Ökad skärmtid under pandemin

Som terapeut får jag konstant frågor kring hur man bör hantera barnens skärmtid under dessa omständigheter som vi befinner oss just nu.

Man skulle ju tro att nu med Corona, föräldrar hemma, barnen hemma, familjen samlad, att det skulle bidra till mer kvalitets tid, och där man nu kommer umgås mer med varandra… Vi ser tyvärr ett beteende som visar tvärtom.. Situationen kallas för  ”technoference”, där en elektronisk enhet avbryter eller styr interaktionen mellan föräldrar och barn.

Denna karantän har blivit ”dödens kyss” för barn som redan var i riskzonen gällande problematisk skärmanvändning. Pandemin har lett till att barn som är i riskzonen har utvecklats till ett fullständigt skärmberoende.

Varje rutinändring som ger ett barn mer skärmstid kan göra det barnet mer mottagligt för missbruk. VI ser en tydlig ökning gällande försäljning med ca 40 % under pandemin vilket tydligt visar att vi spenderar mer inomhus.

Dom frågorna som vanligtvis dyker upp är "Hur mycket är för mycket skärmtid?" och "Kan skärmtid vara bra i vissa fall? En förälder ringde mig för en vecka sen och sa ”Jaha, där ryker nu alla skärmreglerna i hemmet med tanke på Corona viruset, eftersom föräldrarna som kontaktar oss redan kämpar mycket med att hitta tillbaks till rutiner och regler, känner sig kluvna till den nya situationen. 

ÖKADE VARNINGSIGNALER 

INGA RUTINER; VÄNDER HELT PÅ DYGNET - Allt blir skärmtid oftast…

ÖKAD SKÄRMTID - Gör oss lata, vi blir passiva, orkar inte göra saker som kräver uthållighet, tålamod och tolerans

INGEN RÖRELSE - UTOMHUS - Kroppen tar stryk, vi blir deppiga (depressiva tillstånd) - huvudvärk, migrän attacker är inte ovanligt 

ÄTER MAT I SITT RUM - Blir ännu mer isolerad, istället för att äta tillsammans äter man nu mer i sitt rum ensam

FÖRSÄMRAD HYGIEN - Orkar inte ta hand om sig, känns onödigt, man är ju ändå bara framför skärmen får man höra ofta..

Under denna pandemi är det nog rimligt att säga att dom flesta familjerutinerna kan förändras. Det är förståeligt att barn och vuxna använder skärmar, tv, surfplattor och, datorer mobiler mer än de vanligtvis skulle göra, eller överskrider de rekommenderade gränserna. MEN…..Vi behöver tänka om och hur vi använder våra skärmar och vår tid. Vi har nu en stor möjlighet att kunna skapa meningsfulla möjligheter inom familjen.

TIPS 

GÖR VARIERANDE SAKER - Ställ er istället frågan om era barn gör andra varierande saker, t ex läser de? Rör dom sin kropp, tränar dom? Utövar dom kreativa projekt? Om svaret på alla dessa frågor är ja, då har du ingenting att oroa dig för. Men det finns en problematik om det saknas rutiner, och andra saker som stimulerar våra kroppar och vårt välbefinnande.

TA HAND OM VÅR MENTALA HÄLSA - Vi borde verkligen se till att hand om vår mentala hälsa. Struktur och tydliga scheman är något att rekommendera. Struktur ger barnen en känsla att allt inte är kaos. Dom kan förlita sig på att det finns en struktur att luta sig mot, en trygghet med att det finns ordning. T ex att man kliver upp varje morgonen en viss tid, och att dom vet att frukosten kommer vara på bordet vid en viss tid. Detta skickar signaler till våra barn att bara för att vi har en pandemi så betyder inte det att det semester. Även om det förståeligt att föräldrar lossar på skärmtiden under COVID-19, vill vi samtidigt inte slänga bort reglerna helt och hållet.

RÖRELSE - Att bibehålla rörelse och träning är viktigt. När vi sitter stilla hela tiden samlar vi på oss en massa energi som behövs att få släppas ut. Om vi inte fått utlopp för denna energi så kan lätt hända att vi börjar agera utåt istället, starka känslor som tar över där vi tappar humöret och lättare hamnar i konflikter. Rekommendationen är att motstå frestelsen att sätta barnen framför en Ipad, och få familjer att röra på sig mer och tränar varje dag, vare sig det är med online-videos, sätta på musik i vardagsrummet eller där det finns aktiva spel där man behöver röra på sig.

