Vad är digital stress och hur påverkar det er organisation?

Vad är digital stress och hur påverkar det er organisation?

ÖVERFLÖD AV INFORMATION

Digital stress är kort och gott överflöd av information. Vi blir också stressade om vi inte tittar på mobilen. Detta beskrivs som fear of missing out (FOMO). Då handlar det alltså även om bristen på information istället för överflöd av information.

KRIGET OM DIN UPPMÄRKSAMHET

Digital stress beror både på vår oförmåga att personligen förhålla oss hälsosamt till tekniken och den miljard industri som inget hellre vill än att just du ska spendera din tid i olika sociala nätverk, appar, shopping- sajter och dylikt.

GRÄNSLÖST ARBETE

Den moderna tekniken har medfört många fördelar. Dock finns det outtalade förväntningar på distansarbete och väldigt många upplever att de har en konflikt mellan arbete och privatliv.

LEDER TILL FÖRSÄMRAD LÖNSAMHET

På de arbetsplatser där digital stress förekommer ökar risken för sjukskrivningar, cyberslacking (privat surfande under arbets- tid), dålig sömn och låg återhämtning samt överanvändning av smartphones vilket ofta leder till försämrad kreativitet, produktivitet, effektivitet och lönsamhet för företagen.

 


Mobiler i skolan?

Det finns ingen tvekan om att dagens telefoner har funktioner som kan främja elevernas lärande. Men sanningen är att de inte förmår begränsa användandet till skollärandet utan ägnar sig ofta åt att chatta, spela och kolla på Youtube under skollektionerna. Helt enkelt för att de tycker att det är roligare.

I en publicerad Common Sense Media-rapport, konstateras att barnen i första hand använder sina telefoner för underhållning. Kanske behöver skolan förändra pedagogik och hitta en kompromiss mellan analog och digital undervisning.

En mamma till en tonåring beskrev sitt dilemma: Hon hade tänkt att telefonen med den senaste tekniken skulle underlätta skolarbetet, men allt den hade gjort var att distrahera honom under lektionerna och bara gjort det svårare att fokusera på ämnet. Hans slutbetyg räckte nu inte för att han skulle kunna komma in på det gymnasium han ursprungligen hade velat gå på.

Enligt forskarna kan den yngre generationen behålla koncentrationsförmågan i 8 sekunder, jämfört med en guldfisk som klarar 9 sekunder. En längre undersökning med 2 000 deltagare, där man studerade hjärnaktiviteterna hos försökspersonerna, visade sig att det genomsnittliga resultatet på några år har sjunkit från 12 sekunder till 8 sekunder. Eleverna blir alltmer vana att scrolla och sortera ut information.

Men det är svårare att få dem att bli intresserade. Om jag ska vara krass, har du alltså 8 sekunder på dig att fånga deras uppmärksamhet. Bara denna omständighet är i sig en stor utmaning för våra skolor, som i stort sett har en föråldrad pedagogik.

Cheferna som driver de främsta högteknologiska företagen i Silicon Valley borde väl vara angelägna att få in sina barn på skolor som verkligen är fullproppad med den senaste tekniken, kan man tycka. Men enligt New York Times göra alltså som jag tidigare påpekat många Silicon Valley-föräldrar, inklusive eBay:s chefstekniker, en av Googles grundare och flera chefer från Apple, det motsatta. De skickar sina barn till Waldorfskolor som inte har någon teknologi överhuvudtaget i sina klassrum.

Nu säger jag inte att alla ska sätta sina barn i Waldorf- skolor. Självfallet ska vi ha teknologi i skolan, men frågan är hur vi använder den på bästa sätt. Jag tycker att barnen ska få använda den nya teknologin som ett verktyg men inte som ett nöje under lektionerna.

Enligt min erfarenhet finns det flera skolor som är exemplariska föredömen och förbjuder mobiler under skoltiden. Vissa lärare som jag har varit i kontakt kunde snabbt se en markant skillnad efter förbudet. De såg tydligt att distraktionerna i klassrummen blev färre, och resultaten allt bättre.

Många föräldrar och barn vill ställa ett högre krav på skolan för en bättre utbildning. Jag är övertygad om att de snart kommer att inse att distraktionerna som telefonerna skapar inte har någon plats i skolan.

