Digital Hälsa

Närvaro och fokus med min klocka

Att tekniken är fantastisk är något jag alltid har hävdat. Vi ska verkligen inte gå bakåt i tiden utan snarare framåt. Men vi ska inte heller bli slavar inför vår teknologi, därför tycker jag det är spännande när vi kan använda tekniken för att bli mer närvarande, mer fokuserad och mindre stressad..Det är en ganska vanlig syn i vårt samhälle idag, att det ligger ett bunt med mobiler på bordet medan man äter. Då och då tänds skärmarna för att personerna runt bordet vill kolla vad klockan är, se om någon ringt eller skickat meddelanden.

Jag har precis börjat använda min nya Apple Watch och märker att jag är mer närvarande och låter bli min telefon mycket lättare.  Alla notifikationer kommer istället till min handled vilket är fantastiskt då jag sällan tittar på min klocka under längre stunder. Rekommenderar den verkligen då "fällan" med mobilen är att när du väl kollat vad klockan är är det lätt hänt att du också kollar dina sociala medier och vips, kan 20 minuter ha gått. Annars är det lätt stänga av notifikationerna och välja själv när du vill titta.

T ex kan vara bra om du inte orkar läsa längre meddelanden eller mejl exmpelvis. Att läsa från klockan tar bara en sekund för att se om det är viktigt nog för dig att ta dig till en större skärm eller om det kan vänta. Ofta kan det vänta...

Tänker testa några meditationsappar som finns på klockan, mer om det nån gång längre fram.



Uppmärksamhetsekonomin har vilselett oss!

Kritiken gäller hur stora plattformar som Facebook använder olika knep för att sluka så mycket av vår uppmärksamhet, och därmed skärmtid, som möjligt. Digital stress beror både på vår oförmåga att personligen förhålla oss hälsosamt till tekniken och den miljard industri som inget hellre vill än att just du ska spendera din tid i olika sociala nätverk, appar, shoppingsajter och dylikt. En undersökning på 200.000 personer visade att över hälften använde tjänsterna mer än de själva ville.

Det finns gott om appar som hjälper användaren uppnå hälsosamma mål som rör träning, meditation eller liknande – det vill säga ”beteendepåverkan på ett bra sätt.”Samtidigt vänder många spel och sociala plattformar våra egna belöningssystem mot oss”, säger Tove Blomgren- creative director på Doberman.

Att vi dras till mobilens appar är inte konstigt – tjänsterna utnyttjar våra mänskliga svagheter för att vi ska bli beroende av dem. Det är viktigt att vi blir mer medvetna över vår intention när vi utför saker, och att vi tar tillbaks kontrollen.

Här ger jag några tips för att kunna minimera ett digitalt beroende...!

Mobil detox i sex steg:
1. Stäng av mobilen på möten, luncher och raster.
2. Lägg den inte på bordet när du äter.
3. Motstå frestelsen att använda sociala medier under arbetstid.
4. Ta en promenad och lämna mobilen hemma eller på kontoret.
5. Ägna mer tid åt att prata med kolleger och vänner ansikte mot ansikte.
6. Köp en väckarklocka och bannlys mobilen helt från ditt sovrum.



Hur du kan bryta ditt shoppingmissbruk!

Ta hjälp av någon på din resa..

Du slipper vara ensam, det är alltid någon som förstår dig.

Försök hitta någon som du litar på. Det kan vara en part- ner, en familjemedlem eller någon annan som kanske också vill bryta sitt shoppingbeteende. Men någon som du

litar på. Någon som förstår det du går igenom och som kan agera som ett stöd i din kamp att förändra ditt liv. Den här personen kan stötta dig under den här tiden och hjälpa dig att bryta ditt shoppingmissbruk.

Det är bra om ni sätter upp tydliga riktlinjer för vad som ska gälla mellan er två. Bestäm tillsammans vilken nivå ni vill ha i er kommunikation. Hur kan din kompis hjälpa dig? Det är viktigt att kompisen känner dig väl och vet vad du gått igenom, så att han eller hon kan hjälpa dig på bästa möj- liga sätt. Är det någon som har samma typ av problematik, kan ni hjälpa varandra.

