Behovet av att spendera pengar på saker som man aldrig kommer att använda är ett uttryck för ett beteende som också brukar kallas shopoholism och syftar på en påträngande och oemotståndlig lust att handla utan att tanke på konsekvenserna.
Inom psykiatrin och psykologin förlitar man sig helt på DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) för att bedöma om någon är psykiskt sjuk, och oniomani finns ännu inte med i manualen. Den växande forskningen inom området är fortfarande för splittrad och det råder oenighet om oniomani ska klassas som ett beroende, ett tvångssyndrom eller en impulsstörning.
Den australienske psykoanalytikern och terapeuten Adam Szmerling, som behandlat många personer med oniomani, säger att hans klienter ofta berättar att handlandet försätter dem i ett tranceliknande tillstånd, ”...man är väldigt närvarande och fylls av en känsla av upprymdhet.”
Oniomani har ofta en bakgrund i ett stört förhållande till ens föräldrar, vilket ofta leder till bortträngda känslor och en dålig självkänsla. När man försöker hjälpa någon att komma över sitt shoppingberoende bör man dock känna till att det finns olika typer av shoppingmissbrukare. Alla är inte lika, människor hamnar i dessa problem av olika skäl. Kunskap ger alltid en djupare förståelse för människor som hamnat i ett beroende.
Shoppingmissbrukarna kan lätt uppfattas som egotrippade och själviska, men det är viktigt att vi försöker se vad som döljer sig bakom ytan och förstår de bakomliggande faktorerna – det här är människor som behöver hjälp. Det är också viktigt att förstå att det precis som vid alla andra typer av missbruk tar tid att övervinna beroendet. Första steget är alltid att man måste bli medveten om och erkänna sin problematik. Nästa steg är att man måste göra de förändringar i tillvaron och det egna beteendet som krävs för att man ska hitta tillbaka till ett mer balanserat och ansvarsfullt liv.
Forskningen idag bekräftar vad psykologen Paulus Wachtel redan 1983 skrev i sin bok The poverty of affluence: ”Ju mer benägen du är att tro att lyckan kommer från materiell rikedom, desto mer sannolikt är det att du kommer att bli deprimerad, ängslig och orolig.”