Skolledning och lärare måste därför arbeta tillsammans för att hjälpa elever och föräldrar att inse de stora fördelarna med att hålla telefonerna borta under skoltiden. 


Ökad skärmtid under pandemin

Som terapeut får jag konstant frågor kring hur man bör hantera barnens skärmtid under dessa omständigheter som vi befinner oss just nu.

Man skulle ju tro att nu med Corona, föräldrar hemma, barnen hemma, familjen samlad, att det skulle bidra till mer kvalitets tid, och där man nu kommer umgås mer med varandra… Vi ser tyvärr ett beteende som visar tvärtom.. Situationen kallas för  ”technoference”, där en elektronisk enhet avbryter eller styr interaktionen mellan föräldrar och barn.

Denna karantän har blivit ”dödens kyss” för barn som redan var i riskzonen gällande problematisk skärmanvändning. Pandemin har lett till att barn som är i riskzonen har utvecklats till ett fullständigt skärmberoende.

Varje rutinändring som ger ett barn mer skärmstid kan göra det barnet mer mottagligt för missbruk. VI ser en tydlig ökning gällande försäljning med ca 40 % under pandemin vilket tydligt visar att vi spenderar mer inomhus.

Dom frågorna som vanligtvis dyker upp är "Hur mycket är för mycket skärmtid?" och "Kan skärmtid vara bra i vissa fall? En förälder ringde mig för en vecka sen och sa ”Jaha, där ryker nu alla skärmreglerna i hemmet med tanke på Corona viruset, eftersom föräldrarna som kontaktar oss redan kämpar mycket med att hitta tillbaks till rutiner och regler, känner sig kluvna till den nya situationen. 

ÖKADE VARNINGSIGNALER 

INGA RUTINER; VÄNDER HELT PÅ DYGNET - Allt blir skärmtid oftast…

ÖKAD SKÄRMTID - Gör oss lata, vi blir passiva, orkar inte göra saker som kräver uthållighet, tålamod och tolerans

INGEN RÖRELSE - UTOMHUS - Kroppen tar stryk, vi blir deppiga (depressiva tillstånd) - huvudvärk, migrän attacker är inte ovanligt 

ÄTER MAT I SITT RUM - Blir ännu mer isolerad, istället för att äta tillsammans äter man nu mer i sitt rum ensam

FÖRSÄMRAD HYGIEN - Orkar inte ta hand om sig, känns onödigt, man är ju ändå bara framför skärmen får man höra ofta..

Under denna pandemi är det nog rimligt att säga att dom flesta familjerutinerna kan förändras. Det är förståeligt att barn och vuxna använder skärmar, tv, surfplattor och, datorer mobiler mer än de vanligtvis skulle göra, eller överskrider de rekommenderade gränserna. MEN…..Vi behöver tänka om och hur vi använder våra skärmar och vår tid. Vi har nu en stor möjlighet att kunna skapa meningsfulla möjligheter inom familjen.

TIPS 

GÖR VARIERANDE SAKER - Ställ er istället frågan om era barn gör andra varierande saker, t ex läser de? Rör dom sin kropp, tränar dom? Utövar dom kreativa projekt? Om svaret på alla dessa frågor är ja, då har du ingenting att oroa dig för. Men det finns en problematik om det saknas rutiner, och andra saker som stimulerar våra kroppar och vårt välbefinnande.

TA HAND OM VÅR MENTALA HÄLSA - Vi borde verkligen se till att hand om vår mentala hälsa. Struktur och tydliga scheman är något att rekommendera. Struktur ger barnen en känsla att allt inte är kaos. Dom kan förlita sig på att det finns en struktur att luta sig mot, en trygghet med att det finns ordning. T ex att man kliver upp varje morgonen en viss tid, och att dom vet att frukosten kommer vara på bordet vid en viss tid. Detta skickar signaler till våra barn att bara för att vi har en pandemi så betyder inte det att det semester. Även om det förståeligt att föräldrar lossar på skärmtiden under COVID-19, vill vi samtidigt inte slänga bort reglerna helt och hållet.

