsammans och att ta ansvar.

Vi jobbar också med passageriter, som är uråldriga traditioner. Det är en transformering där man går igenom olika faser. Vi lämnar något gammalt och går in i något nytt. De får känna sig stolta över att klara av något svårt.

Betonar att det inte är något renodlat behandlingsläger, det är mer ett kollo med terapeutiska inslag.


Vad är Google-effekten?

När hände det senast att du glömde något och gick direkt till Google, eller skrev frågan på Facebook? Om du är som jag har du förmodligen redan besökt Google flera gånger i dag. Vi vet att vi genom ett klick kan få fram i stort sett vilken information som helst på bara några sekunder.

Uttrycket Google-effekten betyder att vi glömmer bort den information som kan hittas på nätet med hjälp av sökmotorer. Vi väljer helt enkelt bort den, omedvetet, och behöver således lite hjälp på traven när vi ska hitta den igen. Vi behöver Google, helt enkelt.

Den första studien av just Googleeffekten, gjord av psykologen Betsy Sparrow vid Columbia University, visar mycket riktigt att människor får mycket svårare att komma ihåg detaljer som de tror kommer att vara till- gängliga på nätet. Men, och det är viktigt att säga, studien hävdar också att människor inte förlorar sin förmåga att lära sig nya saker offline. Det är bara minnet som påverkas.

Man kan också ställa frågan så här: Är vårt behov av sökmotorer något som i längden gör det svårare för oss att komma ihåg information av egen kraft? Det är just den frågan psykologer försöker hitta svaret på, men än så länge har man inte fått några entydiga resultat. Enligt den forskning som gjorts, och som har publicerats i tidningen Science, är det snarare så att internet nu används som en personlig minnesbank för att hitta information.

Vi har alltså blivit symbiotiska med våra datorverktyg och växt in i de sammankopplade systemen. Vi har blivit beroende av systemen i samma grad som vi är beroende av den kunskap vi får från våra vänner och arbets- kamrater – och som vi förlorar när de är onåbara.

Med så mycket information tillgänglig finns det mindre behov av att komma ihåg allt, speciellt när verktyg som Google gör det möjligt för oss att hitta det vi behöver. Resultatet? Internet har blivit ett externt minne för människor. Vad det betyder får framtiden utvisa.


Varningssignaler när digitala beroendet tar över i klassrummet?

“Facebook, Youtube, ett samtal med en vän, lyssna på musik – jag gör alltihop samtidigt. Jag gör verkligen en miljon saker på en gång, precis som många andra i min ålder. Ibland säger jag till mig själv: Jag måste sluta med det här och göra mitt skolarbete, men jag kan inte.” Kalle, 19 år

Skolundervisningen idag utmanas av att elever tappar fokus, söker roligare uttryck eller blir uttråkade av för långsamt tempo.

Lärare för en ständig kamp om elevernas uppmärksamhet i form av distraktioner som dataspel, gambling eller sociala medier. Idag finns det dessutom nästan alltid snabba genvägar att ta för eleverna och det är oerhört svårt att konkurrera med. Hur kommer man runt detta och når fram till någon som är digitalt beroende?

WHO (Världshälsoorganisationen) har klassificerat dataspelsberoende som en sjukdom. Detta tyder på allvaret i frågan och visar verkligen att det är hög tid att ta tag i det stadigt växande problemet.

Listan här nedan utgör bara några av de problem dagens lärare stöter på hos eleverna:

Utmattade/sömnbrist från sena kvällar med dataspel

Problem att fokusera eftersom digitala kanaler ständigt tävlar om uppmärksamheten

Blir snabbt uttråkade eftersom de är vana vid multitasking med flera enheter samtidigt

Motivationsproblem ”Varför ska jag LÄSA en bok när jag kan se resumén på YouTube istället?”

Ständigt behov av kickar och dopaminpåslag från likes eller kommentarer i sociala medier

För att definiera ett digitalt beroende ser man till ett flertal olika faktorer, såväl psykiska som fysiska. Det går att hitta tydliga drag från liknande beroendeformer som de hos missbrukare av alkohol eller spel om pengar och att vara digitalt beroende är allvarligt.