Det ska vara någon som kan uppmuntra dig och peppa dig när du har det svårt, någon som kan glädjas med dig när du lyckats med något bra. Helt enkelt någon som står bakom dig och hjälper dig att hålla dig på banan. Ni kan träffas då och då men också hålla kontakten per telefon och på Facetime eller Skype.

Ni kan gå igenom veckan som gått. Har du varit frestad, i så fall vid vilka tillfällen? Hur kändes det när du blev frestad? Vilka tankar dök upp? Här har ni möjlighet att tillsammans gå igenom dina beteendemönster. Bara genom att lyfta det till ytan har vi börjat bearbeta problemet. Om du föll i fällan och råkade handla något, så har du nu en kompis som du kan bearbeta denna händelse med istället för att stå där själv med skammen. Vad hände, vad köpte du? Vad var tanken bakom köpet? Hur kändes det efteråt? Alla dessa reflektioner kan vara till hjälp när du ska bearbeta det du gått igenom.

Ärlighet är viktigt, och inför denna person behöver du inte gömma dig eller komma med undanflykter. Bara det kan vara en enorm lättnad. Att bara få vara hundra procent ärlig med hur du är och vad du går igenom. Slippa gå i för- svar för att du innerst inne är rädd för vad andra ska tycka eller säga. Här finns inget dömande överhuvudtaget, denna person är där för dig till hundra procent. Detta kommer per automatik att leda till att du får lättare att acceptera din problematik och börja bearbeta ditt beteende.

Gör ett gemensamt commitment, ett åtagande, att ni under en viss tid ska finnas där för varandra. Personen i fråga ska inte hela dig eller göra dig frisk, utan mera vara ett stöd, någon som lyssnar, ett vittne till vad du går igenom. Men visst, gärna någon som kan vara objektiv och samtidigt ge dig råd, någon som kan se utanför den värld du just nu befinner dig i. En coach som kan vara empatisk, förstående, kärleksfull men också vid behov tuff. Men det är också vik- tigt att se de små framstegen och få beröm för dessa. Vi kan inte forcera ett tillfrisknande. Alla har sin egen väg att gå, din kompis ska vara där och stötta. Empatisk, inte dömande. Om du misslyckas ska ni inte fokusera på misslyckandet utan snarare hur ni kan göra om och göra rätt.

Ensam är inte stark. Våga sträck ut dina händer och ta emot. Det finns många fördelar att ha någon med sig på resan. Du slipper vara ensam; det finns alltid någon som förstår dig och vet vad du går igenom. Det behövs inte minst för att hålla uppe motivationen.



Lyxfällan-podden: Nätspelandet ökar dramatiskt

Nätspelandet har fördubblats sen år 1997 och är för många ett tidsfördriv, en bästa kompis och en plattform för snabba dopamin-kickar. Men att vara spelberoende kan jämföras med att vara alkoholist. Vi diskuterar här i podden fenomenet nätspelsberoende i detta avsnitt. Varför blir vissa spelmissbrukare och hur kan det gå så långt att det drabbar både familj och vänner? Vad är det för faktorer som kan leda till denna ohälsosamma fälla och framförallt: hur kan man ta sig ur nätspelande, som i takt med digitaliseringen blir mer och mer tillgängligt för både vuxna och barn

Vad kännetecknar en som är i ett spelberoende?

• Man tänker ofta på spel
• Man ökar insatserna samtidigt som förlusterna blir större, man försöker vinna tillbaka förlorade pengar.
• Man misslyckas med att sluta spela
• Man spelar för att slippa tänka på andra problem
• Man ljuger för sina nära och kära om sitt spelande
• Man begår brott för att finansiera sitt spelande
• Man förlorar sociala kontakter
• Man lånar pengar för att kunna spela

Finns tre vägar in i ett spelberoende.
1. Den första börjar i en grundläggande psykiatrisk problematik, då man har en diagnos, exempelvis adhd, som gör det svårare att kontrollera impulser.