RÖRELSE - Att bibehålla rörelse och träning är viktigt. När vi sitter stilla hela tiden samlar vi på oss en massa energi som behövs att få släppas ut. Om vi inte fått utlopp för denna energi så kan lätt hända att vi börjar agera utåt istället, starka känslor som tar över där vi tappar humöret och lättare hamnar i konflikter. Rekommendationen är att motstå frestelsen att sätta barnen framför en Ipad, och få familjer att röra på sig mer och tränar varje dag, vare sig det är med online-videos, sätta på musik i vardagsrummet eller där det finns aktiva spel där man behöver röra på sig.

ANVÄND SKÄRMAR PÅ RÄTT SÄTT - Många riktlinjer som kommer specifikt från barnläkare uppmuntrar oss att använda videochattar och våra kameror till att knyta an med vår familj, släkt och vänner. Det gäller även för unga och spädbarn. Att kunna socialisera sig på detta sätt bör anses som något hälsosamt. Några exempel på hur detta skulle kunna användas är att sjunga, dansa eller läsa en berättelse för våra barn eller barnbarn.


Vad är digital stress och hur påverkar det er organisation?

Vad är digital stress och hur påverkar det er organisation?

Silicon Valley styr och påverkar idag över miljontals människors tankar dagligen. Vi reagerar inte längre på detta för det är en naturlig del av vår vardag. Teknikstress är ett paraplybegrepp för en massa olika negativa effekter på vårt psyke som teknik- förändringarna åstadkommer. Som exempel på digital stress kan nämnas sådant som bl a: oro för att inte bli nådd på mobilen, insomningsproblem, informationsöverflöd, Facebookutmattning.

ÖVERFLÖD AV INFORMATION

Digital stress är kort och gott överflöd av information. Vi blir också stressade om vi inte tittar på mobilen. Detta beskrivs som fear of missing out (FOMO). Då handlar det alltså även om bristen på information istället för överflöd av information.

KRIGET OM DIN UPPMÄRKSAMHET

Digital stress beror både på vår oförmåga att personligen förhålla oss hälsosamt till tekniken och den miljard industri som inget hellre vill än att just du ska spendera din tid i olika sociala nätverk, appar, shopping- sajter och dylikt.

GRÄNSLÖST ARBETE

Den moderna tekniken har medfört många fördelar. Dock finns det outtalade förväntningar på distansarbete och väldigt många upplever att de har en konflikt mellan arbete och privatliv.

LEDER TILL FÖRSÄMRAD LÖNSAMHET

På de arbetsplatser där digital stress förekommer ökar risken för sjukskrivningar, cyberslacking (privat surfande under arbets- tid), dålig sömn och låg återhämtning samt överanvändning av smartphones vilket ofta leder till försämrad kreativitet, produktivitet, effektivitet och lönsamhet för företagen.


Fantomsyndromet

Fantomsyndromet

Du har haft det, hundratals gånger. Alla har det. Låt oss föreställa oss ett typiskt ögonblick under min dag. Jag är på jobbet och har min Iphone i bakfickan. Plötsligt vibrerar den. Jag kontrollerar den, men det finns inget där. Inga samtal. Inget meddelande. Inga mejl, inget från Facebook. Med andra ord: Inget som kan ha fått telefonen att vibrera. Hur kommer det sig då att det upplevdes så verkligt?

Fantomvibrationssyndrom, eller fantomringning, innefattar känslan och tron på att mobiltelefonen vibrerar eller ringer, när den i själva verket inte gör det. Fenomenet har bara funnits sedan den moderna mobilåldern uppstod för cirka fem år sedan, som ett tecken på hur teknologin har trängt in i våra liv. 

Fantomvibrationer orsakar självfallet ingen skada, men kan vara störande och upplevas stressande. Om det känns besvärligt och blir för mycket för dig kan du enkelt stoppa fenomenet genom att placera din telefon någon annanstans än i fickan eller helt enkelt stänga av vibrationerna. Det kan i längden leda till att fantomvibrationerna avtar och upphör. En studie som genomfördes av Rothberg visade att medicinsk personal på ett amerikanskt sjukhus blev 75 procent mer nöjda efter att ha stängt av vibrationerna. Och bara genom att lägga mobilen på ett annat ställe blev 63 procent mer nöjda. 

För att undvika stress kan du byta ringsignal en gång i veckan. Då kommer du inte att rycka till och öka stressnivån på samma sätt. Du kommer att få en mer avslappnad inställning till din ringsignal. Du kan även stänga av alla notiser från alla appar så är det inget som tänder skärmen hela tiden. Efter ett tag kommer det kännas befriande och du kommer frigöra massa tid till annat.