Tips för att kunna skära ner på din teknik under julen!

Julen förknippas med god mat, vila från vardagens arbete, fest, julpynt och julklappar. Det är en tid då man söker gemenskap och glädje. Man ser julen som en familjehögtid i första hand. Hur ska vi tänka för att kunna känna julefrid? Studier visar att vi tar upp vår telefon ca 150 ggr per dag och att vi alltmer blir distraherade och frånvarande i sociala sammanhang pga vår teknik. Vi ger dig enkla och konkreta alternativ hur du kan förhålla dig lättare under julen gällande din teknik. Öka din medvetenhet och närvaro bland dina nära och kära.

1. Planera tid för familjen under jultid.

Bra tillfälle att spendera tid tillsammans, njuta av nya eller gamla traditioner utan telefoner, TV eller annan teknik. Jag hörde någon säga en gång, "Kvalitetstid kommer från mängden tid", vilket innebär att man behöver investera tid att få dessa dyrbara minnen som varar livet ut. Först och främst använd mobillådan (hemmagjord eller köpt) ! Se över ditt eget beteende och bli mer aktiv och närvarande under juletid. Lägg undan mobiler och skärmplattor. Föräldrar tillämpar samma skärmbruksregler på sig själva och till exempel lämnar mobilen i mobillådan under juldagarna. T ex ät julmåltider utan att ha era telefoner eller skärmplattor i närheten, undvik att lägga den på bordet. Ett tips är att samla alla telefoner på samma plats, t ex en byrålåda

2. Hjälp barnet att hitta ersättningsalternativ till dataspel under julen.

Återintroducera gamla familjetraditioner t ex sällskapsspel eller aktiviteter som inkluderar hela familjen. Vad sägs om charader? Var kreativ.

3. Stäng av din telefon (inte bara sätta den på tystläge).

När ni pyntar granen eller gör iordning julmaten. Lämna din telefon i ditt rum eller i byrålådan när du umgås med din familj och förbereder inför juldagarna.

4. Ha inte mobilen eller skärmplattor i ert sovrum under juldagarna.

Tillåt er själva att få slappna av och sova ut ordentligt. Många använder sin mobil som en alarmklocka, detta ökar frestelsen att vilja titta på sina emails och sociala medier (t ex Facebook & Twitter). Köp eller önska till julklapp en vanlig väckarklocka med batteri och placera din mobil någonstans neutralt utanför sovrummet.

5. Planera era tech-tider.

Du behöver inte ”teknik svälta" under denna period, men försök att skära ner då denna tid är till för gemenskap, vila och närvaro. Så skapa en flexibilitet för dig gällande dina vanor, sms:a, hänga på sociala medier, lägga ut bilder på snapchat, Instagram eller snapchat.. Helt ok då och då men försök då att göra det tillsammans. Undvik att låta dina barn försvinna till sina rum flera timmar i sträck spelande. Låt inte tekniken ersätta din närvaro.

6. Sov bättre

Det finns en hel del bevis som visar att det blåa ljuset från skärmarna påverkar kvaliteten och kvantiteten gällande sömnen vi får. Mörkret är en naturlig del för att våra kroppar skall kunna få sömn men där det finns en tendens att vi kringgår detta genom stirra på våra skärmar det sista vi gör innan läggdags. Sömnforskare rekommenderar att du stänger av din teknik två timmar innan läggdags. Undvik att ha din mobil eller teknik i ditt sovrum.

Då passar jag även på och önskar er alla en riktig God jul!


Mobiler i skolan?

Det finns ingen tvekan om att dagens telefoner har funktioner som kan främja elevernas lärande. Men sanningen är att de inte förmår begränsa användandet till skollärandet utan ägnar sig ofta åt att chatta, spela och kolla på Youtube under skollektionerna. Helt enkelt för att de tycker att det är roligare.

I en publicerad Common Sense Media-rapport, konstateras att barnen i första hand använder sina telefoner för underhållning. Kanske behöver skolan förändra pedagogik och hitta en kompromiss mellan analog och digital undervisning.