2. Den andra vägen är ängsliga personer som använder spel som lugnande medel, ett sätt att slappna av.

3. Den tredje vägen handlar om miljö och betingning, där spelet efter hand som man spelar ofta och mycket ”kidnappar” hjärnans belöningssystem och får den att hamna i banor som är svåra att ta sig ur. De tre vägarna kan dessutom kombineras, vilket ytterligare ökar risken.

>Här nedan finner du länken till Lyxfällan-podden om du vill lyssna: https://www.ilikeradio.se/podcasts/lyxfallan/14106/

 

 



Är du digitalt stressad efter semestern?

Tillbaks från semestern... Är du utvilad eller stressad?

Innan semestern startade rensade du bort allt från kontoret, skickade dina sista mails, städade skrivbordet, sa adjö till dina kollegor, och nu äntligen började din semester. Kanske hade du fötterna i sanden med din favoritdryck i handen. Plötsligt hörde du din telefon vibrera, nytt email från din chef, strax därefter dök det upp ett par sms från dina kollegor, pling pling, mobilen vibrerar, notifikationer från dina sociala medier som hypnotiskt kallar på dig, informerar dig att det finns en bunt nya likes, hjärtan, och meddelanden som väntar på dig.! Dina barn ryckte i dig för att dom ville leka med dig i poolen, men du var för upptagen med att besvara dina mails. Innan du visste ordet av det så blev din semester en stressfylld tillvaro. Men, det positiva är ju att du har ju inte 250 oöppnade emails som väntar på dig på kontoret, för du har ju redan besvarat dom under semestern.

En studie som genomfördes av Travelbag.co.uk visar att anställda tänker minst 15 minuter om dagen på jobbrelaterade saker även under semestern. 29 % av dessa 2000 som deltog i studien upplevde att deras semester var mer stressfylld än avkopplande.

Ingen som förnekar att ha en mobil under semestern kan underlätta för oss på många olika sätt. Naturligtvis finns det gott om giltiga skäl att inte stänga av våra telefoner helt medan du är borta. Vi har t ex tillgång till Google, vi kan översätta språk på plats, eller GPS som hjälper oss att hitta fram till nya områden och gator. Du har nytta av många saker i våra mobiler som kan minimera tid och kan göra oss mer effektiva under vår semester.

Men…….

Den största bieffekten med att ha våra telefoner med oss under semestern är just rädslan att vi skulle missa något (FOMO - fear of missing out), vilket är orsaken till varför vi tar upp vår telefon mer än nödvändigt. Studier visar att vi tar upp vår telefon 150 ggr per dag. Det skapar en ångest att inte kunna fylla varje ögonblick med våra telefoner. Vi har blivit så vana vid att bli stimulerade av dessa notifikationer, sms, emails och som ständigt ger oss dessa dopamin förstärkningar från våra ”likes”, att vi knappt längre kan klara av tystnaden och att vara närvarande med sig själv. Vi är inte längre vana att vara ensamma med våra tankar.

Människan har en primitiv instinkt att alltid ha kontroll över vår omgivning, det har vi haft sen stenåldern, detta för att kunna ha koll på om det skulle dyka upp någon fara. När vi då får en liten manick som mobiltelefonen som ger oss den kontrollen så har vi en tendens att ta upp vår telefon hela tiden för att se om det är något nytt som har hänt. Det har ju gått trots allt 10 minuter sen jag tog upp telefonen sist, man kan ju ha missat något!?

Tills slut blir våra hjärnor överbelastade med information.

Semester stoppar utbrändhet, att ta ledigt har bevisats ha en helande kraft, t ex en semester kan minska risken för hjärtinfarkt hos män med 30% (Gump) och hos kvinnor som tar mer än en semester per år med 50% (Framingham Heart Study). Det finns ingen bättre hälsoboost därute som kan ge dig den fördelen.