Vad är Nomophobia?

 

Nomophobia

Erkänn, visst blir även du lite nojjig när du inte hittar mobilen? Jag blir det ibland. Som när man inte hittar nycklarna och har bråttom. Pulsen som ökar, irritationen som växer, svordomarna som ... ja, du fattar.

En del människor är riktigt rädda för att vara utan sin mobil. Det kallas för Nomophobia.

Uttrycket kommer från termen no-mobile-phone-phobia. Eller nomofobi på svenska. Beteendet utlöses när telefonen är inaktiv, inte har uppkoppling, har låg mottagning, tomt batteri eller när man glömt mobilen hemma eller på kontoret eller att den bara ligger mellan soffkuddarna och man inte hittar den.

I en nyligen publicerad undersökning i Storbritannien kunde man konstatera att över hälften att de tillfrågade led av nomofobi. 54 procent av de tusenpersoner som deltog i undersökningen uppgav att de kände sig oroliga när de inte hade tillgång till sin mobil.

Enligt Fred Touchette på AppRiver, som gjorde studien, var det också 17 procent vanligare att kvinnor led av nomofobi. Cirka 20 procent av de tillfrågade kollade sin mejl i sängen via mobilen, 42 procent tog med sig mobilen till stranden, 28 procent kollade sin jobbmejl utanför hemmet och 25 procent kunde tänka sig att pilla på telefonen samtidigt som de var på dejt.

Det här har blivit en folksjukdom men samtidigt det mest fantastiska hjälpmedlet i historien. Det har skapat depression, folk har hittat sin livspartner, en del har förlorat sin livspartner, andra har förlorat vänner, många har hittat nya vänner, andra har hittat jobb medan andra har fått sparken och så vidare. Mobilen har blivit en del av livet och nästan en del av vår kropp. Den har både styrkor och svagheter och allt handlar om hur vi använder den, Och att vi är medvetna om var gränserna går.


Hur minskar du din multitasking?

Multitasking ökar helt enkelt stresshormonerna kortisol och adrenalin. Kroppen förbereder sig på fara och systemet kickas i gång, vilket gör oss stressade och orsakar depressiva tillstånd – och ibland också sömnsvårigheter.

Att multitasking skapar stress vet vi säkert i dag, och vi vet även att långvarig stress kan få allvarliga hälsoeffekter. Stresshormoner kan också minska korttidsminnet. Det är välkänt att det område i hjärnan som aktiveras mest av multitasking är det som mest sannolikt påverkas av stress. 

När vi byter arbetsuppgifter måste våra sinnen ställa om sig för att kunna klara av den nya informationen. Om vi gör detta snabbt, som när vi multitaskar, kan vi helt enkelt inte koncentrera oss helt på varje uppgift. Och ju mer komplexa och tekniska uppgifter vi utmanar oss med, desto sämre blir resultatet.

MINSKA DIN MULTITASKING 

  1. Planera din dag i förväg. Ange specifika och detaljerade tider när du ska besvara dina mejl, samtal och så vidare. Ha fasta tider för allt som går att ha fasta tider för. Det kommer underlätta ditt liv och göra att du inte ständigt är alert och på stand by.
  2. Hantera dina distraktioner och avbrott. Skapa en logg där du skriver ner de saker som bryter din koncentration, samt gradera hur viktiga och brådskande sakerna är.
  3. Lär dig hur du kan förbättra din koncentration, så att du kan fokusera på en uppgift i taget. Det kan kännas obekvämt i början om du är van att göra flera saker samtidigt. Men du kommer att bli förvånad över hur mycket du får gjort bara genom att koncentrera dig på en sak i taget.
  4. Varje gång du vill kontrollera dina mejl eller svara på ett samtal under tiden du gör något annat, ta då ett djupt andetag och motstå frestelsen. Fokusera på din ursprungliga uppgift.
  5. Om du brukar ha notifikationer/pushmeddelanden påslagna på datorn och mobilen är det en fördel om du stänger av dem. Alla dessa ljud och vibrationer gör att du blir distraherad. Genom att stänga av dem undviker du frestelsen att ständigt kolla din inkorg.
  6. När du kommer på dig själv med att multitaska, sluta omedelbart.
    Ta fem minuter för dig själv och sitt tyst vid skrivbordet med ögonen stängda. Även korta pauser kan få ditt sinne att bli mer fokuserat, och du kommer att kunna sänka dina stressnivåer och förbättra din koncentration. Det ger din hjärna ett välkommet avbrott under en hektisk dag.