ANVÄND SKÄRMAR PÅ RÄTT SÄTT - Många riktlinjer som kommer specifikt från barnläkare uppmuntrar oss att använda videochattar och våra kameror till att knyta an med vår familj, släkt och vänner. Det gäller även för unga och spädbarn. Att kunna socialisera sig på detta sätt bör anses som något hälsosamt. Några exempel på hur detta skulle kunna användas är att sjunga, dansa eller läsa en berättelse för våra barn eller barnbarn.


Går spelandet ut över skola och fritidsintressen?

"Gejming" är inte längre en hobby för en nischad grupp. Enligt intresse­ organisationen Dataspelsbranschen an­ vänder mer än 70 procent av svenskarna mellan 16 och 34 år någon form av spel på mobil, dator eller tv. Av dem är nästan hälften tjejer. Men gejmingvågen har en baksida, och i fjol valde Världshälsoorganisationen, WHO, att sjukdomsklassa okontrollerat dataspelande för att uppmärksamma det växande problemet.

Barn är särskilt sårbara, då de ännu inte hunnit utveckla sitt konsekvenstänkande. Den största risken med moderna spel är att de kräver mer och mer tid av spe­laren. Många spel i dag är ändlösa, om man inte presterar varje dag faller man i rankning. Man tvingas vara upp­ kopplad för att behålla sin identitet.

Ofta är det inte utpräglat våldsamma spel som skapar mest beroendeproble­ matik. De största bovarna just nu stavas Fortnite, Counter­ strike, League of Legends och Minecraft – av vilka bara en titel innehåller realistiskt våld. – Vid utveckling av spelen tar man hjälp av psykologer för att stimulera så många sinnen som möjligt, maximera dop­ aminutsöndringen och skapa psykologiska krokar. Det är en enorm makt som föräldrar måste kämpa emot. Hur många som lider av så kallad gaming disorder i Sverige är inte kart­ lagt, men europeiska studier indikerar att det rör sig om närmare två procent av alla aktiva. Den som spelar mycket dator­ och tv­spel i ung ålder löper dess­ utom större risk att senare i livet börjar spela om pengar.

13 VARNINGSTECKEN

Försämrad kontroll över spelandet.

Spelandet sträcker sig till sent på kvällen.

Minskat intresse för social interaktion.

Vill helst äta mat på rummet.

Aggressiva utbrott när man inte presterar i spelet.

Andra aktiviteter tappar sin dragningskraft.

Familjerelationer som präglas av begränsad kommunikation.

Spelandet leder till problem med skolarbetet.

Bristande hygien.

Huvudvärk och migrän.

Sömnsvårigheter.

Försämrad självkänsla.

Depression.

 

SÅ KAN DU SKYDDA DITT BARN

 

Bekanta dig med spelvärlden. Ägna en halvtimme i veckan åt att prata med dina barn om spelen de är intresserade av och om deras spelvanor.

 

Hindra barnet från att genomföra köp. Gå aldrig med på att spel- plattformen sparar ditt betalkort – informationen kan användas till köp inne i spelen.

 

Läs på om spelen. Gå in på pegi.info och sök upp spelet. Där kan du se från vilken ålder spelet rekommenderas och varför

 

Sätt gränser. Räkna ut hur många timmar andra aktiviteter och behov kräver – avsätt därefter speltid

 

Delta själv! Hitta något du också kan spela. Ni får en rolig aktivitet och kan diskutera spelvanor på samma våglängd.


Uppdatera spellagen!

Föreställ dig att hela familjen sitter runt köksbordet och äter frukost, du öppnar en bunt räkningar som du har framför dig, plötsligt får du syn på en oväntad räkning på över 15 000 kronor som har dragits från ditt konto, där en massa mikrotransaktioner har gjorts från ett flertal spelföretag. Första tanken som dyker upp är att du har råkat ut för en stöld och att någon har hackat in sig i ditt bankkonto. Plötsligt börjar en av barnen se hyfsat skyldig ut och drar ihop sig av skam.

Om du inte har spelat spel de senaste åren kommer du bli förvånad över hur speltillverkarnas affärsmodell har förändrats. Massor av spel är idag t ex gratis för att fånga in spelaren i början, där man nu tillför olika typer av beroendeframkallande loopar och sociala tryck i spelen som tvingar dig till att köpa virtuella egenskaper, kläder vapen och energifält som kostar pengar.

I moderna spel har man nu även placerat in det som kallas för loot-lådor, digitala priser som har i princip samma mekanismer som finns i slotmaskiner. Det finns redan länder i Europa som har förbjudit loot-lådor i dataspel. Idag använder sig spelföretagen utav tekniker som psykologer beskriver som "beroendeframkallande" och som byggs på ”psykologiska lagar”.