Kanske nästa semester kan vi tänka till lite extra. Är inte hela poängen med att ha semester att komma bort från vardagens stress och bort från allt arbete..?



Shop ‘Til You Drop finns nu ute i handeln

Vilken fest det blev! I onsdags firade jag att min nya bok "Shop 'Til You Drop" släptes i handeln. Det blev många vänner, kollegor och släkt som ville komma och fira med mig. Denna bok är jag stolt över och känner är viktig i dagens samhälle.

Shoppingmissbruket har ökat kraftigt de senaste åren. Förmodligen för att det blivit mycket enklare att hamna i ett sådant missbruk på grund av alla nya möjligheter att handla på internet och den flora av erbjudanden om snabba telefonlån som dykt upp. ”Man behöver inte ens gå ut för att få en kick längre!”, som någon träffande beskrev situationen. Alla former av beroende och missbruk har en orsak. Det vi ser – beteendet – är bara ett symtom på en bakomliggande problematik. Shoppingmissbruk är för övrigt inte alltid så lätt att få syn på. Det är enkelt att dölja. Eftersom alla shoppar blir det extra svårt att se om en person handlar för mycket, om man inte ständigt är närvarande. Så en dag är det kanske för sent. Personen sitter i skuldfällan, kanske för resten av sitt liv, och riskerar att bli av med boende och till och med i förlängningen sitt jobb. Detta händer just nu, i skrivande stund, och varje dag, överallt. De allra flesta av oss får en kick av att handla nya saker utan att för den skull vara beroende eller på något sätt missbrukare. Nästan alla blir lite extra glada när de till exempel köpt ett nytt klädesplagg eller en ny bil. Det känns skönt helt enkelt, och det är naturligtvis helt okej. Men så finns det de som går för långt, som aldrig kan låta bli att handla, som struntar i om de faktiskt har råd eller ens behöver köpa något.

 



Tips för att bryta ditt shoppingmissbruk

Tips för att bryta ditt shoppingmissbruk

Om du verkligen vill ta itu med ditt shoppingmissbruk kommer du att behöva anstränga dig och du kommer att behöva göra förändringar. Det räcker inte med att bara komma till insikt om ditt problem. Du måste också ta det praktiska steget och sätta igång en förändring.

Använd hellre kontanter
Idag är det inte så vanligt med kontanter, och det finns butiker som inte längre tar emot kontanter. Inte ens bankerna tar i allmänhet emot kontanter. Men för dig kan det vara bra att använda kontanter och undvik framförallt kreditkort men gärna också betalkort. Hyran, el och lån och vissa andra tjänster betalar vi ju oftast genom nätbanken, och det kan du självfallet fortsätta med. Men om du minimerar dina kortköp och istället betalar kontant kommer du att undvika många fällor. Om du inte har pengar att köpa något du behöver, är det – även om det tar ett tag – bättre att spara och köpa när du fått ihop pengarna. Du kommer att må bra av att du faktiskt har ett sparande. Du undviker dessutom att göra en massa spontana köp om du låter bli dina kreditkort.

Förstör och avregistrera alla kreditkort utom ett
Detta enda kort får bara användas i akuta ärenden. Att göra dig av med de flesta betalkorten kommer att hjälpa dig avsevärt. Riskerna för återfall minskar avsevärt. Och du samlar inte på dig nya skulder.

Legitima motiveringar
Du måste inse skillnaden på vad du faktiskt behöver och vad du inte behöver. Om du ser en dyr kostym eller klänning, känns det kanske som att du bara måste ha den. Okey, men innan du köper den bör du tänka på sannolikheten för att du verkligen kommer att bli inbjuden till en fest eller elegantare middag. Behöver jag verkligen den där kostymen/klänningen eller har jag bara en massa ursäkter för att kunna fullfölja mitt köp. Som till exempel: ” Jag förtjänar verkligen den där klänningen, den skulle passa perfekt på mig, eller hur?