Barnens prestandaproblem relaterade till teknik!

Efter att under de senaste åtta åren ha föreläst i skolor och kommuner och jobbat med hundratals familjer har jag kommit fram till att inlärningssvårigheter inte nödvändigtvis i första hand hänger ihop med barnens intelligens utan snarare deras förmåga att kunna fokusera och vara på alerten. På Fondberg & Wincent kunde vi snabbt konstatera att barnen ofta var alltför distraherade av sin elektroniska närvaro på nätet för att på ett effektivt sätt kunna lära sig läsa och skriva. 

Enligt många studier runtom i världen är barnens prestandaproblem i skolan relaterade till graden av användning av dataspel, internet, mobiltelefoner och surfplattor. Man har även sett beteendestörningar och försenad utveckling som följd av överdriven användning. 

Det är både mängden tid och innehållets kvalitet som avgör om aktiviteten är bra för barnets utveckling. Föräldern bör vara uppmärksam på vad barnet tittar på. Barn är lättpåverkade och deras upplevelser i tidig ålder kan skapa negativa konsekvenser längre fram i livet. 

All skärmtid är inte dålig för de små barnen. Forskare har sett att iPads och mobiler kan hjälpa dem att lära sig på samma sätt som analoga interaktiva spel gör. Men National Institute for Health and Care Excellence (NICE) i Storbritannien rekommenderar att man bör ha skärmfria dagar och begränsa skärmtiden till högst två timmar om dagen. Det finns dock andra undersökningar som komplicerar bilden, forskaren dr Deirdre Kelly, lyfter i Archives of Disease in childhood plockar fram fördelarna med att de flesta yngre barn, till exempel 2-åringar, som har tillgång till iPads och smartphones redan kan scrolla, låsa upp och aktivt söka efter appar och funktioner. Och att denna interaktivitet har positiva effekter för deras utveckling. Detta gäller främst då appar och program med substans och pedagogiskt värde. Men även hon varnar för det passiva tittandet, som knappast är vare sig utvecklande eller stimulerande. Så även om det finns mycket som är positivt med program som stimulerar barnens utveckling, måste vi fråga oss själva vad barnen tittar på. De flesta tittar på filmer och spelar olika typer av spel som inte stimulerar deras utveckling. Vad vi ser är att de här familjerna ofta saknar en struktur och riktlinjer för vad barnen får titta på. Men det tjänar inget till att skuldbelägga föräldrarna eftersom de inte vet vad som är bra och mindre bra när det gäller skärmtid och spel.

I barnens liv måste det finnas föräldrar som har tydliga avsikter och är interaktiva. Min största oro är bristen på vuxenvägledning. Om hälften av alla 2-åringar använder mobil media varje dag, utan någon eller liten involvering från vuxna, är det en stor anledning till oro. Vi måste få vuxna att bli medvetna om problemet och bli mer aktiva i barnens liv. Jag poängterar att oron inte ligger i att våra barn använder pedagogiska spel, utan i masskonsumtionen och bristen på föräldrarnas tillsyn, särskilt när barnen är under 3 år.

Som föräldrar behöver vi ifrågasätta hur vi använder tekniken, och hur vårt beteende kan ha påverkat och fortsätter att påverka våra barn och deras förhållningssätt.


Minimera digital stress genom meditation

För många som är vana vid att få stimulans genom datorer och andra elektroniska apparater kan det vara svårt att sitta stilla under tystnad. Barn och tonåringar kan bli rastlösa och irriterade när de inte har en dator eller en skärm framför sig. Detta har i många fall blivit ett beteende som lett till att de sällan vilar hjärnan.

Utmana dig själv: Var ensam med dig själv under en halvtimme om dagen och gör absolut ingenting. Försök att planera in en stund där du lägger ifrån dig precis allting. Du ska inte göra något. För många kan det här vara svårt och det kan även tyckas meningslöst. Än en gång – håll ut! Var uppmärksam på vilka tankar som dyker upp i ditt huvud: Vad är detta för pinsam övning, så meningslöst detta är, vad ska jag nu göra, vad tråkigt jag har, hur lång tid har det gått.