Detta scenario är tyvärr väldigt vanligt idag. Vi får in 10 - 20 samtal per dag med denna typ av problem. En klient sa till mig - När din hjärna fungerar som min kan du helt enkelt inte sluta, det finns alltid en liten röst i mitt huvud som säger ”du borde ju sluta nu efter att ha köpt 30 lådor”. Men även när jag har bestämt mig för att sluta så kan jag inte låta bli att klicka, köpa, och öppna dessa lådor.

En spelare kommer vilja satsa på loot-lådorna i hopp om att det ska resultera till en bra affär, men det är inte hur spel fungerar idag”. Huset vinner alltid.

Spela-för-att vinna-mekaniken i spel riktade mot minderåriga borde vara förbjudna. Detta inkluderar ”progression system” som uppmuntrar folk att spendera pengar där dom i gengäld avancerar sig i spelet i en högre takt. Oavsett speltillverkarens affärsmodeller är det en sak som är säker, det finns ingen ursäkt för att utnyttja barn genom sådana metoder. När ett spel är utformat för barn bör spelbolagen inte få ha möjligheten att tjäna pengar på missbruk. Spelbolag som medvetet utnyttjar barn borde få rättsliga konsekvenser mot sig. I dag klassas inte lootlådor som lotteri enligt lotterilagen, men det borde de göra.

Konsumentverket ska nu kartlägga loot-lådorna och lotteri/kasinoliknande inslag i spel, och inhämta synpunkter från Folkhälsomyndigheten.

Det finns många människor som har fastnat i ett spelmissbruk och som hamnar i den här typen av spelande och förlorar pengar på det. Därför behöver regeringen vidta åtgärder och agera med en nationell lagstiftning. Det är viktigt att vi har ett bra konsumentskydd inte minst när minderåriga finns på marknaden.


Digital Detox Camp nu i sommar!

Ser fram emot att köra igång igen denna sommar för sjätte året i rad. Denna terapeutiska metod hjälper barnen att få bort sina tvångsmässiga beteenden och börja om på ny kula. Ett sommarläger för tonåringar och ungvuxna som brottas med dataspels- och internetmissbruk.

Många av dessa tonåringar har aldrig spenderat tid i naturen. De har istället låst in sig i sina sovrum och spelat långt in på nätterna. I programmet utvecklar tonåringarna en uppskattning över att vara med sig själva och över att få känna kraften som naturen ger. Denna terapeutiska "back to basics method" kan hjälpa tonåringarna att börja socialisera mer och ta ett större ansvar för sina liv. De kommer att ges möjlighet att uppleva sina liv på ett nytt och mycket spännande sätt.

Detta är en mycket uppskattad och rolig vecka där vi ägnar oss åt många olika aktiviteter som fotboll, teater, fiske, gitarrspel, bad och matlagning. Vi kombinerar naturligtvis detta med terapeutiska inslag. Lägret är för dom som är mellan 12 och 23 år gammal.

Tv4 nyheter var och gästade oss för ett par år sedan

https://www.youtube.com/watch?v=85e84c-WESc

Datum - 7-11 AUGUST 2019
Plats - Flatenbaden - Stockholm - Sweden

Om intresse finns maila till info@dataspelsakuten.se


Skärmberoende och spelmissbruk

Tvångsmässigt dataspelande blir ett stort problem när relationerna i spelens värld blir viktigare än de med familj och vänner. För de flesta ungdomar som spelar spel på en dator, spelkonsol eller mobiltelefon är gaming bara en fritidsaktivitet. De kan med andra ord balansera de många kraven från skola, arbete och familj. I dag har spelandet flyttat sig från sin statiska plats hemma i rummet till mobila plattformar, som till exempel mobilen. Alla kan spela var som helst och när som helst. Allt från längre strategiska spel som Clash of Clans eller Boom Beach till enklare spel som Candy Crush eller Tetris.

Det har blivit enklare att spela spel när man vill fördriva tid: när man sitter på bussen eller tåget, eller står i kö i matbutiken. Alla nya MMO-spel som finns på mobilerna går också att pausa för stunden. Det skapar ett kontinuerligt sammanhang som gör det lätt för en spelare att motivera sitt spelande och sträva efter nya vinster. Du kan betala för att låsa upp nya banor, köpa mer liv och saker. Speltillverkarna tjänar pengar på snabba belöningar. Först får de fast en spelare genom att erbjuda spelet gratis, men sedan tar de betalt när man behöver snabba belöningar.

Elever som missbrukar kan få hjälp av sjukvården och socialtjänsten för att bli kvitt sitt beroende. Men vad kan lärare och rektor göra om det handlar om elever som sitter och spelar dataspel hela nätterna och kommer efter i skolan? I detta program förmedlar jag om metoder för att förhindra skärmberoende och spelmissbruk. Nedan finner du länken om du vill lyssna.

UR skola: Skärmberoende och spelmissbruk

Önskar er en fantastisk vecka!