Trettiodagarsregeln
Denna regel är till för dem som behöver urskilja vad som är ett behov eller mera en önskan. Om du inte behöver den tilltänkta produkten efter att ha väntat ti trettio dagar är det med säkerhet så att du inte behöver den. Skulle det visa sig att du fortfarande vill ha produkten, ja då är det ett behov som du kan tillfredsställa, om du har råd. Detta är ett sätt att utesluta onödiga köp och ge dig möjlighet att reflektera över om du verkligen behöver det du eftertraktar. Var det bara ett begär som väcktes, kommer med stor sannolikhet detta sug inte vara kvar efter 30 dagar. Detta gäller alla köp oavsett om de är på nätet eller i butik.

Undvik att falla för rabattkampanjer
Vill du verkligen ha det? Oftast kan en frestelse dyka upp så fort vi ser ett fynd eller en rabatt, ett klipp som vi upplever att vi inte får missa. Men behöver du verkligen den här produkten? Är det en produkt du har tänt på tidigare, något du tidigare velat köpa? Om inte, kanske det är ett onödigt köp. Oftast är det själva skylten, orden ”rabatt”, ”klipp”, ”passa på nu”, ”erbjudande”, ”utförsäljning” et cetera, som triggar igång begäret. Om du börjar ifrågasätta detta och reflektera över dina avsikter har du större chans att få fatt i din egen vilja och slippa bli slav under känslorna så fort du ser skyltarna. Du kommer då istället att få fatt på din vilja och kunna bestämma utifrån den. Du får helt enkelt kontroll över situationen.

Lista ner sårbara situationer
Skapa en lista på situationer som väcker din lust att shoppa. Det kan vara specifika sajter du besöker, reklamkampanjer, köpcenter, en speciell gata eller område. Med den kunskapen är det lättare att i framtiden undvika dessa områden när man kan. När du har skapat din totala lista kan du betygsätta ditt sug att handla från 1 till 10 (1 = inget sug, 10 = mycket), då ser du sen lättare vad du i första hand bör undvika.

Lycka till! 🙂



Hur du undviker spontanshopping!

Hitta din trigger....

Oavsett vilken typ av missbruk en person har, finns alltid en chans att göra förändringar i sitt liv till det bättre. Det är alltid utifrån en djupare förståelse till varför det har blivit så och hur det utlöser ett behov, ett sug, ett begär. Endast då kan vi börja göra en förändring. Det första vi bör göra är att förstå var våra ”triggers” kommer ifrån. Ta reda på vad som triggar dig, väcker ett sug, ett begär inom vissa specifika situationer och tillfällen. Är det på grund av att du har skulder? Är det för att du har tråkigt. Är det andra känslor som är inblandade? ilska eller sorg? Ibland kanske vi handlar för att vi vill förändra vårt humör till det bättre. Kanske är när du är i ett varuhus, eller när du vaknar, när du går ut på nätet och se reklambanners som du gillar. Oavsett vad det är som triggar dig, så är det bra att vi börjar lära känna precis när suget, eller det vi kallar för ”trigger” sätts igång. Det första steget är att lära känna sig vid när dessa känslor dyker upp. Nästa steg är att identifiera känslorna i kroppen, vad är det för slags känslor som dyker upp, vart någonstans finns de i kroppen. Vilken temperatur har känslorna? Om känslan hade en form, vilken form skulle den få då? Vilken färg? Är den stilla eller rör den sig runt i kroppen?

Alla dessa frågor för att bli mer nyfiken på vad det är för slags känsla som detta begär, sug uppfattas som. Detta är ett sätt att avidentifiera sig från känslan, dvs vi har en känsla men vi är inte känslan, därav kan vi också mer och mer få mer makt över oss själva. Det är som att vi får ett helikopter perspektiv över vår kropp. Vi kan uppfatta det, vi kan se från ett avstånd och få ett större perspektiv från våra känslor. Detta gäller även våra tankar. Är det kopplat till tankar, vilka tankar är det som dyker upp, och vad säger dessa tankar. Det är inte ovanligt att tankar som ”Du borde ju få kunna unna dig dessa skor, det har du ju förtjänat”, eller ”Dom där tallrikarna skulle ju helt klart matcha din samling i hemmet”, även om du egentligen inte behöver köpa den då du har redan dussintals med samma saker. Du hittar alltså tankar som är ursäkter för att fullfölja ditt köp, du rättfärdigar dig själv.