En mamma till en tonåring beskrev sitt dilemma: Hon hade tänkt att telefonen med den senaste tekniken skulle underlätta skolarbetet, men allt den hade gjort var att distrahera honom under lektionerna och bara gjort det svårare att fokusera på ämnet. Hans slutbetyg räckte nu inte för att han skulle kunna komma in på det gymnasium han ursprungligen hade velat gå på.

Enligt forskarna kan den yngre generationen behålla koncentrationsförmågan i 8 sekunder, jämfört med en guldfisk som klarar 9 sekunder. En längre undersökning med 2 000 deltagare, där man studerade hjärnaktiviteterna hos försökspersonerna, visade sig att det genomsnittliga resultatet på några år har sjunkit från 12 sekunder till 8 sekunder. Eleverna blir alltmer vana att scrolla och sortera ut information.

Men det är svårare att få dem att bli intresserade. Om jag ska vara krass, har du alltså 8 sekunder på dig att fånga deras uppmärksamhet. Bara denna omständighet är i sig en stor utmaning för våra skolor, som i stort sett har en föråldrad pedagogik.

Cheferna som driver de främsta högteknologiska företagen i Silicon Valley borde väl vara angelägna att få in sina barn på skolor som verkligen är fullproppad med den senaste tekniken, kan man tycka. Men enligt New York Times göra alltså som jag tidigare påpekat många Silicon Valley-föräldrar, inklusive eBay:s chefstekniker, en av Googles grundare och flera chefer från Apple, det motsatta. De skickar sina barn till Waldorfskolor som inte har någon teknologi överhuvudtaget i sina klassrum.

Nu säger jag inte att alla ska sätta sina barn i Waldorf- skolor. Självfallet ska vi ha teknologi i skolan, men frågan är hur vi använder den på bästa sätt. Jag tycker att barnen ska få använda den nya teknologin som ett verktyg men inte som ett nöje under lektionerna.

Enligt min erfarenhet finns det flera skolor som är exemplariska föredömen och förbjuder mobiler under skoltiden. Vissa lärare som jag har varit i kontakt kunde snabbt se en markant skillnad efter förbudet. De såg tydligt att distraktionerna i klassrummen blev färre, och resultaten allt bättre.

Många föräldrar och barn vill ställa ett högre krav på skolan för en bättre utbildning. Jag är övertygad om att de snart kommer att inse att distraktionerna som telefonerna skapar inte har någon plats i skolan.

Skolledning och lärare måste därför arbeta tillsammans för att hjälpa elever och föräldrar att inse de stora fördelarna med att hålla telefonerna borta under skoltiden. 


Ökad skärmtid under pandemin

Som terapeut får jag konstant frågor kring hur man bör hantera barnens skärmtid under dessa omständigheter som vi befinner oss just nu.

Man skulle ju tro att nu med Corona, föräldrar hemma, barnen hemma, familjen samlad, att det skulle bidra till mer kvalitets tid, och där man nu kommer umgås mer med varandra… Vi ser tyvärr ett beteende som visar tvärtom.. Situationen kallas för  ”technoference”, där en elektronisk enhet avbryter eller styr interaktionen mellan föräldrar och barn.

Denna karantän har blivit ”dödens kyss” för barn som redan var i riskzonen gällande problematisk skärmanvändning. Pandemin har lett till att barn som är i riskzonen har utvecklats till ett fullständigt skärmberoende.

Varje rutinändring som ger ett barn mer skärmstid kan göra det barnet mer mottagligt för missbruk. VI ser en tydlig ökning gällande försäljning med ca 40 % under pandemin vilket tydligt visar att vi spenderar mer inomhus.

Dom frågorna som vanligtvis dyker upp är "Hur mycket är för mycket skärmtid?" och "Kan skärmtid vara bra i vissa fall? En förälder ringde mig för en vecka sen och sa ”Jaha, där ryker nu alla skärmreglerna i hemmet med tanke på Corona viruset, eftersom föräldrarna som kontaktar oss redan kämpar mycket med att hitta tillbaks till rutiner och regler, känner sig kluvna till den nya situationen. 