Alla dessa tankar kommer med stor sannolikhet att dyka upp. Låt dem få vara där, det är normalt.

Syftet med övningen är att träna på att ha tråkigt. Att lära sig att ha kontroll över sin kropp, sin hjärna och sina känslor. När vi tränar oss själva på att bara vara i nuet utan att bli stimulerade av yttre faktorer, blir vi mer medvetna om våra kroppar och tankar. Samtidigt får du lära dig att allting inte är roligt – att ha tråkigt är en del av livet. Njut därför av tråkigheten också – så ofta du kan.

Om du ständigt upplever digital stress, oavsett om det är på ditt jobb, på tunnelbanan eller hemma, så kanske du behöver prova följande:

  • Försök med djupandningsövningar eller avslappningsövningar. När du blir stressad blir din andning snabb och ytlig. Du kan minska din stress genom att medvetet praktisera rätt andning.
  • Försök att hitta en plats där du kan vara för dig själv. Om du är på en öppen plats, eller hemma, och det finns människor runt dig,försök då att gå därifrån och ta en timeout.
  • Jag använder ofta appen "andas” på min Apple Watch klocka, som påminner mig att slappna av och andas rätt. Denna app är kopplad till att öka mitt välmående eller på ett enkelt sätt påminna mig dagligen att praktisera mindfulness". Det funkar verkligen och är förvånadsvärt effektfullt.

Om du använder ett eller flera av dessa exempel kommer det garanterat att leda till mindre stress och spänningar. Det kommer även att hjälpa dig att återfå kontroll och balans.Du sänker blodtryck, puls och du mår bättre samtidigt som du faktiskt minskar riken för att drabbas av sjukdomar. Du kan själva ställa in längden på dina andningssessioner och du kan göra dem till lite längre pass.

Sätt dig ner och andas i bland – du kommer att må betydligt bättre.

 


Sju dagars utmaning – Skär ner på din teknik

Besökte Real-gymnasiet idag vid Gävle och föreläste för 350 elever. Vi pratade om teknologins fördelar samt baksidan. Det är tydligt att det utspridda användandet av mobila enheter är oroande. Vi lever i en värld där vi ständigt är uppkopplade. Denna föreläsning bidrar till dialogen genom att samtala med elever om hur teknologi förändrar dynamiken i en familj och i skolan. Som samhälle kämpar vi för att hitta en balans mellan teknologins fördelar och missbruket som samma teknologi kan leda till. Denna dialog med eleverna är till för att medvetandegöra problemen och samtidigt ge oss goda strategier för hur vi skall kunna balansera teknik så vi kan ta emot allt det goda det har att erbjuda oss, samt minimera riskerna.

Mot slutet av föreläsningen erbjuder jag eleverna att testa en "sju dagars utmaning" som ni också kan pröva på om ni vill! Det börjar lättsamt och blir lite svårare mot slutet. Det går att genomföra, tro mig. Vi som är äldre (digitala imigranter) har ju lärt oss att anpassa oss till teknik, och vet hur det var förr när vi inte behövde ha en telefon på oss hela tiden. Det går, tro mig. testa så får ni se. Se det som ett experiment, låtsas att du är en nyfiken forskare som skall utmana sig själv nu en vecka.

Ok, nu kör vi! Lycka till!

Måndag

Sluta följ människor som inte är dina riktiga vänner, avbeställ oönskade e-postlistor, och ta bort program som du inte använder.

 

Tisdag

Stäng av dina push-meddelanden (notifikationer).

 

Onsdag

Motstå frestelsen att titta på din telefon när du vaknar på morgonen (åtminstone en timme).

 

Torsdag

Sätt upp en laddningsstation utanför sovrummet, och titta inte på telefonen en timme innan läggdags.

 

Fredag

Gå ut på kvällen, ät middag, häng med vänner, men… Lämna telefonen hemma.

 

Lördag

Tillbringa din dag utan att titta på eller skicka meddelanden till dina sociala medier (Kik, snapchap, instagram, facebook etc..)

 

Söndag

Stäng av din telefon helt under hela dagen (från morgon till kväll).