Vi blir tillfälligt lyckliga när vi shoppar och spenderar. Här kan det vara bra att ha ett block och penna tillgänglig på dig, och där du kan skriva ner varje gång du blir frestad eller triggad. Kanske det är när du går förbi ett köpcenter eller tittar på en sajt där det dyker upp någon reklam som väcker ditt intresse. Där har du en möjlighet att registrera vad det är som dyker upp för dig just där och då. Vilka tankar får du, vad säger tankarna till dig? Det kanske är i still med ”Det där är något som jag verkligen skulle behöva, det skulle verkligen passa in i mitt kök”. kanske det är känslor som dyker upp, blir var mi kroppen, du beröra få en välbefinnande känsla, försök då att lokalisera var den känslan befinner sig i kroppen. När ett sugs väcks, så kan du ta och blunda dina ögon, ta ett djupt andetag och känna i sina tankar och känslor och därefter skriva ner detta i ditt block. Om du gör detta regelbundet och kontinuerligt så kommer du att börja kunna se ett mönster samt kunna mer tydligt identifiera vilka tillfällen som du blir triggad. När du väl vet mer tydligt om dina triggers och bekantar dig mer om dem, så kommer du även lättare kunna undvika situationer samt kunna få större kontroll över dem.

Bli medveten på hur det känns när suget dyker upp. Svara på följande frågor gällande detta.

1. Hur vet kroppen om att du vill handla? (Skakar den, är den spänd, mjuk, varmt eller kallt, svettig?

2. Finns det några negativa eller positiva tankar, känslor, bilder eller minnen som dyker upp? Om så är fallet, vilka är de?

3. Vad tror du utlöser det? Fråga dig själv dessa frågor. Detta är för att du ska börja bli uppmärksam hur din kropp reagerar, och vilka tankar som dyker upp, så att nästa gång din kropp reagerat starkt så kan du bli medveten på ett nytt sätt, då du redan har reflekterat kring detta tidigare. Du kan då, få ett större perspektiv, titta på dina tankar och känslor istället för att vara uppslukad i dem. Ta det lugnt nästa gång du får ett sug, gå igenom dessa frågor när du väl får ett sug.



Shoppingberoende benämndes på 1920-talet!

Visste ni om att behovet av att spendera pengar på saker som du aldrig kommer använda, är ett tillstånd som kallas oniomania (shopogolizm)? Kommer från grekiskan och betyder "galen köpa" - att påträngande och oemotståndlig ha lust handla, utan att matcha behovet av konsekvenserna. Oniomania är den medicinska termen för shoppingmissbruk. Inom psykiatrin och psykologin förlitar vi oss helt på DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) för att bedöma huruvida någon är psykiskt sjuk. Oniomania är inte erkänt i DSM. Den växande forskningen inom detta område är fortfarande splittrad om det är en beroende, ett tvångssyndrom, eller impulsstörningar.

Shoppingberoende benämndes för första gången till allmänheten på 1920-talet; det diskuterades i flertal tidskrifter av på den tiden respekterade psykologen vid namn Emil Kraepelin. Detta problem var så viktig att bejaka att den ingick i tidiga psykiatriska läroböcker. Men intresset för beteendet avtog genom åren. Idag anses oniomani vara ett stort problem, och många är överens att en sådan sjukdom är svår att diagnostisera.

Även om det har dokumenterats i medicinska tidskrifter i över hundra års tid så har inte American Psychiatric Association, APA, som använder sig av DSM, officiellt erkänt att shoppingmissbruk existerar, åtminstone inte utifrån ett diagnostiskt perspektiv. Forskare fortsätter att diskutera det bästa sättet hur man ska förklara och beskriva ett tvångsmässigt beteende. Är det beroendeframkallande, brist på impuls-kontroll eller affektiva störningar?