ÖKADE VARNINGSIGNALER 

INGA RUTINER; VÄNDER HELT PÅ DYGNET - Allt blir skärmtid oftast…

ÖKAD SKÄRMTID - Gör oss lata, vi blir passiva, orkar inte göra saker som kräver uthållighet, tålamod och tolerans

INGEN RÖRELSE - UTOMHUS - Kroppen tar stryk, vi blir deppiga (depressiva tillstånd) - huvudvärk, migrän attacker är inte ovanligt 

ÄTER MAT I SITT RUM - Blir ännu mer isolerad, istället för att äta tillsammans äter man nu mer i sitt rum ensam

FÖRSÄMRAD HYGIEN - Orkar inte ta hand om sig, känns onödigt, man är ju ändå bara framför skärmen får man höra ofta..

Under denna pandemi är det nog rimligt att säga att dom flesta familjerutinerna kan förändras. Det är förståeligt att barn och vuxna använder skärmar, tv, surfplattor och, datorer mobiler mer än de vanligtvis skulle göra, eller överskrider de rekommenderade gränserna. MEN…..Vi behöver tänka om och hur vi använder våra skärmar och vår tid. Vi har nu en stor möjlighet att kunna skapa meningsfulla möjligheter inom familjen.

TIPS 

GÖR VARIERANDE SAKER - Ställ er istället frågan om era barn gör andra varierande saker, t ex läser de? Rör dom sin kropp, tränar dom? Utövar dom kreativa projekt? Om svaret på alla dessa frågor är ja, då har du ingenting att oroa dig för. Men det finns en problematik om det saknas rutiner, och andra saker som stimulerar våra kroppar och vårt välbefinnande.

TA HAND OM VÅR MENTALA HÄLSA - Vi borde verkligen se till att hand om vår mentala hälsa. Struktur och tydliga scheman är något att rekommendera. Struktur ger barnen en känsla att allt inte är kaos. Dom kan förlita sig på att det finns en struktur att luta sig mot, en trygghet med att det finns ordning. T ex att man kliver upp varje morgonen en viss tid, och att dom vet att frukosten kommer vara på bordet vid en viss tid. Detta skickar signaler till våra barn att bara för att vi har en pandemi så betyder inte det att det semester. Även om det förståeligt att föräldrar lossar på skärmtiden under COVID-19, vill vi samtidigt inte slänga bort reglerna helt och hållet.

RÖRELSE - Att bibehålla rörelse och träning är viktigt. När vi sitter stilla hela tiden samlar vi på oss en massa energi som behövs att få släppas ut. Om vi inte fått utlopp för denna energi så kan lätt hända att vi börjar agera utåt istället, starka känslor som tar över där vi tappar humöret och lättare hamnar i konflikter. Rekommendationen är att motstå frestelsen att sätta barnen framför en Ipad, och få familjer att röra på sig mer och tränar varje dag, vare sig det är med online-videos, sätta på musik i vardagsrummet eller där det finns aktiva spel där man behöver röra på sig.

ANVÄND SKÄRMAR PÅ RÄTT SÄTT - Många riktlinjer som kommer specifikt från barnläkare uppmuntrar oss att använda videochattar och våra kameror till att knyta an med vår familj, släkt och vänner. Det gäller även för unga och spädbarn. Att kunna socialisera sig på detta sätt bör anses som något hälsosamt. Några exempel på hur detta skulle kunna användas är att sjunga, dansa eller läsa en berättelse för våra barn eller barnbarn.


Fantomsyndromet

Fantomsyndromet

Du har haft det, hundratals gånger. Alla har det. Låt oss föreställa oss ett typiskt ögonblick under min dag. Jag är på jobbet och har min Iphone i bakfickan. Plötsligt vibrerar den. Jag kontrollerar den, men det finns inget där. Inga samtal. Inget meddelande. Inga mejl, inget från Facebook. Med andra ord: Inget som kan ha fått telefonen att vibrera. Hur kommer det sig då att det upplevdes så verkligt?