Även om missbrukstermen i sig är ett diagnostiskt uttryck, och beskriver en sjukdom, så väljer jag att använda den termen ändå, fast mer för att göra det enkelt för läsaren att förstå vad jag menar. Men, när jag beskriver det som en shoppingmissbrukare, så gör jag det inte för att sjukdomsdiagnostisera det utan mer för att beskriva en problematik.



Hur du skall undvika lyxfällan?

Känns spännande att få vara programledare för lyxfällan, där mitt första avsnitt sänds den 15e februari. Då jag kommer vara aktuell med min nya bok "Shop til you drop" som släpps i April, tänkte jag dela med mig mina reflektioner kring hur vi kan undvika lyxfällan.

Skapa plan över sina utgifter. En viktig del är att skilja riktiga behov och önskemål kring materiella saker. Vi behöver hitta de saker som är viktiga i våra liv och utesluta det som bara är saker som vi önskar oss. Ekonomi före önskemål måste vara mantrat när vi ska göra förändringar. För att skilja behov och önskemål åt kan vi titta på hur vi bor, en lägenhet och en flashig villa ute i djurgården fyller samma behov av skydd men där den flashiga villan snarare är ett ”önskemål”. Självfallet behöver det inte betyda att man vill leva i ett fint hus eller lägenhet för att det kostar mer, men kontra till sin egen ekonomi och de resurser som man har och hitta en balans med det man köper. Framförallt om man besitter med mycket lån och skulder.

Både att betala sina skulder samt att börja spara på en månadsbasis är nödvändigt. Båda två sakerna behöver finnas med i en utgiftsplan. I början, när man vill göra en förändring, vill man gärna betala så mycket som möjligt och det är förståeligt. Men att spara skapar även motivation. Det är inte en balanserad lösning att bara betala av skulder. En balanserad strategi för att kunna återhämta sig ekonomiskt är i grunden extern rådgivning för att få bukt med en strategisk plan för att kunna börja bearbeta sina skulder. Det är lätt att klienten oftast blir frustrerad över att skulden inte snabbt blir betald.

Viktigt att förstå att skuldåterbetalningen är bara en aspekt för att skapa en ny mer balanserad ekonomi. Även om det finns ett överflöd av ekonomer, revisorer och bankirer som kan ge olika kreditrådgivningssessioner så kommer dessa inte kunna hjälpa någon som har fastnat i ett shoppingmissbruk. Det räcker inte bara med den finansiella delen, även om den delen är viktig. Kunskaper krävs för att ta itu med de bakomliggande faktorerna med hjälp av terapi, samt hur man ska kunna bryta negativa vanor. Man behöver se till utifrån den hela bilden, den finansiella upplägget och struktur kring ekonomin, men även terapi för att undvika återfall. Endast en helhetssyn kan minska för risken för återfall.

Det stora hoppet om att rådgivning och en insikt är inte tillräckligt. Det stoppar inte beteendet. Alla stegen i beroendecykeln behöver identifieras och där man etablerar alla ”triggers”, sina tankar samt beteenden som leder till konsekvenser i ens vardagliga liv. Personen behöver lära sig att arbeta med varje steg i processen att bryta sitt beroende, så att man kan ta tillbaka kontrollen, sin vilja att kunna själv bestämma utifrån ett mer hälsosamt perspektiv och få mer kontroll på problemet. Utifrån detta perspektiv så liknar denna typ av process densamma som med andra typer av beroenden, som till exempel alkohol och spelberoendeproblematik.

Dock är återhämtningen från shoppingmissbruk annorlunda från substansbaserad problematik, som alkohol, läkemedel och narkotika är det total avhållsamhet som oftast gäller. När det gäller shopping handlar det om att hitta ett sunt förhållningssätt, då det är omöjligt att helt vara från att köpa saker här i livet. Vi behöver snarare hitta ett sundare och mer balanserat sätt att förhålla sig till shoppingen. Alla måste ju handla.