Fantomvibrationssyndrom, eller fantomringning, innefattar känslan och tron på att mobiltelefonen vibrerar eller ringer, när den i själva verket inte gör det. Fenomenet har bara funnits sedan den moderna mobilåldern uppstod för cirka fem år sedan, som ett tecken på hur teknologin har trängt in i våra liv. 

Fantomvibrationer orsakar självfallet ingen skada, men kan vara störande och upplevas stressande. Om det känns besvärligt och blir för mycket för dig kan du enkelt stoppa fenomenet genom att placera din telefon någon annanstans än i fickan eller helt enkelt stänga av vibrationerna. Det kan i längden leda till att fantomvibrationerna avtar och upphör. En studie som genomfördes av Rothberg visade att medicinsk personal på ett amerikanskt sjukhus blev 75 procent mer nöjda efter att ha stängt av vibrationerna. Och bara genom att lägga mobilen på ett annat ställe blev 63 procent mer nöjda. 

För att undvika stress kan du byta ringsignal en gång i veckan. Då kommer du inte att rycka till och öka stressnivån på samma sätt. Du kommer att få en mer avslappnad inställning till din ringsignal. Du kan även stänga av alla notiser från alla appar så är det inget som tänder skärmen hela tiden. Efter ett tag kommer det kännas befriande och du kommer frigöra massa tid till annat.


DOPAMIN-FASTA UNDER JULEN!

Botmedlet mot den överstimulerade generationen 
Dopamin-fasta har blivit Silicon Valleys heta nya trend. Vi på Internetakuten följer på den trenden och uppmuntrar alla att testa en dopamin-fasta, speciellt under julen..!
Tanken med att dopaminfasta är att vi kanske får för mycket av det goda när det gäller vår teknik, mobiler, sociala medier och där uppmärksamhetsekonomin på våra sociala medier fångar vår uppmärksamhet genom att använda sig utav starka psykologiska lagar. Detta har lett till att vi har idag en hjärna idag som är van vid ”direkta tillfredsställelser”, det som många kallar får ”instant gradification”, att vi orkar oftast enbart ta dom snabba genvägarna. Vår hjärna har blivit van vid att bli bombarderad med information, kattvideos, texter, likes, hjärtan, allt som drar till oss vår uppmärksamhet och som gör att vi kan spendera timmar på saker som vi egentligen inte hade tid med. Vi CYBERSLACKAR helt enkelt.
Vi har även ett uppmärksamhetspann som har blivit kortare, från att ha varit 12 sekunder har den nu kortats ner till  8 sekunder. Vilket innebär att vi har inte längre samma tålamod och uthållighet som vi hade tidigare. Vår hjärna har blivit beroende av mobiler, scrollandet, internet och spel. Det som kan ge oss snabba kickar…
Poängen med dopaminfasta är att öka ens flexibilitet kring invanda beteenden, detta gör vi  genom att minska våra impulsiva beteenden under längre perioder. Genom att undvika den kompulsiva kontrollen vi har med vår teknik kan vi istället lära oss att kontrollera våra känslor när tristess, ångest eller ensamhet dyker upp. Lära oss att vi inte behöver fly eller psykoaktivt påverka våra känslor, utan vi kan faktiskt stanna kvar i dom.
Genom tid så kan vi bryta dessa negativa beteenden.
Därför uppmuntrar vi en dopamin-fasta under julen. Att skära ner på vår teknik och lära oss att vara mer närvarande, med sin familj, få dom där naturliga kickarna genom samtal, gemenskap, god mat och umgänge. Vi behöver få tillbaks kontrollen över hur vi tillbringar vår tid.
1.
Först och främst använd mobillådan (hemmagjord eller köpt)! Se över ditt eget beteende och bli mer aktiv och närvarande under juletid. Lägg undan mobiler och skärmplattor. Föräldrar tillämpar samma skärmbruksregler på sig själva och till exempel lämnar mobilen i mobillådan under juldagarna. T ex ät julmåltider utan att ha era telefoner eller skärmplattor i närheten, undvik att lägga den på bordet. Ett tips är att samla alla telefoner på samma plats, t ex en byrålåda
2.
Stäng av din telefon (inte bara sätta den på tystläge) när ni pyntar granen eller gör iordning julmaten. Lämna din telefon i ditt rum eller i byrålådan när du umgås med din familj och förbereder inför juldagarna.
3.
Hjälp barnet att hitta ersättningsalternativ till dataspel under julen. Återintroducera gamla familjetraditioner t ex sällskapsspel eller aktiviteter som inkluderar hela familjen. Vad sägs om charader? Var kreativ.
4.
Ha inte mobilen eller skärmplattor i ert sovrum under juldagarna. Tillåt er själva att få slappna av och sova ut ordentligt. Många använder sin mobil som en alarmklocka, detta ökar frestelsen att vilja titta på sina emails och sociala medier (t ex Facebook & Twitter). Köp eller önska till julklapp en vanlig väckarklocka med batteri och placera din mobil någonstans neutralt utanför sovrummet.

Går spelandet ut över skola och fritidsintressen?

"Gejming" är inte längre en hobby för en nischad grupp. Enligt intresse­ organisationen Dataspelsbranschen an­ vänder mer än 70 procent av svenskarna mellan 16 och 34 år någon form av spel på mobil, dator eller tv. Av dem är nästan hälften tjejer. Men gejmingvågen har en baksida, och i fjol valde Världshälsoorganisationen, WHO, att sjukdomsklassa okontrollerat dataspelande för att uppmärksamma det växande problemet.

Barn är särskilt sårbara, då de ännu inte hunnit utveckla sitt konsekvenstänkande. Den största risken med moderna spel är att de kräver mer och mer tid av spe­laren. Många spel i dag är ändlösa, om man inte presterar varje dag faller man i rankning. Man tvingas vara upp­ kopplad för att behålla sin identitet.

Ofta är det inte utpräglat våldsamma spel som skapar mest beroendeproble­ matik. De största bovarna just nu stavas Fortnite, Counter­ strike, League of Legends och Minecraft – av vilka bara en titel innehåller realistiskt våld. – Vid utveckling av spelen tar man hjälp av psykologer för att stimulera så många sinnen som möjligt, maximera dop­ aminutsöndringen och skapa psykologiska krokar. Det är en enorm makt som föräldrar måste kämpa emot. Hur många som lider av så kallad gaming disorder i Sverige är inte kart­ lagt, men europeiska studier indikerar att det rör sig om närmare två procent av alla aktiva. Den som spelar mycket dator­ och tv­spel i ung ålder löper dess­ utom större risk att senare i livet börjar spela om pengar.

13 VARNINGSTECKEN

Försämrad kontroll över spelandet.

Spelandet sträcker sig till sent på kvällen.

Minskat intresse för social interaktion.

Vill helst äta mat på rummet.

Aggressiva utbrott när man inte presterar i spelet.

Andra aktiviteter tappar sin dragningskraft.

Familjerelationer som präglas av begränsad kommunikation.

Spelandet leder till problem med skolarbetet.

Bristande hygien.

Huvudvärk och migrän.

Sömnsvårigheter.

Försämrad självkänsla.

Depression.

 

SÅ KAN DU SKYDDA DITT BARN

 

Bekanta dig med spelvärlden. Ägna en halvtimme i veckan åt att prata med dina barn om spelen de är intresserade av och om deras spelvanor.

 

Hindra barnet från att genomföra köp. Gå aldrig med på att spel- plattformen sparar ditt betalkort – informationen kan användas till köp inne i spelen.

 

Läs på om spelen. Gå in på pegi.info och sök upp spelet. Där kan du se från vilken ålder spelet rekommenderas och varför

 

Sätt gränser. Räkna ut hur många timmar andra aktiviteter och behov kräver – avsätt därefter speltid

 

Delta själv! Hitta något du också kan spela. Ni får en rolig aktivitet och kan diskutera spelvanor på samma våglängd.